VASA UNIVERSITET. Filosofiska fakulteten. Skrivanvisningar för studenter inom de humanistiska vetenskaperna

Transkript

1 VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten Skrivanvisningar för studenter inom de humanistiska vetenskaperna Vasa 2010

2 1 INNEHÅLL TABELLER 2 SAMMANFATTNING: 3 1 ANVÄNDNINGEN AV ANVISNINGARNA Kandidatavhandlingen Avhandlingen pro gradu 6 2 AVHANDLINGENS UTSEENDE OCH UTFORMNING Pärm Sidnummer och innehållsförteckning samt andra förteckningar Sammanfattning Font, fontstorlek och stil Textens placering och radavstånd Kapitel, rubriker och stycken Figurer, bilder, tabeller och exempel Bilagor 15 3 KÄLLHÄNVISNING I TEXTEN Allmänt om källhänvisning Placering av hänvisning Källhänvisningens innehåll Övriga källhänvisningar Elektroniska källor Intervjun som källa Statistik Författningar 26 4 LITTERATURFÖRTECKNINGENS UTFORMNING Monografi (tryckt bok) Monografi (elektronisk utgåva) 30

3 2 4.3 Seriepublikationer och verk i flera delar Artikel i samlingsverk Artikel i tryckt tidskrift eller dagstidning Artikel i elektronisk utgåva Filmer, musik, tv- och radioprogram Opublicerade verk: lärdomsprov, intervjuer och e-brev Kollektiva verk utan namngivna författare 39 5 FINSLIPNING AV AVHANDLINGEN PRO GRADU 41 LITTERATUR 42 BILAGOR Bilaga 1. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (engelska språket) 47 Bilaga 2. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (nykysuomi) 48 Bilaga 3. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (modern finska) 49 Bilaga 4. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (svenska språket) 50 Bilaga 5. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (nordiska språk) 51 Bilaga 6. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (modersmålet svenska) 52 Bilaga 7. Modell för avhandlingen pro gradu (tyska språket och litteraturen) 53 Bilaga 8. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (kommunikationsvetenskap) 54 Bilaga 9. Modell för sammanfattningen (finskspråkig) 55 Bilaga 10. Modell för sammanfattningen (svenskspråkig) 56 Bilaga 11. Modell för sammanfattningen (engelskspråkig) 57 TABELLER Tabell 1. Andra språks motsvarigheter till förkortningen jfr och uttrycket se 23 Tabell 2. Andra språks motsvarigheter till uttrycket red. 30 Tabell 3. Andra språks motsvarigheter till uttrycket citerat 31 Tabell 4. Andra språks motsvarigheter till uttrycket tillgänglig 32 Tabell 5. Andra språks motsvarigheter till förkortningen bl.a. 34 Tabell 6. Andra språks motsvarigheter till uttrycket I 34

4 3 VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten Författare: Förnamn Efternamn Avhandling pro gradu: Huvudrubrik Underrubrik Examen: Filosofie magister Ämne: Årtal: 20XX Handledare: Förnamn Efternamn SAMMANFATTNING: I sammanfattningen för avhandlingen pro gradu berättar skribenten om utgångspunkterna för forskningen, problemställningen och syftet, teorin, de centrala begreppen, metoden och materialet, de centrala resultaten samt slutsatserna. I sammanfattningen finns inga källhänvisningar. I sammanfattningen används fonten Times New Roman, fontstorlek 12 och radavstånd 1. Avhandlingens nyckelord nämns i slutet av sammanfattningen. Nyckelorden skrivs på samma språk som avhandlingen och de kan diskuteras med handledaren. Om avhandlingen är skriven på engelska skrivs sammanfattningen på antingen finska eller svenska. Om skribentens modersmål är något annat än finska eller svenska skrivs sammanfattningen på engelska eller något annat språk som skribenten och handledaren kommer överens om. Sammanfattningen ska skrivas på samma språk som mognadsprovet. I engelska språket skrivs de allmänna uppgifterna i sammanfattningen alltid på engelska. I avhandlingen ska finnas en sammanfattning som är en sida lång och som har ensidig kopiering. Sammanfattningen placeras efter förteckningarna som en skild sida och sidnumreras. Detta innebär att sammanfattningens sidnummer alltid är udda. Eftersom kapitel 1 också ska börja med ett udda sidnummer lämnas en sida blank mellan dessa. På blanka sidor skrivs inte sidnumret ut. Observera att udda sidnummer alltid står på högra sidan och jämna sidnummer på vänstra NYCKELORD:

