Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare)

Transkript

1 Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Per-Olof Gatter 1

2 ...Abstract This document is made as an assignment in the course Speech and Gramming checker tools. It is an continuation from laboration two in the same course. It s about a grammer cheking tool developed by doctorands at NADA, KTH. I tried the program at SFI (Svenska För Invandrare) on a testgroup of 10 women which had very little computer knowledge. My goal with the test was to see how easy to use the program were for a person with low knowlegde of computers and if they had use of the program itself. Per-Olof Gatter ing01@kth.se 2

3 1.Inledning Vad är kontextuell intervju? Resultat av den kontextuella intervjun Dåligt anpassad för låg skärmupplösning Användarna litar för blint på grammatik och stavnings- kontrollen GRIM rättar meningar efter att man avslutat en mening Upptäckte ej feedback-rutorna Böjningsförslag av felstavade ord Slutsats... 8 Per-Olof Gatter ing01@kth.se 3

4 1.Inledning Jag har valt att fortsätta undersöka programmet GRIM som introducerades för oss i laboration 1 i denna kurs, Språkgranskningsverktyg. Det som skiljer GRIM från liknande produkter (som exempelvis Microsoft Word) är att man fokuserar mer på rättstavningsdelen och presentation över vilka fel man gjort. Detta i linje med att det är tänkt att användas av människor som lär sig Svenska som andraspråk. I första laborationen fick vi utvärdera vissa aspekter utav programmet, exempelvis var en fråga; Vad tycker du om att GRIM föreslår olika böjningar på felaktiga ord? För en själv som är infödd svensk och som har en gedigen datorvana är ovanstående aspekt lätt att hantera, man har arbetat upp en intuitiv känsla över hur orden och framförallt grammatiken fungerar. För en som håller på och lär sig svenska och ej har hunnit skaffa denna känsla kan lätt bli förvirrad. Dessa aspekter är väldigt lätta att konstatera. När jag använde GRIM för första gången och fick höra om dess användningsområde så blev jag nyfiken på hur programmet skulle kunna användas av SFI (Svenska För Invandrare). Detta var givetvis provat utav testgrupper när programmet utvecklades, men på människor med datorvana. Jag var mer nyfiken på hur människor som kommer till Sverige, som ska lära sig svenska och som har liten datorvana. Enkelt sagt ville jag se hur intuitivt GRIM föreföll sig vara för en ovan datoranvändare och vid vilken tid man skulle kunna sätta en person vid detta program för att använda sig utav GRIM. Självklart kan man säga att det skulle räcka med att personen ifråga går en datorgrundkurs och sedan förväntas sig använda programmet men genom att utföra en kontextuell intervju med olika användare så ville jag se om man kunde göra förbättringar till programmet som skulle kunna göra att människor börjar använda detta program tidigare än vad de annars skulle kunna göra. Det kan låta abstrakt än så länge, men ett exempel förklarar (förhoppningsvis) situationen. En person som ej är van att använda en dator eller en applikation har en förmåga att fokusera på endast den operation man utför och på så sätt ej ser det som finns i periferin. I GRIM skulle detta kunna innebära att man fokuserar på det ord som blivit understruket (felmarkerat) och börjar radera detta för att sedan skriva om det och på så sätt missar de rättstavningsförslag som programmet ger förslag till. Detta skedde under den kontextuella intervjun och hur det kan lösas beskrivs senare i rapporten. Per-Olof Gatter ing01@kth.se 4

