Smarta nät för ett hållbart energisystem i Hyllie - Ansökan till Energimyndigheten

Transkript

1 Smarta nät för ett hållbart energisystem i Hyllie - Ansökan till Energimyndigheten

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Energikonceptet Projektets uppbyggnad, struktur och löptid Projektets löptid Projektsamordning och resultatspridning Motivering/ Bakgrund Mål Genomförande WP 1 - Konsumentens roll i det framtida energisystemet Motivering/ Bakgrund Frågeställning Övergripande mål Genomförande Totala investeringar WP WP2 - Fastigheternas roll i det framtida energisystemet Motivering/ Bakgrund Frågeställningar Övergripande mål WP Genomförande Investeringar WP WP3 - Infrastruktur i det framtida energisystemet Motivering/Bakgrund Frågeställningar Övergripande mål WP Genomförande Investeringar WP WP4 - Systemintegration och gränssnitt från konsument till system Motivering/Bakgrund Frågeställningar Övergripande mål WP Genomförande Investeringar WP WP5 - Marknadsmodeller för framtida energisystem Motivering/Bakgrund Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.6 Genomförande

3 9.7 Investeringar WP Motivering/Bakgrund Mål Genomförande Investeringar WP Summering av investeringar projektet totalt

4 1. Bakgrund Hyllie är Malmös största utvecklingsområde. Fullt utbyggt till 2030 planeras området omfatta c:a 9000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser. Första byggetappen är redan igång och omfattar runt 2000 bostäder och lika många arbetsplatser. I Hyllie tas ett helhetsgrepp för att skapa resurseffektiva strukturer för transporter, energi och markutnyttjande. Hyllies omfattning och förutsättningar innebär att effektiva och långsiktiga systemval ska göras. Visionen i det klimatkontrakt som ingicks mellan Malmö stad, VA SYD och E.ON i januari 2011, är att Hyllie ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och bli en global förebild för hållbar stadsutveckling. Hyllie ska på så sätt visa vägen för Malmös framtida utveckling som hållbar stad och ligga i frontlinjen när det gäller innovationskraft och förmåga att knyta samman försörjning med användning och beteende. Energilösningarna i Hyllie ska baseras på kretslopp, och ha en hög självförsörjandegrad. Följande beskrivning är utdrag ur de mål som är definierade i Klimatkontrakt för Hyllie ( ). 1. Energiförsörjningen i Hyllie ska bestå till 100 % av förnybar eller återvunnen energi senast I Hyllie utvecklar vi integrerade infrastruktursystem för el, gas, värme och kyla, och fokuserar på ett optimerat samspel mellan central och lokal produktion. För att få en god balans mellan produktion och konsumtion, ska energiflödena i Hyllie vila på smart infrastruktur ( smart grid ). Energisystemet ska definieras av låga primärenergifaktorer 1, och bestämningen av primärenergifaktorerna ska vara sådan att miljökonsekvensen bedömts ur ett globalt perspektiv. 3. Byggnaderna i Hyllie ska byggas effektiva, energisnåla och med förutsättningar för att kunna utnyttja de möjligheter som de övergripande smarta systemen ger. 4. En betydande andel av energibehovet ska försörjas genom lokalt producerad energi, t.ex. soloch vindenergi. 5. I Hyllie ska resandet till stor del ske till fots och på cykel, kompletterat av bra kollektivtrafik. Utöver kollektivtrafiken etableras smarta lösningar för gas- och elfordon. 6. I Hyllie skapas förutsättningar för att göra val för en klimatsmart livsstil. I Hyllie ska det vara lätt att göra rätt. 7. Hyllie ska bli ett världsledande demonstrationsområde för klimatsmarta lösningar. Projektet är ett samarbete mellan E.ON som energibolag, Malmö Stad och VA Syd, med Siemens som ledande leverantör av energiteknik, och som involverar en rad byggherrar och andra aktörer aktiva i Hyllie. 1 Med primärenergifaktorn avses energiåtgången från källa till slutanvändning där en låg primärenergifaktor innebär mindre energiåtgång. 4

5 2. Energikonceptet Energikonceptet för Hyllie bygger på effektiva lösningar för både el, värme, kyla och transporter. Det kännetecknas av en hög grad av samverkan mellan olika typer av infrastrukturer, däribland avfall, vatten och avlopp. Energi som används i Hyllie ska vara baserad på förnybara energikällor eller vara återvunnen. Det ska finnas förutsättningar för inslag av lokal produktion i byggnader, ny förnybar produktion ska etableras i Hyllie eller och i regionen, och hela energikonceptet ska på bästa sätt utnyttja befintlig infrastruktur och central produktion. I Hyllie ska förutsättningar skapas för smart och effektiv användning av energi, och satsa på intelligenta lösningar för energilagring och energistyrning något som ger anpassning och balans mellan konsumtion och produktion. Energiförsörjningsmodell Lokalt producerad el Fastighetsnära producerad värme och el Infrastruktur Centralt producerad Värme och el Energiåtervinning Hyllie Sustainable City Avfall och restprodukter Biogas (rötning) Organiskt avfall och avlopp Materialåtervinning Figur 1: Schematisk beskrivning av energiförsörjningen i Hyllie. I arbetet med Hyllie ska koncept utarbetas för att möjligöra att området inte bara är självförsörjande av förnybar energi på årsbasis utan sträva mot att uppnå en momentan balans av använd effekt. Energin som genereras i Hyllie ska i så stor utsträckning som möjligt konsumeras i området. Dels för att optimera mikronätet i Hyllie men även för att minimera överföringsförluster. Systemet i Hyllie kan därmed användas för att demonstrera hur en stor andel intermittent produktion kan integreras i ett kraftvärmesystem utan krav på en stor andel balans- och spets energi. 5

