Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014

2

3 Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2014 Innehåll Rättighetsarbete som skapar förändringar s. 1 Det här är Svalorna Latinamerika s. 3 Vår verksamhet s. 4 Demokrati och mänskliga rättigheter s. 6 Försörjning s. 10 Utbildning s. 11 Medlemmar och frivilliga s. 14 Styrelsens arbete s. 15 Styrelsens år s. 15 Ekonomi s. 17 Resultaträkning 2014 s. 18 Balansräkning s. 19

4 RÄTTIGHETSARBETE SOM SKAPAR FÖRÄNDRINGAR Jag kanske inte kan förändra världen men jag kan förändra en män niskas värld var det en klok person som sa i en diskussion om civilsamhällets roll i och betydelse för förändring. Det kändes inspirerande och hoppingivande visionära målformuleringar framstod genast mer realistiska och uppnåeliga. En variant av think global, act local och något som vi tillämpar varje dag fast vi kanske inte tänker på det: allt från att sopsortera till att engagera oss politiskt i hemmastadsdelen. Eller i Svalorna Latinamerika. Under året som gått startade Svalorna Latinamerika (LA) officiellt det nya programmet mot könsrelaterat våld mot unga i Bolivia. En av de tilltänkta samarbetsorganisationerna beslutade sig efter sommaren för att lämna programmet vilket i slutändan ledde till att andra, mindre ungdomsorganisationer istället fick en chans att lära sig mer om sina rättigheter och driva sina frågor i större gemensamma påverkansprojekt. Genom programmet i Nicaragua arbetas det förebyggande mot barn sexhandel, där har barn och ungdomar i Jinotega under året producerat egna radioprogram och tv-serier om barnsexhandel för att öka allmänhetens kunskap kring detta problem. I Peru blev för första gången två kvinnor invalda som ledamöter i kommunfullmäktige i de fem landsbygdsdistrikt där Svalorna LA är verksamma (alltså totalt tio kvinnor). De flesta av dessa kvinnor hade fått träning i ledarskap inom Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram, som arbetar för att stärka kvinnors politiska deltagande och deras rätt att på demokratisk väg påverka sin egen och samhällets utveckling. En ny generation praktikanter har under korta men intensiva femmånaders perioder deltagit i våra samarbetsorganisationers arbete i Latinamerika och på kansliet i Stockholm. Det är uppenbart att de spelar en viktig roll för att sprida kunskap om och väcka nyfikenhet och engagemang i Sverige för vår verksamhet i en tid då det är konkurrens även om de ideella krafterna och Latinamerika tycks ha hamnat under radarn. Det blir också tydligt vilken möjlighet denna erfarenhet innebär för praktikanterna själva både i deras personliga och professionella utveckling. Intresset och engagemanget för föreningen från både medlemmar och kansli har bidragit till att bl.a. lokalgrupperna i Malmö och Göteborg genomfört en rad aktiviteter Tack vare starka insatser från lokalgruppen i Stockholm och styrelsen antog Svalorna LA utmaningen att anordna julmarknaden Schysst Jul efter att Forum Syd, som tidigare 1

5 arrangerat den, beslutat att avstå detta år. Sammanlagt fick ett trettiotal civilsamhällesorganisationer och ett tiotal mindre företag möjlighet att sälja schyssta julklappar och informera om sin verksamhet och om olika sätt att engagera sig för en bättre värld. Under året inleddes också ett viktigt arbete med att ta fram en långsiktig strategisk planering för Svalorna LA som, trots att planen ännu inte är klar, gett oss tillfälle att diskutera vad vi står för, var vi befinner oss, hur omvärlden påverkar oss, och vart vi är på väg. Något som ständigt märks genom frivilligas och medlemmars engagemang, är den starka drivkraft som mötet med Svalorna LA:s och våra samarbetsorganisationers arbete i Latinamerika innebär för alla som kommer i kontakt med det. Det bidrar till att föra vårt arbete framåt och att hålla Latinamerika i fokus. Det är på det sättet som vi fortsätter att stödja människor som vill förändra inte bara en, utan flera människors värld. Teresia Carlgren, verksamhetsledare under 2014 Klas Sellström, verksamhetsledare