5 2. Vad är kontextuell intervju? Detta är en term för när man intervjuar en person samtidigt som denne utför den uppgift som man är ute efter att undersöka. Genom att utföra undersökningen på detta sätt så hoppas man upptäcka mer än om man bara skulle genomföra en vanlig intervju med förbestämda frågor efter att personen genomfört uppgiften. Speciellt den dolda kunskap som annars utförs automatiskt av användaren uppsnappas och kan sedan analyseras. Ett exempel på denna dolda kunskap när man ska testa och analysera ett program kan vara användandet av en vanlig datormus till datorn, man vet att vänster musknapp används för att markera objekt och höger musknapp vanligtvis genererar en meny där alternativ finns. Även vanlig kännedom om menyer kan anses som dold kunskap d.v.s. att de flesta program har en Arkiv, Redigera, Visa som i sin tur har standardfunktioner, ladda, spara, skriv ut, sök. Förberedelser inför den kontextuella intervjun Min målgrupp blev kvinnor mellan trettio till fyrtio år och som hade begränsad datorvana på SFI (Svenska för invandrare). Efter kontakt med Ola Knutson om tips och idéer till planerandet av testet så lät jag deltagarna sitta i par och uppmanades att tänka högt medan de testade programmet. Min roll i det hela skulle vara som övervakare och anteckna och efter testet ha en intervju med dem. 3 Resultat av den kontextuella intervjun Nedanför kommer det resultat som jag fick genom testet. Dessa fel, en del faktiska och en del som man ej riktigt kan kalla för fel, snarare sådant som skulle kunna förbättras för att underlätta för folk som ej är så datavana. Dessa fel skulle enkelt kunna nog enkelt kunna lösas av en datorvan människa med jag anser att detta bör påpekas för att kunna inkludera människor med liten datorvana. Jag började med att observera testpersonerna när de använde programmet 3.1 Dåligt anpassad för låg skärmupplösning Då en del av SFI:s datorer var inställda på en väldigt låg skärmupplösning så försvann delar av GRIM utanför synligt område och på så sätt så märkte ej vissa användare detta. Detta skulle eventuellt kunna åtgärdas av att programmet jämför sin storleks fönster mot skärmens upplösning och be användaren åtgärda detta, eller be att en administratör omgående löser detta, då användaren ej kanske kan utföra denna uppgift. Per-Olof Gatter ing01@kth.se 5

6 3.2 Användarna litar för blint på grammatik och stavningskontrollen Detta är mer ett konstaterande än ett förslag på en rättning då detta är väldigt vanligt att användare som är osäkra på ett ord skriver en approximation utav ordet och sedan låter programmet rättstava det åt en. Ett förslag dock är att låta programmet föra (anonym) statistik över varje användare som använder programmet (exempelvis i en databas där det noterade felet sparas under den inloggades användarnamn) som noterar ifall man ofta skriver en viss typ av fel och sedan använder programmets rättstavningsförslag. Programmet skulle då kunna (inställt utav den som använder programmet eller exempelvis läraren som låter eleverna använda programmet i träningssyfte) skapa en dialogruta där man blir tvungen att skriva in ordet n antal gånger för att lära sig hur det skapas, även kanske tips om hur ordet ska delas upp och olika minnesregler som alltid stavas alltid med två l o.s.v. Tips som dessa kan man göra för de vanligaste nybörjar felen, givetvis skulle det vara omöjligt begärt att skapa minnesregler och tips till alla svenskans ord, det är helt enkelt för mycket arbete. Men att skriva det för de olika fel typer som finns (bl.a. kongruensfel) känns som en överkomlig uppgift. Dock så kan detta vara orimligt att begära då en nybörjare i svenska gör väldigt många stavfel så man kan välja att begränsa det till endast de fel där denne begär rättstavningshjälp och ignorerar de fel som skrivs för att sedan suddas ut och skrivas om korrekt utav användaren. De fel som påpekats av programmet och som inte skett på ett tag (svårt att ge en exakt siffra, säg att personen ifråga stavat rätt på ordet 10 gånger i följd) så tas detta bort ur databasen. Dock kan detta ord komma tillbaks ifall användaren börjar göra liknande fel igen. Informationen där de olika fel som användaren gjort skulle kunna ligga på servern där GRIM finns. 3.3 GRIM rättar meningar efter att man avslutat en mening. Jag märkte att meningarna blev rättade efter man hade satt punkt och avslutat meningen. En del gånger blev det ganska mycket fel som ej märktes förrän man skrivit punkt. Användarna kunde då ta bort hela meningen utan att ens titta på vad det var för fel. 3.4 Upptäckte ej feedback-rutorna. Detta är en direkt återkoppling till exemplet i inledningen. Personerna ifråga var alltför fokuserade på den felskrivna texten för att lägga märke de feedback-rutor som föreslog vad felet var och eventuella rättningar. Ett sätt som jag löste detta var att skapa en enkel introduktion till programmet där varje ruta beskrevs med en förklarande text om vad fönstrets funktion var. Detta ledde till en klar förbättring. Jag tror även att det fönster som innehåller rättstavningsförslaget bör blinka till för att dra till sig användarens uppmärksamhet för att undvika att personen ifråga bara fokuserar sig på det felstavade ordet. Per-Olof Gatter ing01@kth.se 6

