Bitidningen. Bibrödets hemligheter. Planera din biodling Apimondia 2009 Bidöd och samhällskonsekvenser. Nr 1/2 Januari/Februari 2010

Transkript

1 Nr 1/2 Januari/Februari 2010 Bitidningen Bibrödets hemligheter Planera din biodling Apimondia 2009 Bidöd och samhällskonsekvenser Bitidningen 1/

2 2 Bitidningen 1/2 2010

3 Ledaren SBR och Bitidningen är till för dig! Arne Johansson Vice ordförande Under min tid i SBR:s styrelse och som biodlare har det skett stora förändringar. I SBR har en stor del av personalen och nästan alla förtroendevalda bytts ut och även sättet att arbeta har förändrats. Dessa processer har tagit kraft, men förhoppningsvis står vi väl rustade inför framtiden. Ett ansvarsområde för mig är Redaktionsrådet. Det ansvarar bl a för Bitidningen. Att vi knutit två kunniga mediamänniskor till rådet, Kristina Bäckström och Marie Axelsson har inneburit en vitalisering och förnyelse av BT. Vårt mål är att vidareutveckla BT så att den motsvarar dagens krav på en branschtidning och samtidigt uppfyller kraven på föreningsdemokrati. Vi anser att BT i första hand ska vara till nytta för biodlarna, ett forum där man kan ta del av varandras erfarenheter och få kunskap om vad som sker. Här vill jag passa på att tacka alla som skriver och oegennyttigt ställer sina kunskaper till förfogande. Utan detta material skulle vi inte kunna göra en bra BT. Vi behöver fler som skriver om biodling ur olika synvinklar, allt från praktisk biodling i olika miljöer till översättningar och utblickar till andra delar av världen. Detta är ett i huvudsak ideellt arbete, ersättningarna är symboliska. Vi kan naturligtvis inte garantera att allt publiceras men vi är tacksamma för allt. Det är också mycket värdefullt för oss att få tips om intressanta biodlare eller företeelser som vi kan skriva om. Den största förändringen som skett under min biodlarkarriär är nog varroans ankomst Biodlingen rullar inte längre på av sig själv som den gjorde tidigare. Biodlarna behöver fortfarande uppdatera sin kunskap i att hantera detta problem. Allt fler rapporter kommer om att i mitt tycke duktiga biodlare förlorar många bisamhällen trots att de efter bästa förmåga försökt följa de rekommendationer som finns. Orsakerna vill jag inte spekulera i, men det troliga är att det är ett multifaktorsproblem som det krävs samarbete för att hantera. Att vi inte lyckats hantera bisjukdomarna bättre är olyckligt eftersom vi behöver fler bin, både för pollineringens skull och för att svenska konsumenter vill ha Svensk Honung. Förändringar kan vara av ondo eller godo, men vi kan vara säkra på att förändringarna fortsätter. Min förhoppning är att inget positivt utvecklingsarbete ska uteslutas på grund av förutfattade meningar. Årgång 108 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen 1/ Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer JAN/FEB 2010 Nyårsledigt Vi har stängt i Mantorp 23 dec-6 jan Gör inte SBR sitt jobb? 5 Mjölksyrabakterier i bibröd 6 Bidöd och samhällskonsekvenser 9 Aktuellt i bigården 12 Larvdag i biodlarföreningen 15 Planera din biodlings framtid 16 Kluriga biodlare i Varberg 18 Bert avlar bättre bin 19 Apimondia Avel och Bihälsa 22 Förluster och COLOSS-nätverket 23 Josef Starks stipendiestiftelse 24 Sila vaxet, SBR-Quinnor, HF 25 Brev till redaktionen 26 Förtjänsttecken, Branschregler 27 Vi minns, kurser 28 Almanackan 29 Nästa nummer (3-10 mars-nr) utkommer i slutet av februari. Manusstopp: 1 feb. Numret därpå (4-10) i slutet av mars. Manusstopp: 1 mars Omslagsbilden: För bästa näringsupptag och därmed bästa hälsa för binas behöver pollenet fermenteras (mjölksyrajäsas). Foto: Bo Lundberg. 25 i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes blå i år. 4 Bitidningen 1/2 2010

5 Gör inte SBR sitt jobb? Sviker förbundet sina medlemmar? SBR:s riksförbundsstyrelse genom styrelseledamot Lotta Fabricius Kristiansen Det har varit en het debatt den senaste tiden i media, genom massutskick på E-post och på diskussionsforum gällande SBR och GMO frågan. GMO är genmodifierade organismer. Tillbakablick 2006 behandlades en motion om GMO på Riksförbundsmötet. Mötet beslöt att skicka frågan vidare till det Vetenskapliga rådet som fick i uppdrag att utreda binas risker i samband med GMO-odlingar. Vi fick ett svar från en forskare vid SLU som ansåg att det inte fanns några större risker för bin och biodlaren i detta sammanhang, se Bitidningen nr kom det ytterligare en motion till Riksförbundsmötet som yrkade på att en grupp inom SBR skulle tillsättas för att utreda frågan. Mötet beslöt att göra detta. GMO-gruppens uppdrag var bl.a. att arbeta fram ett underlag till en GMO-policy som SBR ska lägga fram inför Riksförbundsmötet Varför blev det plötsligt debatt? Fram till den 4 december 2009 hade SBR möjlighet att lämna synpunkter till Jordbruksdepartementet på de socioekonomiska konsekvenserna av introducerandet av GMOs på marknaden. GMO-gruppen hade fått i uppdrag att arbeta fram ett svar att presentera vid förbundsstyrelsens möte den 21 november Det kom inte in något underlag till styrelsen från arbetsgruppen. Styrelsen tog då fram ett eget förslag som presenterades för arbetsgruppen som kompletterade innehållet och i sista stund hann ett styrelsemöte hållas för att godkänna synpunkterna till Jordbruksdepartementet. Debatten som uppstod handlade om att pressa SBR:s styrelse att föregripa riksförbundsmötet och anta en policy. Detta genom att uppmana medlemmarna att gå ur organisationen då SBR enligt de pådrivande inte har någon egen åsikt i frågan utan låter sig styras av en samarbetspartner som LRF. Denna argumentation är osaklig och saknar verklighetsförankring. SBR:s förbundsstyrelse är vald för att bevaka medlemmarnas intressen. Om man inte anser att styrelsen gör sitt jobb har man alltid möjlighet att rösta och motio- nera fram förändringar i organisationen och om det behövs, göra nödvändiga förändringar i styrelsen. Denna rätt gäller givetvis enbart medlemmar. Väl underbyggd policy För att SBR som organisation ska vara trovärdig gentemot myndigheter och beslutsfattare krävs det att vi för vår argumentation med saklighet och väl underbyggda argument. GMO är en fråga som snabbt blir väldigt komplicerad när det är lätt att väva in andra angränsande problem i argumentationen. Det blir en blandning av GMO, bekämpningsmedel, monokulturer, politiska beslut mm. Inför riksförbundsmötet 2010 då arbetsgruppen ska presentera en GMOpolicy för mötet är det viktigt att vara insatt i frågan. På SBR:s hemsida byggs det upp ett forum med tips på var du kan få mer information. Där kan du också läsa det svar som SBR skickade in till Jordbruksdepartementet. GMO-gruppens arbete fortsätter med att skaffa sig kunskap om vilken betydelse GMO har för bina, biodlaren och biodlingens produkter. Har du frågor kontakta gärna förbundssekreterare Michael Cornell på eller epost michael.cornell.sbr@biodlarna.org lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org Bitidningen 1/ B Robertsson skickade redaktionen en K gammal bitidning, vilket jag tackar för. Den är intressant att bläddra i var medlemsantalet och så kraftigt i stigande att nya medlemmar kunde bli utan tidigare utkomna nr det året. Här ses också några annonser i tidningen. Red. 5

6 Mjölksyrabakterier i bibrödsproduktion Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson Forskare vid Mikrobiologiska Laboratoriet, Lunds universitet Campus Helsingborg. I Bitidningen nr 9, 2008 skrev vi om en helt ny upptäckt i vår forskning att honungsbin bär på en bakterieflora av nyttiga mjölksyrabakterier i sin honungsmage (Olofsson & Vásquez, 2008) och de verkade vara viktiga för binas hälsa och deras honungsproduktion. Bibröd är ett viktigt livsmedel för bin och deras larver. Om ni har smakat på bibröd någon gång så vet ni att det är väldigt surt. Det sticker till på tungan. Det är dock absolut ätbart och säljs i stora mängder som ett nyttigt kosttillskott i många europeiska länder, som t ex i Baltikum och i den östra delen av Europa. Man har undrat länge i vetenskapen hur bibröd bildas och på senare år trott att man hade svaret. Innan vi skriver mer i detalj om detta måste vi berätta vad bibröd är. Många biodlare känner inte igen ordet bibröd, inte heller Tobias morfar Tage Kimblad (95 år) som är biodlare sedan 78 år tillbaka. Tage säger rätt och slätt pollen eller frömjöl. Vad är bibröd? När bin är ute och flyger för att samla just pollen så binder de ihop en stor mängd pollenkorn, som annars är rätt flyktiga, genom att blanda dem med både saliv och uppstött nektar/honung från honungsmagen (Michener, 1974). Det blir klibbigt och sammanhållande och fäster lättare på de håriga bakbenens pollenkorgar, som fylls på efter en mängd av blombesök. När pollen samlas in och förvaras på benen på detta sätt under flykten, så kallas det för bipollen. Väl tillbaka i kupan lagras lasten från benen i en cell. Om bina har otur så har biodlaren satt upp en pollenfälla vid flustret för att själv ta hand om denna värdefulla last, vilken också säljs för konsumering. En last från ett bi fyller dock inte en hel cell men när flera bilaster till slut har fyllt en cell och knuffats ihop ordentligt med hjälp av biets huvud, sätts en klick honung på toppen som kronan på verket. Nu händer något märkligt som vi snart återkommer till. Pollen Pollen är en del i många växters sätt att fortplanta sig. Pollen innehåller ofta höga halter av proteiner, men även vitaminer, mineraler, fettsyror, steroider och kolhydrater. Det är en viktig näringskälla för vuxna bin och deras larver. För att klara väder och vind och solstrålar mm, är pollenkornet försett med ett hårt skal. Detta hårda skal är svårsmält för bina men framförallt för deras larver och därför har en speciell process utvecklats i kupan. Fermentering De insamlade och packade klumparna av bipollen fermenteras/jäses och vid tidigare Bibröd skördat för bakterieodling. 6 Bitidningen 1/2 2010