6 Figur 2: Energikoncept Hyllie 6

7 3. Projektets uppbyggnad, struktur och löptid Ansökan är uppdelad i sex olika arbetspaket (WP) och en övergripande projektledning. Varje WP är föremål för olika initiativ och insatser som tillsammans ska bidra till att skapa ett optimalt energisystem utifrån de specifika förutsättningarna som råder i Hyllie. En rad olika aktörer ingår i respektive WP. Tillsammans ska åtgärderna i de olika arbetspaketen leda till att målen i klimatkontrakt för Hyllie kan nås. Varje WP innehåller ett antal olika delaktiviteter. Dessa är tydligt avgränsade vad det gäller arbetsinsats och budget. Delaktiviteterna har alla konkreta mål och arbetsplaner. Arbetspaketens olika ingående delaktiviteter är de flesta fall konkreta investeringsåtgärder där ny teknik eller nya arbetsmetoder genomförs för första gången. I något fall är en delaktivitet i form av en forskningsåtgärd eller en förstudie som förbereder andra delåtgärder i arbetspaketet. Det finns klara länkar mellan de olika arbetspaketen i ansökan. Alla delar måste genomföras för att klimatkontraktets mål ska kunna nås. Åtgärderna genomfös dock simultant och är budgetmässigt separerade ifrån varandra. Det som är specifikt för projektet och som differentierar det från andra projekt som beviljats stöd av Enerigmyndigheten är: Med en begynnande och tilltagande transformering rmering av energimarknaden och energisystemet i Norden finns en nyckelfrågeställning som Hyllie-projektet sätter i centrum Konsumentens roll i det framtida energisystemet. Konsumentens potentiella roll och bidrag i ett systemperspektiv kommer i Hyllie-projektet spela en central roll inom följande områden Konsumenten som reglerkraft både för el och fjärrvärme, Konsumenten som energiproducent, Den energieffektive konsumenten samt slutligen Konsumenten som integrator av distribuerade lösningar. Med ovan nämnda områden i fokus orienteras projektet även kring hur helhetslösningar ska etableras för att hantera nya och mer interaktiva gränssnitt mellan konsument och energinät/energisystem samt även vilka incitament, spelregler och förutsättningar som respektive aktör har för att effektivt bidra till energisystemets transformering. Utöver konsumentens framtida roll sätts även extra stort fokus på synergier och lösningar för en starkare integration mellan energibärare, främst mellan el och fjärrvärme. Utvecklingen av smart grids-lösningar för Hyllie tar sin utgångspunkt i energi i sin helhet och inte utifrån en enskild energibärare. Integrationen mellan energibärare är aktuellt i hela kedjan från konsument (visualisering och styrning) till system (integrerat energistyrningssystem m.m.) 7

8 Hyllie kommer att användas som ett internationellt referensprojekt för hållbara och framtidsanpassade lösningar med tillämpning av smarta teknologier. Malmö stad har redan en roll på den globala arenan inom hållbar stadsutveckling och med det fokus som E.ON- koncernen samt även Siemens-koncernen sätter på Hyllie så kommer projektet att få omfattande internationell uppmärksamhet då Hyllie blir den plats där vissa teknologier och lösningar kommer att tillämpas först. Med den samverkan mellan aktörer som redan etablerats med Malmö stad som koordinerande facilitator samt det ramverk (Klimatkontrakt m.m.) som formats för Hyllieutvecklingen har förutsättningarna redan skapats för att ha ett starkt hands-on fokus i Hyllie-projektet och dess genomförande. Det finns därför ett begränsat behov för förstudier och istället kan direkta aktiviteter som tester, piloter och demonstrationsinsatser inledas omgåend, i synnerhet eftersom projektplanen även inkluderar insatser i andra delar av Malmö stad som kommer att utgöra en överbryggning till Hyllie-etableringen etableringen i takt med att fastighetsexploateringen genomförs. Figur 3. Inriktning för projekt och beroenden mellan insatser 8

9 3.1 Projektets löptid Projektet löper i tre år från det att stöd delas ut. Det finns en beredskap att omgående sätta igång med projektets olika delprojekt så fort som besked om stöd medgivits. De tekniker och metoder som introduceras genom projektet kommer vid löpande att utvärderas. De har stor potential att bli del av deltagande organisationers löpande verksamhet. Spridningseffekten till liknande projekt är också stor. Det innebär att den kunskap som uppnås genom projekt har goda förutsättningar att leva kvar och utvecklas efter projekttidens slut. 9

10 4. Projektsamordning och resultatspridning 4.1. Motivering/ Bakgrund En samordningsfunktion kommer att skapas. Malmö stad och E.ON kommer gemensamt att ansvara för samordningen. I funktionen ligger en samordning av alla åtgärder som leder till att målen i klimatkontaktet uppnås. 4.1 Mål En strukturerad projektsamordning krävs som säkerställer att projektets mål uppnås, finansiella rutiner etableras och följs, existerande och tillkommande parters intressen tillvaratas rapportering till bidragsgivare sker enligt deras krav Dessutom ligger det under projektsamordningen att sprida resultat från projektet till såväl relevanta professionella aktörer som en intresserad allmänhet. Informationen ska spridas, lokalt, regionalt, nationellt och på en europeisk nivå. 4.2 Genomförande Projektledning En övergripande projektledning kommer att säkerställa att projektets olika delar samordnas och löper enligt plan. Genom avtal ska existerande och tillkommande parters ekonomiska förehavanden regleras. Lagen om offentlig upphandling ska i alla delar följas och säkerställa konkurrensneutraliteten. I projektledning ingår omvärldsbevakning och vidareutveckling av Hyllies energisystem. Projektledning kommer består av en styrgrupp av representanter från Malmö stad, E.ON och VA-Syd. En särskild projektledare kommer att arbeta under styrgruppen. Ekonomiska rutiner ska fastställas skyndsamt efter att bidrag beviljas och ekonomin kommer administreras av särskild projektekonom Resultatspridning I projektet ingår att sammanställa resultat från de åtgärder som genomförs inom projektet. En informations- och kommunikationsplan kommer att tas fram för projektet. I den kommer frågor som rör målgrupp, budskap och media att detaljstuderas. Målet är att nå en spridning av metoder och resultat så att teknik som används inom projektet kan få snabb spridning till gagn för såväl miljö som brukare och samhället i stort. 10

11 Resultat ska presenteras skriftligt i en slutrapport. De ska presenteras skriftligen för yrkesverksamma inom områden energi miljö och samhällsbyggande. Material ska också framställas för en bredare allmänhet. Inomformation om projektet kommer också att publiceras på webben. Information kommer finnas lättillgänglig på respektive partners hemsida, på Hyllie.com. En särskild hemsida för projektet kommer också att skapas. Resultat kommer att presenteras på konferenser och andra arrangemang som vänder sig till yrkesverksamma. En slutkonferens kommer också att ordnas vid projekttidens slut. Projektsamordning och Lönekostnader Material Resekostnader Konsultkostnader informationsspridning (kostnader i MSEK) Lönekostnader 4,6 1,6 projektledning, information och resultatspridning. Projektledare heltid. Projektekonom och informatör deltid. Kostnader kopplat till 0,2 deltagande i olika nationella och europeiska arrangemang där resultat om projektet sprids. Hemsida 0,2 Tryckt 0,2 informationsmaterial Slutrapport 0,3 Slutkonferens 0,3 Summa (MSEK): 4,6 0,2 0,2 2,4 4.3 Totala investeringar WP1 WP1 Lönekostnader 0,65 2,95 0,54 0,46 Materialkostnader 0 0,1 0,1 Resekostnader 0 0,1 0,1 0 Konsultkostnader 0,4 2 11

