Gårdakungen. åkare, bergsprängare och entreprenör

Transkript

1 Gårdakungen åkare, bergsprängare och entreprenör Några anställda vid en Volvo från 1934 vid Kallebäcks grustäkt Grus utvanns där från 1933 till 1958 innan den fylldes igen. Johan Johansson Visst passade han som åkare, tvärtemot vad hans morbror ansåg. Johan Johansson, eller Johan på Gårda som han kallades, drev ett av de större arbetsåkerierna i Göteborg. För Gårda Johan AB som företaget heter idag är det andra intäktskällor, även om det inte är så långt från den ursprungliga verksamheten. Av Bo Norvinge (text & foto) Gårda Johan AB m fl (foto) 2 Klassiska Lastbilar nr När förra seklet var ungt var åkerierna i Göteborg uppdelade i kajåkerier, arbetsåkerier och bärarelag. Nu ska vi titta närmare på historien om Johan Johanssons åkeri som tillhörde stadens arbetsåkerier och genom tiden blev ett av de största. Kajåkerierna utförde till stor del transporter till och från hamnarna med kolonialvaror. Arbetsåkerierna transporterade material till och från byggarbetsplatserna, och det var till denna verksamhet Johan Johansson var knuten. Johan Johansson föddes i Främmestad, Skaraborgs län, den 7 maj Redan som 13-åring flyttade han tillsammans med sin kusin till Västra Frölunda där de båda tog

2 Johan åkte alltid runt med sin privatchaufför och inspekterade alla sina jobb. Här i samband med bygget av Gibraltarvallen Foto: Elisabeth Malmberg Skyffeln var fortfarande det viktiga arbetsredskapet vid lastningen under 1930-talet. Här ett gäng arbetare vid Lackarebäcks grustäkt. Foto: Mölndals Museum. arbete som drängar. Tre år senare flyttade de till Gårda och fick jobb som åkardrängar hos Johans morbror i Göteborg. Morbror Lars Peter Andersson, även han från Främmestad, såg till att de lärde sig yrket och fick arbeta timmar om dygnet för sitt uppehälle. Däremot ansåg Lars Peter inte att Johan var något bra grundämne till åkeribranschen. "Du passar inte som åkare, du är för snäll", ska han ha sagt, men det visade sig ju med tiden vara helt felaktigt. Som 22-åring blev Johan trots sin morbrors åsikt egen åkare. Tillsammans med åkeriförman Karl Gustavsson i Haga köpte de 1895 Johan Karlssons åkeri med tre hästar. Ett par år senare var det dags igen då morbroderns verksamhet, L. P. Anderssons åkeri med sex hästar, köptes eftersom han mer riktat in sig på rollen som framgångsrik byggmästare. Lars Peters åkeri höll till på Örngränd 8 i Gårda, där Johan under drygt ett halvt sekels tid mer eller mindre skulle ha sin verksamhet. Det dröjde till 1915 innan Johan köpte loss fastigheten på Örngränd, senare Spinnmästaregatan. Det var just morbrodern i egenskap av byggmästare som innebar många uppdrag för Johan Johansson. Inte nog med det. Två av Lars Peters tre döttrar, alltså Johans kusiner, gifte sig med inflytelserika byggmästare vilket bevisligen också hade en viss inverkan. Några av Johans tidiga uppdrag var schaktningar för tvättanstalten Gloria i Gamlestaden samt Klassiska Lastbilar nr