7 vetenskapliga analyser har man avslöjat att det packade bipollenet efter ca 2 veckor innehåller stora mängder mjölksyra (Haydak & Palmer, 1942; Herbert & Shimanuki, 1978). Dessutom har det hårda pollenskalet via fermenteringen lösts upp. Det intressanta är att alla näringsämnen är intakta och konserverade (Herbert & Shimanuki, 1978). Konservering Denna fermenterade produkt kallas bibröd och det är oftast mjölksyrabakterier som ligger bakom fermenteringen. Mjölksyrabakterier använder sockerarter och stärkelse i olika livsmedel som föda. De bildar bl a mjölksyra. Det är denna process som kallas fermentering och mjölksyran konserverar sedan livsmedlet pga sin syrlighet. Det innebär att inga andra bakterier, jäst eller mögel kan förstöra livsmedlet. Livsmedlet och dess näringsämnen är alltså konserverat och fullt ätligt, men surt. Exempel på andra sådana livsmedel förutom bibröd är långfil, surströmming, surkål, yoghurt och salami, samt en rad andra livsmedel. Detta var den mest användbara konserveringsmetoden för oss människor före kyl, frys och konservburkar. Husbin måste äta detta näringsrika bibröd för att kunna producera drottninggelé/ Royal Jelly till drottningen och larverna. Mikroorganismer Eftersom man länge har vetat att bibröd innehåller mjölksyra har man trott att bl a mjölksyrabakterier har varit inblandade men ingen har visat detta eller var i sådana fall bakterierna kommer ifrån. Martha Gilliam är idag en pensionerad vetenskapskvinna från USA som var verksam vid det statliga Carl Hayden Bee Research Center i Arizona. Hon avslöjade 1988 hemligheten bakom bibrödets framställning som en nyhet i världens mest ansedda forskartidskrift Science. Hon och hennes forskarkollegor hade funnit mikroorganismer, dvs 107 olika sorters mögelsvampar, 81 olika jästsorter och 29 olika sorters bakterier i bibröd. Dessutom var de fast övertygade om att bina själva kunde sortera bort olika oönskade mikroorganismer från pollenkornen. Mikroorganismer från blommor Jag och min forskarkollega Alejandra har Bitidningen 1/ Insamlat pollen är guld värt. många gånger varit frustrerade över att vi aldrig hunnit skriva ihop och publicera resultat som vi har gällande blommor och mikroorganismer. Vi har samlat in och analyserat vad det finns för mikroorganismer i 60 olika sorters vilda blommors nektar och pollen, vilka förs hem till kupan av nektar- och pollensamlande bin. Det är en stor mängd av fantastiskt många sorters mikroorganismer, men de varierar stort i antal och sorter mellan olika sorters blommor. Med denna kunskap i botten kunde vi med säkerhet veta att de 107 olika sorters mögelsvampar, 81 olika jästsorter och 29 olika sorters bakterier som Gilliam fann i bibröd kommer från bl a blommor. För oss var det en helt orimlig tanke att denna stora variation av mikroorganismer, som varierar kraftigt i mängd och sort och som bara vill fortsätta att kalasa på nektar och pollen, skulle ligga bakom fermentering med konservering som följd utan att förstöra näringsämnena. Mjölksyrabakterier i binas mage Det var nu vi började ana att det kanske fanns en mer standardiserad metod som bina använde sig av för att tillverka bibröd. En metod som fungerar på samma sätt om och om igen. Den stora floran av mjölksyrabakterier som vi fann i binas honungsmage kunde mycket väl, eller rent av borde ha ett stort finger med i spelet. Eftersom det var vinter i Sverige så fick vi börja med att analysera 7 veckor gammalt bibröd från USA. Vi hade forskarkontakter där och de skickade nyskördat bibröd. Resultatet blev dåligt. Konserveringen av binas bibröd hade verkligen lyckats då knappt några mikroorganismer levde i bibrödet och verkligen inga mjölksyrabakterier. Inte ens DNA från mjölksyrabakterier gick att finna och detta spöklika scenario hade vi också erfarit från lagrad honung. Vi hade hört att bina mixade honung med pollenet som de samlade och i färdig honung är mjölksyrabakterierna från honungsmagen döda. Vi började tappa hoppet. Senare fick vi höra att bina faktiskt blandar nektar från honungsmagen med pollen under flykten och då borde mjölksyrabakterierna följa med därifrån. En ny studie En mycket mer omfattande studie planerades och vi fick hjälp av biodlare Kent Lörd och hans bin. Kent är ordförande i Nordvästra Skånes Biodlareförening,vilken är Sveriges äldsta (över 100 år) och finns i Helsingborg. Bipollen samlades in direkt från benens pollenkorgar på hemvändande bin och prover togs av färskt bibröd som var ca 2 veckor gammalt. Bakterieodlingar utfördes från proverna och bingo (Vásquez & Olofsson, 2009)! Det ska sägas att denna studie kunde ha utförts på ett mer omfattande, men då dyrare vis, men bakterierna vi hoppades hitta fanns där ändå. 7

8 Kent Lörd samlar inkommande bin med bipollen vid sin bipaviljong. 13 arter mjölksyrabakterier Fram till idag har vi funnit 13 olika arter av mjölksyrabakterier från honungsmagen, men vid enstaka provtillfällen är det alltid 3-4 stycken som är anonyma. Hur som helst, i tabell 1 går det att se att mjölksyrabakterierna från honungsmagen redan har bakats ihop med pollenkornen via nektarn från honungsmagen. Från klumparna av pollen på binas bakben fann vi relativt stora mängder av 8 av de 13 mjölksyrabakteriearter vi vet lever i honungsmagen. Vid analys av bibrödet fann vi stora mängder av 9 av de 13 (se tabell 2). Samtidigt fann vi återigen den sortens okända bakterier som kan tillhöra ett helt nytt släkte Tabell 1. Mjölksyrabakterier funna i bipollen jämfört med mjölksyrabakterier från binas honungsmage. av bakteriefamiljen Pasteurelaceae (tabell 1 och 2) som vi har rapporterat om tidigare i biprover. Okända bakterier Det står nu ännu mer klart att dessa okända bakterier, som i denna studie upptäcktes levande i både bipollen och bibröd, är specifika för honungsbin då de lever ihop med dessa konstant. Betydelsen av dem har vi dock ingen aning om. Vi fann väldigt små mängder av andra mikroorganismer i förhållande till mjölksyrabakterierna. Dessutom har vi i efterhand konstaterat att bibrödet mycket riktigt är mycket surare än bipollen och bibrödet innehåller dessutom klart mer mjölksyra. Tabell 2. Mjölksyrabakterier funna i bibröd jämfört med mjölksyrabakterier från binas honungsmage. 1 Lactobacillus, 2 Bifidobacterium, 3 Pasteurelaceae 1 Lactobacillus, 2 Bifidobacterium, 3 Pasteurelaceae Standardiserad och kontrollerad tillverkning Det verkar som om vår teori faktiskt håller, att bina har ett standardiserat och kontrollerat sätt att tillverka bibröd på. Sammanfattningsvis, själva tillvägagångssättet för tillverkning av bibröd borde alltså vara på följande vis även om mer forskning måste utföras: Bina samlar in pollen från en blomma och samtidigt där vid blomman blandas pollen med saliv och uppstött innehåll från honungsmagen, dvs nektar innehållandes mjölksyrabakterierna. De ihopdegade ingredienserna placeras som en liten klump på bakbenen, vilken senare placeras i en cell hemma i kupan. Innehållet i cellen fylls på med flera bins laster och trycks ihop varefter en klick honung sätts på toppen. Nu börjar innehållet jäsa/fermentera med hjälp av mjölksyrabakterierna, och mjölksyra bildas. Det färdiga bibrödet innehåller mycket mindre stärkelse än vad bipollenet placerat i cellen gjorde från början. Det tyder på att mjölksyrabakterierna har förbrukat stärkelse under sin fermentering/jäsning. Mjölksyrabakterier är välkända för att använda stärkelse för att producera stora mängder mjölksyra (Zhang och Cheryan, 1991; Korakli et al., 2002). Mjölksyra och andra ämnen som bildats med hjälp av mjölksyrabakterierna hindrar andra mikroorganismer att förstöra födan (bibrödet), vilket nu är konserverat. Precis som i fallet med honung så dör mjölksyrabakterierna efter att de har utfört sitt jobb. Referenser 1. Haydak, M H; Palmer, L S (1942) Royal jelly and bee bread as sources of vitamins B1, B2, B6, C, nicotinic acid and pantothenic acid. Journal of Economic Entomology 35: Herbert, E W Jr; Shimanuki, H (1978) Chemical composition and nutritive value of bee-collected and bee-stored pollen. Apidologie 9(1): DOI: / apido: Michener, C D (1974) The Social Behavior of the Bees. Belknap Press Harvard Univ. Press; Cambridge, Massachusetts, USA. 4. Olofsson, T. & Vásquez, A Detection and identification of a Novel Lactic Acid Bacterial flora within the honey stomach of the honeybee Apis mellifera. Current Microbiology DOI: /s Vásquez, A. & Olofsson, T. C. (2009) The Lactic Acid Bacteria involved in the production of bee pollen and bee bread. Journal of Apicultural Research and Bee world DOI: /IBRA Alejandra.Vasquez@cob.lu.se Tobias.Olofsson@cob.lu.se 8 Bitidningen 1/2 2010

9 Konferens om bidöd och samhällskonsekvenser Erik Österlund Pollinerare är viktiga för samhällsförsörjningen, speciellt våra honungsbin. De har blivit allt viktigare då naturliga livsmiljöer för vildbin och andra pollinerare har försämrats. De stora bidödligheter som inträffat i Nordamerika och Europa de senaste åren har uppmärksammats av myndigheter, organisationer, enskilda och media. Sverige har svarat upp på insikten om biproblematiken och EU-parlamentets resolution bl a genom att Myndigeten för samhällsskydd och beredskap (MSB), också kallad Krisberedskapsmyndigheten, har avsatt medel till en utredning. Man har gett Jordbruksverket i uppdrag att utföra den. Den 26 november 2009 genomfördes en konferens på SLU i Alnarp som ett led i denna utredning. De höga dödstalen för bisamhällen i Sverige har man identifierat som ett hot mot den framtida odlingen av oljeväxter, åkerbönor, klöverfrö, frukt och bär. EU-resolution om hotet mot biodlingen Binas ökande svårigheter att överleva och göra sitt jobb har uppmärksammats av EU-parlamentet. Den 20 nov 2008 antogs en resolution med nummer B6-0579/ I den kan man bl a läsa: A. Biodlingssektorn i världen, och framför allt i Europa, står inför stora svårigheter. B. Biodlingen inverkar positivt på hela ekosystemet och är av vital betydelse för jordbrukets ekosystem. C. Den biologiska mångfalden måste skyddas och biodlingen bidrar i stor utsträckning till detta genom korsbefruktningen L. 76 procent av livsmedelsproduktionen för mänsklig konsumtion är beroende av biodlingssektorn. M. 84 procent av de växtsorter som odlas i Europa är beroende av pollineringen 1. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att omedelbart ta itu med hälsokrisen inom biodlingen på lämpligt sätt och med effektiva medel. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart utöka forskningen om parasiter och sjukdomar samt andra potentiella orsaker, till exempel utarmning av den genetiska mångfalden och odling av genetiskt modifierade grödor, som decimerar bipopulationerna, genom att ställa kompletterande budgetmedel till förfogande för denna forskning. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna all information om denna situation som för närvarande finns tillgänglig i medlemsstaterna. Parlamentet vill att kommissionen samarbetar med godkända organisationer för utbyten av vetenskaplig information om effekterna av bekämpningsmedel på bin. Utredningens syfte Utredningens syfte är att beskriva vad som händer om honungsbina dör och vad vi kan göra för att minska risken för att de dör. Man utgår ifrån exemplen på massdöd av bin som finns beskrivna på talet. Projektgruppen leds av Thorsten Rahbek Pedersen på Jordbruksverket. I projektgruppen ingår Kerstin Ebbersten, Jordbruksverket, Ingemar Fries, SLU, Mats Mellblom, LRF, Bengt Andréasson, Biodlingsföretagarna och Stig Hansson, Sveriges Biodlares Riksförbund. Konferensens målgrupp Konferensen vände sig till frö- och oljeväxtodlare, trädgårdsodlare, biodlare och Bitidningen 1/ rådgivare. Till konferensen hade representanter från många olika aktörer på biodlings- och lantbruksområdet mött upp. Naturligtvis från arrangerande myndigheten Jordbruksverket, Statens Lantbruksuniversitet (SLU) och biodlingsorganisationerna SBR och Biodlingsföretagarna. Det fanns frö- och oljeväxtodlare och trädgårdsodlare 9