6 DET HÄR ÄR SVALORNA LATINAMERIKA Svalorna Latinamerika Länder Program Samarbetsorganisationer Målgrupp Årsmöte Medlemmar Bolivia Programråd Suma Thakhi II ALBOR CDC CISTAC RED ADA Barn och ungdomar Styrelse Nicaragua Programråd DEDENAN Mary Barreda APEADECO Asoc. Miriam Club Infantil Barn och ungdomar Kansli och programkontor Peru Programråd PDR CIED ASDE Yachay Wasi Kvinnor och ungdomar Sverige Informationsprogrammet Allmänheten Vår vision Svalorna Latinamerikas vision är en värld där jämlikhet råder mellan människor och där alla har möjlighet att påverka sin egen livssituation. En värld där mänskliga rättigheter upprätthålls och alla har inflytande i samhället och dess hållbara utveckling. Vårt uppdrag I Latinamerika stödjer vi lokala aktörer som arbetar för att människor ska kunna använda sina resurser för både personlig och samhällelig förändring. Vi arbetar även för en ökad medvetenhet i Sverige om de globala utmaningar som berör oss alla, med särskilt fokus på utsatta människors situation i Latinamerika. 3

7 VÅR VERKSAMHET Svalorna Latinamerika (LA) har under 2014 drivit tre utvecklingsprogram, ett i respektive land; Peru, Bolivia och Nicaragua, samt ett informationsprogram i Sverige. Verksamheten i dessa program bygger på Svalorna LA:s huvudsakliga temaområden; Demokrati och mänskliga rättigheter, Försörjning samt Utbildning. Programmen i Latinamerika och Sverige I Bolivia startade Svalorna LA officiellt det nya programmet Suma Thakhi II i La Paz och El Alto. Inom programmet, som syftar till att förebygga könsbaserat våld mot barn och ungdomar i programmet, ingår fyra samarbetsorganisationer; ALBOR, CISTAC, CDC och RED ADA. I Nicaragua finns fyra samarbetsorganisationer i fyra kommuner; APEADECO i Telica, Club Infantíl i Jinotega, Miriam i Estelí och Mary Barreda i León med syfte att förebygga barnsexhandel genom programmet DEDENAN (Derechos y Desarrollo Integral de la Niñez, Adolescencia y Juventud). I Peru arbetar Svalorna LA med landsbygdsutveckling genom program PDR (Programa de Desarrollo Rural) i fem distrikt i Castilla Media i Arequipadepartementet. Syftet med PDR är att kvinnor och ungdomar i fattigdom aktivt ska delta i processer som främjar hållbar utveckling, samtidigt som de stärker sina ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. I programmet ingick vid årets början tre samarbetsorganisationer, CIED, ASDE och Yachay Wasi. I början av året valde ASDE att avsluta samarbetet på grund av interna skäl. I slutet av året avslutades även kontraktet med Yachay Wasi på grund av att de inte kunde komma överens med övriga organisationer om hur verksamheten skulle genomföras. Från och med 2015 arbetar programmet förutom med CIED även med två nya samarbetsorganisationer; CEDER och CECYCAP. I Sverige drivs ett informationsprogram med syfte att öka medvetenheten om situationen i Latinamerika. Vi informerar om de temaområden som programmen arbetar med i Latinamerika. Svalorna LA driver det utåtriktade arbetet i Sverige med anställd informationspersonal på kansliet och praktikanter samt med hjälp av föreningens frivilliga. Praktikantverksamheten Svalorna LA tar emot praktikanter till kansliet i Sverige och programkontoren i Latinamerika. Under våren 2014 har vi haft fyra egenfinansierade praktikanter, tre i Latinamerika och en på kansliet i Stockholm. Under hösten hade vi sex praktikanter i Latinamerika som finansierades av Sida via deras praktikantprogram. Utöver den roll som utlandspraktikanterna spelar i arbetet med samarbetsorganisationerna i Latinamerika, utgör de, liksom kanslipraktikanterna, en viktig del i informationsprogrammet i Sverige. 4