5

6 1 ANVÄNDNINGEN AV ANVISNINGARNA 5 Syftet med dessa skrivanvisningar är att ge samordnade regler för hur avhandlingarna i humanistiska vetenskaper vid Vasa universitet ska se ut till form och uppbyggnad. Reglerna gäller för vart och ett av läroämnena inom de humanistiska vetenskaperna: undantag som gäller de enskilda vetenskapsområdena nämns skilt i anvisningarna eller så ger lärarna i läroämnet instruktioner om dem. Skrivanvisningarna finns på finska, svenska och engelska. I skrivanvisningarna får studenten råd gällande punkter som har att göra med avhandlingens form, källhänvisning och sammanställning. Skrivanvisningarna kan dock tilllämpas i alla skriftliga arbeten redan från i början av studierna: på detta sätt är anvisningarna bekanta när det är dags för kandidatavhandling och avhandling pro gradu. Skrivanvisningarna täcker inte alla tänkbara fall. I osäkra fall kan studenten fråga råd av handledaren. 1.1 Kandidatavhandlingen Kandidatavhandlingen skrivs i samband med kandidatseminariet. Under seminariet blir studenten bekant med vetenskaplig forskning, argumentation, informationssökning och vetenskapligt skrivande. När kandidatavhandlingen är färdigt sammanställd och har lämnats in, skriver studenten ett mognadsprov. Mognadsprovet är en begrundande essä på ungefär 4 sidor, 500 ord. Kandidatavhandlingens handledare ger 1 3 rubriker, varav studenten svarar på en. Mognadsprovet skrivs på antingen finska eller svenska i enlighet med studentens modersmål. Om studenten har ett annat modersmål bestäms mognadsprovets språk med handledaren. Syftet med mognadsprovet är att visa att studenten behärskar sitt vetenskapsområde och sitt modersmål. Information om de praktiska omständigheterna för provet finns i studiehandboken för humanistiska vetenskaper.

7 6 1.2 Avhandlingen pro gradu Avhandlingen pro gradu skrivs i samband med magisterseminariet. Under seminariet utvecklar studenten sin förmåga att genomföra en vetenskaplig undersökning, skriva vetenskaplig text och att söka information så att han eller hon klarar av att förhålla sig kritiskt till både sin egen och andras forskning. Dekanen godkänner avhandlingen pro gradu. Till studentens uppgift hör att se till att avhandlingen och uppgifter om denna finns tillgängliga på Tritonia för övriga forskare och studenter. Information om det praktiska förfarandet och mognadsprovet finns i studiehandboken.

8 2 AVHANDLINGENS UTSEENDE OCH UTFORMNING 7 I det här kapitlet behandlas avhandlingens utseende och utformande av kapitel, stycken och rubriker. Här ges också råd om figurer, bilder, tabeller och exempel. Avhandlingen pro gradu ska överensstämma med direktiven i fråga om färg på pärmsidan, textuppställning och hophäftning. En kandidatavhandling behöver främst följa textuppställningen. 2.1 Pärm På pärmen skrivs arbetets namn. Namnet ska vara koncist och motsvara innehållet. Arbetets namn kan vara tudelat i en huvud- och underrubrik. Underrubrik kan vara nödvändig för att begränsa tolkningsmöjligheterna av forskningstemat. Pärmbladet för avhandlingen pro gradu ska vara ett 160 grams pastellgult (Xerox 003R92839) papper. Texten på pärmbladet skrivs utgående från mallen för respektive huvudämne (se bilaga 1 8). Baksidan och ryggen på avhandlingens omslag ska vara vit papp och vid det fästs ett genomskinligt blad av plast, ovanpå omslagsbilden. På ryggen fästs sedan ett klistermärke där det står studentens namn och årtalet då avhandlingen färdigställdes. Pärmen på övriga skriftliga arbeten får vara vit. Marginalerna på avhandlingens pärm ska vara desamma som i resten av arbetet (se kapitel 2.5). På pärmbladet används Times New Roman som font, fontstorlek 14 och radavstånd 1. Universitetets namn skrivs på rad 1, fakultetens på rad 3. Författarens namn skrivs på rad 19 och huvudrubriken på rad 21. Texten på pärmbladet börjar redan på översta raden och på den understa skrivs Vasa 200X. All text på pärmbladet ska centreras. I övriga skriftliga arbeten utformas pärmbladet i enlighet med vilken fakultet och vilket läroämne som ordnar kursen i fråga.

