Miljö-och energisystem

Transkript

1 Institutionen för Teknik och samhälle Avdelningen för Miljö-och energisystem Verksamhetsberättelse 1999

2 INNEHÅLL 1. Avdelningen för miljö-och energisystem Grundutbildning Forskarutbildning Forskning Konferenser och seminarier Internationellt samarbete Uppdrag Forskningsinformation Publikationer

3 2

4 MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Organisation Avdelningen för Miljö- och energisystem bedriver forskning och utbildning kring samspelet mellan energi, naturresurser, teknik, människa och miljö. Avdelningen har sina rötter i Miljövårdsprogrammet från 1968/ 69 och formellt bildades Institutionen för miljö- och energisystem 1987 med placering vid sektionen för teknisk fysik på Tekniska Högskolan i Lund. Genom institutionsreformen vid LTH blev institutionen från 1 januari 1999 en avdelning vid institutionen för Teknik och samhälle. Personal Bodlund, Birgit, FD, adjungerad professor Börjesson, Pål, agronom, FD, forskare Caillet, Pierre, Master of Eur. Aff., stipendiat Diehl, Annika, CI, lärare, universitetsadjunkt, studievägledare Ehn, Ingegerd, FK, universitetslektor Emmelin, Lars, TeknL (tjl) Gustavsson, Leif, TeknD, docent, forskarassistent Harmon, Christopher, MSc, stipendiat Helby, Peter, Cand.scient.adm., gästforskare Holmberg, Daniel, PM, amanuens Iida, Tetsunari, gästforskare Johansson, Bengt, TeknD, forskarassistent Johansson, Thomas B, TeknD, professor (tjl) Jörgensen, Erika, FM, amanuens Karlsson, Börje, FD, docent, universitetslektor Karlsson, Åsa, FM, doktorand Khan, Jamil, PM, amanuens Landqvist, Carin, högskolesekreterare Leire, Eva, CI, avdelningsföreståndare, univ. adj. Malmgren, Charlotte, FD, studierektor, univ. adj. Neij, Lena, TeknD, vik forskarassistent Nilsson, Lars J, TeknD, forskarassistent, tf prof. Nordqvist, Joakim, amanuens Olin, Kerstin, FK, högskolesekreterare Salay, Jürgen, FD Stjernquist, Ingrid, FD, universitetsadjunkt Svenningsson, Birgitta, TeknD, vik. univ. adj. Svenningsson, Per, CI, forskningsassistent Svenstam, Åke, FL, universitetslektor Söderlund, Susanne, FK, högskolesekreterare Wiman, Bo, CI, FD, docent Åhman, Max, CI, doktorand Förkortningar CI civilingenjörsexamen FD filosofie doktor Cand Scient ung. naturvet. MSc Master of Science magisterutb. PM politices magisterexamen FK filosofie kandidatexamen TeknL teknologie licentiatexamen FM filosofie magisterexamen TeknD teknologie doktor FL filosofie licentiatexamen Personalförändringar Under året anställdes tre amanuenser: Pol mag Daniel Holmberg, Pol mag Jamil Khan och F-teknolog Joakim Nordqvist. Civilingenjör Annika Diehl fick ett vikariat som 50% universitetsadjunkt omvandlat till en tillsvidaretjänst. FD Bo Furugren upprätthöll ett vikariat som universitetslektor på deltid under halva året och FD Birgitta Svenningsson vikarierade som universitetsadjunkt. Per Sveningsson var föräldraledig hösten I början av året avtackades avdelningens två första pensionärer, universitetslektor Börje Karlsson och universitetslektor Åke Svenstam. Sex personer har under året slutat vid avdelningen. Amanuens Erika Jörgensen fick anställning som doktorand vid Sociologiska institutionen, doktorand Jürgen Salay fick efter disputationen tjänst vid Statens energimyndighet, docent Bo Wiman anställdes som universitetslektor vid Kalmar högskola, amanuens Daniel Holmberg anställdes vid Högskoleverket, tekn lic Lars Emmelin utnämndes till professor vid Karlskrona högskola och TeknD Bengt Johansson har fått tjänst vid Naturvårdsverket, men är kvar vid avdelningen för miljö- och energisystem på 20 procent. Chris Harmon avslutade sitt år som Fulbrightstipendiat i juni. 3