12 5. WP 1 - Konsumentens roll i det framtida energisystemet 5.1 Motivering/ Bakgrund WP1 fokuserar på de insatser som skapar förutsättningar för och främjar en smart energianvändning på slutanvändarenivå. Detta kan dels ske genom automation med hjälp av Home Energy Management (HEM) system som reglerar och styr effektuttag och energianvändning. Det kan även ske genom insatser som främjar ett visst beteende där visualisering kommer att vara en viktig komponent för att möjliggöra för användaren att använda energin på ett optimalt sätt. E.ON har redan tagit fram och testar nu tjänsten 100koll för visualisering av total elanvändning i hemmet. Syftet med konceptet är att ge användare mer kunskap om elförbrukningen och att göra information mer lättillgänglig både via Internet, mobiltelefon och en display som man har i bostaden. Vi tror att denna kunskap ger en ökad möjlighet till mer aktiva beslut och hjälper till att undvika onödig förbrukning. Dessa lösningar vill vi vidareutveckla och testa för slutanvändaresegmenten i Hyllie, då avseende lägenhetsinnehavare. För att uppfylla målet att Hyllie ska försörjas av förnybar eller återvunnen energi och dessutom vid varje enskilt tillfälle, måste det finnas en kontinuerlig balans mellan tillgänglig- och efterfrågad energi. Då produktion från förnybar energi till stora delar är intermittent behöver vi således arbeta med insatser som bidrar till att möjliggöra en sådan balansering. Målet är att minska behovet av balans- och spetsenergi som ofta är dyr och fossil. Sett på användarenivå är en förutsättning för att kunna skapa balans att det finns möjlighet att koppla till och från last och på andra sätt påverka användarnas uttag av energi. För att vidare minimera den negativa klimatpåverkan från energianvändningen är det inte bara viktigt att minska tillförda energimängder utan även optimera utnyttjandet av olika energibärare. Målet i Hyllie är därför att el som är en mer exklusiv energibärare med högre primärenergifaktor ska ersättas med lågvärdig energi med lägre primärenergifaktor såsom fjärrvärme där det är möjligt. 5.2 Frågeställning 1. Hur kan en effektiv energianvändning baserad på beteende åstadkommas? Kan vi styra användarens energiuttag med prissignaler och andra incitament, för både el och värme? 2. Hur kan vi optimera användarens energiuttag genom Home Energy Management-system för automation? 3. Hur kan vi vidareutveckla och optimera visualiseringslösningar av energianvändning på lägenhetsnivå? 4. Vilka energilösningar finns det på slutanvändarenivå som stödjer och verkar för ett energisystem med låg primärenergifaktor? 5.3 Övergripande mål Uppnå en energieffektivisering på 20 % av slutanvänd energi i ett primärenergiperspektiv via föreslagna delåtgärder i WP1 och WP2. Specifikt mål för WP1 är även att generera empiriska data för att bedöma potentialen för konsumenters roll som reglerkraft i energisystemet både för el och värme. 12

13 5.4 Genomförande WP 1 kommer genomföras i 5 olika delåtgärder och tre piloter Hetvattensystem för värmedrivna vitvaror med bättre effekt Målet för Hyllie är att lågvärdig energi, så som värme, ska driva så många laster som möjligt istället för högvärdig energi, så som el, för att få en låg primärenergifaktor för området. En del i detta är att ta fram information om varmvattenanslutna vitvaror och handdukstork för effektivisering av energibärare på slutanvändarenivå för byggherrar, fastighetsförvaltare och andra intressenter. I detta ligger även att följa upp tester och piloter - där finns Thinking Energy-projektet, som i detalj ska studera sådana lösningar, se vidare kapitel Målsättning att effektivisera genom optimering mellan energibärare Utrustning (Extern investering 2 ) 3 fastigheter à 1 MSEK -> 3 MSEK Lönekostnader 0,3 MSEK 0,1 0,1 0, Mätning av energiflöden Flödesmätare för individuell mätning (tappvarmvatten, värme). Installera flödesmätare för individuell mätning (undermätare) dels på tappvarmvatten dels till uppvärmning. Smarta Elmätare på användarenivå. Målsättning att effektivisera genom ökad kontroll, medvetenhet och individuell debitering Utrustning (Extern investering) 2200 mätare à 2 ksek -> 4,4 MSEK , Modell som ökar användarnas incitament att ta en mer aktiv roll Inom ramen för projektet genomföra analyser för att studera förbrukningsmönster kopplat till olika styrsignaler. Förstudie för att ta fram en informationssmart agent som underlättar för slutanvändaren att ta reda på aktuella energipriser och lämpligt klimatsmart förbrukningsmönster. 2 Extern investering - Sådana investeringar som ej görs av E.ON men som vi är med och driver ansökan för. 13

14 Målsättning att testa incitamentsmodeller för klimatsmart beteende Lönekostnader 0,5 MSEK 0,1 0,15 0,15 0, HEM-system visualisering av energianvändning Vidareutveckling av 100koll för mätning och visualisering av energianvändning med undermätning av värme och varmvatten samt undermätning för el på lägenhetsnivå, dessutom i flera punkter där användaren så önskar. Tydlig redovisning via webbgränssnitt och mobilapplikationer samt display i bostaden. Målsättning att testa och utvärdera teknik för energistyrning i fastigheter och dess gränssnitt mot energisystemet. Utrustning 1, 100koll energipresentation 2000 bostäder (Uppgraderingsinvestering 3 / Extern investering) 6 MSEK Lönekostnader 0,5 MSEK 0,1 0,15 0,15 0,1 2, HEM visualisering/energikontroll (Uppgraderingsinvestering/Extern investering) 12 MSEK HEM-system styrning av energianvändning Initialt funktioner för automation av energieffektivisering och laststyrning. Vidare utveckling av HEMsystem som kan kommunicera med en fastighets överliggande BMS-system i en fastighet med Smart Grid Ready apparatur. 3 Uppgraderingsinvestering - Investeringar som uppgraderar grundinvesteringen. Ex: vilken typ av mätning är nödvändig att bygga in för att uppnå en viss intelligens i näten 14