8

9 DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Svalorna Latinamerika (LA) arbetar för att stärka organiseringen av kvinnor, barn och unga så att de genom demokratiskt deltagande ska kunna påverka de beslut som berör dem. Svalorna LA arbetar även för rätten till den egna kroppen genom att förebygga barnsexhandel och motverka sexuellt och könsbaserat våld mot barn och unga. Detta har koppling till SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter), som också är en del av de mänskliga rättigheterna. Arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter genomsyrar all vår verksamhet, och de senaste två åren har det också blivit tydligt att framför allt SRHR utgör en viktig del i allt vårt arbete, både i Latinamerika och i Sverige. Bolivia har den näst högsta nivån av våld mot kvinnor i Latinamerika, efter Haiti. Antalet tonårsgraviditeter är också mycket högt. Generellt råder en konservativ syn på sexualitet och därför är diskriminering på grund av sexualitet också vanligt förekommande. Många gånger är HBTQ-personer offer för fördomar, hot, våld och trakasserier. I Bolivia startades programmet Suma Thakhi II med syfte att stödja politisk aktivism bland ungdomar relaterat till rättighetsteman såsom icke-diskriminering, SRHR, och våld på grund av kön och sexualitet. Det har varit ett framgångsrikt första år då det har funnits ett högt deltagande och intresse bland ungdomar för dessa frågor. Programmet startade med åtta ungdomsgrupper, men mot slutet av året arbetade programmet med hela 15 ungdomsgrupper, som alla planerat och genomfört aktiviteter med mål att förändra diskriminerande inställningar och attityder i sin närmaste omgivning liksom i samhället i stort. Ungdomsgrupperna har deltagit i manifestationer där de tar ställning mot sexuellt och könsbaserat våld och diskriminering av HBTQ-personers rättigheter. De har skapat diskussions forum tillsammans med andra ungdomsgrupper och spridit medvetenhet och kunskap till allmänheten genom radioprogram, teaterpjäser och mässor. De har på nationell och lokal nivå även tagit fram politiska förslag med anknytning till programmets teman. Ett förslag syftade till att ändra den bolivianska familjelagstiftningen så att den skulle inkludera olika typer av familjekonstellationer, och inte enbart den traditionella, heteronormativa. Förslaget godkändes av de nationella myndigheterna, vilket är att betrakta som en stor framgång och ett exempel på att Suma Thakhi II:s ungdomar har positionerat sig själva som aktörer för förändring och bidragit till ett mer inkluderande, icke-diskriminerande samhälle. I Nicaragua har det också skett framsteg gällande arbetet med att sprida kunskap om SRHR och att förebygga barnsexhandel genom programmet DEDENAN. Från att ha betraktat sexualitet som ett tabubelagt ämne som endast berör vuxna ser barnen och ungdomarna inom programmet numera sexualitet som en naturlig del i alla människors liv. De ifrågasätter 6

10 diskriminerande beteenden och könsstereotyper och har kunskap om skillnaden mellan kön och sexualitet. Till exempel diskuterar de olika myter kring sexuella behov (som att pojkar/män har större sexuella behov än flickor/ kvinnor). De anser också att ansvaret för att använda preventivmedel är ett ansvar som bör delas, oberoende av kön. Erfarenheten av att arbeta med SRHR och mot sexuellt våld och exploatering av barn och ungdomar har gjort att samarbetsorganisationerna i Nicaragua ser en koppling till problematiken kring de fördomar och könsstereotyper som existerar i samhället. Därför arbetar programmet med attitydförändringar, både med barn och vuxna, för att minska skuldbeläggandet av barn och ungdomar (framför allt flickor) som har hamnat inom barnsexhandel eller på annat sätt utsatts för sexuellt våld eller exploatering. Många identifierar också brist på kommunikation eller dåliga förhållanden inom familjen som möjliga orsaker till att barn/ungdomar vänder sig till utomstående i sökandet efter bekräftelse eller tillit, vilket ökar riskerna för att de utsätts för sexuell exploatering. Genom programmet har barnen/ ungdomarna lärt sig hur de kan skydda sig mot barnsexhandel genom att få kunskap om förövares strategier. Till exempel har de lärt sig att vara försiktiga med information och fotografier som de lägger ut i sociala medier, och likaså med vilka de har kontakt över internet. Genom att få barn och vuxna att reflektera kring orsaker som leder till barnsexhandel, minskar riskerna för att barn/ungdomar ska bli offer för sexuell exploatering. Förhoppningen är också att det ska skapa en dialog baserad på ömsesidig tillit och respekt mellan barn och föräldrar som stärker synen på barn och ungdomar som individer och skyddar dem från att hamna i barnsexhandel. Inom landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR i Peru arbetar vi med organisering av kvinnor och unga, samt med rätten till försörjning och utbildning. Vid programmets början 2012 såg unga och kvinnor det som ett stort problem att de ofta exkluderades eller hade mindre möjligheter att påverka den lokala politiken. Under 2014 arbetade PDR med 15 kvinno- och ungdomsorganisationer vars medlemmar har utbildats och stärkts, och 7