5 2. GRUNDUTBILDNING Under året har avdelningen givit sammanlagt 20 kurser i energisystemanalys, miljövård och arbetsmiljölära. Av dessa är fyra programkurser för LTH och fjorton fristående kurser. Två av kurserna gavs både som programkurs och fristående kurs. Vidare genomfördes två kurser för Malmö Högskola/Lärarhögskolan. Programkurser Energi, miljö och naturresurser, 5 poäng, valfri för F, ges även som fristående kurs Kursen behandlar samspelet mellan ekonomisk utveckling, energi, miljö och utnyttjande av naturresurser. Kursen omfattar även val av åtgärder inom energiförsörjningens olika delar från utvinning till användning av energi, hur miljön påverkas av behovet av naturresurser för energiutvinning. Miljöproblem förknippade med olika energikällor och dessa energikällors nuvarande och framtida roll i de svenska och globala energisystemen behandlas. Dessutom ingår avsnitt om olika strategier för att minska miljöfarliga utsläpp. Fjorton F-teknologer följde kursen och 25 studenter läste den som fristående kurs. Kursansvarig: Lena Neij Examinator: Lena Neij Miljökunskap, allmän kurs, 3 poäng, obligatorisk för L Kursen ger grundläggande kunskaper i ekologi, naturresurshushållning, miljövårdsteknik, lagstiftning och administration. Effekter på människa och miljö av olika antropogena aktiviteter och förorenings-utsläpp, metoder för miljökonsekvensanalyser och forskning om miljövårdstekniska och processmodifierande åtgärder ingår också. I kursen ingår föreläsningar, exkursion, uppsatsarbete med handledare samt tentamen. 36 studenter var registrerade på kursen. Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Miljökunskap FK, 3 poäng, valfri för L, V Undervisningens mål är att utveckla elevens förmåga att kritiskt analysera och bedöma den tillämpade teknikens möjligheter, begränsningar och miljöproblem. Kursen är projektinriktad och innehåller föreläsningar samt ett större projektarbete. Kursen genomfördes med sex studenter. Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Teknisk miljövetenskap, 5 poäng, valfri för F, E, D, M, V, A, K, BI Efter genomgången kurs ska den studerande ha fått en helhetssyn på det moderna industrisamhällets inverkan på miljön och hushållningen med naturresurser, samt på naturgivna ramar och samhällsmässiga förutsättningar för en varaktigt hållbar framtid. Syftet är även att ge insikt om teknikerns roll i och teknikernas ansvar för en bärkraftig samhällsutveckling. Kursen bygger på föreläsningar, övningar, studiebesök, litteraturuppgifter och projektarbete. 54 studenter följde kursen. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Per Svenningsson Miljövetenskap med miljökemisk profil, 5 poäng, valfri för V Kursen syftar till att ge de studerande grundläggande kunskaper i allmän miljövetenskap, att ge kunskaper om och förståelse för miljöproblem och miljövård inom väg- och vattenbyggares huvudsakliga verksamhetsområden, med speciell inriktning mot miljökemi samt att stimulera till en diskussion från främst etiska perspektiv om väg- och vattenbyggares roll i och ansvar för att ta miljöhänsyn för att minimera miljöpåverkan och bidra till en bärkraftig samhällsutveckling. I kursen deltog tolv studenter. Kursansvariga: Ingegerd Ehn, Eva Leire och Annika Diehl Examinator: Ingegerd Ehn 4

6 Fristående kurser Arbetsmiljölära Ergonomiska, fysikaliska, kemiska och psykologiska arbetsmiljöfaktorer, 10 poäng Kursen omfattar ergonomiska, fysikaliska och kemiska arbetsmiljöfaktorer. Arbetsfysiologi,arbetsställningar, arbetsrörelser, arbetstyngd. Fysikaliska och kemiska miljöfaktorer samt deras inverkan på människan. Psykologiska arbetsmiljöfaktorer, arbetsledarskap, arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse och -motivation, stress, monotoni, främlingskap, skiftarbete, varseblivnings- och inlärningspsykologi. Sjutton personer var registrerade på kursen. Kursansvariga: Åke Svenstam och Margareta Ardeberg Examinator: Charlotte Malmgren Arbetsmarknaden, arbetsrätt och personaladministration, 10 poäng Kursen beskriver samhällsvetenskapliga, juridiska och administrativa förutsättningar i förändringen av arbetsmiljön och följer utvecklingen i arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt och personaladministrativa insatser i företag, offentlig förvaltning och organisationer. Kursens tre delar, arbetsmarknad, arbetsrätt och personaladministration behandlas dels var för sig, dels sammanhållet i en seminarieuppsats. Tjugofyra personer deltog i kursen. Kursansvarig: Åke Svenstam Examinator: Charlotte Malmgren Energisystemanalys Energi, miljö och naturresurser, 5 poäng (se ovan under programkurser) Förnybara energikällor, 10 poäng Utnyttjande av förnybara energikällor behandlas från naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga utgångspunkter i syfte att identifiera och beskriva långsiktigt hållbara systemlösningar. Olika system för omvandling behandlas med avseende på teknik, ekonomi och miljöeffekter. Vissa generella aspekter på förnybar energi behandlas i ett framtidsperspektiv, bl. a. styrmedel, lagstiftning, samhällsekonomi och internationalisering. Fem poängutgörs av ett projekt. I kursen deltog elva studenter. Kursansvarig: Per Svenningsson Examinator: Per Svenningsson Miljövård Översiktskurs, 5 poäng Kursen ger en översiktlig orientering om miljöfrågor och miljöproblem samt om instrument och metoder för att angripa dessa; här ingår beskrivningar av naturliga förutsättningar och processer, hur störningar kan undvikas eller motverkas, hur olika verksamheter i samhället inverkar på miljön. Kursen gavs under vårterminen med fyrtiofem studenter och under höstterminen med femtiotvå studenter. Kursansvarig: Annika Diehl Examinator: Annika Diehl Kretslopp och bärkraft, 5 poäng I kursen prioriteras bl. a. följande moment: naturliga och av människan påverkade kretslopp; industrins, producentens och konsumentens roll; kretsloppsteknik; kriterier för renare produktion; avfallshantering i ett kretsloppsperspektiv; miljöstyrning och anpassning till bärkraftig samhällsutveckling; livsstilsfrågor samt åtgärdsstrategier. Kursen gavs i Helsingborg och följdes av tjugo studenter. Kursansvarig: Börje Karlsson Examinator: Charlotte Malmgren Luftvård, grundkurs, 5 poäng Kursen behandlar möjligheter och metoder i nationellt och internationellt luftvårdsarbete och ger grundläggande kunskaper om atmosfärens uppbyggnad, funktion och sårbarhet samt om luftföroreningars inverkan på hälsa och natur. Moment på laboratorium och/eller i fält ingår. Kursen avslutas med skriftlig tentamen. Elva studenter deltog i kursen. Kursansvarig: Birgitta Svenningsson Examinator: Birgitta Svenningsson 5