15 Målsättning att testa och utvärdera teknik för energistyrning i fastigheter och dess gränssnitt mot energisystemet. Utrustning Total areal Hyllie etapp 1 är 2000 lägenheter Ca kostnad för HEM-System kr/lägenhet (exklussive bas investering) om 10 % av lägenheterna har HEM-System med styrning av värme och el innebär det en total kostnad på 8 MSEK Piloter Inom projektet Thinking Energy arbetar vi med pilotstudier där morgondagens energilösningar kombineras med avancerad styrning i syfte att minska topplaster samt minimera slutanvändarens energiförbrukning och miljöpåverkan. Projektet sätter slutanvändaren i centrum och undersöker utifrån det hur lokal produktion kan integreras med elnätet och värmenätet, samtidigt som användarens uppvärmning styrs optimalt. Avsikten är att piloterna ska ge oss kvalitativa data som vi sedan ska kunna använda oss av och bygga vidare på vid genomförandet av Hyllie projektet. På grund av omställningar i energisystemet kommer inslaget av lokal produktion och elbilar att öka, produkter och lösningar med högre energieffektivitet och noggrannare mätning kommer att efterfrågas. Målet med projektet är att testa produkter och lösningar som hjälper slutanvändaren att hantera utmaningarna med lokal produktion, elbilar och styrning av uppvärmning i hemmet. För att genomföra detta pilotprojekt så utrustas ett antal nybyggda lägenheter och radhus med lokal produktion, e-mobility-lösningar (elbil, elcyklar, ladstolpar), detaljerad mätning av energiproduktion och energikonsumtion samt intelligent styrning av hemmet. För att testa lösningarna i olika typer av byggnader så har följande delprojekt valts ut: Västra Hamnen Kappseglaren (Flerbostadshus med lokal produktion.) Solbacken (Radhus utan lokal produktion.) Limhamn Sjöstad (Passiva radhus med lokalproduktion.) I alla dessa tre piloter kommer indirekt laststyrning att testas, med variabelt pris över dygnet som drivmedel. Utvärdering av denna modell i de olika fastighetstyperna. Vi kommer även att engagera forskare från LTH och Chalmers i respektive projekt, förutom de interna resurser vi lägger ned på att genomföra och utvärdera pilotprojekten Övergripande kostnader piloter Lönekostnader Forsknings och Utvecklingsinsatser tillsammans med högskolor och universitet 1,7 MSEK 15

16 0,3 0,6 0,4 0, Västra Hamnen I denna pilot designar och bygger E.ON fastigheten från grunden enligt devisen lägsta energiförbrukning utan att behöva ge avkall på komforten. Detta flerbostadshus uppfyller minienergihusnormen och påminner därmed om traditionella moderna flerbostadshus, men med bättre isolering, solfångare för tillskott till värme och solceller samt vindkraft för tillskott till el. I huset testas flera olika energibärare parallellt; fjärrvärme, elvärmepump samt gasvärmepump. Nya lösningar som hetvattendrivna vitvaror kombineras med detaljerad energimätning och smart energistyrning. Frågor att besvara är hur kombinationen av solvärme och respektive energislag bäst optimeras, hur skiljer sig energiförbrukningen åt i de olika bostäderna och hur optimeras värmestyrningen i respektive bostad i ett flerbostadshus? E.ON bidrar med sponsrat elbilsavtal, laddstolpar eller laddboxar, hetvattenslinga till vitvaror, svalvattenslinga för isfria gångstråk, solceller, vindkraftverk och solfångare till fastigheten, energimätare till varje rum och större last samt styrutrustning inklusive sensorer och givare. Dessutom står E.ON för projektering, planering och energiutredningar. Kostnad pilot Utrustning Mätsystem 0,8 MSEK Givare och styrdon 1 MSEK Visualisering + display 0,05 MSEK Elinstallationer 1 MSEK Uppgradering av energisystem inklusive solceller etc 3 MSEK E-mobility 0,5 MSEK Webbutveckling 0,4 MSEK Utveckling Gateway / HEMsystem 0,4 MSEK 3,35 3,8 0 0 Lönekostnader Projektledning 0,4 MSEK Utredningsarbete 0,8 MSEK Webbutveckling 0,4 MSEK Utveckling Gateway / HEMsystem 0,4 MSEK 0,5 0,9 0,6 0 Konsultkostnader Projektledning 0,6 MSEK Utredningsarbete 1,2 MSEK Projektering 1 MSEK Webb-utveckling 1,2 MSEK Utveckling Gateway / HEMsystem 1,2 MSEK 1,7 2,5 1, Limhamn Sjöstad I denna pilot testar vi smart energistyrning av hemmet i hus av passivtyp. Husen är utrustade med stor solcells- och solfångararea, vilket gör att de producerar överskott på sommaren, men har behov av energitillskott på vintern. Det är även på vintern som det blir aktuellt med smart styrning av värmekällorna, som då består av solfångare och fjärrvärme. Frågor att utreda är hur optimerar man energilösningarna i ett passivhus, hur minimerar man det energibehov som finns och på vilket sätt kan smart styrning av hemmet bidra? 16

17 E.ON bidrar med sponsrat elbilsavtal, laddstolpar eller laddboxar, solceller till husen, energimätare till varje rum och större last samt styrutrustning inklusive sensorer och givare. Utrustning Mätsystem 0,4 MSEK Givare och styrdon 0,3 MSEK Visualisering + display 0,04 MSEK Uppgradering av energisystem inklusive solceller etc 1,5 MSEK E-mobility 0,25 MSEK 0 2, Lönekostnader Projektledning 0,1 MSEK Utredningsarbete 0,4 MSEK 0 0,15 0,35 0 Konsultkostnader Projektledning 0,2 MSEK Utredningsarbete 0,6 MSEK Projektering 0,05 MSEK 0 0,35 0, Solbacken I denna pilot testar vi smart energistyrning av hemmet i välisolerade stenhus som har elvärmepumpar men saknar egen produktion. Dessa hus är de som har störst värmebehov av pilotfallen och därför störst potential och nytta med effektivisering. Vi ska se hur smart styrning av hemmet tillämpas bästa i dessa mer traditionella bostäder och hur lågt värmebehov de kan få. Agerar de boende i dessa hem annorlunda mot de som bor i mer utpräglade lågenergihus? E.ON bidrar med sponsrat elbilsavtal, laddstolpar eller laddboxar, energimätare till varje rum och större last samt styrutrustning inklusive sensorer och givare. Utrustning Mätsystem 0,4 MSEK Givare och styrdon 0,3 MSEK Visualisering + display 0,04 MSEK Uppgradering av energisystem inklusive solceller etc 0,2 MSEK E-mobility 0,25 MSEK 0 1, Lönekostnader Projekt-ledning 0,1 MSEK Utrednings-arbete 0,4 MSEK 0 0,15 0,35 0 Konsultkostnader Projekt-ledning 0,2 MSEK Utrednings-arbete 0,6 MSEK Projektering 0,05 MSEK 0 0,35 0,5 0 17

18 5.5 Totala investeringar WP1 Investeringar WP1 fördelat över perioden till : WP1 Utrustning 0 12, Lönekostnader 0,3 0,4 0,4 0,2 Konsultkostnader Piloter/Tester 0,6 1,5 1,2 1,2 WP1 Piloter Smart Home Utrustning 3,35 7, Lönekostnader 0,5 1,2 1,3 0 Konsultkostnader 1,7 3,2 2,4 0 18