10 Många hade mött upp til konferensen. Biodlarna var i majoritet, men även växt- och trädgårdodlare, forskare och representanter för myndigheter och kemikalieföretag fanns på plats. Foton: Erik Österlund där. Även representanter för Kemikalieinspektionen och multinationella kemiföretaget Bayer fanns med. Biodlarna var flest av de ca 150 deltagarna. Flera av dem kom från Danmark, bl a Apimondias förre president Asger Søgaard Jørgensen. Förmiddagen Förmiddagen innehöll tre föreläsningar. Thorsten Rahbek Pedersen presenterade projektgruppens sammanställning av problemet och preliminära slutsatser. Johan Biärsjö, VD för Svensk Raps beskrev vikten av god kunskap och ett gott samarbete mellan frö- och oljeväxtodlarna respektive biodlarna för ett bra resultat. Mats Mellblom, LRF, beskrev förutsättningarna för pollineringsuppdrag. Maj Rundlöf, SLU talade om vikten av att lantbrukare aktivt ser till att förbättra livsmiljöerna för vilda pollinerare. Henrik Nätterlund vid HIR Malmöhus (Hushållningssällskapets Individuella Rådgivning) pratade om andra åtgärder från lantbrukarens sida för att få bättre pollinering på storskaliga lantbruk i öppet landskap. Pollineringen Eftermiddagen var uppdelad i tre parallella föreläsningsserier riktade till frö- och oljeväxtodlare i den ena, trädgårdsodlare i den andra samt biodlare i den tredje gruppen. De två första föreläsningsserierna påvisade nyttan av honungsbin och vilda bin för pollinering av rödklöver, oljeväxter, frukt och bär och hur man kvalitetssäkrar pollineringsuppdrag. Bina ska vara på tillväxt med mycket yngel, tillräcklig bistyrka men inte så mycket kakor med lagrat pollen. Man bör också sprida ut bisamhällena så att alla inte står på samma ställe. Kostnader och tidsåtgång för pollineringsvandring är inte obetydliga, men priset får inte bli för högt så att det äter upp skördeökningsvinsten för lantbrukaren/trädgårdsodlaren. Några av SBR-profilerna på konferensen, förbundssekreterare Michael Cornell och styrelseledamot Krister Linnell. Hot och bekämpning För biodlarna föreläste Ingemar Fries, SLU, bisjukdoms-/bihälso konsulent Preben Kristiansen och Kerstin Ebbersten, Jordbruksverket. De olika sjukdomshoten beskrevs. De nya möjligheterna att importera (från tredje land) och föra in (från EU-land) drottningar och bin till Sverige ökar dessa hot. De senaste årens vinterförluster i en del europeiska länder och ansträngningarna att förstå orsakerna gicks igenom. Man påpekade att det är varroakvalstret och sammanhängande infektioner av patogener som är det allt överskuggande hotet mot binas hälsa. Bekämpningen av kvalstret är viktig. 10 Bitidningen 1/2 2010

11 Avel Vid avel av bin motståndskraftiga mot kvalster behövs dock ett visst kvalstertryck i samhällena för att de minst motståndskraftiga bisamhällena ska avslöja sig och kunna elimineras genom t ex drottningbyte. Gotlandsförsöket nämndes också. Där finns det fortfarande efter många år bisamhällen som lever utan att bekämpningsmedel använts. Och en doktorand är satt att ta vara på bina i projektet. Det påpekades att ett upplägg på selektionsavel sådant som Gotlandsförsökets Live and let die -inriktning kan man inte ha allmänt, då man kan förvänta sig för stora förluster av bisamhällen för att vara acceptabelt. Men i avgränsade områden i Sverige skulle det kanske vara en framkomlig väg att ha fler liknande projekt. Inspiratören till Gotlandsförsöket, John Kefuss i södra Frankrike, bedriver biodling i stor skala med en stam som inte bekämpats mot varroa på 15 år. I det sammanhanget nämndes vikten av genetisk mångfald för att ge förutsättningar till den selektion som behövs. En aspekt som nämndes i detta sammanhang var motståndskraft mot virus och patogener i kvalstrens spår. Här nämndes ett nytt begrepp, peptider. (En peptid är en kort aminosyrasträng med för få aminosyror för att kallas protein). Peptider har visat sig ha stor betydelse för immunförsvaret hos många insekter, bland annat bin. Peptiderna verkar som en slags antibiotikum, som har betydelse för binas bekämpning av mikroorganismer, t ex virus och bakterier. Produktionen och frisättningen av peptider initieras av t ex bakterier. Det finns minst fyra grupper av peptider som i sig har många varianter och dessa är genetiskt styrda. Produktionen av peptider i biet styrs alltså av arvsanlag, som reagerar för avelsurval eller naturlig selektion. Tanken ligger nära till hands att bin som avlas till för liten gene- Bitidningen 1/ tisk variation (t ex inavel) avseende peptidproduktionen hanterar t ex virus- och bakteriesjukdomar sämre. Läkemedel När man handlar med bin utanför Sverige och när man bekämpat bisjukdomar finns lagar och förordningar att följa. Här är vi inne i en förändringsprocess. För närvarande finns det inga läkemedel godkända i Sverige för behandling av varroakvalster. Av de två som har varit godkända får Apistan (pyretroidpreparat) användas För Apiguard (tymolpreparat) finns ingen tidsgräns för dess användning även om det inte är godkänt för försäljning just nu. Om det inte finns något godkänt läkemedel i Sverige så kan man få använda sådana som godkänts i andra EU-länder genom licens som ordnas genom läkemedelsverket. Förteckning över vilka aktiva ämnen som får finnas i läkemedel som används i bisamhällen finns i bilaga 1-3 till Rådets förordning (EEG) 2377/90. Jag tittade igenom dessa bilagor och fann alla substanser som diskuterats för användning, eller redan används, i Sverige (mot varroa), utom achrinatrin, en pyretroid som är den aktiva substansen i produkten Gabon PA-92. Sverige hör ihop med Europa mer idag än tidigare. Det märktes på SubWay-restaurangen i Lund där ungdomarna pratade flera olika språk, och på Espressobarens besökare som på kontinentalt manér trots de 10 graderna satte ute och fikade. Thorsten Rahbek-Pedersen vid Jordbruksverket leder den utredning i vilken konferensen i Alnarp var en del. Lantbrukskemikalier Den senaste tiden har i media uppmärksammats en bekämpningsmedelsgrupp i lantbruket som kallas neonikotinoider, dit t ex imidakloprid räknas. Dessa var också ett ämne för diskussion. Flera preparat med neonikotinoider är förbjudna i olika EU-länder pga kopplingen till bidöd i dessa länder. En stor undersökning i Tyskland där dessa preparat ingick, kunde inte belägga så stora resthalter i nektar och pollen, att det skulle kunna anses ge några negativa effekter på bisamhällens sätt att fungera. Det påpekades både med tacksamhet och undran om ev lojalitetsproblem i sammanhanget, att Bayer bekostat den stora tyska undersökningen. Bayer är det företag som tillverkar många av denna typ av bekämpningsmedel. Min reflektion är att det skulle behövas fler undersökningar för att bekräfta den bild av ofarlighet som framkommit i den stora tyska undersökningen. Inte minst pga den uppmärksamhet medlen fått den senaste tiden i bl a media. Det kunde då vara befogat att också undersöka sameffekter med andra kemikalier som används i bikupan eller i dess närhet. Sådana s k synergieffekter nämndes också som reella hot i den sammansatta bild av bidöden som beskrevs. Fortsättningen I slutet av dagen hade man en diskusssionspanel bestående av representanter från SLU, SFO (Sveriges Frö- och oljeväxtodlare) LRF-GRO (som bevakar trädgårdsnäringens villkor), SBR och BF. Här hade man ytterligare dialog med deltagarna på konferensen förutom frågestunderna efter varje föreläsning. Min reflektion av dagen är att den gav en nödvändig och värdefull sammanfattning av det nuvarande kunskapsläget med representanter från viktiga aktörer inom problemområdet. Det behövs mer brainstorming, mer forskning och mer idéer. SBR:s ordförande Jonny Ulvtorp utmanade alla och undrade vem som skulle bli först med att inbjuda till nästa samling. Not 1 getdoc.do?pubref=-//ep//text+ta+p6- TA DOC+XML+V0// SV&language=SV 11

12 I bigården Jag är 52 år och har i huvudsak försörjt mig som skattehandläggare. Aktiviteten som biodlare och arbetet som skattehandläggare har fler saker gemensamma än vad man skulle kunna tro. På båda håll träffar man folk av alla de slag, och utmaningarna i verksamheterna är obegränsade. Biodlare har jag varit i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och genetik, där jag hela tiden söker mönster och strukturer. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige. Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några Framgångsfaktorer som jag försöker tillämpa på det mesta i mitt liv. Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. Har ni några Framgångsfaktorer? Ja, mina åsikter delas säkert inte av alla, och det är därför viktigt att diskussionen och informationen är så fri som möjligt. Först då kan vi reda ut alla begrepp, eller hur? Jag önskar er alla trevlig läsning under Nu är det 2010 och ny biodlingssäsong tar snart sin början. Under det kommande året ska jag guida gamla och nya biodlare på en resa genom binas fantastiska värld. Guidningen bygger en hel del på den resa jag gjorde i 1999 års Bitidning. Ett tillägg blir bl a en spalt med de månatliga göromålen. Varför blir man biodlare? Varför blev just jag, och du, biodlare? Det finns ju så mycket annat att ägna sig åt? Kanske vet vi inte riktigt själva varför vi kämpar med våra bin medan andra människor ligger och steker sig på badstranden. Om det blir något uppehåll i allt regnande, vill säga. Det finns otroligt många aspekter på biodling. För min egen personliga del handlar det om detta fantastiska system som naturen som helhet utgör. Biet är där bara en liten pusselbit, om än så viktig. Allting hänger ihop, allt levande påverkar och påverkas av sin omgivning. Det kallas ekologi. till vardags och i lugn och ro njuta av binas surr ute i bigården. Vi tittar på vädret och hur det påverkar nektargivande växter. Vi vet ju dessutom att våra bin är nyttiga för miljön. Själv har jag haft några av mina finaste naturupplevelser just ute hos mina bin. På ett mycket vist sätt är de levande organismerna konstruerade så att de kan anpassa sig till nya omständigheter. I generna i cellernas innersta finns hela arvsuppsättningen till hur den levande organismen kommer att fungera. Den kompletta uppsättningen arvsanlag för vad organismen kan lämna i arv till sin avkomma kallas genom. Gensammansättningen i en population förändras hela tiden i samband med den sexuella förökningen. Den naturliga selektionen sorterar sedan bort det som inte duger. Skapelsen pågår ännu. Visst är det fantastiskt? Per Ideström Ulricehamn Foto: Marcus Ideström Naturen De flesta biodlare är naturmänniskor (men faktiskt inte alla). Vi tycker om att dra oss tillbaka lite från all stress som plågar oss Binas surr i bigården ger avstressande naturupplevelser. Foton: Erik Österlund. 12 Bitidningen 1/2 2010