7 Avfallshantering, 10 poäng I kursen behandlas bl. a. avfall (typer, sammansättning, mängder, egenskaper), avfallsbehandling (separering, återvinning, deponering, förbränning, biologisk behandling), lagstiftning, ekonomi, miljöaspekter, förebyggande åtgärder, producentansvar, avfall i ett internationellt perspektiv. Kursen genomfördes med elva studenter. Kursansvarig: Eva Leire Examinator: Eva Leire Grundkurs, 10 poäng Kursen är en temainriktad grundkurs inom områdena miljö-, naturresurs- och samhällsplanering. Kursen omfattar också styrmedel, naturresurshushållning, ekologi, ekonomi, miljötoxikologi och miljöeffektbeskrivningar. I kursen deltog tjugotre studenter. Kursansvarig: Ingrid Stjernquist Examinator: Ingrid Stjernquist Miljökonsekvensanalys, 10 poäng Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: Beskriva målsättning, utveckling, omfattning och metoder för miljökonsekvensanalys, internationellt och nationellt. Diskutera förutsättningarna och formerna för en systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar i det svenska planeringsoch beslutssystemet. Tillämpa de vanliga metoderna för miljökonsekvensanalyser. Medverka vid genomförande av miljökonsekvensbeskrivningar. Praktiska övningar i miljökonsekvensanalys, simuleringar och projektarbete ingår som obligatoriska moment i kursen. Fjorton studenter följde kursen. Kursansvarig: Ingegerd Ehn Examinator: Ingegerd Ehn Miljövetenskap, miljöledning och miljörevision, 10 poäng Målen för kursen är att ge kunskap om naturgivna ramar för mänsklig verksamhet och om dagens miljöproblem, som grund för diskussion av strategier för en hållbar utveckling; att ge inblick i hur miljövårdsarbete bedrivs inom företag/offentlig förvalt- ning; att ge kunskap om miljöledningssystem och miljörevision. Kursen gavs i Helsingborg med tolv deltagare. Kursansvariga: Eva Leire och Charlotte Malmgren Examinator: Eva Leire Kurser på engelska Environmental issues, 5 poäng The main objectives are to give basic knowledge concerning the characteristics of natural eco-systems, the local, regional and global dimensions of environmental issues and the concept of sustainability. It also gives an introduction to the management of natural resources, to policy-making and legislation in an international perspective. Kursen följdes av fjorton studenter varav tolv var utbytesstudenter. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Examinator: Charlotte Malmgren Environment - Humans - Society, 5 poäng The course should provide students with basic knowledge and understanding of the relationship between human beings and nature/the environment from the perspectives of science, history, policy-making, and societal institutions, and should allow students to develop an understanding of the diversity and complexity of the interactions between humans, societies, and the environment. The course is based on PBL (ProblemBased Learning). Helt ny kurs som genomfördes med tretton studenter varav åtta var utbytesstudenter. Kursansvariga: Ingegerd Ehn, Charlotte Malmgren, Ingrid Stjernquist Examinator: Ingegerd Ehn International Environmental Affairs, fortsättningskurs, 10 poäng The course provides knowledge on, and understanding of, international environmental and energy challenges; the workings of the international system in responding to these challenges. Among the issues 6

