Kungliga Operan AB (Org.nr ) Delårsrapport för perioden

Transkript

1 Kungliga Operan AB (Org.nr ) Delårsrapport för perioden K U N G L I G A O P E R A N Box , Stockholm B E S Ö K S A D R E S S Jakobs Torg 4 WWW. O P E R A N.SE

2 Kungliga Operan AB (Operan) är ett av staten helägt aktiebolag. Härmed lämnar verkställande direktören delårsrapport för perioden INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Operans första halvår har präglats av en repertoar med bredd och spets, konstnärliga framgångar och en hög publikbeläggning. Vid sidan av en fortsatt framgångsrik satsning på populära verk har Operan fått stor uppskattning och uppmärksamhet även kring nyskrivna verk såsom operan Written on Skin, dansföreställningarna Spring 15 och Midsommarnattsdröm samt ungdomsföreställningen Freuds anatomiska teater. Under perioden har även operorna La traviata, Maria Stuarda, Tristan och Isolde och Xerxes haft nypremiär och Madama Butterfly och Trollflöjten har gått i repris. Balettföreställningen Don Quijote har under perioden haft nypremiär och Mats Eks Julia & Romeo har repriserats. Kungliga balettens gästspel med Julia & Romeo på Parisoperan tilldrog sig ett stort internationellt intresse och sex föreställningar gavs spå den prestigefulla scenen. Uppsättningen belönades också Best new dance production när Olivier Awards delades ut i London under våren. Operan har på uppdrag av Kulturdepartementet och i samarbete med Statens fastighetsverk (SFV) presenterat förstudien avseende en ombyggnad och renovering av operahuset i rapporten en ny opera i Operan där Operan fokuserat sina behov utifrån den konstnärliga verksamheten. Under arbetets gång har samråd med berörda aktörer gjorts för att därmed skapa en bild av vad som krävs av förslaget för att kunna gå vidare. Förslaget ligger inom den ekonomiska ramen 2 miljarder kronor. Ny ckeltal (m kr) M M M M M Antal produktioner Antal premiärer Beläggningsgrad opera 87 % 89% 91% 82% 7 9% Beläggningsgrad balett 92% 91% 100% 89% 89% Antalet Fst stora scenen Antal besökare föreställningar och övriga aktiviteter Nettoomsättning 55,1 39,9 40,0 44,8 45,5 Statligt bidrag 225,9 228,1 218,9 219,5 215,3 Egenfinansiering 20% 15% 15% 17 % 17 % Eget kapital 30,1 35,7 31,8 19,9 29,1 Not: under 2014 hade Operan förlängt sommaruppehåll. H Å L L B A R H E T S A R B E T E I enlighet med Operans hållbarhetsarbete verkar Operan bland annat för att aktivt öka tillgängligheten till verksamheten och nå en bredare publik. Med hög publikbeläggning för föreställningar på stora scenen: 87 % (89) för opera och 92 % (91) för balett (fjolårets siffror inom parentes) och aktiviteter som kulturnatt, familjedag samt att sända finalen av Champions League på storbildsskärm på stora scenen etc., har Operan verkat för att nå en ny publik. Dessutom har restaurangverksamheten utökats med nya lokaler. Det kan också nämnas att Operans VD Birgitta Svendén under våren tilldelats S:t Eriksmedaljen från Stockholm Stad med motiveringen att hon i sitt arbete bidragit till att öppna upp Operan för både stockholmare och besökare. FN:s Barnkonvention står i fokus när Operan under året inledde ett samarbete med en skola från Stockholms förort där skolans elever till 87 % har ett annat modersmål än svenska.