11 några har tagit ledande roller i den lokala utvecklingen. PDR har bidragit till större självkänsla bland kvinnor, som nu strävar efter ökad jämställdhet och inkludering av kvinnor i politiken. De har bland annat utbildats i retorik och ledarskap, vilket har resulterat i att de håller tal och uttrycker sina politiska åsikter på kommunal nivå. Kvinnor och unga har medverkat i framtagandet av politiska förslag för lokal utveckling. Dessutom valdes totalt 10 kvinnor under 2014 in som ledamöter i kommunalfullmäktige i de fem distrikt där Svalorna LA är verksamma, flera av dem deltagare i PDR:s utbildningsprogram. Dessa kvinnor menade att arbetet med att medvetandegöra såväl kvinnor som män om de ojämlika förhållanden som råder mellan könen och att lika rättigheter betyder att de också ska kunna utövas på lika villkor, hade varit en bidragande faktor till att de som kvinnor över huvud taget varit tänkbara som kandidater. Kvinno- och ungdoms organisationer har fått ett visst ökat erkännande från samhälle och myndigheter och är motiverade att fortsätta utvecklas och vidareutbildas så att de kan stärka sina roller i den lokala politiken och landsbygdsutvecklingen än mer. I Sverige har det märkts ett ökat intresse för Svalorna LA och målgruppernas situation i Latinamerika kopplat till de teman som vi informerar om. Under året har vi särskilt informerat om kvinnors rättigheter, såväl sexuella som ekonomiska. Det är också frågor som har uppmärksammats på många sätt i debatten i Sverige under Den feministiska våg som följde med anledning av både Europaparlamentsvalet och riksdagsvalet lyfte frågan om kvinnors situation i Sverige. Under året har vi sett vikten av att nyansera och problematisera informationen genom att inte enbart lyfta fram svåra exempel från Latinamerika utan även visa hur det ser ut i Sverige. Detta är särskilt tydligt i frågor som rör kvinnors rättigheter, exempelvis debatten kring rätten till abort i Sverige som uppmärksammades i flera medier, där flera vi träffar utgår från att det i Sverige är en icke-fråga, fast så inte är fallet. Oftast är det SRHR-frågor som de hemkommande praktikanterna väljer att fokusera på i sitt informationsarbete. Exempelvis handlade de hemkomna praktikanternas samtal under Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg i september om abortfrågan i Bolivia och Nicaragua. Det var även temat för ett panelsamtal som Svalorna LA deltog i tillsammans med Amnesty den 18 maj på festivalen Syster! Syster! Likaså väljer våra lokalgrupper oftast att genomföra aktiviteter i samband med dagar som berör rättigheter som ryms inom SRHR-begreppet, t.ex. den 25 november (Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor), den 8 mars (Internationella kvinnodagen) eller den 25 maj (Mors dag). Under året genomfördes ett seminarium som arrangerades av Svalorna LA:s lokalgrupp i Stockholm i samarbete med Röda Korsets folkhögskola i Skärholmen. Under seminariet informerades det om vår verksamhet och bjöds på musik, film och mat. Filmfestivalen Latinamerika i fokus i Malmö bjöd in oss till ett samtal om Bolivia tillsammans med forskaren Edmé Dominguez från Göteborgs universitet som bland annat forskat kring kvinnorörelser i Bolivia. Inbjudan visar på att vi ses som en aktör att räkna med i frågor som rör SRHR. 8