8 addressed are: environment on the international agenda; framework conventions for protection of the atmospheric, marine and terrestrial environment; implications for technology development, innovations, financing and transfer; implications for environmental security. På kursen deltog fjorton studenter varav hälften var utbytesstudenter. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Examinator: Charlotte Malmgren Övriga kurser Miljöteknik för ingenjörsprogrammet i bebyggelseutveckling vid Malmö Högskola, 3 poäng Kursen behandlar dels allmän miljökunskap, dels miljö- och resursfrågor relaterade till byggprocessen. I kursen deltog 37 studenter. Kursansvarig: Charlotte Malmgren Examinator: Charlotte Malmgren Miljövetenskap för blivande naturkunskapslärare, 10 poäng Kursen är en grundkurs enbart för blivande naturkunskapslärare. 12 studenter följde kursen. Kursansvariga: Annika Diehl, Eva Leire och Charlotte Malmgren Examinator: Eva Leire Examensarbete inom civilingenjörsutbildningen I civilingenjörsutbildningen ingår att teknologerna skall utföra examensarbete på någon av programmets institutioner. Arbete skall om fatta veckors arbetsinsats. Under året har ett examensarbete slutförts: Gunnarsson, Cecilia och Skarphagen, Jörgen, Livscykelanalys för naturgas från Norge och Ryssland år I anläggningar för el- och värmeproduktion, 20 poäng, Examensarbete i Maskinteknik Handledare: Adj prof Birgit Bodlund, tf prof Lars J Nilsson Pedagogiskt utvecklingsarbete Annika Diehl, Eva Leire och Charlotte Malmgren samt tre basgruppshandledare för kursen Miljövetenskap med miljökemisk profil för V, Anna-Karin Modin, Mattias Alveteg och Charlotte Walse, följde UPC:s PBL-kurs i augusti Tre nya kurser gavs under året. Kursen Miljöledning och miljörevision, 10 poäng, gavs i Helsingborg under vårterminen och kursen Miljövetenskap med miljökemisk profil för V, 5 poäng under höstterminen, den senare med PBL-pedagogik. Dessutom gavs en ny kurs på engelska, Environment Humans Society, 5 poäng, utvecklad av ett lärarlag bestående av Ingegerd Ehn, Charlotte Malmgren, Ingrid Stjernquist, samt Annika Young Kronsell, Statsvetenskapliga institutionen. Charlotte Malmgren och Ingrid Stjernquist har varit verksamma inom det lärarlag som planerat kursen Turismkunskap, 20 poäng, som ges i Helsingborg våren 2000, med PBL-pedagogik. Denna fristående kurs är försökskurs inför basterminen på 1-20 poäng inom den nya Mastersutbildningen i Service Management med inriktning Turism, Hotell och Restaurang i Helsingborg. Programmet startar hösten 2000 och avdelningen för miljö- och energisystem har ansvar för och bevakar miljöinslagen. Per Svenningsson utvecklade och satte ihop program för en fortbildningsdag för lärare: Vår energiförsörjning hot eller möjligheter? Övrig kursverksamhet Avdelningen för miljö- och energisystem anordnade i november en fortbildningsdag för lärare: Vår energiförsörjning hot eller möjligheter? Per Svenningsson var ansvarig för denna dag. Kursmedverkan Ingegerd Ehn var ansvarig för det lärarlag, där även Charlotte Malmgren ingick, som planerade och genomförde det första 10-poängsblocket, Core Curriculum Courses: Nature, Humans, Society, 5 credits samt 7

9 Sustainable Development, 5 credits, inom ramen för LUMES-programmet (Lund University Masters Programme in Environmental Science), där Ingegerd Ehn är studierektor. Per Svenningsson var kursledare och examinator för kursen Energy and the Environment, 5 credits, på LUMES-programmet under vårterminen Per Svenningsson föreläste om Förnybara energikällor - möjligheter och begränsningar i Fortbildningsdagar i Miljöfysik för gymnasielärare i Lund, arrangerad av Resurscentrum för fysik. 3. FORSKARUTBILDNING Handledare Följande forskare, anställda vid avdelningen, har verkat som handledare/biträdande handledare: Adj professor Birgit Bodlund Forskarassistent Leif Gustavsson Forskarassistent Bengt Johansson Professor Thomas B Johansson Ämnesföreträdare Lars J Nilsson Forskarstuderande Under året hade avdelningen fyra forskarstuderande på forskarutbildningen i miljö- och energisystem. Gästforskare Under sommaren var MSc Owen Bailey, doktorand vid Cornell University, NY, USA, gästforskare vid avdelningen. Forskarkurser Energisystemanalysens metoder och historia, 5 poäng Kursen ger en överblick av och introduktion till metoder för energisystemanalys, energiprognoser och framtidsstudier. Framtidsinriktade studier av transportsektorn behandlas också. Genom historiska återblickar skildras utvecklingen inom området och ger därmed en bakgrund till nuvarande kunskapsläge och frågeställningar inom forskningsområdet samt i viss mån dagens samhällsdebatt. Kursen gavs 1999 och hade sju deltagare, samtliga från Institutionen. Fyra var godkända vid årets utgång. Kursledare/examinator: Lars J Nilsson Kurser vid andra institutioner Max Åhman följde kursen Mobilitet, menneske, samfund og miljö, 3 poäng, vid Aalborg universtet. Doktorsavhandlingar Under året lades två doktorsavhandlingar fram vid avdelningen: Neij, Lena, 1999, Dynamics of Energy Systems: Methods of analysing technology change Opponent: Professor Kornelis Blok, Department of Science, Technology and Society, Utrecht University, Nederländerna Salay, Jürgen, 1999, Energy Use, Efficiency Gains and Emission Abatement in Transitional Industrialised Economies. Poland and the Baltic States Opponent: Professor Adam Gula, Faculty of Fuels and Energy, University of Mining and Metallurgy, Krakow, Polen 8