9 2.2 Sidnummer och innehållsförteckning samt andra förteckningar 8 Sidnumreringen börjar från innehållsförteckningen. Sidnumreringen fortlöper till sista sidan av eventuella bilagor. Sidnumret ska placeras i mitten, 2,5 cm från sidans övre kant. Fonten och fontstorleken på sidnumret ska vara desamma som i resten av texten. Innehållsförteckningen ska, i alla skriftliga arbeten, utformas på samma sätt som innehållsförteckningen i dessa anvisningar (se s. 1 2). Radavståndet i innehållsförteckningen är 1,5. Vad gäller indragning av underrubriker kommer andrarangens underrubriker 1 cm och tredjerangens 2 cm från den vänstra kanten. I innehållsföreteckningen presenteras arbetets rubriker och sidnummer i den ordning som de har i själva texten. Detta innebär att sammanfattningen, som följer på innehållsförteckningen, vanligtvis nämns först i innehållsförteckningen. Före sammanfattningen ska det dock finnas en hänvisning till eventuella förteckningar över figurer och tabeller. Efter dessa nämns arbetets alla huvud- och underrubriker. Om arbetet innehåller bilagor placeras de efter litteraturförteckningen som ska finnas i slutet av arbetet. Huvudrubrikerna i innehållsförteckningen ska skrivas med versaler. Med undantag av arbeten inom tyska språket och litteraturen, ska rubriken LITTERATUR inte kapitelnumreras. Inte heller rubriken BILAGOR ska kapitelnumreras. Med andra förteckningar menas här bild-, figur-, tabell- och förkortningsförteckningar. De placeras efter innehållsförteckningen före den egentliga texten. Bild-, figur- och tabellförteckningar är också innehållsförteckningar, där bilderna, figurerna och tabellerna presenteras i rätt ordning med rubrik och sidnummer. Om det finns endast några få bilder, figurer eller tabeller behövs ingen skild förteckning. I förteckningen över förkortningar ska de vedertagna förkortningarna som används i arbetet presenteras, t.ex. förkortningar för tidningar och ordböcker. Om det i arbetet finns endast några få förkortningar, behövs ingen skild förteckning utan förkortningarna kan förklaras i texten.

10 9 Exempel på vedertagna förkortningar: DUW = Deutsches Universalwörterbuch HS = Helsingin Sanomat NS = Nykysuomen sanakirja OED = The Oxford English Dictionary PS = Suomen kielen perussanakirja SAOL = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 2.3 Sammanfattning I avhandlingen pro gradu ska det finnas en sammanfattning som är en sida lång och som skrivs på skribentens modersmål eller på ett annat språk som har beslutats om i samråd med handledaren. Sammanfattningen placeras efter förteckningarna och sidnumreras. Detta innebär att sammanfattningens sidnummer alltid är udda. Eftersom kapitel 1 också ska börja med ett udda sidnummer lämnas en sida blank mellan dessa. På blanka sidor skrivs inte sidnummer ut. Observera att udda sidnummer alltid står på högra sidan och jämna sidnummer på vänstra. Om avhandlingen är skriven på engelska, skrivs sammanfattningen på antingen finska eller svenska. Om modersmålet är ett annat språk än finska eller svenska, kan sammanfattningen skrivas på antingen engelska eller på ett annat språk som har beslutats om i samråd med handledaren. Sammanfattningen ska innehålla uppgifter om bakgrunden till avhandlingen, forskningsproblem, teori, centrala begrepp, material och metod för undersökningen i fråga, centrala iakttagelser, resultat samt slutsatser och tolkning. I en sammanfattning ska det inte förekomma källhänvisningar. Texten ska skrivas med font Times New Roman, fontstorlek 12 och radavstånd 1. På sammanfattningsblanketten ska också nyckelorden i texten komma fram. Nyckelorden skrivs på samma språk som resten av arbetet. Handledaren kan hjälpa till med nyckelorden (se bilaga 9 11).