19 6. WP2 - Fastigheternas roll i det framtida energisystemet 6.1 Motivering/ Bakgrund Fastigheterna har en betydande roll i strävan efter att skapa ett optimerat energisystem med minimalt klimatfotspår. Dels i avseende att skapa förutsättningar för en minimal energianvändning genom rätt materialval och energieffektiva lösningar men även med avseende på fastigheten som en aktiv komponent i energisystemet med möjligheter till energiproduktion och energilagring. En låg energianvändning ökar förutsättningarna för en högre andel förnybar energi. Detta är något som står i fokus i val av byggtekniska lösningar samt val av uppvärmningsalternativ i fastigheterna. I Hyllie kommer det att finnas en rad olika typer av fastighetssegment, allt från bostäder, kommersiella byggnader och större byggnader i form av mässhallar, arena, köpcenter. Detta medför en komplex lastprofil men även möjligheter att hitta synergier mellan de olika segmenten. En ambition för Hyllie är att ta till vara på dessa synergier samt kunna påverka fastigheternas energiuttag för att kunna optimera Hyllies totala energi- och miljöprofil. En annan viktig del avseende fastigheterna är att skapa lösningar och applikationer för smarta och energieffektiva system i fastigheter. Fastigheterna ska kunna ta emot signaler från ett övergripande system som överblickar Hyllies hela energiprofil. Funktionen i detta övergripande system definierar vi som ett Energy Management System (EMS). För att fastigheternas system ska kunna kommunicera med det övergripande EMS-systemet behöver fastigheternas Building Management System (BMS) ha en funktionalitet som möjliggör att styrsignaler skickas till fastigheterna. En sådan funktion definieras som en Demand Response Controller (DRC). Avsikten är att fastigheterna ska kunna användas som en komponent i Hyllies energisystem och kunna ta emot styrsignaler för att styra laster, lagra energi samt optimera och maximera användningen av återvunnen eller förnybar energi. Fastigheterna behöver alltså ha ett BMS-system för att möjliggöra central styrning och för att optimera system inne i fastigheten och därtill distribuerad energi. Utöver att kommunicera med EMS-systemet ska BMSsystemet även kunna kommunicera med lägenheters HEM-system samt kontinuerligt mäta, övervaka och optimera fastighetens energisystem. Ett annat viktigt fokusområde är att studera hur en ökad mängd distribuerad produktion påverkar energisystemet, vilket avser både kyla, värme och el. För att Hyllie ska uppnå de högt satta målen för andelen förnybarenergi, krävs en stor andel distribuerad energi i systemet. För att minimera den negativa klimatpåverkan från energianvändningen är det inte bara viktigt att minska tillförda energimängder utan även optimera utnyttjandet av olika energibärare med fokus att optimera systemverkningsgraden. Målet i Hyllie är därför att el som är en mer exklusiv energibärare med högre primärenergifaktor, ska ersättas med lågvärdig energi med lägre primärenergifaktor, så som fjärrvärme, där det är möjligt. 6.2 Frågeställningar 1. Hur skapar man effektiva visualiseringslösningar av energianvändning på husnivå? 2. Hur kan vi skapa lösningar och applikationer för smarta och energieffektiva system i fastigheterna, som maximerar potentialen av distribuerad produktion, minimerar energibehoven och kan lagra eller på andra sätt nyttogöra överskottsenergi? 3. Hur upprättar vi ett BMS-system som kan optimera fastigheternas energisystem samt kommunicera med EMS-systemet och, i fallet för bostäder, även HEM-systemet? 19

20 4. Vilken roll har fastigheterna i att anpassa energiuttaget i Hyllie utifrån tillgängligheten på förnybar energi? 6.3 Övergripande mål WP2 Uppnå en energieffektivisering på 20 % i ett primärenergiperspektiv via föreslagna delåtgärder i WP1 och WP2. Specifikt mål för WP2 är att i skarp miljö testa lösningar för fastigheten som integrator av distribuerade lösningar samt dess potential som lokalt energilager. 6.4 Genomförande WP2 genomförs i 4 delåtgärder och 2 piloter Hetvattensystem för värmedrivna vitvaror med bättre effekt Byte av energibärare via varmvattenanslutna vitvaror (TM, DM, TT) i bostadsfastigheternas gemensamma utrymmen. Målsättningen är att effektivisera genom optimering mellan energibärare Utrustning (Tilläggsinvestering 4 ) 100 ksek utöver vanlig fjärrvärmecentral (300 ksek). Antar att 5 fastigheter väljer detta -> 0,5 MSEK 0 0,2 0,2 0, Distribuerad energi för el och värme Att fullt ut nyttogöra potentialen i distribuerad produktion av både värme och el. Detta inkluderar att ta fram attraktiva lösningar och erbjudande för fastighetsägare och byggherrar samt testa modeller för anslutning till distributionsnäten och ackumulering av energi i fastigheterna. Dessa ska även integreras i fastighetens BMS-system. Målsättningen är att testa lösningar för optimalt utnyttjande av distribuerad energiproduktion, både el och värme Utrustning Solceller 25 st x 50 m 2 (Extern investering) 8 MSEK Solfångare 5000kr/m 2 inkl. rördragning. Ger värme kwh/m2,år (Extern 4 Tilläggsinvestering -Helt nya insatser för att uppnå additionella funktionaliteter. 20

21 investering) 15 MSEK Energilagring i byggnader. Termisk energi kan lagras i en tyngre byggnadsstomme av t.ex. betong, lättbetong, leca eller flera lager gips. Den totala energianvändningen kan till viss del minskas, men den största vinsten är att energi kan lagras under dygnet. Behov av effekttoppar som uppträder exempelvis kalla vardagsmorgnar kan då jämnas ut, och därmed kan värmeleveransen jämnas ut och eventuellt kan reservanläggningar undvika att startas för att säkerställa att förnybar energi nyttjas. Styr- och kontrollsystem installeras i byggnadernas undercentral. Målsättningen är att testa och bedöma potentialen för effektreglering av fjärrvärmenätet genom att ackumulera energi i byggnader Lönekostnader 0,3 MSEK 0 0,1 0,1 0,1 Konsultkostnader 0,2 MSEK 0,1 0, BMS-system för värme och el med kommunikation mot HEM och EMS BMS-systemen ska kunna kommunicera med överliggande EMS-system och ta emot signaler för att försöka minimera energiförbrukningen i fastigheten då tillgången på grön eller förnybar energi är låg eller maximera energiförbrukningen då energitillgången är hög. BMS-system ska kunna kommunicera med underliggande HEM-system enligt samma analogi som mot överliggande EMS-system genom att skicka signaler om att försöka minimera energiförbrukningen i lägenheten då tillgången på grön eller förnybar energi är låg eller maximera energiförbrukningen då energitillgången är hög. BMS-systemet bör kunna ha information om hur mycket energi som går att frigöra och kunna kommunicera med EMS-systemet om detta så att EMS-systemet kan bygga upp prognoser med hur mycket energi som kan frigöras respektive utnyttjas. Målsättning att testa och utvärdera teknik för energistyrning i fastigheter och dess gränssnitt mot energisystemet Utrustning BMS 25 st (Uppgraderingsinvestering/ Extern investering) Uppskattning 25 MSEK Löne-kostnader 0,4 MSEK 0,1 0,1 0,1 0,1 21