10 4. FORSKNING Avdelningen för Miljö- och energisystem bedriver forskning kring samspelet mellan energi, naturresurser, teknik, människa och miljö. Forskningen omfattar systeminriktade tvärvetenskapliga studier av energi- och miljöfrågor. Studierna fokuseras på: Effektiv användning och omvandling av energi där hela energikedjan från naturresurs till energitjänst studeras. Miljöeffekter vid utnyttjande av olika energiformer och förnybara resurser. Analys av faktorer som befrämjar eller motverkar förändring av energisystemen. Analys av åtgärdsstrategier för hantering och förebyggande av energisystemens problem med koppling till miljö, säkerhet och utveckling. Särskild vikt läggs vid identifiering och analys av långsiktiga utvecklingsalternativ utifrån såväl ett nationellt som ett globalt perspektiv. Forskningen knyts till bl. a. kvalificerad teknikvärdering (technology assessment) som innefattar analyser av tekniska, ekonomiska och institutionella sammanhang. Tyngdpunkten i avdelningens forskning har legat på energieffektiva lösningar, förnybar energi och analys av olika systemaspekter inom dessa områden. Avdelningen har dessutom en stark tradition av studier av miljösystem och forskning kring dessa. Forskare inom avdelningen kommer från flera olika fakulteter, de flesta har teknisk grundexamen men det finns även forskare med ekonomi, agronomi, statsvetenskap och sociologi i sina grundexamina. Utmärkande för avdelningens forskning är att den griper över de enskilda disciplinerna. Utmärkelse Pål Börjesson tilldelades1999 års Bioenergipris instiftat av SVEBIO (Sveriges Bioenergiförening) Forskningsprojekt Påbörjade projekt Lokala reaktioner på förnybar energi Projektledare: Jamil Khan Pågående projekt Analys av ett dynamiskt energisystem Projektledare: Lena Neij Energy Efficiency of Industrial Technologies in Developing Countries: the Case of Cement Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Annika Diehl, Joakim Nordqvist Hur kan kostnader, miljöbelastning och resursutnyttjandet minimeras vid användandet av bioenergi? Projektledare: Leif Gustavsson Medarbetare: Åsa Karlsson Land Use Strategies for Reducing Net Greenhouse Gas Emissions (samarbete med SLU, Uppsala, inom deras MISTRA projekt LUSTRA ). Projektledare: Mats Olsson, SLU Medarbetare: Pål Börjesson Metoder för kvantifiering av förändrad biologisk mångfald vid skogsbränsleuttag (samarbete med Vattenfall AB och SLU, Umeå). Projektledare: Pål Börjesson Medarbetare: Åsa Hansson och Gustaf Egnell, SLU Multi-funktionell bioenergiproduktion (ekonomisk värdering av miljöeffekter vid produktion av biobränslen inom jord- och skogsbruk). Projektledare: Pål Börjesson 9

11 Teknik för koldioxidneutrala transportsystem Projektledare: Bengt Johansson Medarbetare: Max Åhman Projekt avslutade under året Biobränsleproduktion genom näringsoptimerat skogsbruk (samarbete med SLU, Uppsala och Alnarp) Projektledare: Bo Dahlin, Medarbetare: Mikael Andersson, Johan Bergh och Ola Sallnäs, SLU, Pål Börjesson New Policy Instruments to Mitigate Climate Change Projektledare: Peter Helby Medarbetare: Max Åhman, Daniel Holmberg Pågående EU-projekt IRP in a Changing Market Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Max Åhman VAIE: Voluntary Agreements Implementation and Efficiency (JOULE contract no. JOS3 CT ) Projektledare: Peter Helby Medarbetare: Jonas Kågström, Kerstin Åstrand, Daniel Holmberg, Pierre Caillet, Erika Jörgensen, Jamil Khan, Hans-Johan Homman EU-projekt avslutade under året Financing of Renewable Energy Systems (JOULE contract no. JOR3-CT ) Projektledare: Peter Helby Medarbetare: Pierre Caillet, Erika Jörgensen, Hans-Johan Homman Financial Analysis of the Integration of Renewables in Electricity Supply (JOULE contract no. JOR3-CT ) Projektledare: Peter Helby Medarbetare: Anders Mårtensson, Erika Jörgensen International Network for Energy Demand and Efficiency Analysis of the Industrial Sector Projektledare: Lars J Nilsson Medarbetare: Joakim Nordqvist 5. KONFERENSER OCH SEMINARIER Föredrag vid nationella konferenser och seminarier (P efter titeln innebär att materialet är publicerat) STEM:s Energiting, Eskilstuna, mars Biodrivmedel eller elfordon för koldioxidneutrala transporter, Bengt Johansson Bioenergi och fjärrvärme: effektivitet och emissioner, Leif Gustavsson, Åsa Karlsson Energieffektivisering på avreglerade marknader, Lars J Nilsson Kostnad för minskade koldioxidutsläpp: bioenergi och naturgas, Leif Gustavsson Optimering av miljövinster vid utnyttjandet av biobränslen, Pål Börjesson Renewable Energy: Incentives and barriers, Peter Helby Scenarior över Sveriges energianvändning 2050, Leif Gustavsson, Åsa Karlsson Samtliga föredrag är publicerade i Proceedings of Sveriges Energiting 99 10