11 Font, fontstorlek och stil Fonten Times New Roman och fontstorlek 12 används i hela arbetet. Fonten och/eller fontstorleken kan ändras t.ex. i figurer. Fet stil och kursiv stil används enligt handledarens anvisningar. Inom språkvetenskapen avses med kursiv stil vanligtvis ett språkligt element av något slag. Att använda understrykning rekommenderas inte. För att inte försvåra läsbarheten ska de olika stilarna användas logiskt och konsekvent och endast en åt gången. 2.5 Textens placering och radavstånd När arbetet lämnas in för granskning ska texten i avhandlingen finnas på båda sidorna. Av den anledningen ska papprets vänster- och högermarginaler vara av samma storlek, nämligen 3 cm. Båda kanterna ska vara jämna. Detta gäller även förteckningar, bilagor, exempel sant långa direkta citat. Den nedre marginalen ska vara 3 cm och den övre 3,5 cm. I alla skriftliga arbeten används radavstånd 1,5 så att det ryms 32 rader på en sida. I direkta citat som är över tre rader långa används radavstånd 1. I texterna i tabeller, figurer, exempel, fotnoter och litteraturförteckningen används också radavstånd 1. Direkta citat märks ut med citationstecken, såvida de är högst tre rader långa. Ett citatlån är en ordagrann återgivning av originaltexten. Detta innebär att framhävande drag märks ut i enlighet med originaltexten. I direkta citat som är över tre rader långa används radavstånd 1 och indragning (1,5 cm) och inga citationstecken. Långa direkta citat ska undvikas. Pääkirjoitus sisältää joskus ajanvietettä ja huvitustakin (Teikari 1990: 57). 1 1 I finska språket används två tankstreck - - för att visa att något har lämnats bort från citatet. I övriga språk visar man detsamma med hakparentes och tre punkter [...].

12 11 Luukka (1995: 57 58) kuvaa sosiaalisen konstruktionismin mukaista lähestymistapaa yhteisöllisyyteen: Yhteisön jäsenillä on samansuuntaiset arvot, uskomukset ja toimintatavat, jotka johtavat esimerkiksi yhteisiin puhetapoihin ja normeihin. Näiden tapojen hallinta on edellytyksenä yhteisöön kuulumiselle. Käytänteet elävät ja syntyvät yhteisössä ja samalla myös muokkaavat yhteisöä. Yhteisö nähdään siis ennen kaikkea normatiivisena voimana. Tekstin tulkinta on kanonista ja diskurssi normaalia, jos se noudattaa yhteisön normeja. Yhteisön jäsenten kielellistä käyttäytymistä ohjaa tieto diskurssikäytänteistä, jotka eivät kuitenkaan ole pysyviä normeja vaan neuvoteltavia (Luukka 1995: 60). 2.6 Kapitel, rubriker och stycken Texten delas in i kapitel med egna rubriker som numreras. Huvudkapitlens rubriker (1) skrivs med stora bokstäver. I avhandlingen pro gradu och i kandidatavhandlingar börjar de på ny sida i arbetet. I andra skriftliga arbeten skiljs de olika huvudrubrikerna åt från varandra med två tomma rader. Underrubriker fortsätter alltid på samma sida som den föregående texten. Underrubriker av andra rang (1.1) skiljs åt från den föregående texten med två tomma rader. Om en underrubrik av andra rang följer efter huvudkapitlets rubrik räcker det med en tom rad mellan. Underrubrik av tredje rang (1.1.1), fjärde rang ( ) osv. skiljs åt från den föregående rubriken eller texten med en tom rad. Om underrubriker används bör det åtminstone finnas två sådana, vilket innebär att om 1.1 finns bör också 1.2 finnas. I fråga om rang av rubrik är det skäl att inte använda för många; rekommendationen är underrubrik högst av tredje rang (1.1.1). Efter rubrik kommer det alltid en tom rad innan texten börjar. Texten delas även in i stycken som skiljs från varandra med en tom rad. Rekommendationen är att styckena är ungefär lika långa. Ett stycke bör inte vara en hel sida långt, men inte heller endast en mening kort. Långa listor (t.ex. med punkter eller tankstreck) bör undvikas. De gör texten oenhetlig och ger läsaren intrycket att skribenten inte kan disponera över textens inbördes förhållanden.

