Utbildningsplan för Handelshögskolans Logistikprogram

Transkript

1 Utbildningsplan för Handelshögskolans Logistikprogram Antagna fr.o.m. ht /300 högskolepoäng grundnivå/avancerad nivå Programme in Logistics Management 180/300 higher education credits, first/second cycle

2 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Handelshögskolans logistikprogram 180/300 hp är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd Utbildningsplanen träder i kraft höstterminen Studenter antagna till Handelshögskolans logistikprogram kan antas till senare del av detta program. 2. Allmänna mål Handelshögskolans logistikprogram leder fram till en ekonomie kandidatexamen (3 år) på grundnivå och en masterexamen (+2 år) på avancerad nivå om studenten väljer att läsa vidare på avancerad nivå efter avlagd kandidatexamen. Studenter som läser 3+2 år kan därutöver erhålla en civilekonomexamen. De allmänna målen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå anges i högskolelagen 1 kap 8-9 (SFS 2006:173 + SFS 2009:1037). Allmänna mål för utbildning till kandidatexamen, civilekonomexamen, respektive masterexamen som de anges i högskoleförordningen, bilaga 2 examensordning (SFS 2006:1053) finns bilagd denna utbildningsplan. 3. Programspecifika mål Logistikprogrammet syftar till att ge de studerande en god allmän ekonomkompetens i kombination med en kvalificerad kompetens inom logistikområdet för framtida yrkesverksamhet på ledande befattningar inom näringsliv och offentlig förvaltning. Efter genomgången utbildning skall studenten ha multidisciplinärt integrerade kunskaper inom materialförsörjning, produktionsstyrning och distribution i ett logistikperspektiv. Därtill skall studenterna ha kunskaper om försörjnings-, produktions- och distributionssystems ömsesidiga beroende av infrastruktur och transportsystem, samt om transportsystemens miljömässiga effekter. Utöver vad som anges som mål i högskolelag och högskoleförordning för utbildning på kandidatnivå och avancerad nivå samt för kandidatexamen och masterexamen kan lärandemålen på Handelshögskolans logistikprogram specificeras enligt nedan: Kunskap och förståelse: För att erhålla examen efter slutförd programutbildning skall studenten - visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för logistik/ekonomiområdet, - visa kunskap om publikationstyper, informationskällor och söktjänster som är relevanta för kunskapsområdet logistik/ekonomi, och - visa god förmåga att söka och använda information, vilket inbegriper kritisk granskning och användning av källor. - visa förmåga att integrera kunskap samt med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa logistiska/ekonomiska företeelser, frågeställningar och situationer. - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera logistiska/ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. 2

3 Färdighet och förmåga: För att erhålla examen efter slutförd programutbildning skall studenten - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och kunna diskutera logistiska/ekonomiska begrepp med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang. - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling - färdighet att använda dels analytiska metoder relaterade till de logistiska/ekonomiska ämnena i programmet Värderingsförmåga och förhållningssätt: För att erhålla examen efter slutförd programutbildning skall studenten - visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning. Programmet kännetecknas av progression (successiv fördjupning) när det gäller samtliga mål. Progressionen inom kunskaper och förståelse uppnås genom att de grundläggande kunskaperna från tidigare kurser byggs på med fortsättningskurser på högre nivå. De förmågor och färdigheter som nämns ovan utvecklas också i programmet genom återkommande inslag där dessa tränas med ökade krav på de studerande under utbildningens gång. Det innebär bland annat stegvis ökade krav på analytisk förmåga, självständighet, förmåga att förstå och tillämpa modeller och teorier, ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt samt kommunikationsfärdigheter. Färdighetsmoment ges både som enskilda moment och integrerat i programmets utbildningsutbud. För information om var i utbildningen de allmänna respektive programspecifika målen uppfylls hänvisas till kursplaner. 4. Programmets organisation Företagsekonomiska institutionen ansvarar för programmets grundnivå (termin 1-6) medan Graduate School ansvarar för avancerad nivå (termin 7-10). 5. Programmets uppläggning och innehåll Termin 1-6 Programmets första tre år ger dels allmänna ekonomkunskaper, dels en tydlig specialisering mot logistik. Logistik kan kortfattat definieras som planering, styrning och kontroll av flöden av varor, tjänster och information från ursprungsplatsen till konsumtionsplatsen. Programmets specialiseringsdel inriktas mot logistik i svensk och internationell verksamhet i främst tillverkande och distribuerande företag. De tre första åren på utbildningen leder fram till en ekonomie kandidatexamen med huvudområde företagsekonomi. Programmets första tre år omfattar följande ämneskombination: Företagsekonomi Kulturgeografi Nationalekonomi Juridik Statistik 105 högskolepoäng 30 högskolepoäng 15 högskolepoäng 15 högskolepoäng 15 högskolepoäng 3