12 Energieffektivisering på reformerade energimarknader Workshop med 20 deltagare på Energikontoret, Stockholm, november, arrangerad av Lars J Nilsson Övriga nationella konferenser District heating and bioenergy systems Efficiency and Emissions, 7th International Symposium on District Heating and Cooling, (P) Leif Gustavsson, Åsa Karlsson, maj, Lund Emissioner av växthusgaser från husbyggnationer i ett livscykelperspektiv trä- eller betonghus? (P) Kolkonferens, mars, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Pål Börjesson Multi-functional Energy Forest Plantations, (P), Nordic Bioenergy Conference Bioenergy 99, Stockholm, november, Pål Börjesson Nya vägar till energitjänster på elmarknaden Seminarium på STEM, december 99, Lars J Nilsson Relationen lager och uttag av biobränslen - några reflektioner, (P), SLUs kolkonferens, Ultuna, mars, Leif Gustavsson System för energitillförsel: Effektivitet och utsläppsbild, Finns det målkonflikter av att öka bioenergianvändningen? The Parliamentary Commission on Environmental Goals, Stockholm, april, Leif Gustavsson Föredrag vid internationella konferenser och seminarier Bioenergy Systems Efficiency, Emissions and Costs, Wood Energy workshop, Graz, Austria, november, Leif Gustavsson Bioenergy: Efficiency and Emissions, Asian Institute of Technology, The School of Environment, Resources and Development, Energy Program, Bangkok, Thailand, december, Leif Gustavsson Biomass Energy Technologies and District Heating, Tokyo, Japan, november, Leif Gustavsson Cash-flow Risks in Renewable Energy Projects the Institutional Dimension, Workshop with Commission staff members, arranged by DG-12, Bryssel, oktober, Peter Helby CO 2 Mitigation Costs, Expert Consultation on Wood, Energy, Climate and Health, Food and Agriculture Organization of United Nations Regional Wood Energy Development Programme in Asia (FAO-RWEDP), Phuket, Thailand, oktober, Leif Gustavsson District Heating and Bioenergy Systems Efficiency and Emissions, 7th International Symposium on District Heating and Cooling, Lund, Leif Gustavsson, Åsa Karlsson Energy Use and Supply in Sweden in 2050 Some Scenarios, 1999 workshop of SPENA, Coral Island, Phuket, Thailand, november, Leif Gustavsson Energy Use and Supply in Sweden in 2050, Environment Agency of Japan, Office of Climate Change policy, Global Environment Department, Tokyo, Japan, november, Leif Gustavsson Experience Curves for Wind Turbines (P), IEA Workshop on Experience Curves for Policy Making the Case of Energy Technologies, Stuttgart, maj, Lena Neij Evaluation of Swedish Market Transformation Programmes, (P) ECEEE Summer Study, Mandelieu, juni, Lena Neij How to Use Forest for Greenhouse Gas Mitigation: Building Materials, Bio-energy, or Carbon Storage? Wood vs. Concrete Buildings. Bioenergy for Mitigation of CO 2 Emissions: the Power, Transportation, and Industrial Sectors, IEA Bioenergy Task 25 Greenhouse Gas Balances of Bioenergy Systems, Gatlinburg, Tennessee, USA, September, Leif Gustavsson 11

13 Liberalised Electricity Markets, New Bioenergy Technologies, and GHG Emission Reductions: Interactions and CO 2 Mitigation Costs, (P), 8 th Forum Croatian Energy Day, Zagreb, december, Leif Gustavsson, Reinhand Madlener Optimering av miljövinster vid odling av energigrödor (Optimizing environmental benefits from energy crop cultivation) (P) Har energiafgröder en fremtid i Danmark?, Forskningscenter Foulum, Danmark, mars, Pål Börjesson 6.INTERNATIONELLT SAMARBETE Avdelningen har ett utbrett nationellt och internationellt kontaktnät i informella och formella nätverk. Exempel på de senare är European Network for Energy Economics Research (ENER) och International Network for Industrial Energy Demand Analysis (INEDIS). Forskare vid avdelningen har deltagit i flera internationella projekt och är representerade i kommittéer vid International Energy Agency (IEA). Avdelningens medarbetare deltar i ett tiotal projekt, tre pågående, med bidrag från EU-kommissionen. Vi samarbetar bl.a. med; Center for Energy and Environmental Studies, Princeton University, Oak Ridge National Laboratory, USA Department of Science, Technology and Society, Utrecht University, Tyskland Institute of Energy Research, Energy Analysis Department, Lawrence Berkeley National Laboratory, USA Institut für Solare Energieversorgungstechnik (ISET), Joanneum Research, Österrike International Institute of Applied Systems Analysis (IIASA) Systems Analysis Department, Risoe National Laboratory, Danmark Wuppertal Institute for Climate, Environment & Energy, Tyskland Genom IEA Bioenergy Task 25, Greenhouse Gas Balances of Bioenergy Systems, har vi samarbete med; Department of Natural Resources Canada, Canadian Forest Service, Edmonton, Canada Oak Ridge National Laboratory, Oak Ridge, TN, USA European Forest Institute, Joensuu, Finland, VTT-Energy, Espoo, Finland Joanneum Research Institute of Energy Research, Österrike Institute for Advanced Studies and Scientific Research Carinthia, Klagenfurt, Österrike. 12