13 Figurer, bilder, tabeller och exempel Figurer, bilder och tabeller kompletterar texten. Innehållet i dem bör vara så klart att man kan granska och förstå dem även om man inte läser själva texten. I den egentliga texten ska det finnas hänvisning till varje figur, bild, tabell och exempel. Figurernas, bildernas och tabellernas utseende ska vara tydliga (t.ex. inte för luftiga ). De bör också följa bestämmelserna om marginalerna. Det finns också skäl att undvika olika färger, eftersom de kan bli otydliga i kopieringen. Figur- och bildtexten placeras under figuren eller bilden, medan tabelltexten placeras ovanför. Figurerna, bilderna och tabellerna numreras. Texten Figur 1., Bild 1. och Tabell 1. skrivs med fet stil, men inte figurens, bildens eller tabellens rubriktext. Figurernas, bildernas och tabellernas rubriktext skrivs med samma font och fontstorlek som själva texten, men med radavstånd 1. I tabellerna används också radavstånd 1. I rubriktexter, slutar inte figurernas, bildernas och tabellernas rubriktexter med punkt. Eventuella källhänvisningar skrivs inom parentes efter rubriktexten. Figurerna, bilderna och tabellerna skiljs åt från resten av texten med två tomma rader både under och ovanför. En rubriktext och en figur, en bild eller en tabell skiljs åt från varandra med en tom rad. Om rubriktexten fortsätter på följande rad görs en indragning så att meningen fortsätter på samma ställe som rubriktexten på första raden. Över figurerna, bilderna och tabellerna görs en egen förteckning som placeras efter innehållsförteckningen. Informationen som ska presenteras kan åskådliggöras och förenklas med hjälp av figurer och bilder. Då man ritar en bild ska man komma ihåg att även en liten symbol säger mycket, t.ex. riktningen på en pilspets kan ändra en figurs sakinnehåll avsevärt. Om studenten klarar av att på egen hand göra upp en figur tyder det enligt många på att han eller hon har förstått i vilket förhållande viss information är till en annan. Om figuren är ett lån från en annan källa används den ursprungliga rubriken och källhänvisningen. Ibland är det möjligt att låna endast en del av en bild/en tabell och även då hänvisar man till den ursprungliga källan.

14 13 ide ologia tekstilaji ideologia tekstilaji konteksti sävy rekisteri ala interpersoonainen tapa kieli ideationaalinen tekstuaalinen Figur 1. Kontext och språk inom register- och genreteorin (Eggins & Martin 1997: 243) [översatt till finska av J. K.] 2 Tabeller används oftast för statistik. Tabellen består av rader och kolumner, i vilka informationen presenteras förenklad. Statistiskt material placeras i tabeller antingen inne i texten eller som bilaga. Om sifferuppgifterna är mer anspråkslösa kan de också presenteras i en sammanställning utan rubrik och numrering. Allt statistiskt material behöver man inte nödvändigtvis presentera var för sig eftersom de centrala iakttagelserna för forskningen är viktigast. Samma uppgifter ska inte presenteras både i tabeller och i figurer. Vid behov kan viktiga sifferuppgifter, som ligger till grund för bilden, presenteras som bilaga. Alla figurer och tabeller ska ha samma grafiska utseende. Överdriven betoning av figurer och tabeller ska undvikas. Tabellerna och figurerna ska förklaras tillräckligt i texten, 2 Den ursprungliga figuren är på engelska och den har översatts till finska av Johanna Kalja.