12

13 FÖRSÖRJNING Svalorna Latinamerika (LA) arbetar för att utsatta människor, i synnerhet kvinnor och unga, ska kunna påverka sina egna liv och förbättra sina livsvillkor genom att främja deras möjligheter till egen försörjning på landsbygden. När det kommer till rätten till försörjning riktar vi vårt fokus mot Peru expanderade landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR från tre till fem distrikt. Med visst tekniskt stöd och utbildning har målgruppen unga och kvinnor startat nya initiativ, inte bara inom marsvinsuppfödning och biodling, utan även inom textilier och avokadoodling. Programmet har under året inriktat sig på kapacitetsutveckling inom produktion och användning av ekologiska gödslingsmedel, förbättring av betesmarker, och rådgivning om bevattning. Programmet satsar också på att belysa fördelarna för producenterna med att ingå i olika former av samarbete, framför allt vad gäller marknadsföring. Något som diskuteras flitigt är klimatförändringar. Under möten diskuterar programdeltagarna effekterna av den smältande glaciär som ger vatten till hela området. Tack vare den införskaffade kunskapen om och utvecklingen av produktionstekniker har den befintliga produktionen förbättrats och försäljningsmöjligheterna ökat. Det i sin tur har lett till att kvinnors inkomster har ökat och stärkt deras ekonomiska och sociala oberoende, liksom den allmänna självkänslan. Under året anordnade PDR en lantbruksmässa där producenterna marknadsförde sina produkter. De fick möjlighet att utvärdera intresset av produkterna och kunde lättare göra prisbedömningar. Mässan ledde även till att nya partnerskap bland biodlare inleddes. Programaktiviteterna inom PDR utgår hela tiden från ett fokus på kvinnor och unga. Under året har samarbetsorganisationerna sett fördelen med att inkludera männen för att aktiviteterna inte ska gå ut över familjerelationerna. Programmet når nu ut till en större andel män än tidigare (även om detta inte är den direkta målgruppen) som också utbildas i vikten av att stärka kvinnors och ungas rättigheter. Den 8 mars arrangerade studenter från Göteborgs universitet en välgörenhetskonsert till förmån för Svalorna LA vid namn MAD in Peru (Making a Difference in Peru) på Frilagret i Göteborg. Studenterna reste även runt i Peru och bloggade om sina upplevelser som del av insamlingskampanjen. Tack vare dessa insatser spred studenterna kunskap om ekonomiska rättigheter och deras betydelse för fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling i Latinamerika, och samlade in totalt kr till programmet i Peru. 10

14 UTBILDNING Svalorna Latinamerika (LA) arbetar för allas rätt till en kvalitativ utbildning genom att stärka ungas förmåga att påverka beslutsfattare i utbildningsfrågor. Rätten till livslångt lärande och folkbildning som metod genomsyrar hela Svalorna LA:s verksamhet. I Bolivia används underhållning som ett verktyg för utbildning (eduentretenimiento). Detta har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att nå ut till de ungdomar som programmet arbetar med i ämnen som annars betraktas som tabu. Ungdomarna har sedan vidareförmedlat sina kunskaper genom kommunikation och underhållning (i form av bland annat radioprogram, teaterpjäser och mässor). Samarbetsorganisationen ALBOR arbetar med studiecirklar som drivs av ungdomarna själva hade fyra studiecirklar organiserats, vilka diskuterade teman såsom könsbaserat våld, stereotyper om manligt och kvinnligt, homofobi och liknande frågor. Senare skapade varje studiecirkel sin egen teaterpjäs kring något av de teman som de tyckte var viktigt. Pjäserna framfördes inför publik på teateranläggningar i El Alto och La Paz. ALBOR har även arrangerat poesi- och bildtävlingar kopplade till programmets teman där ungdomar från El Alto deltog. Samarbets organisationen CISTAC har under året hållit i workshops om maskulinitetsperspektiv och politiskt påverkansarbete tillsammans med ungdomarna inom programmet. De har även arbetat för att göra klart en tvserie riktad till ungdomar, som delvis finansieras av programmet. Tv-serien heter Solo Para Machos och behandlar maskulinitet, sexualitet, könsbaserat våld och rätten till den egna kroppen. Syftet med att göra en tv-serie som tar upp Suma Thakhi II:s teman är att nå ut till en större publik och sprida medvetenhet bland människor hemma i tv-sofforna. Nu lanseras serien på nationell tv och det har tagits fram studiematerial och hålls workshops kring den. I Nicaragua står utbildning kring SRHR och barnsexhandel i fokus. Här utbildas förutom barn och föräldrar även olika yrkesgrupper, t.ex. lärare och taxichaufförer, om lagar kring barns rättigheter, skyldigheter att anmäla brott och liknande. Även journalister utbildas kring dessa teman för att barnsexhandel ska uppmärksammas mer i media. Inom programmet har det uppmärksammats att deltagarna i större utsträckning inte ser det enbart som föräldrars eller anhörigas ansvar att skydda barn och ungdomar från barnsexhandel, utan att det även är samhällets ansvar i stort (myndigheter, skolor, osv.). Under året har det skett betydande framsteg vad gäller utbildning bland barn, ungdomar och anhöriga gällande risk- och skyddsfaktorer när det kommer till barnsexhandel. Här diskuterar deltagarna i programmet riskfaktorer såsom sociala media, brist på kärlek eller vägledning från de vuxna, fattigdom och övergrepp inom familjen som omständigheter som leder till barnsexhandel. För att förebygga barnsexhandel anser deltagarna att det är 11