14 7. UPPDRAG Akademiska uppdrag Ehn, Ingegerd Ledamot i utbildningsnämnden för ekosystemteknik Ledamot i LTH:s jämställdhetsgrupp Gustavsson, Leif Fakultetsopponent på Daniel Nilssons doktorsavhandling Analysis and Simulation of Systems for Delivery of Fuel Straw to District Heating Plants, SLU, Ultuna Granskare av ämnesinnehåll av Bengt Hillrings docentföreläsning, SLU, Ultuna Leire, Eva Ordförande i utbildningsnämnden för fristående kurser och uppdragsutbildning vid LTH Nilsson, Lars, J External examinator på Padriac Macdara Connollys doktorsavhandling Environmental Effects of Combined Heat and PowerTechnologies, University College Dublin Övriga uppdrag Gustavsson, Leif Vice ordf. för Programstyrelsen för forskningsprogrammet Bioenergi systemstudier, (huvudman Statens Energiverk) Svensk gruppledare för IEA Bioenergy Task 25: Greenhouse Gas Balances of Bioenergy Systems Medlem av Miljömålsberedningens energiarbetsgrupp Associate Editor, Energy The International Journal Neij, Lena Svensk representant i IEA, Task 1; International Database of Demand Side Management and Technologies Svensk representant i International Collaboration on Experience Curves for Energy Technology Policy 8. FORSKNINGSINFORMATION Vid sidan av utbildning och forskning är samverkan med det omgivande samhället också en uppgift för universiteten. Därför redovisas här aktiviteter som vänt sig till en bredare publik. Föreläsningar Energi och miljö: utvecklingsvägar för energisystemet, föreläsningar med olika tema bl. a. vid Vetenskapens Dag, branchdag för Vägledar Kompetensen i Skåne, och Svedala/Ishöjs kommuners miljö samarbetsprojekt i Öresundsregionen, Lars J Nilsson Energiparadoxen, paneldebatt på AF, organiserad av TLTH, mars, Lars J Nilsson Sopsortering lönar det sig för industrin? föreläsning på Vetenskapens Dag, Landskrona, november, Eva Leire. Varken kol eller kärnkraft? paneldebatt, Malmö Stadsbibliotek, november, moderator Lars J Nilsson 13

15 Medverkan i radio Lars J Nilsson intervjuades i Radio Sweden, i november, om kärnkraftavvecklingen och var studiogäst i Sydnytt i augusti. Pål Börjesson medverkade i Vetenskapsradion i november i ett program kring bioenergi och miljöpåverkan. cyklopedin. Per Svenningsson medverkade under året som skribent och granskare för Nationalencyklopedien, omarbetade och uppdaterade artikeln om Bioenergi, författade några nya mindre artiklar samt granskade ett större antal mindre artiklar, främst inom området Bioenergi. Övrigt Lars J Nilsson har genomfört en omarbetning och uppdatering av artikeln Energiförsörjning i Nationa- 9. PUBLIKATIONER 14 Doktorsavhandlingar Neij, Lena, 1999, Dynamics of Energy Systems Methods of Analysing Technology Change, Department of Environmental and Energy Systems Studies, Lund University Salay, Jürgen, 1999, Energy Use, Efficiency Gains and Emission Abatement in Transitional Industrialised Economies, Poland and the Baltic States, Department of Environmental and Energy Systems Studies, Lund University Examensarbete Gunnarsson, Cecilia, Skarphagen, Jörgen, 1999, Livscykelanalys för naturgas från Norge och Ryssland år 2005 I anläggningar för el- och värmeproduktion, 20 poäng, examensarbete i Maskinteknik Forskningsrapporter Andersson M., Bergh J., Börjesson P., Dahlin B., Sallnäs O., 1999, Biobränsleproduktion genom näringsoptimerat skogsbruk, Statens Energimyndighet, Eskistuna (manuskript) Bonduelle, Antoine (ed.) Anderson, Theresa, Bourges, Dominique, Fernandes, Manuel, Helby, Peter, Holmes, Jane, Martins, Alvaro, Mårtensson, Anders, Boye Olesen, Gunnar, Ritter, Herbert, Vikkelsø, Ann, Wilkinson, Rona, Whittington, Herbert, 1999, Financial Analysis of the Integration of Renewable Energies. Final Report from the FAIRE project. JOULE contract JOR3- CT INESTENE: Paris Börjesson, Pål, 1999, Globala och nationella energiscenariostudier en litteraturgenomgång Bilaga 1 i L. Gustavsson och Å. Karlsson, Ett uthålligt energisystem Energianvändningsnivåer år 2050, Rapport ER 1:1999, Statens Energimyndighet, Eskilstuna Börjesson Pål, 1999, Miljöekonomisk värdering av skogsbränsleuttag med näringskompensation Rapport 1999/1, Vattenfall AB, Projekt Uthålliga Energilösningar, Stockholm Diehl A., Nilsson L.J., Nordqvist K., 1999, Energy Efficiency in Cement Industry, Rapport till SIDA Gustavsson L., Karlsson Å., 1999, Ett uthålligt energisystem. Energianvändningsnivåer år 2050, Rapport ER 1:1999, Energimyndigheten, Eskilstuna