13 Spänningen Biodling är spännande på ett positivt sätt. Det är svårt att förutse vad besöket i bigården skall avslöja. Har bisamhällena utvecklats fint, har de dragit in någon honung? Tänker de svärma snart? De har väl inte redan gjort det? Det finns mycket att fundera över, och till slut så bara måste man ut och se efter hur det står till. Det ligger också en utmaning i att vara satt till att sköta bin. I inte så liten utsträckning så beror det på oss själva om bina skall kunna utnyttja de gynnsamma omständigheter som sommaren till slut ändå bjuder på. Den hittills största utmaningen, och som vi verkligen inte har valt själva, är förstås parasiten Varroa destructor. Självförverkligandet För de av oss som verkligen njuter av att pyssla och ordna allting så att det verkligen blir rätt, erbjuder biodlingen ett eldorado. Det kräver sin man om precis allt skall göras rätt ute i bigården eller hemma i slungrummet. Konstruktion och underhåll av kupor kan utvecklas mycket långt. Hygien är viktigt när vi hanterar honung. Ordningssinnet kan aktiveras och ta sig uttryck i noggrant förda anteckningar över binas prestationer och de skötselåtgärder vi utsätter dem för. En särskild fråga kan vara att föra bok över inkomster och utgifter, av nödtvång eller av rent intresse av att få veta hur verksamheten lönar sig. För Aktuella göromål Foto: Thomas Henriksson Januari och februari är inga intensiva månader för en biodlare. Men bina kan ha en del bekymmer under vintern. De skall skyddas från fukt, möss och vädrets makter. En del faror kan avvärjas genom att bigården placeras på ett klokt vis, medan andra kräver ingrepp av annat slag. Mössen hindras bäst redan före oktobers ingång, genom att t ex en bit spärrgaller fästs i flusteröppningen. Om detta inte blev gjort; gör det nu! Mössen kan lätt ödelägga ett bisamhälle om de får härja fritt. Onödigt. Om du har täta bottnar ska lutningen vara svagt framåt. Varför då? Jo, annars kan regnet rinna in i kupan och bilda pölar på bottnen. Detta mår bina inte bra av, och övervintringen kan äventyras. Onödigt. Om du har nätbottnar kan du sätta en tomlåda nederst så att bina slipper blåst som kan stjäla värdefull värme från vinterklotet. Ventilation är annars bra, men lagom är alltid bäst. Se upp så att flustren inte isar igen, om nu temperaturen varaktigt håller sig under strecket. Vinterstormarna blir bara fler och fler, eller hur? Se till att inget tak kan blåsa iväg. På med remmar så att allting sitter ordentligt. Trätak kan man, i nödfall, spika fast. Trågkupor blåser sällan iväg, men med vandringskupor kan man inte vara lika säker. Utan att bina hamnar i kalla svackor, bör man ändå försöka placera bigården skyddad från vinden. De tre farliga M:en, vilka är de? Jo, möss, mal och myror. Myrorna utgör inget hot mot våra bin under januari och februari, men malen kan ställa till det i våra ramförråd. Ställ lådorna med ramar så svalt som möjligt. Om de utsätts för minus 15 grader C någon vecka under vintern så kan detta räknas som en behandling. Om du måste behandla ramarna med ättiksyra så kom ihåg att syran kan vara stygg mot metallföremål i anslutning till traven med lådor. I en tysk bitidning läste jag förresten att det går lika bra att behandla malen med myrsyra. Det kanske är sant. Har någon av er prövat? Om något bisamhälle uppenbarligen saknar foder, försök att sätta till några uppvärmda foderramar om du har några kvar. Om samhället är starkt kan det klara av att matas med flytande foder, annars inte. Om dina bin rensar sig tidigt, så kan du vara frikostig med isoleringen efter rensningsflykten. Om inga bekymmer finns att åtgärda kan du alltid planera den kommande säsongen. Visst är det härligt att vara biodlare! den ordningssamme är biodling en lämplig verksamhet. Biodling erbjuder även en fin möjlighet för oss att skapa något med våra egna händer. I ett yrkesliv där mycket som görs kan kännas främmande, tråkigt eller rentav meningslöst, kan vi ibland kanske känna att vi skulle vilja se ett mera påtagligt resultat av våra ansträngningar. Något som vi kan peka på och säga; Det här har jag gjort! Visst är vi stolta över de produkter som vi frambringar. Biodling ger oss självkänsla. Gemenskapen Som biodlare är vi delaktiga i en fin gemenskap. Vi träffas och pratar både om det som har gått bra, och det som eventuellt gått mindre bra. I en del föreningar har man tillgång till en föreningsbigård som kan utgöra en naturlig samlingsplats, och där vi tillsammans både kan pröva nya Bitidningen 1/

14 Gemenskapen i biodlareföreningen är en positiv del i biodlingen. Larvdag i Mölnlycke Bf. Foto Geir Johansen. idéer och visa nytillkomna medlemmar hur man kan sköta ett bisamhälle. Man hjälper varandra både med råd och dåd. Ibland gör vi studieresor, till och med till andra länder. Vi deltar i studiecirklar och tipsar varandra om intressant litteratur. Genom vårt medlemskap i biodlarorganisationen kommer vi i kontakt med biodlare från hela landet och får dessutom vår fina Bitidning hem i brevlådan nästan varje månad. Visst har vi anledning att känna oss glada för den fina kamratanda som finns i biodlarleden. Visst vill du bli biodlare Det finns plats för fler bisamhällen och fler biodlare i vårt land. Med tanke på allt det fina som biodlingen erbjuder borde det inte vara svårt att intressera människor för att odla bin. Trots det så har vi biodlare blivit färre och färre under många år. Fram till vändningen förra året. Låt oss arbeta för att denna håller i sig. När jag började med biodling 1983 var vi bortåt medlemmar i SBR. Nu är vi betydligt färre. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Folk har så mycket att göra nuförtiden. Och varför skall man odla bin när man omedelbart får skattmasen i bakhasen, undrar en del? Och om man nu har skaffat sig några kupor så kommer väl ändå det där elaka kvalstret och tar kål på dem. Förresten så är bin arga, och sticks gör de också. Så är det väl? Trots allt vill man ändå tro att det finns människor som vägrar att till nästan ingen nytta springa i ekorrhjulet större delen av dygnet. Människor som vill känna vinden, solen och regnet, och uppleva lugnet och harmonin i naturen. Rädslan för skattmasen är ett fenomen som uppkom som ett resultat av den stora skattereformen som genomfördes I princip all s.k. hobbyverksamhet skulle beskattas sades det, och bums kröp tusentals småbiodlare in under sina stenar. Helt i onödan skulle jag vilja påstå. Mig veterligen har inte en enda småbiodlare blivit uppspårad av skattemyndigheten. Skattereformen är inget skäl till att upphöra med biodling. Fast jag håller verkligen med dem som undrar varför folk skall få plocka bär för kr skattefritt. Det är ju våra bin som sett till att det blev så mycket bär, eller hur? Varroakvalster säger någon, och på en gång så känns det lite motigt. Skall man behöva hålla på med gifter nu också? Det var ju inte därför jag blev biodlare. Visst, det har sett lite dystert ut under en längre tid, men nu finns det toleranta bistammar på flera håll i världen. Det kan vi få här i Sverige också, bara vi bestämmer oss för ta tag i den saken. Ställ krav på Jordbruksverket, som ju har ett stort ansvar i den frågan. Och arga bin var det längesedan jag såg. Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis skulle jag vilja påstå att det är så mycket som talar för biodling att det helt enkelt måste vara en tillfällig svacka som vår organisation nu befinner sig i. Snart kommer medlemsantalet att skjuta i höjden ordentligt, snart blir vi fler än vad vi någonsin tidigare har varit. Först måste vi förstås hitta alla nya rekryter till vår kår, lära oss att känna igen dem. Men när vi väl har identifierat en potentiell medbiodlare så kan vi se honom eller henne i ögonen och trosvisst säga; Visst vill du bli biodlare! Ännu så länge är det bara januari och det nollgradiga regnet kanske står som spön i backen. Våren känns avlägsen. Men tiden går fort, och rätt vad det är så värmer solen precis så mycket att bina vill ut och rensa sig. Då är vi igång igen. Härligt! Vi ses snart igen. per.idestrom@nordbi.nu 14 Bitidningen 1/2 2010

15 Larvdag i Mölnlycke Biodlarförening Geir Johansen, text och bild Buckfastbiet är det vanligaste odlade biet i Sverige. Det gäller även i Mölnlycke Biodlarförening, som har en aktiv verksamhet i förhållande till antalet medlemmar, säger ordförande Carl-Erik Dahlberg. I föreningen som firar 75-årsjubiléum 2010 finns många biodlare, både gamla och unga. Några har många bikupor, men de flesta har bara ett par stycken. Det finns faktiskt också medlemmar, som inte har några bin själva. Medlemsantalet har stadigt långsamt ökat till ca 40 st under de senaste åren då biodlarhobbyn åter tagit fart. Den 7 juni 2009 anordnades en s k Larvdag där larver i lagom ålder för att bli drottningar byter ägare. Initiativtagare till denna mycket uppskattade aktivitet är Egon Andersson som är en av de större biodlarna i området. Detaljerade stamtavlor finns upprättade för alla buckfastdrottningar från Egon. Larvdagen är en del i projektet att skapa ett avelsområde i Mölnlycke. Det arbetet påbörjades 2001 av föreningen i samarbete med Styrsö renparningsstation. Målet är att få snälla och svärmtröga bin som samlar honung åt biodlaren och pollinerar växterna i omgivningen. Honungens dag är en annan aktivitet som anordnas under sensommaren där föreningen visar upp sina bin i en observationskupa. Föreningsinformation, försäljning av honung och honungsprodukter samt givetvis avsmakning av honung till nyfikna besökare. Kurser i biodling genomför föreningens medlemmar själva. Det är en förutsättning för att hålla intresset och föra kunskaperna vidare till både nya och mer erfarna medlemmar. Att gå en kurs är ofta vägen till en lyckad uppstart på biodlarhobbyn säger kursledaren och kassören Anders Liljebladh. Geir.Johansen@swedegas.se Bitidningen 1/ Arne Björn larvar om, flyttar över en larv som skall bli en drottning. När odlingslisterna fått sina larver sätts de ner i de samhällen som förberetts till att vara angelägna att mata upp nya drottningar. 15

16 Matias Köping SBR:s Näringsbiodlargrupp Näringsbiodling Planera din biodlings framtid Biodlare tillhör det slags människor som uppskattar andra värden i livet än det som är uppenbart för många att ägna sig åt, jobb, karriär etc. Det är tämligen vanligt att fundera om biodlandet går att kombinera med andra sysselsättningar i en utsträckning så att man kan förändra sin tillvaro på ett positivt sätt. Biodlingen kan bli en dellösning för att öka friheten i livet. Men hur börjar jag? Ha rimliga förväntningar, först och främst tänk på att saker och ting alltid tar längre tid än man tror. Du måste vara beredd att revidera dina planer. Att bygga upp en biodling som ska ge rimlig avkastning tar minst tre år. Det tar längre tid för att nå en någorlunda balans. Man ska föröka antalet bisamhällen, få till materiel, ramar, logistiken kring biodlingen och ha bra bigårdsplaceringar. Allt detta kräver sin tid och planering. Har du sedan andra kringverksamheter så behöver de också uppmärksamhet för att bli nånting med. Börja med att inventera dig själv, dina kunskaper och förmågor. Fortsätt sedan att fylla på med andra saker du tänkt dig. Skriv ned din målsättning och orsaken till att du vill företa dig detta. Bygg strategier om vilka olika scenarior och beteenden du kan se behövs för att komma närmare och förverkliga din föresats. Gör en handlingsplan med det som ska göras för att rent praktiskt åstadkomma din strategi. Punkter att ta ställning till Vilken är din målsättning? Dimensionera biodlingens detaljer därefter. Din tidsinsats och kalenderplanering beror av detta och behöver vara flexibel. Vilka förutsättningar och möjligheter har du bl a kunskaper, resurser och idéer, Biodlingens delar tar lång tid att bygga upp, erfarenheten växer, Säsongsberoende arbetsinsatser. Hitta din nivå. Att kunna produktförädla, åtminstone till en del. Ta reda på vilka krav som ställs på livsmedelshantering och om din produktförädling kräver speciella tillstånd. Utöka dina kunskaper i produktveckling och produktförädling. Gå små kurser t ex 2-dagars eller en veckokurs t ex hos Eldrimner. Lär dig också genom studiebesök. Tänk igenom efter kunskapsinhämtandet och skriv ner en planering innan du bestämmer dig och påbörjar investeringar. Bestäm dig om du ska satsa på att producera stora volymer eller satsa småskaligt. Vid småskalighet lägger man mer arbete på förädling och tar ut högre priser som gör att en mindre produktion räcker. Finns det en volymnivå som medför att du måste gå från ekologiskt inriktig till att hantera icke ekologiska bekämpningsmedel? Lägg en tidsplan för alltsammans där du kan stämma av i tid om du är i fas med ditt förverkligande. Ligger du efter tidsplanen, revidera den omedelbart med förskjutningarna så att kommande avstämningar ligger i linje med din plan, det underlättar. Bli inte besviken på dig själv utan fortsätt. Revidera förväntningarna och håll dessa på en nivå som gör att du kan nå dem och få ett gott resultat, även kvantitetsmässigt. Misslyckandet kommer först när du slutar att tro på det du har satt som mål och slutar att anstränga dig att nå det. Kontakter med andra Skaffa dig ett nätverk bland traktens eller regionens producenter av småskaligt producerade livsmedel (givetvis även andra biodlarkollegor). Där kan du och din biodling både tillföra något till nätverket och dra nytta av det. Studiebesök och kursverksamhet i samband med organisationer som Eldrimner och Hushållningssällskapet. Det ger nyttiga erfarenheter och möjliggör pro- 16 Bitidningen 1/2 2010