4 Kurser termin 1-6 ÅR 1, första terminen Kurs 1: Företaget, logistikfunktionen och omvärlden (15 hp) Efter ett introducerande avsnitt om företaget och logistikfunktionens roll och plats i företaget behandlas de geografiska och ekonomiska förutsättningar som skapar transportflöden mellan produktions- och konsumtionsplatser, från råvaruutvinning via förädling och konsumtion till slutlig deponering. Viktiga svenska och internationella godsflöden och transportkorridorer beskrivs med koppling till transportsystem och transportmedel och förhållandet till svensk och internationell transportpolitik behandlas. I ett mikroperspektiv beskrivs viktiga egenskaper från transport- och hanteringssynpunkt hos godsflöden till och från olika huvudtyper av tillverknings- och distributionsenheter. Avslutningsvis ges en teknisk orientering om logistiksystemets anläggningar, utrustning och transportmedel. Under kursen genomförs ett projektarbete där ett marknadsorienterat internationellt transportrelaterat problem behandlas. Kurs 1 är inom ämnet kulturgeografi och ges av Institutionen för ekonomi och samhälle. Kurs 2: Handels- och transporträtt (15 hp) Kursen består av tre avsnitt. Det första avsnittet, grundläggande handelsrätt, ger en översiktlig beskrivning av det svenska rättssystemet inriktad mot avtalsrätt och köprätt och tar upp det svenska rättssystemets struktur samt, avtalsrätt, köprätt, krediträtt, ägande- och nyttjanderätt, och skadeståndsrätt och obeståndsrätt. Det andra avsnittet behandlar transporträtten och inleds med en introduktion till internationell rätt. Detta följs av transporträttens rättsliga miljö i form av internationella konventioner och nationell lagstiftning om sjötransporter, flyg, järnväg och biltransporter. Särskilt studeras transportdokumentens roll och transportörens vårdansvar för godset. Transporträttens speciella ansvarsbegränsning till visst antal kronor per kolli eller per kilo beskrivs liksom rättsliga problem och lösningar vid kombinerade transporter. Slutligen ges en introduktion till den försäkringsmässiga regleringen av risker vid transporter och av transportörens ansvar. Det tredje avsnittet innehåller utbildning om teamwork samt praktiska övningar om arbetsgruppers dynamik. Kurs 2 är inom ämnet juridik och ges av Juridiska institutionen. ÅR 1, andra terminen Kurs 3: Nationalekonomi (15 hp) Kursen består av två delkurser. Den första, Grundläggande makroekonomi, introducerar modernt makroekonomiskt tänkande och olika sätta att analysera en ekonomi som en helhet. Viktiga moment är hur centrala ekonomiska storheter som bruttonationalprodukt, inflation, arbetslöshet 4