7 3.5 Böjningsförslag av felstavade ord Innan testpersonerna fick se den elementära beskrivningen utav programmet så upptäckte de ej detta fönster i programmet men efteråt så blev de konfunderade över detta, programmet underströk det felskrivna ordet och gav samtidigt böjningsförslag. De flesta trodde att detta var ett fel i programmet och valde antingen att ta bort ordet eller välja ett böjningsförslag som de tyckte var rätt. Per-Olof Gatter ing01@kth.se 7

8 6. Slutsats Överlag så var testpersonerna väldigt positivt inställda till fortsatt användande av GRIM och bad om adressen till programmet för vidare användning. Syftet var som sagt att förbättra GRIM så att folk med mindre datorvana skulle kunna använda det trots deras bristande datoregenskap ännu tidigare än vad de annars skulle kunna göra. Resultatet med denna undersökning blev lika mycket fokuserat på gränssnittet som den grammatiska biten utav programmet. Då man programmerar blir det lätt att man fokuserar på de tekniska bitarna utav programmet och låter bli att tänka alltför mycket på gränssnittsprogrammeringen. Därför tycker jag att detta var en viktig erfarenhet att få se hur användare verkligen kan uppleva ett program vid första anblicken. Det är dock ingen lätt uppgift (för GRIM att klara av) som jag hade för inriktning till GRIM; att skapa ett program som är lättanvänt av folk med väldigt liten datorvana, så det är inte förvånande att problem som enkelt skulle kunna lösas (fallet med den alltför låga skärmupplösningen) dyker upp på listan. Dock kan sådana fel påpekas och förklara för användaren och på så sätt utöka GRIMs målgrupp. En enkel presentation av programmet där de olika fönster som förekommer i GRIM beskrevs gav mycket, eftersom jag inte har tillgång till källkoden av GRIM så valde jag att implementera detta i en enkel PowerPoint presentation som visades upp för användarna inför det andra testet. Min andra observation var att den bristande datorvanan ej skapade någon simultan förmåga hos användarna, att kunna skriva och även kunna fokusera på det som fanns i periferin, som rättstavningsförslagsdialogerna. Jag simulerade att de olika fönster som fanns blinkade till genom att påpeka att de uppdaterats med ny information. Jag tycker att införandet av en wizard, dock ej lika irriterande som den i Microsoft Word borde införas, eller i alla fall ett nybörjar-läge eller mer utförlig hjälp. En dialogruta i början av programmet där man får välja mellan nybörjare eller mer avancerad datoranvändare. Oavsett vilken man väljer så borde man första gången få fram en interaktiv guide till hur GRIM fungerar, vad de olika fönster som finns fyller för funktion. Denna skall givetvis gå att hoppa över och ska endast visas första gången man startar programmet. Genom menyknappen Hjälp så skall man kunna se om den. Väljer man nybörjare så kan sådan funktionalitet som att fönster blinkar till aktiveras och att det ord som det ges böjningsförslag till kan vara fel. Detta kan vara mindre dialogrutor som dyker upp och sedan försvinner. Även att storleken på själva programmet kan behöva ändras kan påpekas. Allt som allt så kanske det tycks som småsaker i det stora hela och det kanske betyder att GRIM fyller sin funktion på ett bra sätt och att detta kan anses som finputsning. Per-Olof Gatter ing01@kth.se 8