17 duktutveckling och förädling av det som naturen erbjuder oss. Biodlingen kan utvecklas i en aktiv kontakt med och som en del i den totala helheten i ditt område, tillsammans med andra småskaliga livsmedelsproducenter. Du kan också utveckla andra producenters produkter. Detta skapar bra utvecklingsmöjligheter för framtiden. Som exempel på produktutveckling hos innovativa lokala producenter har jag hittat granskottsmarmelad. Den är mycket näringsrik. Det är naturligtvis positivt om biodlare kan samverka och skapa mervärden tillsammans med kreativa lokala entreprenörer. Passa in biodlingen i ditt liv Den egna situationen avgör vad du vill använda biodlingens inkomstillskott till. Det kan vara att inte behöva slava under ett ordinarie jobb till 100%. Biodlingen kan ombesörja driftkostnaderna till fritidshuset/torpet. Du kan säkert komma på fler alternativ att använda inkomsterna. Det har gått några generationer sedan självhushållningens dagar. Då tillverkade man det mesta själv som man behövde för livets uppehälle. Fler och fler blir nu intresserade av att lite mer återgå till sådana försörjningsformer. Man vill känna äktheten av ärlig mat och njuta av fräschören av lokalt odlade grönsaker samt uppleva smaknyanser som inte finns att tillgå annars. Biodling producerar lokalt och naturligt Den nuvarande monokulturen med livsmedelsindustrins likriktade produkter innehåller ofta en stor mängd tillsatser och smakämnen. Detta för att industriprocessen kräver detta och att de naturliga råvarorna inte alltid räcker till för att tillgodose behovet av smaker och näringsämnen. Biodlingens produkter tillför den närhet och äkthet som medvetna konsumenter efterfrågar. Här öppnar sig många möjligheter för en biodlare som vill utveckla sitt utbud och synliggöra mervärden till kunder. Biodlaren kan också göra kombinationsprodukter med andra lokalproducenters produkter för höja mervärdet i det lokalt producerade. Denna kombination i utveckling ger stora möjligheter för att ge biodlingen en stadigare grund och ekonomiskt trygga tillskottet av lokalt producerade produkter. Den här artikeln är framtagen i samtal med Jan-Erik Lind. Han visar här en av sina bigårdar som med hjälp av elstängsel skyddas mot närgångna björnar. Andra kan dock med fördel givetvis välja att förenkla avsättningen av honung genom att sända den till Svensk Honungsförädling AB. Då kvitterar man enkelt ut sin ersättning och kan ändå känna att tillvaron får en frihet till att förverkliga drömmar. Riksseminariet Reservera redan nu helgen april 2010 Artikeln har kommit till i samtal med Jan-Erik Lind, ordförande i Nordanstigs Bf. Han har delat med sig av värdefulla erfarenheter. Tack Jan-Erik! matias.koping.sbr@biodlarna.org Plats: Backagården i Höör, april Lunch till lunch-seminarium - Allt om biodling! Intressanta föredrag med stor spännvidd och spännande möten med biodlarbranschen april SBR:s Riksförbundsmöte. Alla intresserade är välkomna. Vill du inte prata bin hela helgen, så kommer det att i anslutning till både konferensen och riksförbundsmötet erbjudas förmånliga utflyktsarrangemang i området. Alla är hjärtligt välkomna! Program kommer att presenteras i nästa nummer av Bitidningen och på hemsidan Bitidningen 1/

18 Kluriga biodlare i Varberg Janne Mårtensson Lars-Åke Åkessons vaxsmältare. Runt om i biodlar-sverige finns många exempel på fantastiska insatser för ett främjande av biodlingen. Egentligen är dessa insatser omöjliga att värdera i ord eller på materiellt sätt. En välförtjänt uppmärksamhet kanske kan uttrycka något av den tacksamhet som alla dessa insatser är så innerligt värda. Vad är intressant att lyfta fram i din förening? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet, så kan vi ordna med ett besök hos er. I Varbergskretsens Bf bedrivs en omfattande verksamhet under ordförande Gert Lagerstedts ledning. Till sin hjälp i detta arbete har han en stor skara duktiga medlemmar, som på olika sätt bidrar till föreningens verksamhet under året. Jag fick möjlighet att göra ett återbesök i Varbergstrakten under sakkunnig ledning av föreningens nestor Nils G. Carlsson. Nils G hade förberett en diger rundresa till flera olika intressanta fenomen bland föreningens medlemmar. Varbergskupan Nils G, som numera tyvärr inte kan vara aktiv biodlare, är sedan tidigare känd för sin egen skapelse den sk Varbergskupan. En riktig monsterkupa i trågmodell, som är ca 2 m lång i tråget! Den stora fördelen med Varbergskupan är att yngelrummet alltid är ledigt för undersökning och ingrepp utan hindrande och ibland tunga skattlådor, som först måste lyftas av och sedan tillbaka igen. Det finns t ex hela säsongen möjlighet att bedriva varroabekämpning med drönarutskärning genom att lyfta en endaste ram = drönarramen. Idén till Varbergskupan, som tidigare beskrivits i Bitidningen, fick Nils efter att bl a ha tagit hand om en svärm i ett bjälklag. Svärmen ockuperade ett område som bara var 7 cm högt men hela 3 meter långt!! Varbergskupan ger dock enligt Nils G inte mer honung än andra kupor. Uppe före tuppen! Under sitt långa biodlarliv upptäckte Nils också hur bra det var att arbeta med bina tidigt på sommarmorgnarna. Vid 4-5-tiden var bina väldigt lätta och snälla att hantera. Anledningen var egentligen att Nils ville kunna hänga med övriga familjen på andra sommarnöjen under resten av dagen. När barn och blomma framåt förmiddagen var klara för dagens aktiviteter, hade Nils redan varit och sett till bina och i vissa fall t o m slungat lite honung. Lars Åke Åkessons vaxsmältare Vaxsmältare är en alltför blygsam beteckning på den anläggning Lars Åke tillsammans med några biodlarkompisar byggt upp. Anläggningen smälter inte bara vaxet ur ramarna, utan rensar också detsamma samt tvättar och torkar ramarna i C. Inga kemikalier av något slag används, endast rent vatten behövs för att betjäna processen. Två personer kan med lite vana kör igenom upp mot 1000 ramar per dag. Utrustad med 4 el-patroner krävs en säkring på minst 35 A. Trots den höga effekten räknar Lars-Åke med en energikostnad på endast ca 30 öre per ram. Anläggningen är numera till salu, eftersom Lars-Åke avslutat sin biodlargärning. Är du intresserad kan du nå Lars-Åke på telefon I ett kommande nr av BT får vi träffa fler biodlare i Varberg. Och Tack Nils G! Det var en fantastisk eftermiddag! Nils G Carlsson 18 Bitidningen 1/2 2010

19 Bert avlar bättre bin Kristina Bäckström Bert Thryboms bin är snygga, snälla och flitiga. Det har han själv sett till. I höstas kom han ut med en bok som har samlat erfarenheter från 30 års arbete med biavel. Bitidningen 1/ Det är inga problem att stå mitt i härligheten med vindrufsigt hår, kjol och sandaler. Bin från 20 kupor surrar runt utan att ens snudda vid oss. Bert lyfter på taket till ett av dem och visar. Bina är gulbruna, som brons. Det är liguriska bin, förklarar han, ursprunget till det som vi ibland lite slarvigt kallar för gula bin. Här, vid Berts nybyggda villa i Gösslunda utanför Lidköping, har han ställt upp kupor med årets inseminerade drottningar som ska utvärderas. Här kan han se vilka som är fromma och drar hem nektar fort, om de är kakfasta och bra på att städa. Avelsdrottningarna, stommen i verksamheten, har han på hemlig plats för stöldriskens skull. När man frågar andra biodlare om vem Bert är berättar de om en pionjär när det gäller inseminering av drottningar, en skicklig drottningodlare som lärt många andra konsten att inseminera. Ingen nämner vilken ras han håller på med, för det är inte det viktiga. Bert är inte typen som räknar på vingindex eller sätter sin biras före andras. Det finns inga rena raser, det ska man inte inbilla sig, säger Bert. Bina flyger överallt och där det finns naturliga hinder tar människan vid och flyttar bin så att de blandas. Vad som kännetecknar en speciell ras är något som människor satt sig ner och tänkt ut. Det som är viktigt är hur bina fungerar och hur de mår, hellre bra bin än rasrena bin. Berts biodlargärning började på allvar när han tog över sin fars bin i början på 50-talet. De var svärmvilliga och elaka, som bin var på den tiden. Bert utbildade sig till läkare och hann nosa på genetiken under utbildningen. Jag gjorde enzymstudier på olika biraser och förundrades över hur stor skillnad det var mellan dem. I början av 80-talet tog avelsarbetet fart. Bert lärde sig inseminera drottningar i Danmark, en konst som han utvecklat sedan dess. I köket hemma hos Bert framträder bilden av en väldigt omtänksam man. När han inseminerar behandlar han drottningarna som små patienter. Alla instrument är sterila, han använder både antibiotika och sprit för att motverka infektioner. De är levande väsen så varför fuska? Det är också viktigt att drottningar som används för att öva på när man lär sig inseminera avlivas medan de fortfarande är sövda. Bert pratar mycket om att biodlarna, särskilt nybörjarna, borde besparas elaka bin och att en av biodlarföreningarnas största uppgifter borde vara att se till att de slipper. Alla kan börja med att göra något bättre av de bin de har. Man kan skaffa några Apideor och odla på sitt bästa och snällaste samhälle så blir det bättre. Jag lovar. Den senaste tidens debatt om att Var rädd om din drottning. Bert tipsar om de här små burarna man kan göra själv av metallnät. Den nya drottningen placeras i buren som trycks fast på vaxkakan. Efter någon dag har bina bitit sig in till henne och hennes nylagda ägg genom att bita bort vax vid burkanten. Vill du också ha så snälla bin som Bert Thrybom? Han är expert på biavel och delar med sig av sina erfarenheter i en ny bok som kom i höstas. Se annons i detta nr. biaveln skulle ha minskat den genetiska mångfalden hos bina så att deras motståndskraft hotats kommenterar han överraskande nog med att det naturligtvis är helt sant. Ebbersten har rätt till 100 procent. Inseminering är ett omfattande ingrepp och på parningsstationer kan jämnåriga drottningar paras så att de i praktiken får arvsanlag från en enda drottning. Men det är ändå ett förhållandevis litet antal drottningar som blir föremål för insemination eller parning på parningsstation. När så få som cirka 150 drottningar insemineras varje år ser han det som att biaveln bara tar en liten genväg till bin som är bra för biodlingens behov. Drottningarnas avkomma går sedan vidare till friparning och naturen får ta vid. Berts bok om biodling ser han absolut inte som en handbok, ingen bibel för drottningodlare. Det är en samling av 30 års erfarenheter och bygger på material som han använt i föreläsningar och kurser under åren. När det är dags att summera har han inget svar på vad som är det bästa han gjort, den största bedriften. Det hoppas jag att jag inte har gjort än. Man blir aldrig färdig som drottningodlare, bina blir aldrig färdiga de heller. 19