3 En del av vagnparken till stor del bestående av Chevrolet och Ford uppställda vid Herrgården Lilla Torp som Johan arrenderade. Sahlgrenska Sjukhuset och paviljongerna i Änggården gifte sig Johan med Mathilda Andersson och 1904 hade åkeriet växt såpass att elva hästar kunde räknas in i verksamheten. Johan var en av instiftarna till det 1906 bildade Göteborgs Arbetsåkeriägareförening och satt där som kassör under många år. Hans engagemang mot de höga foderpriserna var stort, speciellt under första världskriget. Föreningen tillsammans med kajåkarnas förening, grundad ett par år tidigare, ingick 1933 i bildandet av Göteborgs Åkeriidkareförbund, det som idag är Sveriges Åkeriföretag Västra Götaland hade hästantalet utökats till nitton stycken och 1913 inköptes J. G. Davidssons åkeri på Bergsgatan med ytterligare sex hästar. Uppdragen bestod inte bara av transporter av schaktmassor utan även transporter av byggmaterial. Stora kunder var bland andra Göteborgs Gasverk och Göteborgs Murbruksfabrik. Johan och Karl hade en åkeristation vid Pustervikskajen, lägligt där mycket sand, makadam och tegel förvarades och med pråmar som skeppades in. Köruppdragen var skiftande med allt från redan nämnda schaktmassor och stenmaterial till brädor, kol och koks, ja till och med lik. En specialtransport som Johan 4 Klassiska Lastbilar nr själv utförde har han berättat om. En stor ångpanna skulle transporteras från Pustervikskajen till Eriksbergs Bryggeri i Almedal. För detta krävdes en specialbyggd vagn och nio par hästar samt att gator och spårvagnstrafiken stängdes av. Viktigt var att få igång alla 18 hästarna samtidigt och därför åtog sig Johan uppdraget själv. Han fick skjuts på hela ekipaget men råkade slå ner en belysningsstolpe på Allén varpå en polis snart kom skrikande för att stoppa ekipaget. Johan vägrade stanna då de inte skulle komma i gång igen utan fortsatte färden. Han lyckades slita sig fri ur polisens grepp och fortsatte transporten som planerat. Åkarkollegan Karl Gustavsson flyttade från Haga till Gårda 1911 och deras samarbete fortsatte tog emellertid sonen Nils E. Gustavsson över, och för de som är inbegripna i gamla Göteborgsåkerier är även det namnet välbekant. Strax innan 1920-talet skrevs ett nytt kapitel i livsberättelsen om Johan Johansson, eller Johan på Gårda som var hans smeknamn, något som gissningsvis kom till redan på 1910-talet. Det stora flertalet och då speciellt Gårdabor sade alltid just Johan på Gårda. Året 1919 köpte Johan för kronor nämligen sin första lastbil, en tysktillverkad Hansa-Lloyd som deltagit i första världskriget. Med denna brakade Johan in i Gårda Johan vägrade stanna då de inte skulle komma i gång igen utan fortsatte färden. Han lyckades slita sig fri ur polisens grepp och fortsatte transporten som planerat. Fabriker och det blev också sista gången han själv höll i en ratt. Därefter hade han alltid privatchaufför. Något år efter det första köpet investerades i ytterligare två lastbilar, en Dürkopp och en Benz. Ett par år senare tillkom bland annat en Opel. Som mest hade Johan 49 hästar 1926 och därtill sex lastbilar. Bland raden av uppdragsgivare var Allmänna Folkskolestyrelsen, Göteborgs Stads Byggnadskontor, Apotekarnes Vattenfabriker, Hälsovårdsnämnden och Renhållningsverket. Motorfordonsinnehavet övergick från de tyska krigsbilarna till fabrikat som Ford och Chevrolet. Sista hästen såldes 1938 och vid krigsutbrottet 1939 kunde Johan räkna in 31 lastbilar och 200 anställda. Under 1930-talet hade dessutom en grävmaskin köpts in, för övrigt den första i Göteborg, en engelsk Ruston som sattes i schaktningsarbeten på Friggagatan. Andra världskriget innebar svårigheter även för Johan Johanssons verksamheter med alla ransoneringar och restriktioner. Gengasbränslet innebar höga kostnader vilket Johan löste genom att helt enkelt skicka ner folk till de småländska skogarna där avfallsved kolades och fraktades hem på järnvägen. En fördel för åkarna under krigsåren var ändå att mycket ved, kol och koks transporterades. Johan var också importör och ensamrepresentant för tennisbaneunderlaget från England som här gick under namnet "Deuce-Tennisbana". Efter att Johan konstaterat att materialet i princip bestod av krossat tegel kom han på den briljanta idén att spara säckarna från England och fylla dessa med egenkrossat tegel för att därefter sälja detta med bättre förtjänst. Om detta är sanning eller en skröna är dock oklart. I samband med tvångsanslutningen till ordercentraler 1942 startade flera åkerier egna lastbilcentraler, så även Johan Johansson. Men 1947 bildade ändå ett trettiotal av Johan sysselsatta åkare