5 och tillväxt mäts samt hur dessa bestäms i en ekonomi. Vidare behandlas den ekonomiska politikens möjligheter. Den andra delkursen, Grundläggande mikroekonomi, beskriver hur marknadsmekanismen fungerar för att allokera resurser till produktion av olika varor och tjänster och vilka ekonomisk-politiska verktyg som kan användas för att korrigera marknadens utfall. Först studeras de faktorer som bestämmer efterfrågan och utbudet på en marknad och hur dessa interagerar genom prismekanismen. Vidare behandlas företagens agerande under olika marknadsstrukturella egenskaper och prisbildningen på resursmarknaderna, speciellt arbetsmarknaden. Begreppet ekonomisk effektivitet definieras och analyseras under olika marknadsformer. Slutligen diskuteras brister som kan förekomma i marknadssystemets förmåga att allokera resurser och olika alternativa ingrepp som myndigheterna kan vidta och dess effekter på marknadsutfallet. Kurs 3 är inom ämnet nationalekonomi och ges av Institutionen för nationalekonomi med statistik. Kurs 4: Grundkurs i statistik med miljö- och logistiktillämpningar (15 hp) Kursen innehåller en genomgång av metoder som används för att sammanställa, presentera och beräkna sammanfattande mått för beskrivning av statistiska datamaterial. Kursen innehåller även analys och tolkning av mått som beskriver samband mellan olika variabler, samt metoder för att beskriva trend och säsongsvariationer som förekommer i ekonomiska tidsserier. Grundläggande sannolikhetslära gås igenom liksom planering och genomförande av olika typer av statistiska undersökningar. Olika metoder för att göra urval med stickprovsmetodik gås igenom. Tekniker presenteras för att hur stora urval som minst krävs vid stickprovsundersökningar utifrån olika kriterier. Grunderna i statistisk slutledning i form av skattningsmetodik presenteras. Innebörden i begrepp som konfidensintervall, medelfel och felmarginal lärs ut. Olika typer av fel som kan förekomma i statistiska undersökningar diskuteras och mått på osäkerhet i resultaten beräknas. Kurs 4 är inom ämnet statistik och ges av Institutionen för nationalekonomi med statistik. ÅR 2, första terminen Kurs 5: Företagsekonomi 1, (30 hp) Kursen består av fyra delkurser; Organisation och ledarskap, 7,5 hp Denna delkurs innehåller två delar. Innehållet i första delen koncentreras på grundläggande begrepp och synsätt inom organisation och ledarskap, som utvecklats i relation till sociala, kulturella och ekonomiska förändringar i samhället. I del två ingår seminarier där vardagspraktiken analyseras med hjälp av de grundläggande begreppen och kopplingen till individens utveckling belyses. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar och seminarier där kopplingen mellan teori och praktik diskuteras. I de praktiska inslagen får studenten träna att analysera vardagssituationer med hjälp av teorier och modeller inom organisation och ledarskap. Marknadsföring, 7,5 hp Delkursen handlar om vad marknadsföring är, vilka som deltar (aktörer) och vad de gör (marknadsföringsaktiviteter) på olika typer av marknader. Centrala marknadsföringsbegrepp, 5

6 modeller och teorier förklaras. Delkursen visar hur marknadsföringsämnet utvecklats över tid och tydliggör skillnaden mellan olika perspektiv och synsätt. Undervisningen sker genom ämnesföreläsningar där kopplingen mellan teori och praktik diskuteras, genom externa gästföreläsare som bidrar med aktuella praktiska exempel, samt genom analys av praktiska marknadsföringsproblem i ett projektarbete med tillhörande seminarium. Externredovisning 7,5 hp Delkursen består av två delar. Innehållet i del 1 koncentreras på grundläggande begrepp inom redovisning samt löpande kontering i kontoplan och att kunna upprätta ett enkelt bokslut. Redovisningen utgår från BAS-planen. Viss kännedom om bokföringslagen ingår även i del 1. Del 2 innehåller genomgång av de lagar, rekommendationer och råd som styr externredovisningens utformning, informationsplikt och värderingar. Genomgång av enklare bokslut, resultatregleringsmöjligheter och bokslutspolitiska överväganden ingår också i del 2. Kursen innehåller även metoder för att kunna bedöma ett företags utveckling utifrån information i redovisningsunderlag. Ekonomistyrning 7,5 hp Innebörden av ekonomistyrning kan anges på olika sätt. Gemensamt för olika innebörder är (1) att de fokuserar strävan att uppnå uppställda mål och (2) att ekonomistyrningens grundläggande uppgift är att föra företaget i en sådan riktning att målen uppnås. För att kunna styra företaget i riktning mot de mål som ställts upp behövs hjälpmedel av olika slag, s k styrmedel. Ett slag av styrmedel är av teknisk karaktär t ex produktkalkylering och budgetering. De används bl a till att beräkna priser, kostnader och resultat för varor och tjänster, att säkerställa att företagets likviditet och resultat är tillfredsställande, att mäta olika aspekter på verksamheten, t ex lönsamhet, kvalitet och produktivitet, att påverka beteenden i företaget och att rapportera utfallet av verksamheten till såväl interna som externa intressenter. Andra styrmedel är av mjukare karaktär och fokuserar på bl.a. ansvar, motivation, lärande och kompetens. På denna delkurs fokuseras ekonomistyrning ur främst ett tekniskt perspektiv, dvs styrmedel som är av teknisk karaktär. På delkursen behandlas produktkalkylering, budgetering, intern redovisning, standardkostnader, internprissättning, prestationsmätning och några nya ekonomistyrningsmodeller, främst balanserat styrkort, intellektuellt kapital, benchmarking, processtyrning samt målkostnads- och kaizenkalkylering. Kurs 5 är inom ämnet företagsekonomi och ges av Företagsekonomiska institutionen. ÅR 2, andra terminen Kurs 6: Företagsekonomi 2, (30 hp) Kursen består av fyra delkurser; Marknadsplanering 7,5 hp Delkursen innehåller två olika delar. Innehållet i del 1 tar fasta på teoretisk kunskap och modeller inom marknadsplanering sett ur konsumentperspektiv såväl som ur ett näringspolitiskt och samhällspolitiskt perspektiv. I framtagandet av en marknadsplan ges perspektiv på hur skilda miljöförutsättningar påverkar denna process. Viktiga delar av den svenska marknadsföringslagstiftningen ingår också i denna del. I del 2 tränas forskningsmetodik och färdigheter vid utformandet av en marknadsplan för ett företag. Kritisk reflektion, granskning och analys av marknadsinformation ingår i projektarbetet. 6