22 DRC 10 st (Uppgraderingsinvestering) 3,2 MSEK 0 1,2 1 1 Utredning alternativa mätsystem Lönekostnadekostnader Konsult- 0,1 MSEK 0,1 MSEK 6.5 Investeringar totalt WP2 WP2 Utrustning 0 18,4 17,2 16,1 Lönekostnader 0,5 0,8 0,6 0,6 Konsultkostnader 0,2 0,1 0 0 Piloter/Tester 2,5 2,5 1 1 Piloter/ Tester WP 2 DRC Pilot Hyllie 5 st 5 MSEK (3-Utrustning; 1-Lönekostnader; 1Konsultkostnader) DRC för pilot Nobel 2 MSEK (1,5 utrustning och 0,5 lönekostnader 1,5 0,5 0 0 Forsknings och Utvecklingsinsatser tillsammans med högskolor och universitet om bla åtgärder för att minska effekten och primärenergianvändningen Lönekostnader 1,7 MSEK 0,3 0,6 0,4 0,4 22

23 7. WP3 - Infrastruktur i det framtida energisystemet 7.1 Motivering/Bakgrund För att optimera distributionen av energi samt produktionen av el och värme, både lokal och central, ska så kallade smart grid-lösningar implementeras i Hyllie. 7.2 Frågeställningar 1. Hur optimerar vi Hyllie utifrån befintliga förutsättningar och framtidssäkrar för kommande utmaningar? 2. Hur utnyttjar vi synergier mellan de olika infrastrukturerna på bästa sätt och optimerar de resurskretslopp som finns? 3. Hur etablerar vi Smarta nät i Hyllie, för optimering av distribution av el, värme och kyla utifrån distribuerad, lokal- och central energiproduktion? 7.3 Övergripande mål WP3 Uppnå en integrerad infrastrukturlösning med en total primärenergifaktor som understiger 1,0, det vill säga använd primärenergi ska ligga i nivå med mängden slutanvänd energi. Hela energibehovet ska tillgodoses med 100 % återvunnen eller förnybar energi. 7.4 Genomförande Energy Management System för Hyllie, Införandet av ett Energy Management System (EMS) och Smart Grid lösningar för nätövervakning, mätning och styrning av effektuttaget tillsammans med optimering av energiflöden i stadsdelen. EMS systemet kommer kunna importera prognoser för energipriser, energiproduktionskapacitet och väder vilket gör att systemet kan skapa en prognos på hur balansen kommer se ut och kunna skicka ut signaler till underliggande system att försöka agera utifrån prognoserna. Målsättning att utveckla och testa energistyrningssystem på infrastrukturnivå för utrullning av smarta nät för värme och el Upprätta Smart Grid funktionalitet i elnätet för LSP och HSP målsättning att utveckla och testa lösningar för distributionsnätets roll för främst effektbalansering och laststyrning. Utrustning Lönekostnader Konsultkostnader EMS system Hyllie (Uppgraderingsinvesteringar) 3,5 MSEK Förstudie Demand-Response 24 manmån ( ink konsult),4 MSEK Förstudie Demand- Response 0,8 MSEK 1 2 0,5 0 1,5 2, ,6 0,2 0 0 Siemens Coordination & Concept development: Travel costs: 0,31MSEK Man hours: 1658 h 23

24 2,2 MSEK 2, Smart Grid funktionalitet i elnätet Utveckling och utvärdering av elnätstjänster för nätövervakning, laststyrning och effektbalansering genomförs genom tjänsteutveckling, samarbete med leverantörer och byggherrar i form av ett antal pilotprojekt. Utrustning Datorkostnad Lönekostnader Mät/felövervakning 10 nätstationer Informations & Kommunikatios-system (ICT) (Uppgraderingsinvesteringar) EMS-Nätstationer 0,7 MSEK (Uppgraderingsinvesteringar) 1 MSEK 0,1 0,4 0,2 0 Fel-övervakning HSP slingor (Uppgraderingsinvesteringar) 2 MSEK 0,4 1 0,6 0 Timmätning nätstationer (Uppgraderingsinvesteringar) 0,11 MSEK 0 0, , ICT EMC-DRC-BMS (Uppgraderingsinvesteringar) 2 MSEK 0,2 1 0,6 0,2 Timmätning nätstationer (Uppgraderingsinvesteringar) 0,11 MSEK 0 0, Ackumulering och lagring av energi, För att i största möjliga mån kunna nyttogöra den energi som produceras vid tillfällen av låg efterfrågan ska vi utvärdera olika lösningar för att ackumulera och lagra energi. En intressant möjlighet som ska ingå i detta scope är att testa och utvärdera potentialen i att lagra elenergi i batterier. Projektet har därför för avsikt att installera två stationära batterier med en kapacitet på 10 MWh. Målsättningen är att testa och utvärdera potentialen för lagring av energi i distribuerade stationära batterier kopplat till elbilsladdning. 24

25 WP3 (kostnader i MSEK) Ackumulering av energi eller annan lagring utanför/skillt från fastigheterna Utrustning Stationära batterier 2 st (Tilläggsinvestering) 20 MSEK Det lägre effektbehovets påverkan på framtida dimensionering av fjärrvärmeledningar Genomföra analys över riskerna med att dimensionera ned fjärrvärmeledningar - beräkningar och sammanställning av erfarenhetsdata. En viktig förutsättning är att det inte påverkar leveranssäkerheten. Lönekostnader 0,3 MSEK 0,2 0, Fjärrkyla med låg primärenergifaktor Ta fram en kylalösning för Hyllie med låg primärenergifaktor. Eventuellt utnyttja grundvattensänkning vid citytunneln. Idag pumpas ca 150 m 3 /timme för att sänka grundvattennivån. Vattnet håller ca 10 C och möjlig kylleverans från frikyla är därmed ca 1 MW. Framtida kylbehov i Hyllie kommer att kartläggas ytterligare. Eventuellt behöver kylaförsörjningen kompletteras med högeffektiva kylmaskiner eller borrhålslager. Arbetet genomförs av intern kompetens tillsammans med extern expertis inom geotermi. Målsättningen är att utveckla energieffektiv kylalösning i Hyllie för främst kommersiella fastigheter Lönekostnader 0,5 MSEK 0,3 0,2 0 0 Konsultkostnader 0,5 MSEK 0,3 0,