15 14 men inte nödvändigtvis ordagrant och för varje siffra. Figurer och tabeller kan också presenteras som bilaga. Hänvisning till figurer och tabeller kan se ut på följande sätt: Interpersonaalinen metafunktio jakautuu asemointiin ja modaalisuuteen (ks. kuvio 12). Händelser indelas i skeenden och agentrelaterade händelser. Se figur 9. Die folgende Abbildung (Abb. 5) veranschaulicht das Modell des Basis-Morphems [...] 3. Taulukkoon 7 on koottu modaalisuutta ilmaisevien lauseiden kokonaismäärät. I tabell 3 presenterar jag de olika handlings- och händelsekategorierna. Tabell 4 visar hur definitionerna fördelas i materialet. Die folgende Tabelle (Tab. 2) veranschaulicht die Ergebnisse [...] Alla exempel som finns i arbetet ska ha fortlöpande numrering. Exemplen skiljs åt från den övriga texten genom indragning (1,5 cm: exemplets nummer, 2,5 cm: exempeltexten) och genom att man använder radavstånd 1. I allmänhet placeras exemplen inte sist i kapitlet utan efterföljs av text. Neutraaleilla verbeillä voi kuitenkin olla referointirakenteissa oma erityinen funktionsa viestimisen ilmaisemisen ohella. Tämä näkyy esimerkissä (6). 3 Hakparentes och tre punkter [ ] visar att något i ursprungstexten har lämnats bort. I finska språket används två tankstreck - - för att visa detsamma.

16 15 (6) Puolueen eduskuntaryhmän varapuheenjohtaja Juha Korkeaoja sanoi: Kannattaisi kysyä asianomaisilta ensin. Se selvittäisi tilannetta huomattavasti. Esimerkissä (6) se, että jotakin sanotaan, ei sinällään muodosta uutisen ydintä, vaan. (Koskela 2003: 231.) I texten bör det finnas hänvisning till alla exempel och de bör också förklaras tillräckligt. Tolkning av resultat ska inte lämnas till läsaren. 2.8 Bilagor Om det förekommer bilagor i arbetet ska de placeras sist, efter litteraturförteckningen. De ska ha egen rubrik, fortlöpande sidnumrering och de ska också nämnas i innehållsförteckningen. Enkäter och andra frågeformulär kan fungera som bilaga, men också andra skrifter som har att göra med materialinsamlingen samt eventuella exempel i materialet. Figurer och tabeller som är för stora att placera inne i texten kan också placeras bland bilagorna. Om det finns endast en bilaga, märks den ut enligt följande: BILAGA. Bilagans rubrik.

17 16 3 KÄLLHÄNVISNING I TEXTEN I detta kapitel behandlas källhänvisning i texten. Hur litteraturförteckningen utformas beskrivs i kapitel 4. Källuppgifterna till exemplen i dessa anvisningar finns i litteraturförteckningen (se s ). 3.1 Allmänt om källhänvisning Med hjälp av källhänvisningarna kan läsaren se vilken litteratur som har använts i arbetet och hur. Läsaren kan således kontrollera textens sakinnehåll. Med stöd av källhänvisningarna kan läsaren också se när författaren baserar sig på andra forskares texter och lätt hitta uppgifter om just dessa i litteraturförteckningen. Om man exempelvis använder ordboken DUW som källa i texten, måste det i litteraturförteckningen finnas källuppgifter under förkortningen DUW. När man lånar ur andra forskares arbeten kan man göra det genom referat eller genom direkta citat. När man refererar en text återger man de huvudsakliga tankarna, omskrivet med egna ord. Detta är det vanligaste sättet att hänvisa i vetenskapliga arbeten. Det är viktigt att skribenten har satt sig in i texten så att han med säkerhet återger textinnehållet rätt, när det används i hans egen text. I direkta citat återges ursprungstexten ordagrant och citationstecken används (se s ). 4 Vid varje lån ska det finnas en hänvisning till det verk som har använts. Utgångspunkten är att studenten ska använda sig av ursprungskällor så att innehållet inte är förvanskat. Det måste framgå av texten om man utgår från en sekundärkälla. I sådana fall där man använder sitt eget namn och inte ursprungskällan när någon annans text refereras eller citeras, är det fråga om plagiat. Av forskningsetiska skäl är det även förbjudet att kopiera idéer, forskningsupplägg eller motsvarande utan att nämna ursprungskällan. 4 En citerad text ska inte ändras eller korrigeras utan den lånas med eventuella fel. Om det i ett direkt citat finns t.ex. ett skrivfel visar man det genom att efter det felstavade ordet skriva ut [sic]. Sic (lat.) = så. Används ofta vid citat för att visa på något som är besynnerligt eller fel.