4 Två av Johans tre söner, Ragnar och Arnold vid kuskbocken. Året är 1913 inne på gården dit verksamheten var knuten till Foto: Lena Skoglund Nya och gamla transportsätt sida vid sida. Personalen vid fyra hästar och en Chevrolet lastbil från 1930 med 50 hästar, troligen på Lilla Torp började man frakta Pelle Petterssons berömda maxibåtar från Mariestad och Åmål. Här är tre stycken lastade på en Scania LBS110. Den nya fastigheten på Spinnmästaregatan uppfördes 1954 men användes bara i tjugo år innan verksamheten flyttades till Hisingen. Foto: Gamla Gårdapojkar Gårda Johan sponsrade Americas Cup-båten Sverige och transporterade 1976 kölen till Stenungssund med en Volvo F89. Företagets Åkerman H15 står i salvan och lastar en till synes nylackerad Scania LS110 i Kortedala På berget borras det för fullt inför nästa laddning. Klassiska Lastbilar nr

5 Hösten 1974 flyttade man in i de första lokalerna på Grimbo. Företagets Payloader hjullastare och Volvo N1025 vid pumpen En dumper i form av en Euclid R25 eller liknande som på Tagenetäkten lastas av en mäktig Caterpillar 988B hjullastare Gårda Johan Fastighetsservice på asfalteringsuppdrag 1980 med en Ford D-serie. En lika grönmålad Dynapac vält lyfts med Fordens Ticokran. Foto: Thomas Hallberg Gårda Johan hade ett stort antal torpedbyggda Volvo med bergflak och tvåaxliga släp med lång dragstång med tanke på broformlerna. Foto: Thomas Hallberg Scania T142 utan Intercooler och av årsmodell 1985 tippar sand då Gårda Johan försåg Eriksberg med gräsmatta inför Michael Jacksons konsert Foto: Gun Andersson Tre Volvoekipage lastar krossmaterial på Hjärtholmen utanför Arendal året En Cat får kämpa. Gårda Lastbilscentral för att rättvist dela upp köruppdragen för Johan Johanssons Åkeri var 27 bilar anslutna till lastbilcentralen samtidigt som Johan Johanssons sysselsatte 22 egna lastbilar i yrkesmässig trafik plus ett tiotal som utförde uppdrag i företagets grus- och entreprenadverksamhet. Redan året efter slopades tvångsanslutningen men Gårda Lastbilscentral levde vidare och är idag en del av GLC:s (Göteborgs Lastbilcentral) historia. Efterkrigstiden innebar gott om jobb. Mycket revs och nytt byggdes upp i Göteborg delades verksamheten upp i två bolag, Johan Johansson Åkeri AB och Johan Johansson Entreprenad AB. Dessa låg under moderbolaget Johan Johansson Familjeintressenter AB. Johans båda söner Göte och Ragnar hade under 1940-talet mer och mer involverats i verksamheten 6 Klassiska Lastbilar nr och fick olika roller i de nya bolagen. Göte blev vd för moderbolaget och chef för entreprenadbolaget. Ragnar tog rodret för åkeriet. När Johan fyllde 80 år 1953 instiftade han en fond vars avkastning skulle komma åkeriverksamheten i Göteborg till godo. Hans önskan var att åkarna skulle få ett eget hus, något som också blev fallet i oktober 1953 när kronor i insamlade medel utgjorde basen i förvärvet av Åkarnas Hus på Götabergsgatan alldeles vid Vasaparken i centrala Göteborg och i sin tur också till nybygget på Sisjön Till sin egen verksamhet lät han uppföra en ny fastighet på Anders Perssonsgatan som stod klar Den gamla fastigheten på Spinnmästaregatan användes fortsättningsvis som verkstad och garage för entreprenadverksamheten. Efter fadäsen med sin första lastbil 1919 hade Johan aldrig tagit något körkort utan kördes varje dag 1948 var 27 bilar anslutna till lastbilcentralen samtidigt som Johan Johanssons sysselsatte 22 egna lastbilar i yrkesmässig trafik. av sin privatchaufför runt till alla schakter och arbetsplatser efter att ha lyssnat på morgonandakten på radion. Bland Johans sista uppdrag som han själv bevittnade var rivningarna av sjukhuspaviljongerna vid Sahlgrenska sjukhuset. Just dem som han i inledningen av sin karriär utförde schaktningarna inför bygget, så därmed blev cirkeln sluten. Han följde arbetet under rivningen så sent som bara två dagar innan sin bortgång. Den andra december 1958, dagen efter att han deltagit i invigningen av nya Härlandakyrkan, avled Johan plötsligt av en hjärtåkomma. Bara en timme tidigare hade han talat med sin medarbetare på kontoret. Företaget hade då 35 lastbilar, 10 grävmaskiner, 13 kompressorer, 7 vältar, 3 stenkrossar och 3 grustag. Han begravdes i familjegraven på Örgryte gamla Kyrka. Den pampiga bostad som Johan låtit uppföra 1936 på Kallebäcksberget såldes till Göteborgs Stad. Johans söner Göte Johansson och Ragnar Främme (som något år tidigare bytt efternamn) drev verksamheten vidare och företaget fortsatte att expandera. En som var med länge på åkeriet är Svante Hansson.