26 7.4.6 Inkoppling av distribuerad energi på fjärrvärmenätet Att testa och simulera påverkan på fjärrvärmenätet och optimera användandet av distribuerad produktion. Ta fram lösningar för fastighetsoperatörer och byggherrar samt testa modeller för att stimulera projektering av distribuerad produktion i fastigheterna. Målet är att 30 % av fastigheterna ska installera någon form av distribuerad produktion. Målsättningen är att optimera utnyttjande av distribuerad energi. Mål att minst 30 % av fastigheterna ska installera distribuerad energiproduktion. Lönekostnader 0,15 MSEK 0, Konsultkostnader 0,15 MSEK 0, Inkoppling av distribuerad energi på elnätet Utbyggnad av lokal elproduktion sker med solceller och små vindkraftverk. Vi vill utvärdera tjänster för att fastighetsoperatörer på ett så bra sätt som möjligt skall kunna tillgodogöra sig sin egenproduktion. Vi vill medverka till utvecklingen inom småskalig elproduktion, t.ex. genom att pilottesta nettodebitering och ta fram lösningar för marknadsmässigt investeringsstöd som elcertifikat, skattelättnader etc. Målsättningen är att optimera utnyttjande av distribuerad el-energi. Mål att minst 30 % av fastigheterna ska installera distribuerad energiproduktion. Utrustning 2 MSEK 0 1 0,5 0,5 Lönekostnader 0,2 MSEK 0 0, Ny förnybar produktionskapacitet För att möta behovet av förnybar energi krävs investeringar i ny produktionskapacitet. För att klargöra behoven för Hyllie ska en simulering av energi- och effektbalansen tas fram, som åskådliggör behovet av additionell produktionskapacitet för både värme kyla och el. Målsättningen är att tillföra motsvarande ny förnybar produktionskapacitet som krävs för att uppnå en energibalans med 100 % återvunnen eller förnybar energi 26

27 WP3 Lönekostnader Konsultkostnader Förstudie: Biogasdrivna kylmaskiner/värmepumpar (kretslopp VA Syd) 0,15 MSEK 0, ,15 MSEK 0, Investeringar totalt WP3 Investeringar WP3 fördelat över perioden till : WP3 Utrustning 1,5 14,51 11,18 0,5 Datorkostnader 0,3 1 0,6 0,2 Lönekostnader 2,6 3,17 0,4 0,4 Konsultkostnader 3,61 0,4 0 0 Piloter/Tester 2,9 2,7 1 0 WP3 (kostnader i MSEK) Forsknings och Utvecklingsinsatser tillsammans med högskolor och universitet om bla åtgärder för att minska effekten och primärenergianvändningen Lönekostnader 1,7 MSEK 0,3 0,6 0,4 0,4 Piloter/Tester WP3 Utveckling nätövervakning 0,2 MSEK (Lönekostnader) 0,1 0,1 0 0 Utveckling effektbalansering med laststyrning 2 MSEK (1 Lönekost, 1 Konsultkost) 0,6 0,8 0,6 0 Utveckling Smart Grid IT 20% av budget 0,4 MSEK 0,2 0,2 0 0 Utveckling Smart Grid Värmenät 1 MSEK 0,4 0,6 0 0 Kommunikation EMS/BMS 2 MSEK 0,6 1 0,4 0 Pilot Nobel (EMS-system) 1 MSEK Summa (MSEK): 6,6 27

28 8. WP4 - Systemintegration och gränssnitt från konsument till system 8.1 Motivering/Bakgrund I Hyllie tas ett helhetsgrepp för hållbar stadsutveckling. Energilösningarna i Hyllie ska ha en hög självförsörjandegrad och kännetecknas av samverkan mellan olika system i infrastrukturen, däribland avfall, vatten och avlopp men även nya så som elektrifiering av transport sektorn. Infrastrukturen ska anpassas och användas som en plattform för att kunna optimera samspelet mellan de olika förutsättningarna och behoven i Hyllie. Ambitionen för Hyllie är att visa på hur vi kan optimera det framtida energisystemet men även med ambitionen att ta till vara på Malmös och Hyllies specifika förutsättningar. För att åstadkomma en hållbar och effektiv energilösning ska helhetsperspektiv tillämpas för energilösningen i Hyllie med fokus på att ha en hög självförsörjandegrad där resurser återförs som nyttigheter till stadsdelen (t.ex. avfall till energi och biogas) samt på en hög systemverkningsgrad där använd energi balanseras mot tillgänglig energi i systemet. System- och livscykelperspektiv är viktigt att beakta för att skapa energieffektivitet i hela värdekedjan. En mycket viktig framgångsfaktor för målen med Hyllie är att det finns kommunikativa och integrerande bryggor mellan de olika gränssnitten i Hyllie. Exempelvis så ska distributionssystemen kunna samverka med fastigheterna, som i sin tur skall kunna interagera med användarna. En stor utmaning är själva snittet mellan olika infrastrukturer, segment och delar i värdekedjorna. 8.2 Frågeställningar 1. Hur skapar vi ett system som kommunicerar och samordnas för optimerat samspel genom alla delar av värdekedjan från produktion, distribution och konsumtion samt mellan olika energibärare? 2. Hur skapar vi en energi- och effektbalans i Hyllie med endast förnybar eller återvunnen energi, med en hög självförsörjandegrad? 3. Hur utnyttjas synergier mellan olika infrastrukturer, energi, transport, avfall, VA på bästa sätt? 4. Hur utnyttjas och nyttogörs synergier mellan olika segment i Hyllie på bästa sätt där någons spill kan vara den andres resurs? 8.3 Övergripande mål WP4 Uppnå en helhetslösning som säkerställer hög resurs- och energieffektivitet genom alla led i värdekedjan för el, värme, kyla och transporter som understödjer målen till 20 % energieffektivisering, ett totalt primärenergiutnyttjande som understiger 1,0 och en energiförsörjning som är baserad på 100 % återvunnen eller förnybar energi. 8.4 Genomförande 8.4.1Hållbara transportlösningar, Hyllie är en kommunikationsnod med goda möjligheter till miljövänliga transporter. Kopplingarna mellan olika transportslag ska utvecklas. Hur kan system för hållbara transporter etableras i Hyllie, och ge förutsättningar för till exempel el- och biogasfordon 28