16 Helby,Peter,1999,Voluntary Agreements, Implementation and Efficiency. Task E. Transferability of Case Study Lessons to Voluntary Agreement Schemes at the European Level, VAIE Project Report. JOULE contract no. JOS3 CT , (Draft Version) Helby, Peter, Holmberg, Daniel, Åhman, Max, 1999, Nya styrmedel för begränsad klimatpåverkan, Naturvårdsverkets rapportserie, no Johansson, Bengt, Åhman, Max, 1999, Koldioxidneutrala transportsystem. En studie av energieffektiva fordon och förnybar energi, Miljö- och energisystem, Lunds universitet Kågström, Jonas, Åstrand, Kerstin, Helby, Peter, 1999, Voluntary Agreements, Implementation and Efficiency. Swedish Country Study Report. Covering the EKO-Energy Programme. With Case Studies in Pulp and Paper and Heavy Vehicle Manufacturing, JOULE contract no. JOS3 CT , Lund University, Environmental & Energy Systems Studies, (Draft Version) Thomas, S., Irrek, W.,Lopes, C., Nilsson, L.J., Verbruggen, A., 1999, IRP in a Changing Market, Project Intermediate Report to the European Commission, DGXVII, Brussels Åhman, Max, 1999, Teknik för energieffektiva personbilar, KFB-meddelande 1999:22 Vetenskapliga artiklar Börjesson Pål, 1999, Environmental Effects of Energy Crop Cultivation in Sweden Part I: Identification and Quantification. Biomass and Bioenergy 16, Börjesson Pål, 1999, Environmental Effects of Energy Crop Cultivation in Sweden Part II: Economic Valuation. Biomass and Bioenergy 16, Börjesson Pål, 1999, Economic Valuation of the Environmental Impact of Logging Residue Recovery and Nutrient Compensation, manuscript, submitted to Biomass and Bioenergy Gustavsson L.,1999, CO 2 Mitigation Costs. Food and Agriculture Organization of United Nations, Regional Wood Energy Development Programme in Asia (FAO-RWEDP), Wood Energy News vol. 14, no 3 Gustavsson L., Karlsson Å., 1999, District Heating and Bioenergy Systems Efficiency and Emissions Proceedings of the 7th International Symposium on District Heating and Cooling Gustavsson L., 1999, Relationen lager och uttag av biobränslen - några reflektioner (Carbon stocks and bioenergy - some reflections, kolkonferens/ Gustavsson L. and Madlener R., 1999, Liberalised Electricity Markets, New Bioenergy Technologies, and GHG Emission Reductions: Interactions and CO 2 Mitigation Costs, Proceedings of 8 th Forum Croatian Energy Day Gustavsson L. and Karlsson Å., 1999, CO 2 Mitigation Cost for Biomass and Natural Gas Systems with Decarbonization In: IEA (International Energy Agency) Bioenergy, Annual report 1998 of the Bioenergy Executive Committee, IEA Helby Peter, 1999, Voluntary Agreements, Implementation and Efficiency. Reflections on the Transferability of Case Study Lessons to Voluntary Agreement Schemes at the European Level Paper for the VAIE Conference, Brussels, 26 January, 2000, (Draft version) Helby, Peter, 1999, Voluntary Agreements: The Plurality of Business Motives, article for book on voluntary agreements, edited by Edoardo Croci, IEFE, to be published as part of the book series of the European Network for Energy Economics Research (ENER) 15

17 Johansson, B., 1999, The Economy of Alternative Fuels when Including the Cost of Air Pollution, Transportation Research-D, 4, Johansson, B., Mårtensson, A., Energy and Environmental Costs for Electric Vehicles Using CO2 Neutral Electricity in Sweden, forthcoming in Energy-the International Journal Neij Lena, 1999, Experience Curves for Wind Turbines, Proceedings of the IEA Workshop on Experience curves for policy making - the case of energy technologies Neij, Lena, 1999, Evaluation of Swedish Market Transformation Programmes, Proceedings of the 1999 ECEEE Summer Study Turkenburg, W., (convening lead author), Beurskens, J., Bokhoven, T., Faaij, A., Fridleifsson, I., Mills, D., Lysen, E., Moreira, J.R., Nilsson, L.J., Sinke, W., (lead authors) 2000, Renewable Energy Technologies, in Goldemberg, J., ed., World Energy Assessment, UN Development Programme, UN Department of Economic and Social Affairs and World Energy Council, forthcoming Övriga artiklar Nilsson, Lars J., 1999, Energiförsörjning, artikel i Nationalencyklopedin Nordqvist, Joakim, 1999, Majs kan bli el och fjärrvärme i Kina, Fjärrvärmetidningen nr 6-99 Nilsson, L.J., Bailey, O., 2000, Energy Services and Development, in L. Gomez-Echeverri (ed.) Primer on Climate Change, UN Development Programme, forthcoming 16