7 Strategi, 7,5 hp Delkursens upplägg är tänkt att ge en bredare förståelse för organisationer och organisering med tonvikt på strategi. Delkursen ger en introduktion till det teoretiska områdets utveckling över tiden och tar upp och diskuterar olika perspektiv på strategi. Delkursen innehåller moment som ska utöka studentens generiska kunskaper genom att på olika sätt träna den analytiska förmågan och lära sig att självständigt förhålla sig till texter, teorier och data. Lönsamhet och finansiering 7,5 hp I företag skapas avkastning genom investeringar som ger mer resurser än vad de förbrukar och tar i anspråk. Denna delkurs innehåller metoder och modeller, huvudsakligen baserade på ett kvantitativt synsätt, som kan användas för utvärdering av reala och finansiella beslut på såväl kort som lång sikt. Delkursen täcker de huvudsakliga teman som traditionellt ingår i grundläggande investeringskalkylering och företagsfinansiering. I delkursen inkluderas även risk som en parameter i analysen. Delkursen tar tillvara det faktum att studenterna är tränade i matematisk problemformulering och problemlösning då aktuella be-slutsproblem ges en analytisk formulering och löses numeriskt. Verksamhetsstyrning 7,5 hp I den operativa verksamheten i ett företag skapas förädlingsvärde genom transformering av insatsresurser (inputs) till varor och tjänster. Denna delkurs tillhandahåller metoder och modeller, huvudsakligen baserade på ett kvantitativt synsätt, som kan användas för rationell styrning av den operativa verksamheten i ett företag eller i en organisation. Delkursen täcker de huvudsakliga teman som traditionellt ingår i grundläggande operativ styrning när operationsanalytisk metod används såsom prognosteknik, finansiella mått, kapacitetsplanering, kvalitetsstyrning, projektstyrning, schema-läggning och huvudplanering. I delkursen ingår även moment i linjärprogrammering och grundläggande matematik. Delkursen innehåller moment som ska stärka studentens generiska kunskaper. Analysförmåga och skriftlig kommunikationsfärdighet tränas vid lösning av matematiska problem i samband med övningar där även datoriserad programvara används. Kurs 6 är inom ämnet företagsekonomi och ges av Företagsekonomiska institutionen. ÅR 3, första terminen Kurs 7: Transporter samhälle och miljö (15 hp) Kursen inriktas mot förståelsen av samhällets, infrastrukturens och transporternas ömsesidiga beroende, drivkrafterna bakom människors ökade mobilitet/rörlighet och godstransporternas utveckling, samt problematiken kring framväxten av långsiktigt ohållbara transportsystem och dess miljöeffekter. Kursens inledande del behandlar sambanden mellan transporter, mobilitet/rörlighet och samhällets utveckling ur ett historiskt och ett nutidsperspektiv. Här behandlas också behovet av transport- och infrastrukturplanering samt infrastrukturens samband med och betydelse för transporterna och samhällsutvecklingen. I kursens resterande del behandlas transporternas och transportsystemets effekter på miljön ur ett samhälls-, företags-, och individperspektiv. Här behandlas också styrmedel, åtgärder och 7