18 17 Källhänvisningarna placeras oftast inne i den egentliga texten. Om man önskar hänvisa på annat sätt bör detta först diskuteras med handledaren. I ett arbete ska endast ett hänvisningssätt användas. Eftersom hänvisning inne i texten används i huvudsak kan fotnoter användas i specialfall 5. Används båda hänvisningssätten är det viktigt att de används på klart skilda sätt. 3.2 Placering av hänvisning Genom hänvisningarna bör det komma fram hur stor del av texten som baserar sig på andra källor. Vilka delar av texten som källhänvisningen hänförs till visas anges av dess placering. Om hänvisningen gäller en enda mening ska den placeras inne i meningen, före punkt. En sådan mening kan också kallas grafisk mening till skillnad från syntaktisk mening vilken kan användas t.ex. för en av två samordnade huvudsatser (Andersson 1994: 117). Om hänvisningen gäller hela stycket eller flera meningar placeras den efter stycket eller meningarna, efter punkt. Efter källhänvisningen kan man sätta ut ny punkt sist inne i parentesen. Samma princip ska följas i hela arbetet. Verkkokirjallisuus on hypertekstuaalista. Se käyttää hyväkseen verkkoympäristön linkitysmahdollisuuksia. (Koskimaa 1999: 123) ELLER Verkkokirjallisuus on hypertekstuaalista. Se käyttää hyväkseen verkkoympäristön linkitysmahdollisuuksia. (Koskimaa 1999: 123.) 5 Eftersom fotnoterna inte spjälkar upp resten av texten kan man med hjälp av dem presentera preciseringar, begränsningar, källkritik och annat motsvarande.

19 18 Sätts hänvisningen ut inne i en mening, bör texten formuleras så att läsaren förstår vilka meningar som berörs av hänvisningen och vad som är eget. 3.3 Källhänvisningens innehåll När källhänvisningen görs inne i texten ska följande information skrivas ut inom parentes: författarens namn, mellanslag, utgivningsår, kolon, mellanslag, sidan/sidorna som har använts. I fråga om samlingsverk ska hänvisningarna göras till artikelns författare och inte till redaktören (se även avsnitt 4.4 om hur man märker ut samlingsverk i litteraturförteckningen). För att åtskilja sidorna används tankstreck ( ) och inte bindestreck (-). (Wiio 2003: ) Då man i tyskspråkiga arbeten hänvisar till två på varandra följande sidor (t.ex ) kan man hänvisa till den senare sidnummern med bokstaven f (t.ex. 10f). 6 Hänvisning till en hel publikation: Huvudregeln är att exakta sidnummer skrivs ut vid hänvisning. Då man presenterar tidigare litteratur kan det ändå finnas skäl att hänvisa till en hel publikation, och inte endast till enskilda sidor. Detta kan också gälla samlingsverk. Sidnummer kan då lämnas bort. Är källan en ordbok skrivs inte heller sidnumren ut. Tunneverbejä ei ole erityisen paljon fennistiikassa aiemmin tutkittu. Aiempia tunneverbejä(kin) koskettelevia julkaisuja ovat Leinonen (1985) ja Pajunen (1999). 6 f = folgende