3 Med fokus på det filosofiska perspektivet av livet och konsten har Unga på Operan påbörjat ett samarbete med Karim Jerabi, fil. Dr. i filosofi och forskare vid institutet för Framtidsstudier. P R E M I Ä R E R Operan Written on Skin med musik av George Benjamin och libretto av Martin Crimp hade Skandinavienpremiär på Operans stora scen den 24 januari Otello, som är en samproduktion med English National Opera hade premiär på stora scenen den 21 mars Spring 15, ett balettprogram med verk av Roy Assaf (Spring 15) och Johan Inger (Våroffer) hade urpremiär på stora scenen den 20 februari Midsommarnattsdröm, i koreografi, scenografi och kostym av Alexander Ekman och med musik av Mikael Karlsson hade urpremiär på stora scenen den 17 april Baletten Freuds anatomiska teater, av Carolina Frände och Robert Fux och med musik av Johann Strauss d y i arrangemang av Jonas Dominique, hade urpremiär på Operans Rotunda den 2 maj G Ä S T S P E L, T U R N É E R O C H Ö V R I G A S A M A R B E T E N Kungliga Baletten inledde året med ett uppmärksammats utlandsgästspel på Parisoperan med Mats Eks uppsättning av Julia & Romeo. Med verk av Jean Sibelius och Gustav Mahler framträdde Kungliga Hovkapellet under ledning av Leif Segerstam och med Elin Rombo som solist i Stockholms konserthus i april. Dansare ur Kungliga Baletten har medverkat i en dansföreställning på Magasin III i Stockholm med utgångspunkt i en platsspecifik installation av konstnären Markus Schinwald. I samarbete med Stockholms kulturförvaltning arrangerades en kulturnatt med olika program i operahuset i april. Konsertserien Oerhört ohört, som är ett samarbete med Kungl. Musikaliska akademien, fortsatte med två konserter av svensk a tonsättare med verk som inte framförts i vår tid. Operan har genomfört ett poesiprojekt tillsammans med Dramaten. I samarbete med Solna Stad och Hovförvaltningen framträde Operans artister och musiker vid en välbesökt konsert på Haga inom ramen för nationaldagsfirandet.

4 EKONOMISKT UTFALL JANUARI - JUNI I N T Ä K T E R Recettintäkter inklusive turnéer uppgår till 37,6 mkr (29,3 mkr) och i genomsnitt har publikbeläggningen varit 87 (89) procent för opera och 92 (91) procent för balett/dans. Den totala egenfinansieringen uppgår till 55,1 mkr (39,9 mkr). Under 2014 hade Operan ett förlängt speluppehåll med anledning av renoveringen av scenmaskineriet. Uppehållet innebar ett lägre antal föreställningar och besökare än normalt och därmed hade perioden 2014 lägre recettintäkter. P E R I O D E N S R E S U L T A T Resultatet uppgår till -3,2 mkr (3,2 mkr). Liksom i årsbokslutet för 2014 balanseras det årliga extra bidraget (anslagshöjning) om 10 mkr som Operan erhållit för renoveringar och investeringar i operahuset. Skuldfört bidrag per 30 juni 2015 uppgår till 38,0 mkr. F I N A N S I E L L S T Ä L L N I N G Balansomslutningen uppgick till 279,6 (192,4) mkr. Eget kapital uppgick till 30,1 mkr (35,7 mkr), vilket ger en soliditet på 11 (19) procent. Likvida medel uppgick till 68,1 (65,5) mkr. K A S S A F L Ö D E Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till -34,8 mkr (-29,3 mkr). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -13,9 (-18,1). Den negativa förändringen i kassaflödet är hänförligt till renoveringen av scenmaskineriet och i enlighet med plan. Ett lån på 80 mkr har upptagits per 30 juni V Ä S E N T L I G A E K O N O M I S K A H Ä N D E L S E R U N D E R R Ä K E N- S K A P S Å R E T O C H E F T E R D E S S S L U T L O K A L E R - O P E R A H U S E T I maj 2015 lämnade SFV in förstudien Ny opera i Operan i enlighet med det regeringsuppdrag som lämnades Förstudien visar att den konstnärliga verksamhetens behov kan mötas med en ombyggnation utifrån en prioritering av funktioner väl avvägd tillbyggnad av operabyggnaden. Vidare visar förstudien att även den publika tillgängligheten kan förbättras väsentligt, med såväl nya och förbättrade funktioner som tillvaratagande av de befintliga upplevelsevärdena, med föreslagen ombyggnation. Det konstateras också att de prioriterade funktionerna för den konstnärliga verksamheten - den nya scenen, förbättring av akustiken och goda repetitionsmöjligheter - kan åstadkommas inom den föreslagna volymen. Den publika tillgängligheten och servicen kan lyftas genom utvecklande av serveringar, integration av ytterligare konstformer och publika aktiviteter utöver föreställningarna. Vidare visar förstudien att byggnadens renoveringsbehov, inklusive tillskapande av en driftseffektiv lösning av den tekniska försörjningen, kan mötas utan att äventyra de betydande kulturhistoriska värdena. Dagens arbetsmiljöbrister kan åtgärdas så att nutida krav uppfylls. Man ser även möjlighet att förbättra byggnadens miljöprestanda med en betydande sänkning av energiförbrukning. Operans hyresavtal för operahuset med SFV går ut den 31 december Parterna kommer under 2015 att omförhandla avtalet. Operan ser dock inga möjligheter att finansiera en eventuell hyreshöjning inom dagens anslagsramar.