8 förändringar (lagar, tekniska förbättringar, beteendeförändringar, samt andra former av transport and mobility demand management ) som syftar till mer miljömässigt hållbara transportsystem och samhällen. Vidare behandlas användningen av olika transportslag, respektive transportslags föroch nackdelar ur ett miljö- och företagsperspektiv, samt problematiken kring miljöanpassad logistik. Kurs 7 är inom ämnet kulturgeografi och ges av Institutionen för ekonomi och samhälle. Kurs 8: Logistiska informationssystem (15 hp) Kursen består av två sekventiella moment, ett generellt kring affärssystem och ett med inriktning mot tillämpningsområdet Logistik. Affärssystem, 7,5 högskolepoäng Kursens inledande moment innefattar en orientering inom affärssystem och affärssystemsmarknaden. Koncept som standardsystem, verksamhetsövergripande och processorientering tas upp i relation till den övergripande användningen av affärsstödjande informationsteknik. Tillämpning, 7,5 högskolepoäng Momentet berör tillämpningar av IT inom logistikområdet. Det ges en översikt över möjliga tillämpningar av IT inom området och ett antal tillämpningar studeras i detalj. Kurs 8 är inom ämnet företagsekonomi och ges av Företagsekonomiska institutionen. ÅR 3, andra terminen Kurs 9: Företagets logistikfunktion (15 hp) Kursen behandlar logistik i försörjnings- och distributionskanaler, även benämnd Supply Chain Management (SCM), samt produktionslogistik. Den tar upp strategiska allianser, partnerskap och annan samverkan i försörjnings- och distributionssystem i syfte att effektivisera logistikflöden i interorganisatoriska system. Vidare behandlas teorier för utformning, organisation och ledning av logistiksystem. Informationssystem för logistik, leveransservice, efterfrågeprognostisering, produktionsstyrning, lagerstyrning, materialadministration och fysisk distribution ingår också som viktiga områden. Inköpsområdet är ett särskilt moment av betydelse för varuflödet och varuförädlingen, detta betonas i kursen. De olika delarna och funktionerna inom logistikkonceptet behandlas med en teoretisk utgångspunkt men relateras även till praktiska exempel och erfarenheter. Kursen omfattar två delar, Strategisk logistik 7,5 hp samt Operativ styrning 7,5 hp. Kurs 10: Kandidatuppsats (15 hp) Ämnet för uppsatsen skall ligga inom logistikområdet i vid bemärkelse. Ämnet kan antingen utgöras av ett praktiskt problem eller ingå som del i handelshögskolans forskning i logistik. Ämnesvalet skall godkännas av kursansvarig för uppsatsarbetet. Arbetet genomförs i normalfallet av två personer och skall följa en arbetsgång som framgår av särskilda anvisningar. Kurs 9 och 10 är inom ämnet företagsekonomi och ges av Företagsekonomiska institutionen. 8