15

16 viktigt att arbeta för att skapa mer förstående och kärleksfulla relationer inom familjerna samt att öka kunskapen kring SRHR och barns rättigheter. Under året har barnen och ungdomarna i Jinotega producerat egna radio- och tvprogram för att nå ut till andra barn och ungdomar liksom allmänheten för att sprida kunskap om hur de kan förebygga eller skydda sig mot barnsexhandel. I Peru arbetar PDR aktivt med ett delmål om utbildning som syftar till att förbättra undervisningen i grundskolan. Tjänstemän eller företrädare från olika institutioner som borgmästarråd, utbildningsmyndigheter och organisationer, deltar i diskussioner kring hur utbildningen i respektive distrikt kan förbättras. Programmet arbetar även för att lärar- och föräldragrupper ska ha större inflytande över hur undervisningen kan utformas. På så sätt är utbildning, organisering och främjande av demokratiska processer nära sammanlänkade. Lärare utbildas i pedagogik med fokus på vänligare inlärningsmetoder och förhållningssätt gentemot eleverna. På så sätt stärks elevernas självkänsla, de motiveras att fortsätta sin utbildning, och kan således också öka sina möjligheter i livet. Programmet arbetar för att bidra till miljövänliga rutiner i skolorna. Eleverna utbildas i återvinning och lär sig om hur de kan återanvända fast avfall genom att skapa konsthantverk. Under året arrangerades en miljömässa där skolungdomar fick chans att ställa ut och marknadsföra sina konsthantverk. Under året har programmet stött på några utmaningar kopplat till delmålet om utbildning. Samarbetsorganisationen Yachay Wasi, som hade ansvaret för detta delmål, hade svårt att samarbeta med övriga programorganisationer, vilket ledde till att de lämnade programmet i slutet av Programmet lyckades därför inte uppnå alla planerade resultat för året inleder programmet samarbete med organisationen CECYCAP, som ska ta över ansvaret för denna del av programmet. I Sverige fortsätter samarbetet med Billströmska folkhögskolan utanför Göteborg. De har en resandekurs (De ungas rätt) som åker till Bolivia och praktiserar ett par veckor, bland annat på några av Svalorna LA:s samarbetsorganisationer. Vi stödjer deras informationsturné som främst genomförs på skolor eftersom de har märkt av störst engagemang där. Under sina presentationer informerar de bland annat om barns rätt till utbildning som ett sätt att bekämpa fattigdom och främja demokratisk utveckling, samtidigt som de också informerar om Svalorna LA:s verksamhet, vad vi gör och hur en kan engagera sig. Vår samverkan med Lärarförbundet i Sundsvall fortsätter och inför kommande period har de uttryckt intresse av att besöka vår verksamhet i Peru, som de också stödjer finansiellt. Under året har även samarbetet med Örjan Hanssons förlag fortsatt med produktionen av läroboken Gracias, vilken sålde i exemplar och därmed bidrog till Svalorna LA:s inkomster. 13

17 MEDLEMMAR OCH FRIVILLIGA Svalorna Latinamerika (LA) har under året haft drygt 210 medlemmar. De frivilliga krafterna inom föreningen är väldigt viktiga och bidrar oerhört mycket till Svalorna LA:s verksamhet. Det finns tre lokalgrupper, i Malmö, Göteborg och Stockholm. Slutet av 2014 blev ett uppsving för Göteborgsgruppen som började hålla regelbundna träffar. Malmös lokalgrupp hade en minskning av aktiva under 2014 men även detta vände mot slutet av året. Lokalgrupperna i Stockholm och Malmö har under 2014 bland annat uppmärksammat den internationella kvinnodagen, internationella dagen mot våld mot kvinnor och internationella dagen mot homofobi. Det hölls en frivillighelg under första halvåret av 2014 med fokus på engagemang och medlemmar. Istället för en medlemsträff under hösten samlades medlemmar och styrelsen i Stockholm och anordnade Schysst Jul; en julmarknad som under flera år anordnats av Forum Syd, men som Svalorna LA tog över arrangörskapet för under Det blev en oerhört lyckad tillställning tack vare de frivilligas insatser. Förutom att informera om Svalorna LA sålde föreningen produkter från samarbetsländerna, vilket bidrog till egeninsatsen hos Forum Syd. 14