5 P E N S I O N E R Per den 1 januari 2015 upphörde den s.k. PISA-förordningen som tidigare reglerat scenkonstbranschens pensionslösningar. Ett nytt pensionsavtal blev klart under våren Det är dock fortfarande oklart hur den totala kostnadsbilden för de nya avtalen ser ut för Operan. Det gamla systemet fasas ut med femåriga övergångsregler och Operan har ett drygt 100-tal medarbetare som omfattas av detta (varav drygt hälften utgör konstnärlig personal med lägre pensionsåldrar). Utöver dessa finns ytterligare cirka ett 30-tal medarbetare som redan har uppnått sin konstnärliga pensionsålder men ännu inte valt att gå i pension. För den konstnärliga personal som kommer att omfattas av de femåriga övergångsreglerna finns en fortsatt möjlighet att gå i konstnärlig pension vid en lägre pensionsålder. Det måste dock beaktas att dessa personer i enlighet med Lagen om anställningsskydd (LAS) har rätt att fortsätta sin anställning till 67 års ålder och det ska framhållas att de personer som går i pension tidigt (vid 41 respektive 52) får en låg ålderspension vid 65 års ålder och incitament att gå i tidigare pension saknas sålunda. Delar av Operans konstnärliga personal (sångare och dansare) kan dock inte med bibehållen konstnärlig kvalitet (ofta på grund av fysiska skador) utföra sina arbetsuppgifter fram till 67 års ålder. Med anledning av detta krävs ett fortsatt omfattande och resurskrävande arbete för att främja omställning, t.ex. genom aktivt omställningsstöd samt för att hitta individanpassade omställningslösningar. Pensionspremierna kommer att bli lägre i det nya systemet, men som en konsekvens av Operans särställning avseende stora kollektiv där tidiga omställningar krävs, kommer kostnaderna för sådana att vara högre än idag. För att säkra kvaliteten måste dessa omställningsinsatser äga rum inom ramen för Operans verksamhet och utifrån organisationens specifika förutsättningar. Till detta kommer behovet av att vidta kvalitetsstärkande åtgärder till följd av behovet om bl.a. utveckling, förnyelse och kompetensutveckling inom branschen. I N V E S T E R I N G A R Periodens investeringar uppgick till 14,0 mkr (18,1 mkr) varav 10,9 mkr (17,0 mkr) avsåg renoveringen av teatermaskineriet (byte av det justerbara scengolvet och ny ljudutrustning) och har aktiverats som pågående nyinvesteringar. S C E N T E K N I K Under 2011 påbörjades renoveringen av teatermaskineriet och annan scenteknik, vilken kommer att förbättra arbetsmiljön och möjliggöra spel av planerade föreställningar. Arbetet med undermaskineriet beräknas vara helt avslutat under andra halvåret P E R S O N A L Under perioden har Baker Karim och Örjan Wikforss utsetts till ledamöter i operastyrelsen. Jonas Collsiöö har tillträtt som ny teknisk chef och Helle Solberg som ny orkesterchef. B O L A G E T S F Ö R V Ä N T A D E E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G Riksdagen har för år 2015 beslutat om ett driftstillskott från aktieägaren till Operan om 446,1 mkr (446,5 mkr år 2014). Operan har de senaste åren uppnått positiva resultat vad gäller effektiviseringar i verksamheten och ett arbete kring detta pågår fortfarande och framöver. För att säkerställa

6 en hållbar nivå från 2016 och framåt behöver egenfinansiering öka samt att de fasta kostnaderna behöver sänkas, vilket Operan kontinuerligt arbetar med. Operan har, som övriga scenkonstinstitutioner, rutinmässigt sedan många år, använt sig av avdragsmöjlighet för musiker och sångare vid beräkning av skatt och arbetsgivaravgifter. För beräkningen har man tillämpat den schablon som skatteverket (SKV) angivit avseende musiker och sångartister (SKVFS 2011:22). SKV har nu fattat beslut om att från och med 1 januari 2016 slopa denna möjlighet till avdrag, vilket kommer att leda till ökade kostnader för Operan om ca 8 mkr per år. Operan förutsätter dock att denna kostnadsökning kommer att kompenseras genom ett motsvarande ökat anslag från ägaren. Beträffande resultatet och ställningen i övrigt per hänvisas till efterföljande resultatoch balansräkningar.