9 Termin 7-10 avgång med masterexamen Under termin 7-10 läser studenterna vid ett av Handelshögskolan vid Göteborgs Universitets masterprogram. För information om vilka masterprogram som ges för studenter på logistikprogrammet samt programspecifika behörighetskrav, se Graduate Schools webbsida. Masterprogram motsvarar fyra terminers studier på heltid (120 högskolepoäng). Det är tre terminer av kurser (90 högskolepoäng) och en termin uppsatsskrivande (30 högskolepoäng). Masterprogram innehåller obligatoriska kurser, inklusive metod, valbara kurser och uppsats. Obligatoriska kurser är specifika för varje program och innehåller bland annat uppsatsförberedande metodkurser. Kurser från andra masterprogram, eller efter särskilt godkännande, avancerade kurser som ges utanför Graduate School, kan vara möjliga val. För information om vilka obligatoriska och valbara kurser som finns inom programmen, hänvisas till utbildningsplan för respektive masterprogram. Studenter kan förlägga delar av studierna vid ett utländskt universitet, efter godkännande från Graduate School. Endast studenter med mycket goda studieresultat, utmärkta kunskaper i engelska och ett tydligt syfte med utlandsvistelsen kan få godkänt att studera vid något av våra partneruniversitet. 6. Undervisning och former för bedömning Undervisning ges i form av föreläsningar, lektioner, seminarier och laborationer. Vidare ingår gästföreläsningar, studiebesök och annan samverkan med främst regionens näringsliv i syfte att koppla teorin till praktisk verksamhet. Utbildningen betonar engagemang, aktivitet och grupparbete, och stor vikt kommer att läggas vid deltagarnas förmåga att analysera, kommunicera och presentera ett material. Normalt examineras kurserna genom skriftliga tentamina, praktikfall och projektarbeten. Examination genom deltagande i seminarier, laborationer eller annan form kan också förekomma. Se kursplan för respektive kurs. Undervisning på termin 1-6 sker i normalfallet på svenska, medan termin 7-10 ges på engelska. Betyg sätts för kurs eller del av kurs. Följande betyg förekommer: Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. 7. Förkunskapskrav Områdesbehörighet 4, dvs. förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet i tre ämnen: Engelska B Matematik C Samhällskunskap A Kravet på kunskaper i vartdera ämnet skall avse lägst betyget G. 9

10 Ovan angivna förkunskapskrav gäller för antagning till programmet. För fortsatta studier inom programmet ställs krav på avklarad studieprestation för att kunna påbörja termin 6; godkänt resultat om minst 105hp varav 45 hp från Företagsekonomi 1 och 2. För att påbörja masterprogram, d.v.s. termin 7, ställs krav på avklarad kandidatexamen från programmets första sex terminer. Om fler studenter söker en visst masterprogram än vad det finns platser kommer urval att göras baserat på förstahandsval och studieprestation. Studenten måste inleda ett masterprogram inom sex år från den tidpunkt de antogs till Handelshögskolans logistikprogram för att behålla sin platsgaranti. 8. Examen Beroende på vald studiegång leder programmet fram till en ekonomie kandidatexamen, 180 hp, med huvudområdet företagsekonomi. (Degree of Bachelor of Science with a major in Business administration) samt en masterexamen, 120 hp, med huvudområde kopplat till vilken inriktning som valts (Degree of Master of Science (120 credits) with a major in [valt masterprogram]. Studenter som erhåller masterexamen har även möjlighet att erhålla civilekonomexamen (Degree of Master of Science in Business and Economics). Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan ansöka om examensbevis via Studentportalen. Mer information om examen: 9. Övrigt Den studerande som antagits till programmet beviljas studieuppehåll med platsgaranti där det föreligger särskilda skäl som graviditet, lagstadgad föräldraledighet, sjukdom, militärtjänst, studerandefackliga uppdrag eller andra särskilda skäl som prövas individuellt. Ansökan om studieuppehåll sker hos studievägledaren. Studieuppehåll medges ej så tidigt under utbildningen att ytterligare en nybörjarplats behöver tas i anspråk vid återkomsten. I praktiken innebär detta att studieuppehåll inte medges under första eller sjunde terminen på programmet. Student som avbryter studierna på programmet, utan att ha anmält studieuppehåll, anses ha avbrutit sina studier och har endast möjlighet att återkomma till studierna på programmet i mån av plats. Student som vill avsluta sin programutbildning ska meddela studieavbrott till studievägledaren. Alla misstankar om fusk och plagiat i samband med examination skall anmälas till universitetets disciplinnämnd. Om studenter fälls för fusk eller plagiat, kan de stängas av från studier under en angiven tidsperiod. 10

11 (utdrag ur Högskoleförordningen, Bilaga 2 Examensordning, SFS 2006:1053) Allmänna mål för kandidatexamen, civilekonomexamen och Masterexamen Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Civilekonomexamen Omfattning Civilekonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. Mål För civilekonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för kvalificerat och självständigt arbete inom ekonomiområdet. Kunskap och förståelse För civilekonomexamen skall studenten - visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av det valda ekonomiområdet, - visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och - visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda 11

12 ekonomiområdet. Färdighet och förmåga För civilekonomexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang, och - visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilekonomexamen skall studenten - visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För civilekonomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För civilekonomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Masterexamen Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Mål Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten 12

13 - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet ometiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 13