29 Målsättningen är att utveckla och testa kopplingar mellan olika transportslag och dess interaktion mot fastighetsknuten infrastruktur Utrustning Lönekostnader Konsult kostnader Smart laddningsinfrastruktur för bilpooler, kommersiella fastigheter och för boende 1,25 MSEK Förstudie och projektledning för upprättande av smart laddinfrastruktur kopplat till fastigheter 0,5 MSEK Planering, installation och entreprenad av laddningsinfrastruktur 0,75 MSEK 0 0,45 0,4 0,4 0 0,3 0,3 0,15 0,2 0,3 0 0 Utrustning Etablering av tankstation för biogas 6,5 MSEK 0 0 3, Upprätta en energi och effektbalans för Hyllie En studie ska göras om hur energibalansen i Hyllie utvecklas över tiden, och bevaka förutsättningarna för att så småningom kunna etablera en full försörjning genom förnybar eller återvunnen energi till år Utöver försörjningssituationen för fjärrvärme och kyla inkluderas även möjligheterna för lokal, förnybar elproduktion, såsom till exempel vindkraft. Vi utreder också hur stort inslag av lokal produktion av el och värme som kan genereras direkt i fastigheterna. Vi ska, tillsammans med VA SYD och Malmö stad, hitta lämpliga beräkningsgrunder för avfall och energiförbrukning för de olika segmenten i Hyllie. Målsättningen är att ta ett helhetsgrepp om energi- och effektbehov som även inkluderar resurser Utrustning Extra flödesmätare (in/ut ur Hyllie) montering av flödes- och temperaturmätare på in- och utgående ledningar i Hyllie. 0,3 MSEK 0 0,15 0,15 0 Lönekostnader Förstudie Mätning Energianvändning olika energislag 12 manmånader 2,720 MSEK 1 1, Arbeta fram energibalans VA SYD Malmö Stad 0,5 MSEK (lönekostnader) 0,

30 8.4.3 Utvärdera synergier mellan olika infrastrukturer Optimering av olika energibärare och implementera lösningar för en hög självförsörjandegrad samt optimerade resurskretslopp. Verka för energi- och resurseffektivitet samt ursprung av energi i val av energilösning och understödja dessa med utvärdering av modeller för olika systemval. Förutsättningarna för effektiv energianvändning påverkas till stor del av val av system och övergripande tekniska lösningar. Målsättningen är att skapa en optimering mellan olika sammanlänkade infrastrukturer med fokus på energi- och resurskretslopp Utvärdera synergier mellan olika segment i Hyllie, Sammanlänkning mellan olika förutsättningar, potentialer och behov för att hitta synergieffekter mellan olika infrastrukturer, för att nyttogöra outnyttjade energiflöden. Målsättning att utveckla och testa lösningar för lokal optimering av energi mellan fastigheter med olika lastprofiler Skapa interagerande system mellan olika gränssnitt i Hyllie Målsättningen är att skapa interagerande system mellan olika gränssnitt i Hyllie målsättning att utveckla och testa lösningar för interaktion mellan slutanvändare- fastighet-energisystem Forsknings och Utvecklingsinsatser tillsammans med högskolor och universitet Målsättning att utnyttja Hyllie som skarp fallstudie avseende systemintegration i det framtida energisystemet. Lönekostnader 2,5 MSEK 0,4 0,7 0,7 0,7 30

31 8.5 Investeringar Totalt WP4 Investeringar WP4 fördelat över perioden till : WP4 Utrustning 0 0,6 4,05 3,04 Lönekostnader 2,1 2,72 0,7 0,7 Konsultkostnader 0 0,3 0,3 0,15 31

32 WP5 - Marknadsmodeller för framtida energisystem 9.1 Motivering/Bakgrund Framtidsanpassning av energisystemen drivs av dels ökad andel förnybar produktion (främst vindkraft) i energisystemet, vilket skapar ett behov av intelligentare elnät. Vi ser även en större andel anslutningspunkter längre ner i energinätens värdekedja i takt med att möjligheterna till egen energiproduktion ökar. Även nya laster så som introduktionen av elfordon kommer att ställa andra krav på energisystemet och driva på utvecklingen. I takt med att energisystemen utvecklas förändras även slutanvändarens roll, som blir allt mer integrerad och viktig som komponent vid balansering av uttagen effekt. Incitament för konsumenten att ta en mer aktiv roll i såväl energi- och effektoptimering som produktion blir allt viktigare. En ambition för Hyllie är att se vilka samhällsnyttor som kan skapas och vilka marknadsaktörer som är lämpliga att samverka med för att nå de högt uppsatta målen. 9.2 Övergripande mål Generera empiriska data och kunskap som krävs för att skapa underlag till hur framtida regelverk bör förändras och utvecklas för att ge rätt styrsignaler samt rätt förutsättningar till olika aktörer från konsument till energileverantör att aktivt bidra som en integrerad del av energisystemet. 9.3 Genomförande Utvärdera potentialen för Smart Grid funktionalitet i elnätet Målsättningen är att med skarpa testdata som bas identifiera potentiell roll för systemoperatören för distribution och dess gränssnitt mot konsument samt TSO (Svenska Kraftnät) Lönekostnader Förstudie affärsmodeller 12 manmån, 2,720 MSEK 1 1, Samarbeta med andra marknadsaktörer Söka nya samarbetsformer med andra marknadsaktörer för att kunna erbjuda tjänster som ligger utanför ramen av traditionell affärsverksamhet för ett energibolag. Kundens nya roll i energisystemet ställer krav på nya lösningar som bygger på samordning/samarbeten mellan olika aktörer. Målsättning att undersöka potential för effektiva konsumentlösningar genom samverkan mellan olika infrastrukturaktörer 32

33 9.3.3 Distribuerad energi för el och värme, Målsättning att testa nya prismodeller samt identifiera behov av förändringar för att ytterligare stimulera distribuerad produktion Forsknings och Utvecklingsinsatser tillsammans med högskolor och universitet. För att kunna utnyttja Hyllie som praktiskt exempel på hur framtida lösningar kan fungera krävs R&Dinsatser med inriktning på att adressera marknads- och regelverksmässiga förutsättningar, begränsningar och utvecklingsbehov som grundar sig på empiriska data från Hyllie-projektet. Specifika frågeställningar som behöver studeras på ett djupare plan är rollfördelning och förutsättningar för respektive aktör i det framtida energisystemet, i synnerhet konsumentens roll. Vidare behöver studier genomföras kring vilka vägval och utvecklingsalternativ som blir mest fördelaktiga i ett samhällsekonomiskt och systemmässigt perspektiv, återigen med utgångspunkt från direkt output som kommer att genereras i genomförandet av Hyllie-projektet. Målsättningen att genomföra empiriska studier med Hyllie som bas för att adressera marknads- och regelverksmässiga förutsättningar. Lönekostnader 5MSEK 0,5 1,5 1,5 1,5 9.4 Investeringar totalt WP5 Investeringar WP5 fördelat över perioden till : WP5 Lönekostnader 1,5 3,22 1,5 1,5 Piloter/Tester 0,3 0,2 0 0 Piloter/Tester Utveckling Uttagen effekt abonnemang 0,5 MSEK (0,2 lönekost, 0,3 Konsult kost) 0,3 0,2 0 0 Summa (MSEK): 0,5 33