20 Text Lotta Fabricius Kristiansen. Foto Preben Kristiansen Överallt där du kan finna blommor finns det bin. Där det finns bin finns det biodlare, åtminstone nästan. I denna världsbiodlarkongress var temat biet som miljöindikator. Fokus var miljön där bina och biodlarna är naturens väktare. Arrangemanget engagerade inte bara biodlare utan hela staden Montpellier. Utanför kongressbyggnaden fanns det mycket aktiviteter och utställare som riktade sig mot allmänheten i alla åldrar. Arrangemanget pågick endast under 4 dagar så det var verkligen svårt att hinna med. Bland seminarierna var det så mycket att Faktaruta Den första Apimondiakongressen hölls 1897 i Belgien Siffror för den 41:a kongressen 500 forskare 200 utställare i Apiexpo besökare 86 länder representerade 179 journalister 260 föredrag 370 postrar President Mr. Gilles Ratia, Frankrike, nyval Vicepresident Mr. Lucas Martínez, Argentina Secretary-General Mr. Riccardo Jannoni-Sebastianini, Italien Fasta kommittéer Biodlingsekonomi Bihälsa Pollination och biväxter Biodlingsteknik och kvalité Apiterapi Biodling för landsbygdsutveckling i utvecklingsländer Apiexpo var den stora utställningen i tre plan med biredskapshandlare,honungs försäljare, biodlarorganisationer och ja allt för bin och biodling. Joel Svenssons Vaxfabrik var en av de 200 utställarna. välja på att det var omöjligt att kunna ta del av allt. Se programmet på www. apimondia2009.com. De föredrag och postrar som presenterades under kongressen är redan publicerade eller kommer att publiceras i vetenskapliga tidsskrifter eller bitidningar. Sverige på Apimondia Bland utställarna hade vi Joel Svenssons Vaxfabrik, som fick världen som kundkrets. SLU i Uppsala represen- 20 Bitidningen 1/2 2010

21 Preben Kristiansens poster Colony losses in Sweden 2008/2009 ställdes ut i posteravdelningen. Binas roll i ekosystemet uppmärksammades av hela staden Montpellier. Det var fullt av både marknads- och informationsstånd utanför kongresshuset. Kommunens motsvarighet till våra miljökontor hade ett spännande utomhusspel för barn med frågor som t.ex. Hur många ben har ett bi? Var hämtar bina sin nektar? terades av Eva Forsgren och Joachim de Miranda som höll var sitt föredrag och Biodlarna deltog genom bihälsokonsulenten Preben Kristiansen med en poster. Alejandra Vasques och Tobias Olofsson från Lunds Universitet, Campus Helsingborg fick också möjlighet att presentera sin forskning. Det var ca 30 svenskar som besökte utställningen och föredragen. SBR är medlemsorganisation i Apimondia och var därför röstberättigad vid generalförsamlingen som hölls under konferensen. Jag var SBR:s ombud vid denna. Det var sedvanliga årsmötesförhandlingar där bl.a. en styrelse röstades fram. Nytt för i år var att Asger Søgaard Jørgensen, som varit president för Apimondia i tio år, valde att avgå och ny president blev Gilles Ratia från Frankrike. Man väljer också värdland för Apimondiakongresserna på generalfösamlingen. År 2011 kommer kongressen att gå i Buenos Aires, Argentina och 2013 i Kiev, Ukraina. Kongresserna arrangeras vart annat år. Du kan läsa mer om Apimondia allmänt och 2009 års kongress på följande web-sidor: Bitidningen 1/

22 Janne Mårtensson adj. SBR:s Avels- och Bihälsokommitté Avel & Bihälsa Drottningen märks blå 2010 SBR har beslutat att förena de tidigare Avels- och Bisjukdomskommittéerna till en kommitté under namnet Avels- och Bihälsokommittén. Här presenteras de nuvarande ledamöterna i kommittén. Adjungerade till Avels- och Bihälsokommittén är också SBR:s båda konsulenter. SBR vill på så sätt ta ett samlat grepp på två mycket viktiga områden: avel respektive bihälsa. Ett av huvudmålen för Avels- och Bihälsokommittén är att verka för att SBR:s medlemmar får tillgång till lätthanterliga och produktiva bin, som är motståndskraftiga mot sjukdomar och parasiter samt har god övervintringsförmåga. Ett annat huvudmål är att informera om skötselmetoder som medför ett gott hälsotillstånd hos bina. Genom att addera bihälsoperspektivet till avelsarbetets urvalsparametrar nås förhoppningsvis de båda huvudmålen snabbare. Alf Sjöberg, ordförande Möllegården, Järstorp, Brösarp. Tel: E-post: alf. sjoberg.sbr@ biodlarna.org Bisamhällen: 100 st Biras: Ligustica och korsningsbin Startade med biodling: 1972 Krister Linnell Fridsberg 11, Bunn, Gränna. Tel: E-post: krister.linnell. sbr@biodlarna. org Bisamhällen: ca 45 st Biras: Ligustica Startade med biodling: 1996 Leif Strömberg Västra Bohr 23, Lindesberg Tel: E-post: leif.biodlare@ telia.com Bisamhällen: 21 st Biras: Elgon/Buckfast Startade med biodling: 1976 Per Thunman Skurusundsvägen 44, Nacka Tel: E-post: pgthunman@ hotmail.com Bisamhällen: 8 st Biras: Carnica Startade med biodling: 1980 Klas Olof Ohlsson Tillinge, Lisselås 5, Enköping. Tel: E-post: ko.ohlsson@ telia.com Bisamhällen: 90 st Biras: Buckfast och korsningsbin Startade med biodling: 1978 Janne Mårtensson Konsulent SBR adjungerad ledamot Körsbärsv. 17, Pelarne, Vimmerby. Tel: E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org Bisamhällen: Drygt 60 st Biras: Buckfast, Ligustica och korsningsbin med inslag av Elgon Startade med biodling: 1975 Preben Kristiansen Bihälsokonsulent adjungerad ledamot c/o SBR, Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org Bisamhällen: Drygt 50 st Biras: Ligustica, Carnica och traktens blandning Startade med biodling: 1984 Fig 1. Behandling med oxalsyra, antingen genom droppmetoden som på bilden eller genom förångning (sublimering), gjordes i 61 % av de 6702 samhällen med varroa som ingick i undersökningen om vinterförluster 2008/2009. Foto: Preben Kristiansen 22 Bitidningen 1/2 2010

23 Om förluster och COLOSS-nätverket Preben Kristiansen, bihälsokonsulent Vinterförlusterna 2008/2009 I våras genomfördes en internetbaserad undersökning om förlusterna under vintern 2008/2009. Under de fyra veckor som undersökningen pågick kom det in 565 svar. Några av svaren representerar fler biodlare, vilket innebär att vi inte vet exakt hur många biodlare som ingått i undersökningen. Men undersökningen omfattar 5-6 % av det uppskattade antal biodlare i landet och en liknande andel av det uppskattade antal bisamhällen. Av de 7354 samhällen som invintrades hösten 2008 fanns det 6702 kvar den 1:a maj, vilket innebär att 17,5 % gick förlorade. Av de 6702 samhällen som var angripna av varroa dog 18,1 %. Ungefär 50 samhällen med varroa hade inte behandlats under 2008, av dessa dog 42,3 %. Enligt de inkomna svaren hade varroa ännu så länge inte påvisats i 652 samhällen, enbart 10,3 % av dessa dog. Apistan hade 2008 använts i 2571 samhällen, antingen som enda bekämpningsåtgärd eller i kombination med andra åtgärder, 12,9 % av dessa samhällen dog. Nästan 4000 samhällen hade behandlats med andra metoder än Apistan, några enbart med en metod andra med två eller fler metoder. Av de 671 samhällen som hade behandlats med enbart en metod dog 26,1 %, och av de 3299 samhällen som behandlades med fler metoder dog 20,1 %. Undersökningen visar tydligt att det fortfarande är varroa och framförallt bristfällig bekämpning av den samma som är den enskild största orsaken till stora förluster i Sverige. Det finns således inga belägg för att förlusterna här i landet orsakas av tillförda kemiska ämnen i samhällena, som det nyligen antytts på ledarplats här i Bitidningen. COLOSS-nätverket I oktobernumret av Bitidningen var det infört en artikel om Bitidningen 1/ Fig 2. Förluster under vintern 2008/2009 i gruppen av bisamhällen utan varroa respektive med varroa. N anger antal samhällen. Data från internetbaserad undersökning som genomfördes maj COLOSS-nätverket. Enligt uppgifterna i slutet av artikeln var den ett utdrag ur en artikel av Peter Neumann (forskare vid Zentrum für Bienenforschung i Bern, Schweiz) i Schweizerische Bienen-Zeitung 11/2008. Tyvärr innehåller den svenska översättelsen ett antal fel, som i en del fall ger en helt annan mening än vad som står i originalartikeln. COLOSS-nätverket bildades inte på initiativ av Zentrum für Bienenforschung, utan det bildades med dess medverkan. Nätverket som arbetar med frågeställningarna angående förluster har sitt ursprung i nätverket European Working Group for Integrated Varroa Control som under ett antal år arbetade med frågeställningar angående varroabekämpning. På det nätverkets möte i Prag 2006 beslöts det att ändra inriktning och i fortsättningen arbeta med frågeställningar angående förluster (se BT 2007 nr 5). Det första mötet under det nya namnet för nätverket Working Group for Prevention of Bee Losses in Europe hölls i Wageningen, Nederländerna, den 5-6 mars Numera kallas nätverket COLOSS (Prevention of honeybee COlony LOSSes), och aktuellt ingår det ca 150 deltagare från nästan 40 olika länder. Det som skedde november 2008 var att nätverket blev godkänt av COST (European Cooperation in Science and Technology, se som en COST Action. Detta innebär att det ges finansiellt stöd från COST för att träffas på möten och i workshops samt genomföra studiebesök i samband med arbetet kring förluster. Ordförande för projektet, COST Action FA0803 som pågår fram till juni 2012, är Peter Neumann. Från varje land ingår upp till två personer i projektets Management Committee (MC). De svenska representanterna i MC är Ingemar Fries och jag. Inom nätverket har det bildats fyra olika arbetsgrupper. WG 1: Monitering och diagnos, WG 2: Sjukdomar och parasiter, WG 3: Miljö och biodling och WG 4: Vitalitet och diversitet. Sedan starten av COST Action FA0803 har det avhållits fem workshops, en om kartläggning av förluster, en om nya molekylära verktyg, en om nosema och två inom arbetsområdet avel och vitalitet. Dessutom har det under 2009 avhållits två konferenser. Den senaste ägde rum september i Montpellier, Frankrike, i samband med den 41:a APIMONDIA-kongressen, där en del av aktiviteterna som pågår kring frågeställningarna om förluster presenterades genom såväl föredrag som postrar. Ordförande respektive viceordförande i arbetsgruppen om sjukdomar och patogener är inte de personer som angavs i ovan nämnde artikel, utan det är Elke Genersch från Tyskland och Annette Bruun Jensen från Danmark. Jag kommer vid ett senare tillfälle att skriva en artikel om COLOSS och även ge mer information om det arbete som pågår inom arbetsgruppen om monitering och diagnos, i vilken jag ingår och där Romée van der Zee från Nederländerna och Yves Le Conte från Frankrike är ordförande respektive viceordförande. 23