20 19 Jutulla tarkoitetaan yleensä joko kertomusta, tarinaa tai kaskua ja toisaalta erikoismerkityksessä lehtikirjoitusta tai artikkelia (PS s.v. juttu) 7. DUW (2001) gibt dafür die Bedeutung schnell, flink u. mit einer gewissen Behändigkeit tätig, sich (auf ein Ziel) bewegend 8 an. Författarens namn i texten: Hänvisningen kan placeras i slutet av meningen eller stycket (se 3.2). Författarens namn kan emellertid förekomma redan i början eller i mitten av meningen och då sätts källhänvisningen ut genast efter namnet. Namnet bör då inte upprepas i slutet av meningen. Inkinen (1999: 57) on todennut, että digitalisaatio liittyy keskeisesti viimeaikaiseen keskusteluun kulttuurista. Alla tecken som används i hänvisningarna inom parentes används inte alltid då hänvisningen står inne i meningen, t.ex. tecknet & används inom parentes, men inte inne i texten. Tekstilajia voi lähestyä myös tiedon sosiologian kannalta: Günthner ja Knoblauch (1995: 5) esittävät, että siellä missä on sosiaalisesti relevanttia tietoa siirrettävänä, on myös konventioita. Genret ovat konventionaalistuneita muotoja välittää tuota tietoa eteenpäin (Günthner & Knoblauch 1995: 5). Publikation av flera författare: 7 PS = Suomen kielen perussanakirja, s.v. sanaviite = referensord och juttu = uppslagsord. 8 Obs! I olika språk används olika citationstecken.

21 20 Om en källa har flera författare (fler än två), skiljs dessa åt med kommatecken, förutom de två sista namnen. Mellan de två sista namnen sätts tecknet & ut om hänvisningen står inom parentes. I tyskspråkiga arbeten används inte tecknet & utan det ersätts i text av snedstreck eller ordet und. När hänvisningen görs första gången skrivs varje författares namn ut. De följande gångerna som hänvisningen görs till samma verk skrivs endast den första författarens namn ut och beroende på språk m.fl., ym., eller et al. Namnet på författarna ska komma i den ordning som de har i det ursprungliga verket; de får alltså inte ändras om i alfabetisk ordning. Hänvisning första gången: Puuronen, Koskela, Laurén och Nordman (1993: 238) har fått meningslängder mellan 20 och 23 i vetenskapliga och populärvetenskapliga texter. Hänvisning de följande gångerna: Puuronen m.fl. (1993: 231) skiljer populärvetenskapen från forskningsjournalistiken eftersom de har delvis olika mottagargrupper. Flera källor i samma hänvisning: Flera källor kan ibland förekomma i samma meningar eller stycken. 9 Alla källor skrivs då inom samma parentes, där de ordnas enligt utgivningsår (äldsta först). Om flera verk har publicerats samma år ordnas de i alfabetisk ordning enligt författarnas namn. De olika hänvisningarna åtskiljs med semikolon. 9 Obs! Alla namn som nämns i hänvisningen behöver inte nödvändigtvis stå bakom allt som står skrivet i stycket. Det kan därför vara anledning att överväga att göra skilda källhänvisningar av flera källor som nämns i samma hänvisning.

22 21 Lernersprachen unterliegen ständiger Entwicklung und können sich viel schneller verändern, obwohl auch natürliche Sprachen dynamische Systeme sind, die sich entwickeln (Vogel 1990: 13; Bußmann 2002: 399; Düwell 2003: 349). Samma författare, olika publikationer: Publikationer av samma författare skiljs åt genom det årtal då verket publicerades. Om en författare har två verk från samma år skiljs de åt, både i källhänvisningen och i litteraturförteckningen, med små bokstäver a, b, c (t.ex. Niemikorpi 1991a; Niemikorpi 1991b). Publikationerna bokstaveras i den ordning som de förekommer i texten: den som nämns först är källa a, den andra b osv. (se även avsnitt 3.4.1). Viskurilain mukaan lauseen tai virkkeen loppu on joka suhteessa raskaampi kuin alku ja raskaat rakenneosat, kuten pitkät saneet, monisaneiset sanaryhmät ja sivulauseet, todennäköisimmin sijoittuvat lauseen tai virkkeen loppuun (Niemikorpi 1991a: 221; 1991b: 38). Om två författare har samma efternamn används även förnamnets bokstav/bokstäver. I avhandlingar på engelska används hela förnamnet för att specificera hänvisningen. Lagrum, lagfart och lagsökning kan klassificeras som termer medan lagenlig och laglydig inte på samma sätt är nya begrepp och därför inte heller termer (Ch. Laurén 1993: 98). Enligt U. Lauréns (1994: 129) undersökning är felen inom verbböjningen fler än inom substantivböjningen.