18 STYRELSENS ARBETE Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av totalt tolv personer, sju kvinnor och fem män. De nio ordinarie ledamöterna var Merith Boman, Victoria Enström, Per Fröberg, Sofia Gustafsson, Cerese Olsson, Maria Aviles, Juan Pablo Obregón, Anna Tingbäck och Katarina Wallgren. De tre suppleanterna var Tomas Alvarsson, Carl-Gustaf Svensson, Karolina Grundin. Under mandatperioden har inga styrelsemedlemmar lämnat sina uppdrag. Ansvarsområden för styrelsen Ordförande Anna Tingbäck Vice ordförande Per Fröberg Sekreterare Victoria Enström Vice sekreterare Katarina Wallgren Kassör Sofia Gustafsson Vice kassör Juan Pablo Obregón Arbetsgrupper Ideologi och framtid: Juan Pablo Obregón, Sofia Gustafsson, Katarina Wallgren samt Maria Aviles. Information: Victoria Enström, Per Fröberg, Karolina Grundin samt Merith Bohman. Insamlingsarbetet: Per Fröberg, Anna Tingbäck, Carl-Gustaf Svensson samt Cerese Olsson. Föreningsstruktur och medlemmar: Maria Aviles, Per Fröberg, Anna Tingbäck, Cerese Olsson, Tomas Alvarsson samt Juan Pablo Obregón. Genus: Katarina Wallgren, Merith Boman samt Tomas Alvarsson. STYRELSENS ÅR Styrelsen har haft 11 styrelsemöten under verksamhetsåret 2014/2015, varav ett konstituerande styrelsemöte. Mellan styrelsemötena har arbetsutskottet (AU) haft möten för att bereda styrelseärenden och även hållit möten för att fatta beslut som inte kunnat invänta ordinarie styrelsemöte. Styrelsen har utöver detta haft en strategidag tillsammans med kanslianställda, för att tillsammans diskutera utveckling av verksamheten. Ordförande och verksamhetsledare har i början av verksamhetsåret utformat en arbetsmetod för att förbättra kommunikationen inom verksamheten samt för att formalisera arbetet inom organisationen. Styrelsens främsta ansvar är att leda Svalorna Latinamerika (LA) på en övergripande nivå. Detta har styrelsen gjort främst genom styrelsemöten där verksamhetens inriktning diskuteras och beslut fattas. Under 2014 har styrelsen bland annat fattat beslut om att avsluta samarbetet med en samarbetsorganisation samt att inleda samarbete med två nya 15