24 Josef Starks stipendiestiftelse Alejandra VÁsquez Vi, Tobias Olofsson och Alejandra Vásquez, var i Aviemore, Skottland, i september för att ta emot utmärkelsen Joseph Stark award. Detta tack vare en nominering från Josef Starks stipendistiftelse i Sverige som gav oss konferensavgiften. Från Helsingborg stad fick vi ett resestipendium. Helsingborgs stad stöder vår forskning på Campus Helsingborg. Vi tog emot priserna som stipendiater för både 2009 och 2010 för vårt arbete om de nyttiga bakterierna i honungsbin och deras honung. Detta skedde vid SICAMM:s 9:e konferens, denna gång i Skottland. SICAMM är en internationell organisation för att bevara det mörka biet Apis mellifera mellifera. På konferensen hölls både vetenskapliga och populärvetenskapliga föredrag. Det var en hel del intressanta föredrag, både från forskare och biodlare, Nils Drivdal från Norge delar ut Josef Starks Stipendiefonds utmärkelse för 2009 och 2010 till Tobias Olofsson och Alejandra Vásquez. som bl a tog upp olika projekt i Europa för att bevara det mörka biet. Andra föredrag tog upp problemet med Varroakvalstret. När vi tog emot priset var det fullt i salen. Det var efter en lång dag vid åtta på kvällen. Utmärkelserna i form av två diplom delades ut av Nils Drivdal och introduktionen löd så här: För ett arbete som belyser ett helt okänt område hittills och som har öppnat dörrarna till en ny och spännande forskning. Det kändes jättekul att få höra de orden och få en bekräftelse av att vår forskning uppskattas av många. Vi gjorde en av våra bästa populärvetenskapliga presentationer. Under en hel timme berättade vi för vår publik om vad vår forskning går ut på och om våra resultat. Föredraget hade rubriken: Lactic acid bacteria - the unrecognised kings of the bee colony. Vi fick jättemycket applåder och folk strömmade till efteråt för att ställa frågor. Under den följande timmen fick vi frågor av den nyfikna publiken. Precis som vid andra föredrag vi hållit var lyssnarskaran närmast chockad och förstummad över våra fynd. Det kändes jättebra att få så bra respons, väldigt fina ord och kommentarer till vårt arbete. Hela mötet var en mycket trevlig tillställning och hade den lite intimare gemenskapen man träffar på vid små konferenser. Maten var utmärkt och mötet avslutades med en middag på Aviemores högst belägna punkt med en hänförande utsikt. Vi passade på att njuta av det skotska höglandets hänförande vyer. 24 Bitidningen 1/2 2010

25 Redaktören har silat sitt vax till dessa hemmagjorda värmeljus först genom ett durkslag i samband med vaxutvinningen ur ramarna. Sedan ångat vaxet genom en f d saftmaja. Man kan istället smälta om med lika mycket vatten som vax i en stor kastrull och låta det stelna sakta i en Biforhink. Sila som sagt också gärna genom täckväv i durkslag. Ev skräpblandat vax i botten på klumpen skärs bort. Vattnet/ångan tar hand om honungen i vaxet. Det är viktigt. Det kan ev bli en del grums i bottnen av vaxgrytan när vaxet smälts till gjutningen. Häll då bottensatsen i en hink för ytterligare omsmältning. Sila vaxet Efter artikeln om vaxljus har BT fått en del rapporter från ljusmakare som inte får vaxljusen att brinna. Särskilt vanligt är det när de testat att gjuta i värmeljuskoppar i aluminium. Enligt Joelvax, som är en av de redskapshandlare som säljer ljuskopparna, beror problemet på att vaxet är orent. De rekommenderar att man använder fabriksrenat vax. Vi har även fått rapporter från biodlare som aldrig har problem med att få ljusen att lysa trots att de använder det egna vaxet. Vissa silar sitt vax genom täckväv som används i trädgården, andra låter vaxet gå genom en gammal saftmaja för att bli rent nog. Kristina Bäckström kristina.backstrom@gmail.com Svensk Honungsförädling Som det beslutades vid bolagsstämman för Svensk Honungsförädling (HF)den 19 September 2009, så skall en intressentträff med inbjudna producenter och ägarrepresentanter för HF genomföras. Träffen syftar till att skapa kontinuitet i dialogen mellan HF och dess producenter, där inbjudna skapar en referensgrupp för att utvärdera Vad kan HF göra för producenterna? HF avstämmer tankar och koncept som berör producenterna Producenter utvärderar förutsättningar för leverans av råvaran honung till HF Till detta första möte som kommer att avhållas den 16/ inbjuds med personlig kontakt ca 15 deltagare En resumé av mötet presenteras i kommande Bitidning Ansvarig för aktiviteten är SBR:s representant i HF Matias Köping /MK Svenska Akademin Ständige sekreteraren Peter Englund läser enligt Uppsala Nya Tidning 27 okt gärna tjocka böcker om biskötsel. Gösta Persson SBR-Quinnor i Skåne har träffats Tema var Honung i matlagningen. Tisdagen den 27/10 träffades vi i IOGT-NTO gården i Sösdala. Ingrid Hallberg och Ulla Nilsson hade planerat att vi skulle laga en måltid tillsammans. Alla våra gäster gillade idén. De delade upp sig i grupper, fick recept och ingredienser. Sallad på tomat, gurka, sallad, melon och fetaost med honungsdressing. Orientalisk gryta med honungsglaserade grönsaker. Till sist äppelkaka med yoghurtglass. Honung ingick i alla recepten. Middagen blev snabbt klar. Allt var mycket gott var det allmänna omdömet. Efter trevligt biprat och samtal om planer för framtiden hjälptes vi åt att plocka i ordning och diska. Vi kommer att träffas igen till våren. Tack alla som kom och såg till att vi hade en trevlig kväll. Ulla Nilsson Bitidningen 1/

26 Brev till redaktionen Några tankar om hur min framtida biodling skulle kunna se ut Jag reste i Indien under våren 2009 och mötte då andra sätt att bedriva biodling på. Jag besökte bl a Ayurveda trädgårdar där man hade en mängd bikupor i format som en större fågelholk, och i lerkrukor i storlek som en normal blomkruka. I krukorna höll man ett gaddlöst mycket litet bi. Honungsproduktionen var naturligtvis liten men mycket viktig för tillverkningen av ayurveda medicin. Jag möter då och då svenska biodlare som älskar sina bin, men man se hur ansträngande det är med en stor honungsskörd. Var tog sommaren vägen? Jag har fortfarande oslungad honung kvar i källaren som jag borde slunga innan jul. Jag har även träffat så kallat Catch and release -biodlare som invintrar på honung och det som blivit över får bina till våren. Metaforen den svenske mjölkbonden och biodlaren. Jag ser paralleller mellan hur utvecklingen hos den svenske mjölkbonden och biodlaren där de små försvinner, medan de större blir större. Mycket pga livsmedelshygien och lagstiftning. Det blir helt enkelt för dyrt att leva upp till rådande lagstiftning. Där går mina tankar till den gamle visionären Folke Nilsson från Arkelstorp i Skåne. Han skrev bl a boken Binas gåta löst. Han tänkte sig centraler där man lämnade in sin oslungade honung och fick tillbaks rena skattlådor och ramar. Vilket säkert skulle vara en lösning för biodlare i mellanklassen och med ett geografisk gynnsamt läge till slungcentralen. Jag har haft bin i 25 år men jag kände det mer och mer som ett påhäng och då framför allt med honungshanteringen. Jag avslutade min biodling Men en vår utan bin blir ingen riktig vår, så en kompis ställde upp med två samhällen under säsongen Nu till visionen. Jag ser min trädgård med några bikupor. I kuporna finns det bin med egenskaper som gör att de kan leva i en skattlåda under hela året. De har en liten honungsproduktion så liten så att de endast fyller en skattlåda med kakhonungs-kassetter och det innebär att jag kan sköta min honungshantering i mitt eget kök, och har honung för eget bruk. Övriga egenskaper Snälla, bin som är svärmtröga och goda pollinerare med en långsam yngelutveckling. Som jag ser det, så är det ett sådant bi jag önskar mig. Med ledord som idyllisk, lättsam och stillsam biodling i samklang med naturen. Där varje VÅR blir en riktig VÅR, med surr framför flustret och bin i äppelblommorna. Min fråga till redaktionen är? Finns det något sådant bi i Sverige. Finns och skulle det fungera med skattlådor med enbart kakhonungskassetter. Anders Lindgren Uråsa. Ett försök till svar av red.: Alla bin kan skötas ungefär så som du önskar. Använd en liten yngelram, t ex halv-ls (HLS) (366 x 145 mm). Invintra på två lådor med mycket bin eller med en tredje som är honungslåda. Sätt på tredje utan spärrgaller på våren när det är dags, april-maj kanske. Eller så har de den redan över vintern. Ta av den översta lådan när de nästan fyller den. Se till att få med drottningen. Placera på ny botten på ny plats. Sätt på spärrgaller och skattlåda på gamla samhället + tidningpapper och en låda till. Bina gör sig en ny drottning av ägg eller späda larver som lämnats kvar. När drottningen på nya platsenbehöver mer utrymme får de en låda + spärrgaller + 2 lådor med tidningspapper emellan som bina kan ta i besittning när de vill. Se till att de båda avdelningarna av det delade samhället har foder tills draget börjar ordentligt i slutet av juni eller när det börjar hos dig. Låt bina behålla första lådan honung till vintern om du vill, men ge dem lite socker i alla fall om du vill vara säker. Sälj överflödiga samhällen. Problem vid invintringen med Bifor i spann Den 9 september plockades samhällena ner i vår förenings föreningsbigård och flyttades över till de nya uppstaplingskuporna, som blivit lackade invändigt och målade utanpå av några av föreningens duktiga medlemmar. Yngelrummen består av 10 LN-ramar i vardera kupan. I samband med överflyttningen gavs vardera samhället en st ballong med 60 %-ig sockerlösning, som bina drog ner direkt. Efter en vecka fick vardera samhället 1 spann Bifor, vilket visade sig var rena katastrofen. Bina tog inte fodret och samtliga lock var igenmurade med ca 1 cm tjock sockerbark över. Matarhålen täpptes igen helt. Eftersom det blivit ganska kallt, minusgrader flera nätter i rad, hällde vi över biforet i ballonger. Vi trodde det skulle hjälpa. Men nej, när vi kollade bina efter en vecka hade de inte tagit någonting. Vi hällde ut biforet och fyllde ballongerna med 60 % -ig sockerlösning. Efter tre veckor kollade vi igen och bina hade knappt tagit någonting. En månad hade gått och vi var inne i oktober månad. Det tillverkade då huvar av 5 cm tjock frigolit som precis passade över ballongerna. Tyvärr hjälpte det inte. Och bina tog inget nu heller. Vi avlägsnade huvarna och provade nu med värmeljus (gravljus med lock). Ett sånt ljus sattes ner på prov i ett samhälle. Efter tre dygn hade bina tagit ca 1/3 av sockerlösningen i ballongen. Det skaffades gravljus med lock till alla samhällena. I månadskiftet oktober/november hade ca 1/3 av sockerlösningen tagits av bina. Fler gravljus inskaffades och en vecka in i november kollades hur det gått. Bina tog inget mer. Så här i efterhand kan man kanske tycka att vi var något sent igång med invintringen. En av oss som använt enbart vanlig sockerlösning till sina egna bin hade inga problem t o m i år med den sena invintringen. Det blev två månaders jobb i onödan i föreningsbigården kan man tycka. Fler biodlare här i Skåne har rapporterat samma problem. Bina ville inte ta Bifor. I Bitidningens nov-nr stod också en liten notis om Bifor, så vi är nog inte ensamma om problemet. Leif och Maritta SBR-etiketterna Vi medlemmar får efter godkänd honungsbedömning möjlighet att köpa etiketter med SBR-emblemet. Jag har funderat på om det verkligen är så bra att SBR ska tillåta att vi medlemmar utnyttjar SBR:s varumärke som vi gör idag. Jag ifrågasätter starkt nyttan med honungsbedömningen då biodlaren naturligtvis lämnar en av sina bästa burkar till kommittén som skall godkänna honungen. Hur sedan resten av honungslagret ser ut är ju ingen som vet. Jag har etiketter från SBR som kanske är 10 år gamla, vilket jag inkonsekvent nog använder trots att jag tycker det är fel. Ett möjligt förslag är att det skulle stå tryckt på etiketter vilket år honungen blev bedömd. Jag tycker alltså att SBR borde vara mer rädd om sitt varumärke, och därför endast skall användas på honung som kommer från HF:s tappstation. Det finns mycket trevliga etiketter att köpa för oss medlemmar från redskapshandlarna till ett ganska rimligt pris om man nu inte kan göra sina egna i datorn. Hans Hultén 26 Bitidningen 1/2 2010