7 Resultaträkning (tkr) Helår 2014 Rörelsens intäkter Recettmedel Turnéer Sponsorintäkter och donationer Övriga intäkter Statligt bidrag Summa Rörelsens kostnader Produktionskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga externa kostnader Av skriv ningar Summa Rörelseresultat Resultat från finansiella inv esteringar Ränteintäkter Periodens resultat

8 Balansräkning (tkr) T ILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner, tekniska anläggningar och inv entarier Pågående ny inv esteringar Summa Om sättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank Sum m a tillgångar EGET KAPIT AL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital, 500 aktier à kr Reservfond Summa Fritt eget kapital Balanserad vinst Periodens resultat Summa Sum m a eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Långfristig del av förutbetalt renov eringsbidrag Summa Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Lev erantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Sum m a eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Inga Ansv arsförbindelser Svensk Scenkonst Summa

9 Kassaflödesanalys (tkr) Helår 2014 Den löpande v erksam heten Periodens resultat Avskrivningar Kassaflöde från den löpande v erksam heten före förändringar av rörelsekapitalet Ökning / minskning av kortfristiga fordringar Ökning / minskning av lev erantörsskulder Ökning / minskning av övriga kortfr. rörelseskulder Kassaflöde från den löpande v erksam heten Inv esteringsv erksamheten Inv esteringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av inv entarier Kassaflöde från inv esteringsv erksam heten Finansieringsv erksamheten Ökning/minskning av långfristig skuld Kassaflöde från finansieringsv erksam heten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likv ida m edel v id periodens slut

10 Noter 1. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper Från och med 1 januari 2014 tillämpas K3 och delårsrapporten är upprättad i enlighet med regelverket K3, Årsredovisningslagen (ÅRL) och Bokföringsnämndens allmänna råd. Samma beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i den senaste årsredovisningen. Intäktsredovisning Löpande bidrag från staten intäktsredovisas som huvudregel i takt med utbetalning. I de fall bidraget är villkorat med någon typ av prestation, sker dock intäktsredovisning först när prestationen sker. Detta gäller specifikt för tillkommande bidrag från staten för att finansiera investeringar, underhåll och Reparationer enligt särskild investeringsplan. Denna del av bidraget intäktsredovisas direkt för de fall det nyttjas för underhåll och reparationer. Om bidraget istället nyttjas för investeringar intäktsredovisas bidraget i takt med avskrivningar och räntekostnader på den underliggande investeringen. I balansräkningen redovisas ej nyttjat bidrag som förutbetald intäkt. I de fall denna till viss del är långfristig framgår detta av not. Övriga intäkter och kostnader i verksamheten redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär att föreställningsanknutna kostnader inte aktiveras. Biljettintäkter och turnéintäkter intäktsförs i samband med att föreställning ges. Offentliga bidrag Inkomster från offentliga bidrag som inte är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget samt inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget har fått. Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget och inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget har fått. Bidrag som mottagits före dess att villkoren för att redovisa det som intäkt har uppfyllts, redovisas som skuld. Materiella anläggningstillgångar Redovisning sker till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar görs linjärt enligt följande: Maskiner och tekniska anläggningar 5-20 år Inventarier 5 år Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar När det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta är värderade till balansdagens kurs. Övriga tillgångar och skulder är värderade enligt lägsta värdets princip. Skatter Inkomstskatt redovisas enligt BFNAR 2012:1. Eftersom syftet med Operans verksamhet inte är att redovisa vinst och eftersom de statliga bidragen inte är skattepliktiga, ökar det skattemässiga underskottet årligen. Då underskottet därför inte kommer att kunna nyttjas, redovisas ingen uppskjuten skattefordran. Det ackumulerade underskottsavdraget uppgår till tkr per

11 Denna rapport är fastställd av styrelsen. Denna rapport har varit föremål för revisorns översiktliga granskning. Stockholm den 28 augusti 2015 Birgitta Svendén Verkställande direktör Sponsorer: KPMG, Nordea och Mastercard