6 Till vänster nuvarande ägare Hans Andersson tillsammans med Roger Andersson som skrivit boken Johan på Gårda och lite till. Till höger Gillis Nestor var grävmaskinist hos Johan Johansson från 1947 och slutade hos Hans Andersson vid sin pension 1989 efter drygt 40 år bakom spakarna. Gillis Nestor lastar han en Scania LS111 med sin Åkerman H16 utanför Stigs Center Foto: Thomas Hallberg Jag började som grovarbetare 1958 och köra lastbil 1960, berättar han och fortsätter. Under 1960-talet var det mycket schakter och asfalteringsjobb för SKF, Götaverken Cityvarvet och Liseberg, men det dog ut sedan när de stora byggbolagen kom in mer och mer, minns Svante som var anställd så länge det fanns lastbilar i företaget. Under 1960-talet revs och byggdes det nytt som aldrig förr i Göteborg. Det fanns från Göteborgs Stad även planer för Gårda vilket innebar att fastigheten på Spinnmästaregatan löstes in 1968, en fastighet som hade varit i släkten sedan Under senare delen av 1960-talet började det dessutom gå utför med verksamheten ville Göte och Ragnar med ålderns rätt dra sig tillbaka och sökte därför efter köpare till bolagen. Tre åkare från Hisingen intresserade sig. Det var Stig Andersson med i huvudsak tankbilar och grundare av Stigs Center. Den andra åkaren var Folke Jakobsson och den tredje var Verner Olsson som drev Sven Kopps Åkeri, som likt Johan Johanssons företag utförde mycket schaktningar och rivningar i Göteborg. Stig Andersson var inte intresserad av att konkurrera i entreprenadbranschen utan överlät istället delen till sin äldste son Hans Andersson. Hans var ung och tillhörde en helt annan generation än Folke och Verner. I november 1974 köpte han ut kompanjonerna och blev som 24-åring ensam ägare. Verksamheten hade redan flyttat från Gårda till Grimbo på Hisingen. Det var ett förlusttyngt företag som Hans hade på sina axlar men han ville satsa högt, göra en nystart och samla de olika delarna i koncernen under ett nytt namn och införde strax därpå också en ny logotyp. Nyinvesteringar gjordes och det gamla lagades och målades upp. Det var många som trodde vi köpt nya maskiner när vi bara målat om dom, berättar Hans och skrattar registrerades Gårda Johan Åkeri AB och därefter har följt en rad dotterbolag. Man satsade på att ta totalentreprenader. Speciella projekt utfördes också, eller vad sägs om att ta hand om sophanteringen i Singapore i ett projekt tillsammans med ett lokalt företag och Volvo under det tidiga 1980-talet? Men det i särklass största projektet utfördes 1986 då den 130 meter höga bockkranen på det nerlagda Uddevallavarvet revs hade man som flest anställda och stora entreprenader utfördes i samband med Friidrotts-VM, bygget av Nya Ullevi och Gårdamotet. Det var också året som Gårda Johan & Carlberg AB etablerades. Ett nytt bolag som bildades gemensamt av Gårda Johan Entreprenad AB, som sedan 1984 tagit upp åkeridelen, Carlbergs AB och Göteborgs Lastbilcentral. Hans sålde sin tredjedel 1997 och därmed försvann också entreprenadverksamheten efter 100 år. Gårda Johan Företagspark har idag alltså varken åkeri- eller entreprenadverksamhet utan satsar bland annat på uthyrning av fastigheter, en golfbana, ett spa-hotell och försäljning av konstgräs, natursten, plattor samt andra produkter för mark och trädgård. Så i viss mån finns ändå delar ur den ursprungliga verksamheten kvar i företaget även om lastbilarna är borta. Inte minst ligger företagsparken på marken för några av Johan på Gårdas tidigare grusgropar. l Klassiska Lastbilar nr