27 Förtjänsttecken 2009 Mindre silvermedalj Stig Hallström Hemsjöortens Bf Uno Johansson Per-Olof Wagnsgård S:a Vätterbygdens Bf Guldnål Jan Eriksson Bernt Johansson Olle Andersson Walle Malm Göran Jönsson Alebygdens Bf Burseryd Bf Gislaveds Bf Hemsjöortens Bf Hugo Nordh Kristianstadbygdens Bf Sven-Olof Pehrsson Arvid Mahrberg Dagmar Hagsten Göran Råsbjer Bengt Ericsson Ingold Gustavsson Silvernål Kent Johansson Jan Nilsson Lars Ivar Jarpner Kjell A Öberg Jan Everling Bengt Karlsson Finn Möller Jan-Evert Nilsson Allan Fogman Mats Adolfsson Arne Christiansen Yngve Magnusson Ingemar Wideberg Misterhults Bf Mjölby-Mantorp Bf Södra Vedbo Bf Växjöortens Bf Alebygdens Bf Danderyd-Täby Bf Hemsjöortens bf Kalix bf Pelarne bf Södra Inland Vislandaortens Bf Örkelljunga bf HONUNGSRINGEN ekonomisk förening Kontrollerar ursprung och kvalité Kallelse till årsmöte Härmed kallas medlemmarna i Honungsringen ek för till ordinarie årsmöte Lördagen den 13 februari år 2010 kl på Ombergs Golf. Vi träffas i ett konferensrum! Se skyltar i entrén. Hjälp till att lyfta vår förening, kom till årsmötet med nya friska idéer, ta med några vänner så att föreningen breddas. Alla intresserade är välkomna att delta i årsmötet. Honung och producenters leveranser av små mängder honung Livsmedelsverket har precis blivit klara med vad som gäller för Honung och producenters leveranser av små mängder honung. Bland annat skriver verket följande: Biodlare kan, utan krav på registrering av verksamheten, leverera i genomsnitt 1000 kg primärprodukter från den egna biodlingen per år utan att betraktas som livsmedelsföretagare, oavsett om leveransen sker direkt till konsumenter. till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar direkt till konsumenter, till andra led i livsmedelskedjan än detaljhandelsanläggningar, t ex tappstation eller till livsmedelsindustrin, eller till en kombination av ovanstående, förutsatt att den sammantagna levererade mängden inte överstiger små mängder och att verksamheten i övrigt inte kan betraktas som livsmedelsföretag. Länken till SLV där blanketten finns för registrering av biodlare som har en s k primärproduktion av honung på mer än 1000 kg.: %2010_Blankett_Anmalan_for_registrering_primarproducent.pdf Anders Lignell Bitidningen 1/

28 Nordbikonferens Östersund mars 2010 Lokal: Folkets Hus Medverkande: Bengt Andreasson, Kerstin Ebbersten, Per Ideström m fl. Redovisning av verksamheten i de olika avelsområdena. Anmälan: Ingvar Arvidsson ingvar.a@nordbi.nu Karl Drakenberg Per Ruth Välkomna! Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vi har tillstånd att tvätta och rensa året om. Från Kupa till Kund Seminariedag om vad som krävs för att nå ut till honungskonsumenterna. Plats: Konserthuset i Grästorp Tid: Den 16 jan kl till ca Anmälan: Före den 10 jan till el stenatorp@hotmail.com Föreläsare: Marianne Sörling från Innerstaden Göteborg om trender och kontakterna mellan stad och land. Peter Drotz från Lokalproducerat i Väst om kontakterna med butiker och hur dagligvaruhandeln fungerar utifrån ett småskaligt perspektiv. Kristina Kobel från Länsstyrelsen i Västra Götaland om vilka kvalitetskrav ställs på honungsproducenter för att kunna leverera till handeln. Tack Raoul Wangel! SBR tackar Raoul Wangel, Hässleholm för en donation av böcker! Anläggningen är godkänd av Länsstyrelsen o Jordbruksverket. För mer information Ring Välkomna hälsar Lars Gibrand Vi minns Simon Hermansson Alvastrabygdens Bf Nils-Olof Dahlgren Alvesta Moheda Bf Bernt Sjöberg Faluortens Bf Tage Olsson Gäsene/Herrljunga Bf Carl-Olof Svensson Högsbyortens Bf Rune Ericsson Lennart Lundberg Karlskoga-Degerfors Bf 28 Bitidningen 1/2 2010

29 Möten och kurser Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Göteborg o Bohus läns biodlardistrikt Årsmöte lö 13 feb kl 10 i Ljungskile folkhögskola. Kaffe o fralla från kl 9. Föreläsning av Norges Biröktelags förbundssekreterare Trond Gessing om biodling i Norge. Intresseanmälan före 15 januari av icke ombud. Anmälan till bitore.olsson@telia.com , rolfbengtsson@telia.com 0704/ Hallands Biodlardistrikt Årsmöte 13 feb kl 10 på restaurang Gröna Gästen i Laholm med vacker utsikt över Lagan. Fika börjar kl Vägbeskrivning: Gröna Hästen ligger vid Lagavägen (gamla E6) genom Laholm, lätt att hitta. Lätt att parkera, antingen på Hästtorget eller vid Lagavägen. Hemsida www. gronahasten.se Jönköpings biodlardistrikt Årsmöte lö 20 feb kl 11 i Trappsalen på Kulturgården, Gränna. Kaffe från kl 10. Lunch kl i Grennaskolans matsal. Alla medlemmar välkomna. Värdförening Gränna bf. Norrbottens Biodlaredistrikt Årsmöte lö 13 feb kl 11 på Kalix Naturbruksgymnasium. Intressanta föredrag och bildvisning. Skånes Biodlardistrikt Årsmöte lö 20 feb kl 10-ca16 på kursgården i Hörby. Kallelse och årsmöteshandlingar sänds ut enligt rutin samt publiceras på hemsidan. Föreningarna uppmanas att delta i distriktets tävling Årets förening i Skånes biodlardistrikt genom att sända in verksamhetsberättelse eller motsvarande senast 10 jan 2010 till Ulf Westberg. Stockholms läns biodlardistrikt Årsmöte lö 13 feb kl 10 på Tomtbergaskolan, Kommunalvägen 31 i Huddinge. Se särskild annons i denna tidning! Västmanlandsläns Biodlardistrikt Möte 16 jan kl 10. Ny lokal: Annedal, Johannisbäck, Sala. Den ligger efter Måns Olsvägen. Michael Cornell SBR:s förbundssekreterare berättar om SBR och framtiden. Årsmöte 13 feb kl 10 på Säby föreningsgård i Hallstahammar. Inbjuden gäst föreläser om trädgår och växter. Alla medlemmar är välkomna, ombuden kallas personligen. Örebro läns distrikt Årsmöte 21 feb kl 14 i IOGT-NTO:s lokal Kafé Skogen, Glomman (mellan Adolfsberg och Brickebacken). Servering. Föreningar Grannföreningar är välkomna Kristiansbygdens Bf Möte må 11 jan kl 19 i Fackens Hus. Ämne: Bottnar,lådor mm. Medför gärna egna konstrutioner. Ledare C-G Dahlqvst Lindomeortens Bf Möte ti 2 febr kl i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7, Kållered. Sundbybergs och Spångaortens Bf Månadsmöten kl19 på Eddagård, Kasernvägen 3 i Rissne: 27 jan berättar Lotta Fabricius Kristiansen om sin resa till biodlingar i Vietnam. 24 feb berättar Preben Kristiansen om kupvågar. Varaortens Bf Temakvällar på Vara Folkhögskola,Väne kl Fika medtages. Ti 12 jan. Erfarenheter från biåret Ti 9 feb. Biprodukter, pollen, Bengt Karlsson Honungslandet medverkar. Ti 9 mars. Lyft Bitidningen 1/ Lönsam Binäring i Mälardalen och Sörmland Från blomma till burk Kurs i livsmedelsteknik. Om kvalitetssäkring och hantering. Dessutom bihusesyn, egenkontroll, Sigill/KRAV och produktutveckling. Datum: 20 februari. Tid: 9-16 Plats: Djurby gård, Enköping. Hur blir jag och min biodling effektiv och hållbar? Hur blir transporter, slungning och hantering mm mer effektiv? Bihälsa och ergonomi för hållbarheten, både för bina och biodlaren. Datum: mars. Tid: 9-16 Plats: Vallby Radiostation, Enköping. För övernattning kontakta Lidingby Gård, , eller hakan.vallin@c.lrf.se Kostnad: 500 kr per dag exklusive moms. Mat och fika ingår Anmälan: senast en vecka innan respektive dag till LRF Mälardalen malardalen@lrf.se eller Frågor om biodlingskurserna? Kontakta Lotta Fabricius Kristiansen, lotta.fabricius@apinordica.se eller Stockholms läns biodlare Kallelse till årsmöte 2010 Lördagen den 13 februari 2010 kl Tomtbergaskolan, Kommunalvägen 31, Huddinge. Föreningarnas valda ombud och alla medlemmar önskas varmt välkomna till sedvanliga årsmötesförhandlingar. Program: Välkomst fika Årsmötesförhandlingar Cecilia Norén, Länsstyrelsen Projekt Förbättrad Bitillsyn i Mellansverige Lunch Jonny Ulvtorp, SBR:s nye ordförande Avslutnings fika Föreningar som inte lämnat namn på ombud till årsmötet uppmanas att snarast sända in uppgifter om detta till Rolf Qviberg, Hagstigen 9, Nynäshamn. Telefon: E-post: rolf.qviberg@telia.com Verksamhetsberättelse, mm kan hämtas på Biodling där du bor och Stockholm eller fås per post efter kontakt med Rolf Qviberg. Kursdag i produktutveckling av honung med praktiska övningar, smaksättning, flytande mm. Plats. Stenatorp, Väring Tid. Den 6 febr. kl Anmälan Före den 31 jan. till el stenatorp@hotmail.com Begränsat deltagarantal och arbetssätt, Lennart Arvidsson. Ti 6 apr. Drottningodling, -tillsättning. Växjöortens Bf Snickarträffarna börjar 12 jan kl 13 på Hovslund. Bigårdskvällarna på Bastanäs börjar ti 4 maj kl 18. Nybörjarkurs och fortsättningskurs Min andra sommar som biodlare samt Drottningodling börjar i april-maj. Anmälan till Ingold G vxo.bf@elia. com eller tel

30 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Åtta årgångar av Bitidningen (ej 1927). 12 nr/årg för 90 kr + porto. Även enstaka nr från1922, 1932, 1947 och 1949, för 10 kr/nr + porto. Hela partiet 122 tidningar + lite övr. material om biodling från , bonus vid köp av hela partiet. C-A Mattsson, Box 3053, Nyköping. PM Universalbotten 3 i 1 Sveriges bästa bibotten? Enkel städning, varoakontroll/ -bekämpning och fodring, Bottnen finns också med pollensamlare, 4 i 1. Håll dina bin i torra, mögelfria lådor. Enkelt, smidigt och billigt. Ring Vaxinlämning Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober-mars. Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , E-post: info@joelvax.se Semesterstängt 22 dec - 6 jan samt 1-2 feb. Drottningar Vi säljer glasburkar i plastpaket, som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare mm till säsongen? Kontakta oss redan nu för ett bra erbjudande och säker leverans till säsongen. Bitidningen Kvartssidor.indd :42:44 Bin och biodling av Åke Hansson. Gidde Wärnelid Slunga 4-ramars självvändande, nyskick, 7 plastkupor och div tillbehör Tel Bitidningen , för samlare, vetgiriga och historiker Drottningar säljes!oparade Buckfast 100:-st +moms Bisamhällen Samhällen med 2010 års drottning (Buckfast) säljes,leverans efter midsommar! 2200:- + moms = 10 ramar med bin o drottning inkl låda,tak och botten. 1800:- +moms = 10 ramar med bin o drottning,då har du egen låda,tak och botten. 3/4 Langstroth. TK Honung och Måleri Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 30 Bitidningen 1/2 2010