19 samarbetsorganisationer inom programmet i Peru. Styrelsen har även ansökt om medel för informationsverksamhet samt medel för praktikantverksamhet. Det viktiga arbetet med verksamhetens långsiktiga strategi har inletts och de anställda på de fyra landkontoren har genomfört analyser om vad som kan komma att vara prioriterade arbetsområden för Svalorna LA i framtiden. Under året har styrelsen även särskilt tagit fasta på frågor om bemanning på kansliet i Stockholm samt frågor om insamling och vidareutveckling av verksamheten. Styrelsen har därutöver prioriterat arbetet med organisationens kommunikation och tagit fram ett budskap samt en kommunikationsplan. En översyn av organisationens genusperspektiv har därtill genomförts med syfte att skapa ett tydligare genusperspektiv i alla aspekter av verksamheten. Arbetet med organisationens frivilliga har intensifierats och två frivillighelger har arrangerats där praktikanter, medlemmar av lokalgrupper och anställda träffats för att inspireras för det framtida informations- och insamlingsarbetet. För att effektivisera organisationens verksamhet och anpassa den till de ekonomiska förutsättningar som verksamhetsbidrag och insamlingsresultat gett, har styrelsen under 2014 fortsatt det påbörjade arbetet med omstruktureringen av organisationen och bemanningen på kansliet i Stockholm. Den satsning som styrelsen under 2013 valde att göra på insamling genom att tillsätta en tjänst på 50 % avseende insamling har inte gett önskat resultat vilket medfört att styrelsen även har fortsatt prioritera arbetet med att stärka föreningens eget kapital, egen insamling samt arbetet med att hitta nya finansieringskällor. Organisationens finansiering är således beroende av ett engagerat insamlingsarbete av styrelsemedlemmar, medlemmar och frivilliga. Under verksamhetsåret har tidigare etablerade samarbeten med företag fortsatt att ge viktiga bidrag till verksamheten. Även initiativ från enskilda har bidragit. Därtill har flera nya företagssamarbeten etablerats och nya givare tillkommit. Trots den misslyckade satsningen på tjänsteutrymme avseende insamling har ett tillfredsställande ekonomiskt resultat uppnåtts under Arbetet med uppföljningen av resultaten från de kontinuerligt genomförda medarbetarenkäterna har fortsatt och som ett led i detta har organisationens beslutsordning setts över. Verksamhetsåret 2014 har innehållit stora utmaningar för styrelsen vad avser främst den egna insamlingen. Styrelsen ser att kommande års uppdrag blir att fortsätta det viktiga arbetet med Svalorna LA:s långsiktiga strategi samt att stärka den egna organisationen genom att engagera fler medlemmar, utveckla lokalgrupperna samt etablera fler samarbeten. Därtill bör Svalorna LA arbeta mer aktivt för att både externt och internt förankra våra sakfrågor och resultatet av det viktiga arbete som pågår för och med våra målgrupper i Latinamerika. Vårt arbete gör verklig skillnad och alla delar av organisationen ska känna sig stolta och nöjda över vad vi tillsammans åstadkommer. 16

20 EKONOMI Svalorna Latinamerikas (LA) verksamhet har under året finansierats till största delen genom anslag från Sida, via Forum Syd, för utvecklingssamarbetet i Latinamerika och för informationsinsatser i Sverige. Enligt avtalet med Forum Syd måste Svalorna LA själva bidra med en finansiering om tio procent av den totala budgeten som en egeninsats. Svalorna LA har även mottagit medel från Universitet- och Högskolerådet, via Forum Syd, för praktikantverksamhet och från Radiohjälpen för programmet i Bolivia. Därutöver finansieras verksamheten av medlemsavgifter, gåvor från allmänheten och företag samt försäljning av hantverk. Verksamhetens omsättning uppgick under 2014 till tkr. Största finansiären är Sida genom Forum Syd. Svalorna LA:s anslag från Forum Syd samt egeninsatser uppgick 2014 till tkr varav tkr avser utvecklingssamarbete, 662 tkr informationsverksamhet och 593 tkr praktikantverksamhet. Under 2014 uppgick Svalorna LA:s insamling till 613 tkr, varav Radiohjälpen bidrog med 228 tkr till programmet Suma Thakhi II i Bolivia. Årets verksamhetsresultat är -70 tkr. Det negativa resultatet berodde på att årets insamling inte räckte för att täcka egeninsatsbehovet samt insamlingskostnader. 103 tkr togs från tidigare års fonderade medel och årets resultat efter fördelningar är därmed +33 tkr. För den som vill sätta sig in ytterligare i föreningens ekonomi finns Svalorna LA:s årsredovisning tillgänglig på 17

21 RESULTATRÄKNING VERKSAMHETSINTÄKTER Medlemsavgifter Gåvor Bidrag Nettoomsättning Övriga intäkter SUMMA VERKSAMHETSINTÄKTER VERKSAMHETSKOSTNADER Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER Verksamhetsresultat FINANSIELLA POSTER Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av ändamålsbestämda medel Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Ändamålsbestämning av medel Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapital

22 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Projektfond Ändmålsbestämnda medel Suma Thaki Ändamålsbestämda medel Rotativ Fond Balanserat kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL LÅNGFRISTIGA SKULDER Praktikantreserv SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER

23 KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till Forum Syd Skuld Radiohjälpen Övriga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

24 Tack alla medlemmar, gåvogivare och samarbetspartners för året som gått! Tack vare er hjälp och ert engagemang möjliggör vi förändring! Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan Stockholm Telefon: E-post: Hemsida: