KESKO ÅRSBERÄTTELSE 1998

Transkript

1 KESKO ÅRSBERÄTTELSE 1998 Årsberättelse 1998

2 Innehåll Kesko Kesko i korthet... 1 Verkställande direktörens översikt... 2 Keskos uppgifter och roll... 4 Keskos framtidsbild, strategi och värden... 6 Förändringar i omvärlden... 8 Organisation Affärsverksamhet Divisionerna i korthet Dagligvarudivisionen Specialvarudivisionen Järn- och lantbruksdivisionen Kaukomarkkinat och VV-Auto Resursdivisionen, ekonomi- och administrationsdivisionen Personal Kesko och miljön Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse Kalkylscheman för nyckeltalen Koncernen i siffror Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter till bokslutet Förslag till vinstfördelning Revisionsberättelse Förvaltningsrådets yttrande Aktier och aktieägare Styrelse och ledning Förvaltningsråd Styrelse Direktörer Dotterbolag Tilläggsuppgifter K-affärer Adresser Tilläggsuppgifter om Kesko som investeringsobjekt Information för aktieägarna... 77

3 Nyckeltal , Milj.e Omsättning, Mmk Förändring av omsättningen, % 4,7-2,3 10,5 18,6 2,1 Rörelsevinst, Mmk Rörelsevinst i % av omsättningen 1,4 1,7 1,6 1,9 2,2 Vinst före extraordinära poster, Mmk Vinst före extraordinära poster, % 1,7 2,6 2,5 2,0 2,2 Balansomslutning, Mmk Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,3 8,8 9,0 8,2 8,9 Avkastning på eget kapital, % 5,0 7,1 7,3 6,6 6,5 Investeringar, Mmk Nettokassaflöde från rörelsen, Mmk Soliditet, % 52,8 55,6 51,9 53,2 56,7 Skuldsättningsgrad, % 47,2 44,4 48,1 46,8 43,3 Antal anställda (i genomsnitt) Dividend/aktie, mk 1,40 1,90 2,00 3,00 4,00 * 0,67 e * Resultat/aktie, mk 3,78 5,61 6,05 5,83 6,01 1,01 e P/E-tal (pris/vinst) 14,6 9,7 10,7 14,8 12,7 Eget kapital/aktie, mk 77,10 80,70 84,26 88,18 92,72 15,59 e * förslag till bolagsstämman Omsättningen ökade med 2 %. Rörelsevinsten ökade med 16 %. Avkastningen på sysselsatt kapital ökade. Dividendförslag 4,00 mark per aktie. Utvecklingen tertialvis I/1997 I/1998 II/1997 II/1998 III/1997 III/1998 Omsättning, Mmk Förändring av omsättningen, % 32,4-4,5 21,5 1,0 18,9 2,1 Rörelsevinst, Mmk Rörelsevinst i % av omsättningen 1,0 1,4 2,9 2,4 1,9 2,7 Vinst före extraordinära poster, Mmk Soliditet vid periodens slut, % 46,1 51,8 51,9 54,3 53,2 56,7 1 euro = 5,94573 mk Siffrorna för mera detaljerat i mark och euro på sidorna

4 År 1998 Koncernen uppnådde ett rekordresultat, 791 miljoner mark. Kesko sålde enligt sin fastighetsstrategi fastighetsinnehav till ett värde av ca en miljard mark. Plussa befäste sin ställning som det ledande stamkundssystemet inom handeln i Finland. Vid årets slut var antalet Plussa-kort 1,9 miljoner, fördelade på 1,1 miljoner hushåll. Stjärn Optiker-kedjan, som har bildats av Keskos dotterbolag Kaukomarkkinat Oy, inledde sin verksamhet i september. Vid årets slut hade kedjan redan ca 100 verksamhetsställen. Som koncernchef för Kesko tillträdde ekonom Matti Honkala. Koncernens omsättning, Mmk Koncernens rörelsevinst, Mmk Koncernens rörelsevinst i % av omsättningen Koncernens vinst före extraordinära poster, Mmk ,4 1,7 1,6 1,9 2, Koncernens avkastning på sysselsatt kapital, % Koncernens avkastning på eget kapital, % Koncernens investeringar, Mmk Koncernens soliditet, % 7,3 8,8 9,0 8,2 8,9 5,0 7,1 7,3 6,6 6, ,8 55,6 56,7 51,9 53,

5 Kesko i korthet Omsättningen divisionsvis Kesko är ett marknadsförings- och logistikföretag som också utvecklar affärskoncept och verksamhetsmodeller för handeln. För Keskos kommersiella verksamhet ansvarar dagligvaru-, specialvaru- samt järn- och lantbruksdivisionen. Divisionernas kunder är K-köpmän och övriga partihandelskunder. Divisionerna ansvarar inom sina affärsområden för marknadsföring, inköp, logistik och affärsplatser samt inom special-, järn- och lantbrukssektorn för detaljhandel. Dagligvarudivisionen 52,2 % Specialvarudivisionen 15,1 % Järn- och lantbruksdivisionen 21,4 % Kaukomarkkinat 4,0 % VV-Auto 6,5 % Övriga 0,8 % Dagligvarudivisionen betjänar som partiaffär K-affärskedjorna och andra detaljhandelsaffärer, cateringkunder samt dessutom K-Cash & Carry Ab:s kunder. Specialvarudivisionen idkar såväl parti- som detaljhandel. Divisionens varusektorer är hemteknik, sportartiklar, skor, kläder, hushållsartiklar och inredningsmaterial. Järn- och lantbruksdivisionen anskaffar, säljer och levererar varor och tjänster för byggande, fastighetsskötsel, renovering, lant- och skogsbruk, transporter, mark- och anläggningsarbeten samt fritidssysselsättningar. Kaukomarkkinat är Finlands största och mest diversifierade internationella handelshus, som har över 20 dotterbolag eller representationskontor utomlands. I Finland är Kaukomarkkinat ledande leverantör i sportartikel-, klock- och hemelektronikbranschen. VV-Auto är importör av Volkswagen, Audi och Seat personbilar och Volkswagen varubilar, som tillverkas av Volkswagen-koncernen. Resursdivisionen ansvarar för koncernens fastigheter, IT- och logistiktjänster som stöder affärsverksamheten samt riskhantering. Ekonomi- och administrationsdivisionen sköter koncernens finansiering och ekonomistyrning samt producerar administrativa tjänster för affärsenheterna. Kesko bildas och verksamheten inleds K-köpmannagruppen tar form. K-skylten blir gruppens symbol Specialaffärsnät skapas: bl.a. K-järn- och K- textilaffärer. Egen livsmedels- och beklädnadsindustri samt kafferosteri På Helsingfors Börs Centrallager i Haxböle i Vanda. Avyttringen av den egna industrin börjar, Självbetjäningsbutiker och K-hallar uppstår Den första Citymarketen grundas Stora investeringar i affärsplatser och lagerhållning. Aktiekapitalet ökas med 700 Mmk nya aktieägare. Pirkkaprodukterna. Kedjeverksamhet och affärstypsmärken. Kaukomarkkinat Oy och Anttila Oy till Kesko. Stamkundssystemet Plussa skapas. 1

6 Verkställande direktörens översikt År 1998 var för handeln det femte tillväxtåret i följd. Enligt Näringslivets Forskningsinstituts uppskattning ökade värdet av den privata konsumtionen i fjol med ca 5,5 % och värdet av de privata investeringarna med drygt 10 %. Enligt uppgifter insamlade av Handelns Centralförbund ökade värdet av partihandeln med 10 % år Framgångsrikast inom partihandeln var handeln med bilar, elektronik, bygg- och inredningsmaterial, maskiner samt sport- och fritidsartiklar. Detaljhandelsförsäljningen ökade med närmare 7 %. Den ekonomiska tillväxten i Finland baserar sig i år i allt högre grad på tillväxten inom servicenäringarna och den inhemska konsumtionen. Detaljhandeln förutspås en tillväxt på ca 3,5 % och partihandeln en tillväxt på ca 4 %. I slutet av fjolåret stagnerade partihandelsförsäljningen speciellt inom de varusektorer där industrins andel av kunderna är betydande. De finländska konsumenternas tro på en gynnsam ekonomisk utveckling är enligt stastistikcentralens konsumentbarometer dock fortfarande stark. Ännu i början av januari 1999 trodde konsumenterna på en fortsatt ekonomisk tillväxt. Detta skapar goda verksamhets- och tillväxtförutsättningar för såväl partihandeln som detaljhandeln. De gällande inkomstavtalen och den låga inflationen bidrar till en ökning av realinkomsterna, vilket är positivt för handeln. Detta år kommer för handeln att vara en tid av aktiv anpassning till år Också handelns anpassning till euron började omedelbart vid årets början, bl.a. genom tydliga prismärkningar i detaljhandeln. Kesko har en god beredskap att hantera europriser. Positivt är att kostnaderna för övergången till den nya valutan tycks bli klart lägre än väntat. Kesko har förberett sig på millennieskiftet ända sedan början av 1980-talet. För att säkerställa en störningsfri övergång till det nya årtusendet har styrelsen tillsatt en styrgrupp, som övervakar och styr alla våra tidsbundna funktioner. Strategierna för logistik, informationsadministration och fastighetsinnehav, som är funktioner av stor betydelse för Keskos konkurrenskraft, förnyades i fjol. En ytterligare precisering av strategierna fortgår i år även på våra övriga nyckelområden. Till stöd för de nya strategierna har förnyelser i organisationen varit nödvändiga. Koncernstyrelsens arbetsfördelning ändrades i fjol och divisionernas ansvarsområden har preciserats för att divisionerna effektivare än förut skall kunna verka i hela koncernens intresse och bidra till dess framgång. PB

7 De nya strategierna och organisationsförnyelserna stöder också vår strävan att uppnå de ekonomiska mål som vi har ställt upp. En effektivare verksamhet förbättrar kapitalanvändningen i alla delar av koncernen. Enligt vår fastighetsstrategi lättade vi på koncernens balans genom att sälja fastigheter och aktier. Realiseringen av fastigheter fortsätter i år. För att förbättra verksamhetskvaliteten och sänka kvalitetskostnaderna startade vi i fjol ett kvalitetsutbildningsprogram för personalen, som vi kommer att fortsätta med även i år. Inom koncernen tävlar vi också om ett internt kvalitetspris, vilket är ägnat att sporra personalen till en god arbetskvalitet. På hemmamarknaden påverkas handelns verksamhetsförutsättningar av den nya bygglagen, vars bestämmelser om stora affärsenheter trädde i kraft i början av mars detta år. Lagen fördröjer och försvårar avsevärt byggande av stora enheter. Kesko ämnar dock aktivt anpassa sig till den nya situationen. Fjolårets vinst på 791 miljoner mark före extraordinära poster var den bästa i Keskos historia. Vi är nöjda med det uppnådda resultatet. Vår växande omsättning och Keskokoncernens verksamhet, som hela tiden diversifieras, skapar goda förutsättningar för goda resultat även i fortsättningen. Kesko har en god beredskap och tillräckliga resurser till att vara en föregångare inom handeln och branschens ledande företag även i framtiden. På Keskos styrelses vägnar vill jag tacka hela koncernens personal för ett gott arbete och ett rekordresultat samt våra kunder och övriga intressentgrupper för ett gott samarbete. Matti Honkala 3

8 Keskos uppgifter och roll Kesko anskaffar, lagrar och transporterar varor och producerar övriga tjänster på ett sådant sätt att det lönar sig för K-köpmännen och andra kunder att göra sina anskaffningar från Kesko. Kesko producerar också mervärde för sina kunder genom att utveckla affärstyper, skaffa affärsplatser och erbjuda rådgivnings-, utbildnings- och undersökningstjänster. Centrala uppgifter är dessutom att bilda sortiment och utveckla marknadsföringssamarbetet med industrin och K-köpmännen. Kesko ger ut flera tidskrifter som är avsedda för kunderna, t.ex. Pirkka, Maatilan Pirkka, Birka och Åker-Birka. KESKOS EGEN DETALJHANDELSVERKSAMHET Kesko har en betydande egen detaljhandel. Anttila Oy är med sin varuhushandel och postorderförsäljning Finlands största detaljhandlare i specialvaror. Citymarket Oy är ett detaljhandelsbolag för Citymarketernas specialvaruhandel. Övriga detaljhandelsbolag är K-maatalousyhtiöt Oy inom lantbrukssektorn, Aleksi 13 Oy inom beklädnadsbranschen, Stjärn Optiker-kedjan inom optikbranschen samt Academica Oy, som säljer IT-utrustning och tjänster. Dessutom har Kesko detaljhandelsverksamhet i Sverige enligt koncepten för K-rauta och Aleksi 13. Om bolagen informeras i textavsnitten om divisionerna, som börjar på sidan 11. KESKOS LEVERANTÖRER I Finland har Kesko ca leverantörer och utomlands ca De största importländerna är Tyskland, Spanien, Sverige, Japan och Italien. KESKOS KUNDER Keskos viktigaste enskilda kundgrupp är K-köpmännen, vars andel av Keskos försäljning utgör ungefär hälften. K-köpmännen är självständiga företagare, som är aktieägare i Kesko och berättigade att använda K-kännetecknet eller andra av kedjornas marknadsföringstecken. K-köpmannen ansvarar som företagare för kundtillfredsställelsen och för affärens resultatrika verksamhet. PB

9 PRODUCENTER KESKO KESKOS KUNDER KONSUMENTER Lantbruk Industriell produktion Import Övriga samarbetspartner Inköp Inköpslogistik Returlogistik, återvinning Varuanskaffning och marknadsföring Logistik Produktundersökning och kvalitetssäkring Övriga kundtjänster Beställningar Marknadsföring och leveranslogistik Returlogistik, återvinning K-dagligvaruaffärer K-specialaffärer Övriga detaljhandelsaffärer Industri, bagerier, restauranger Inköp Varuleverans Returlogistik, återvinning Keskos inköp Keskos kunder I Finland 80,8 % Utomlands 19,2 % Keskos inköp 1998 uppgick till totalt Mmk. K-köpmän 51 % Övriga företags- och partihandelskunder 34 % Konsumenter (detaljhandel) 15 % Keskos omsättning 1998 var totalt Mmk. 5

10 Keskos framtidsbild, strategi och värden Kesko ser som sin framtidsbild att vara det bästa och mest ansedda företaget inom handelsbranschen. KESKOS MÅL Goda resultat avkastning på sysselsatt kapital minst 12 % avkastning på eget kapital minst 10 % De nöjdaste kunderna och framgång på marknaden Utmärkta arbetssätt, produkter och tjänster Kompetenta och entusiastiska människor KESKOS DIVIDENDPOLICY Kesko utdelar en dividend på minst en tredjedel eller hälften av resultatet per aktie om soliditeten överstiger 50 %. KESKOS GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN Kundtillfredsställelsen är det centralaste av våra grundläggande värden. Övriga värden är medel för att uppnå kundtillfredsställelse. Kundtillfredsställelse är resultatet av lyckad service och högklassiga produkter. Genom kundtillfredsställelse skapas och säkerställs en bestående kundrelation. Företagaranda innebär tro på företagsamheten och den egna kompetensen samt flit och vilja att utvecklas i arbetet och göra resultat. Resultatrik verksamhet innebär ett gott ekonomiskt resultat och en hög verksamhetskvalitet. Samarbete - internt och externt - förbättrar parternas konkurrenskraft och resultat. Kontinuerlig förnyelse innebär att aktivt ta vara på kundernas behov och nya möjligheter, att bemöta det nya med öppenhet och oräddhet samt att kontinuerligt utveckla verksamheten. Ansvarskänsla och ett ärligt handlingssätt möjliggör en fullödig och aktiv verksamhet i ett föränderligt samhälle. Respekt för människan, att bry sig om andra människor och en god gemenskapskänsla skapar en fungerande arbetsgemenskap. ANSVARSKÄNSLA KONTINUERLIG FÖRNYELSE KUNDTILLFREDSSTÄLLELSE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN SAMARBETE FÖRETAGARANDA RESULTATRIK VERKSAMHET Kesko är en växande och lönsam föregångare inom handelsbranschen. Keskos syfte är att betjäna sina kunder med de bästa produkterna och tjänsterna samt att vara ett ansett företag som arbetsplats, samarbetspartner och investeringsobjekt. PB

11 KESKOS LEDARSKAPSMODELL Ledarskapsmodellen tillämpas för att styra organisationen samt planera och leda verksamheten så att de uppställda målen nås. Grunden för Keskos ledarskapsmodell utgörs av kundorientering, interaktion och köpmannaföretagsamhet. Kundorienteringen innebär att varje kund som samarbetspartner har en riksomfattande kedjeenhet vid Kesko. LOGISTIKSTRATEGI Keskos logistikstrategi styr hela varuflödet och därtill hörande information. Informationshanteringen görs till ett suveränt verktyg i logistiken. Leveranskedjans genomsläppningsförmåga förbättras genom att de logistiska arbetsmodellerna ses över och förenhetligas. Genom att förena beställningar, sänka kostnaderna och snabba upp funktionerna stärker Kesko sin ställning som den bästa distributionskanalen ur såväl leverantörernas som kundernas synvinkel. IT-STRATEGI Ledningen av informationstekniken sammankopplas med planeringen och ledningen av affärsverksamheten och blir en normal del därav. Kostnadseffektiviteten säkerställs genom helhetslösningar som lämnar tillräckligt med rum för differentiering inom de enskilda divisionerna, varvid reaktionsförmåga och flexibilitet eftersträvas. Koncernens tekniska grundstruktur utvecklas och upprätthålls med inriktning på interoperativitet och kostnadseffektivitet. Den egna kompetensen riktas mot strategiskt viktiga objekt och för att uppnå effektivitet ökas användningen av färdiga program och övriga tjänster som finns på marknaden. FASTIGHETSSTRATEGI Kesko skapar förutsättningar att stärka sin konkurrensposition både genom att äga och hyra affärsplatser. Strategin bygger på en kontinuerlig utvärdering av fastigheternas betydelse ur koncernens synvinkel. Försäljningen av fastigheter och affärslokaler fortsätter med målsättningen att lätta på fastighetsbalansen. Effektivitet och en bättre avkastning på fastighetskapitalet söks genom koncentration av funktioner och kompetens till Kesko Fastighet. Kestra Kiinteistöpalvelut Oy ser till att fastighetsegendomens värde bevaras genom en god fastighetsskötsel. ETISKA REGLER År 1998 gjordes bland personalen en etisk utvärdering av värdet Ansvarskänsla och ett ärligt handlingssätt i praktiken. Avsikten med utvärderingen var att den skulle tjäna som grund för de etiska regler för personalens arbete som håller på att utarbetas utgående från bolagets värden. En anknytning till detta har också beredningen av etiska regler för Keskokoncernen som i huvudsak grundar sig på Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendationer och avtal. Reglerna gäller all inköpsverksamhet. I de interna förhållningsreglerna har ända sedan 1980-talet ingått ett förbud mot köp av varor av företag som använder sig av barnarbetskraft. Övervakningen av förbudet har ytterligare effektiverats i Fjärran Östern, där de bolag som för Keskos räkning sköter inköpen av specialvaror och deras kvalitetskontroll, har infört villkoret om förbud mot barnarbetskraft i de skriftliga köpeavtalen med tillverkarna. 7

12 Förändringar i omvärlden Keskos omvärld påverkas starkt av de ekonomiska utsikterna för Finland och den tilltagande konkurrensen både i Finland och det övriga Europa. Verksamhetens kvalitet och en kontinuerlig förbättring av den säkerställer en bestående konkurrensfördel. Bl.a. ibruktagande av euron ställer nya krav på handelns funktioner. Då funktionerna effektiviseras blir informationsteknikens roll allt mera framträdande. Att hantera och styra en logistik som baserar sig på produkt- och efterfrågeinformation är viktiga framgångsfaktorer för handeln. KESKO OCH EURON En avgörande faktor vid fastställelsen av Keskos eurotidtabell har varit att största delen av Keskos kunder finns i Finland. Detaljhandeln kommer att använda sig av mark tills konsumenterna har fått eurosedlar och -mynt till förfogande, dvs. till slutet av övergångsperioden. Keskos eurotidtabell framgår av styrelsens verksamhetsberättelse på sidan 34. I börskontakterna och finansieringsfunktionerna övergick Kesko till euro omedelbart vid 1999 års början. Man hade då också full beredskap att motta och sända fakturor i euro. Då faktureringen av ca hälften av Keskos importhandel har skett i euroområdets valutor, minskar övergången till euro avsevärt såväl kostnaderna för valutaväxling som valutariskerna. Av finländska leverantörer har Kesko i första hand önskat fakturor i mark. K-linkki Oy levererade i slutet av räkenskapsåret till K-köpmännen de systemändringar som behövs för presentation av europriser. Keskos representant var ordförande för Handelns Centralförbunds EMU-arbetsgrupp och deltog i de av EUkommissionen ledda förhandlingarna mellan handeln och konsumenterna, som resulterade i att ett alleuropeiskt avtal om distribution av euroinformation undertecknades De ändringar av datasystemen som euron kräver hos Kesko blev i nödvändig omfattning klara före räkenskapsårets utgång. Enligt Tietokeskos uppskattning har arbetena hittills krävt ca 170 dagsverken. Ändringsplanen för de tre följande åren är klar. ÅR 2000 Om Keskos förberedelser inför år 2000 informeras i styrelsens verksamhetsberättelse på sidan 34. ÄNDRINGARNA I DEN NATIONELLA LAGSTIFTNINGEN Den viktigaste enskilda ändringen i lagstiftningen som påverkar Keskos verksamhet är den nya markanvändnings- och bygglagen. Bestämmelserna om storbutiker i den nya lagen träder i kraft I sin helhet träder lagen i kraft och ersätter den nuvarande byggnadslagen. Förnyelsen påverkar avsevärt planläggning och byggande av affärer, vilket påverkar Keskos fastighets- och etableringsstrategi. I den nya lagen har för första gången i Finlands lagstiftning definierats begreppet stor detaljhandelsenhet, varmed avses en affär med över kvm våningsyta. Med stor detaljhandelsenhet avses dock inte affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme. Enligt lagen får stora detaljhandelsenheter inte placeras utanför ett område som är avsett för centrumfunktioner, om inte området i detaljplanen särskilt har anvisats för detta ändamål. Begreppet affär för specialvaror som kräver mycket utrymme har inte exakt definierats i lagen, vilket ger myndigheterna en rätt omfattande prövningsmakt vid tillämpningen av lagen. Också den lokala beslutsmakten i planläggnings- och bygglovsfrågor ökar. I praktiken kommer den nya lagen troligtvis att fördröja byggandet av stora dagligvaruenheter utanför planläggningsområdena. Kesko försöker stärka de nuvarande servicecentrumen i stället för att satsa på storbutiker utanför planläggningsområdena. Förändringarna i partihandelsförsäljningen och BNP, % BNP Partihandelsförsäljning ETLAs uppskattning 1999 Källa: Statistikcentralen. PB

13 Hantering av finansiella risker För hanteringen av Keskokoncernens finansiella risker ansvarar Kesko Abp:s finansieringsenhet. Koncernens långtidsfinansiering har i regel arrangerats via moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts genom interna lån inom koncernen. Koncernbolagens inhemska kassaflöden nettas genom koncernkonton och finansieringsenheten ansvarar för placeringen av likviditetsöverskottet. RÄNTERISKEN För hantering av ränterisken är koncernens upplåning och placeringar spridda på instrument med fasta och rörliga räntor, varvid derivativavtal används som hjälpmedel. Syftet är att skydda sig mot negativa verkningar av förändringar i räntenivån. Räntebindningstiden för lån från penninginstitut var under räkenskapsperioden i genomsnitt två år och för likvida medel två månader. VALUTARISKEN Koncernens valutarisker härrör sig i huvudsak av kommersiella leverantörsskulder. Om skyddet mot dessa risker beslutar respektive kommersiella enheter och dotterbolag. Posterna skyddas med hjälp av valutaterminer och -optioner. Affärsenheterna verkställer sina skydd i samråd med koncernens finansieringsenhet, som för sin del skyddar riskpositionerna genom marknadshandel inom ramen för de limiter som har fastställts. Motvärdet för de utländska dotterbolagens egna kapital i valuta uppgick till 26,3 Mmk. Den valutarisk som dessa medför har delvis skyddats genom upplåning och övriga finansiella instrument. LIKVIDITETSRISKEN Syftet med likviditetsriskhanteringen är att upprätthålla tillräckliga likvida medel och kreditlimiter för att säkerställa en tillräcklig finansiering av koncernens affärsverksamhet. Koncernens likvida medel och placeringar uppgick vid årets slut till 1463,6 Mmk. Långfristiga bindande kreditlimiter kunde vid tiden för bokslutet lyftas till ett motvärde på 1,1 miljard mark. KREDITRISKEN De finansiella instrumenten innehåller en risk för att motparten inte kan uppfylla sina förpliktelser. Valuta- och räntederivativavtal ingås endast med finländska och utländska banker som har en god kreditvärdighet. Likvida medel placeras inom ramen för de fastställda limiterna i objekt med god kreditvärdighet. 9

14 Organisation BOLAGSSTÄMMA FÖRVALTNINGSRÅD OCH ARBETSUTSKOTT MATTI HONKALA KONCERNCHEF KALERVO HAAPANIEMI MATTI HALMESMÄKI JOUKO TUUNAINEN JUHANI JÄRVI VICE KONCERNCHEF SPECIAL-, JÄRN- OCH RESURSSTYRNING EKONOMI OCH DAGLIGVARUHANDEL LANTBRUKSVARUHANDEL ADMINISTRATION Dagligvarudivisionen Specialvaru- Järn- och lantbruks- Resursdivisionen Ekonomi- och divisionen divisionen administrationsdivisionen Harri Sivula Matti Kotola Paavo Moilanen Heikki Valkjärvi Riitta Laitasalo Kaukomarkkinat Oy VV-Auto Oy PB

15 Divisionerna i korthet Andel av koncernens omsättning, % Andel av koncernens rörelsevinst, % Dagligvarudivisionen omsatte Mmk och hade en rörelsevinst på 454 Mmk. Omsättningsökningen på 6,6 % var bättre än väntat. Divisionens avkastning på bundet kapital var 13 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet uppgick till 270 Mmk. Av de olika enheterna hade Citymarketkesko, Citymarket Oy och HoReCapartihandel den bästa omsättningsökningen. Om dagligvarudivisionens år rapporteras på sidorna Specialvarudivisionen omsatte Mmk och hade en rörelsevinst på 17 Mmk. Omsättningen ökade med 2,7 %. Med undantag av beklädnadshandeln motsvarade omsättningens utveckling förväntningarna. Divisionens avkastning på bundet kapital var 1 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet uppgick till 103 Mmk. Bäst utvecklades omsättningen inom handeln med sport och hemteknik. Om specialvarudivisionens år rapporteras på sidorna Järn- och lantbruksdivisionen omsatte Mmk och hade en rörelsevinst på 54 Mmk. Omsättningsökningen på 0,5 % var bättre än väntat. Omsättningen minskade på grund av att Rautias detaljhandelsverksamhet avyttrades till köpmännen. Divisionens avkastning på bundet kapital var 4 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet uppgick till 130 Mmk. Divisionens resultat belastades inom lantbrukshandeln bl.a. av höstens svaga spannmålsskörd samt satsningarna på nya detaljhandelskedjor i Finland och Sverige. Av divisionens varusektorer utvecklades omsättningen av järnvaror och byggmaterial bäst. Om järn- och lantbruksdivisionens år rapporteras på sidorna Kaukomarkkinat-koncernen omsatte Mmk, vilket var 37,9 % mindre än året innan. Nedgången berodde på att det projektartade avtalet om export av Panasonicprodukter till Ryssland upphörde i slutet av april 1997 då försäljningen överläts till tillverkarens eget dotterbolag. Koncernens jämförbara omsättning ökade med 6,5 %. Rörelsevinsten var 76 Mmk. VV-Auto-koncernens omsättning var Mmk, en ökning på 14,0 % från året innan. Rörelsevinsten var 114 Mmk. Totalmarknaden för nya personbilar ökade med 20 %. Volkswagens marknadsandel var 9,6 %, vilket är lägre än året förut. Orsaken till förändringen var de långa leveranstiderna för bilar, i synnerhet i början av året. Om Kaukomarkkinats och VV-Autos år rapporteras på sidorna Resursdivisionens samt ekonomi- och administrationsdivisionens stödenheter erbjuder tjänster till samtliga enheter i koncernen. Inom resursdivisionen är centrala funktioner fastighetsfunktioner och fastighetsskötsel, spedition och transporter, informationsadministration och riskhantering samt inom ekonomi- och administrationsdivisionen koncernens finansiering och ekonomistyrning och personalfunktioner. Om ekonomioch administrationsdivisionens år rapporteras på sidorna Om personalen informeras på sidan

16 Stamkundssystemet Plussa var en nyckelfaktor för dagligvarudivisionens goda försäljningsutveckling.

17 dagligvaru bildades en ny enhet, Kespro. Närkeskos funktioner centraliserades för försäljningens och marknadsföringens vidkommande. LOGISTISKA ARBETSMODELLER Enligt den nya logistikstrategin ändras partihandelslogistiken till ett kompletterande system för detaljhandeln. År 1999 påbörjas övergången till endast fyra logistiska arbetsmodeller: lagerleverans, lagerterminal- och transportterminalleverans samt returlogistik. NÄROMRÅDENA Affärsverksamhet i Ryssland bedrivs av Kesko Export Oy och dess dotterbolag ZAO Kesfood samt Carrols Oy. Tyngdpunkten i Kesko Export Oy:s verksamhet förlades i augusti till Moskvas ekonomiska region, där utöver Keskos varumärken marknadsförs också andra märkesvaror samt lokala produkter. I Estland bedrivs affärsverksamhet av Kesko Eesti A/S och Carrols AS. Bolaget Kesko Eesti A/S idkar dagligvaru-, specialvaru- samt lantbruksvaruhandel i Tallinn. Marknadsläget i Estland och i synnerhet i Ryssland var svårt under hela senare delen av året. ECR OCH INTERNET För effektivering av kategoristyrningen och ECR-funktionen (Efficient Consumer Response) skapades en ny produktdatabank, som tas i bruk Kedjeverksamheten stöds av ett nytt informationshanteringssystem för de produkter som säljs i dagligvaruaffärerna. Genom det nya systemet utsträcks informationsförmedlingen till alla affärer som är med i kedjeverksamheten. Affärernas beställningar förenhetligas i det interaktiva Kattavadivisionen Keskos dagligvarudivision betjänar som partiaffär K-affärskedjorna och övriga detaljhandelsaffärer samt cateringkunder. Divisionens mål är att vara Finlands bästa inköps-, logistik-, marknadsförings- och serviceorganisation för dagligvaruhandeln. Divisionen ansvarar för utvecklingen av K-dagligvaruaffärsnätet och rekryteringen av köpmän. Divisionens omsättning uppgick till Mmk och rörelsevinsten var 454 Mmk. Omsättningen ökade med 6,6 %, vilket var bättre än väntat. Divisionens avkastning på bundet kapital var 13 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet utgjorde 270 Mmk. Av de olika enheterna hade Citymarketkesko och Citymarket Oy samt HoReCapartihandel den bästa omsättningsutvecklingen. Också Närkesko och Supermarketkesko uppnådde planerad försäljning. Sommarens söndagsöppethållning ökade speciellt de stora affärstypernas försäljning. Även specialvarudivisionens och järnoch lantbruksdivisionens enheter säljer dagligvaror till sina kunder, t.ex. till Anttila varuhus. Sammanlagt sålde Kesko dagligvaror för Mmk. Den privata konsumtionsefterfrågan i Finland ökade under verksamhetsåret med ca 5,5 %, varav en betydande del riktade sig mot dagligvaruhandeln, som ökade med 4,5 %. Värdet av dagligvarumarknaden i Finland uppgick enligt A.C. Nielsen Finland Oy till ca 100 miljarder mark, däri inberäknat restaurangernas, kaféernas, servicestationernas och kioskernas försäljning samt detaljhandelsförsäljningen av alkohol. Strukturomvandlingen på detaljhandelsmarknaden fortgick med intensitet. Av affärstyperna utvecklades stormarknaderna bäst. Marketerna och supermarketerna ökade också sina andelar. Närmarknadernas andel sjönk klart. Under de närmaste åren väntar sig handeln en ytterligare liberalisering av öppettiderna samt förändringar i lagstiftningen om handeln med viner och receptfria läkemedel. Dagligvarudivisionen svarar på förändringar i kundernas behov genom nya koncept baserade på färdigmat. Den elektroniska handeln öppnar nya distributionskanaler också på dagligvarumarknaden. Leveranskedjans totala effektivitet och den totala styrningen av den framstår som de viktigaste framgångsfaktorerna i dagligvaruhandeln. STAMKUNDSMARKNADSFÖRINGEN PLUSSA Under verksamhetsåret förnyades divisionens marknadsföringsstrategi och sammankopplades med stamkundssystemet Plussa, som hade startat i slutet av Måluppfyllelsen lyckades bra. Vid årets slut var antalet Plussa-hushåll 1,1 miljoner och antalet användare av Plussa-kort sammanlagt 1,9 miljoner. Den goda försäljningsutvecklingen hos divisionens kedjeenheter inom detaljhandeln var i hög grad Plussa-systemets förtjänst. BUTIKSNÄTET I Björneborg och i Hertonäs i Helsingfors färdigställdes K-supermarketer. För att öka närservicen öppnades 15 nya K-affärer. Dessutom startades betydande projekt, bl.a. för Citymarketer i Vanda, Riihimäki och Joensuu, som blir klara FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONEN Transport- och speditionsbolaget Kesped Ab överfördes från dagligvarudivisionen till resursdivisionen. Viking Coffee Ab, Kesko Export Oy och dess dotterbolag ZAO Kesfood överfördes till dagligvarudivisionen då internationella divisionens uppgifter fördelades på övriga divisioner enligt funktioner. Av HoReCa-partihandel, K-Cash & Carry Ab, Kesko Eesti A/S, Kesko Export Oy och dess dotterbolag ZAO Kesfood 13

18 Harri Sivula, direktör för dagligvarudivisionen. Dagligvarudivisionen Omsättning, Förändr., Mmk % Närkesko ,4 Supermarketkesko ,1 Citymarketkesko ,8 HoReCa-partihandel ,2 K-Cash & Carry Ab ,2 Citymarket Oy ,8 K-Plus Oy ,9 Viking Coffee Ab 290-9,6 Carrols-koncernen ,5 Kesko Eesti A/S 85 26,7 K-Luotto Oy 21-3,9 Finlands Rich Coffee Ab 19-26,6 Kesko Export-koncernen 12-7,9./. intern försäljning Sammanlagt ,6 systemet. Projektet genomförs tillsammans med viktiga finländska varuleverantörer. Projektet befinner sig i pilotskedet. Tillsammans med K-affärerna utvecklades Internethandeln. De viktigaste projekten var Internetaffärer för K-Market Veitikka i Uleåborg och K-Supermarket Ykköshalli i Vanda. Konceptens tillämpbarhet prövas innan en verksamhet i stor skala inleds. Dagligvarudivisionen sysselsatte i medeltal personer, av vilka personer var i dotterbolagens tjänst. Affärsenheternas utveckling I divisionen ingår tre kedjeenheter som betjänar detaljhandeln: Närkesko, Supermarketkesko och Citymarketkesko. K- affärer som inte är kedjeanslutna och övriga kunder betjänas av HoReCa-partihandel. NÄRKESKO är kedjeenhet och partiaffär för sammanlagt K-marketer, K-närbutiker, K- extra-butiker och Rimi-butiker. Närkesko omsatte Mmk, en ökning på 2,4 %. Med beaktande av de krympande närmarknaderna var omsättningsutvecklingen tillfredsställande. Närkesko inledde sin verksamhet vid årets början då tre separata kedjeenheter sammanslogs. Under år 1998 har arbetssätten stabiliserats. Investeringarna i utvidgning enligt K-markets nya kedjekoncept har visat sig vara lyckade. För K-närbutikernas del inleddes konceptutvecklingen. Kategoristyrningen har avancerat med definition av de viktigaste varugrupperna. Hyllekonomin och planogrammen samt den utbildning som syftar till utnyttjande av dem i affärerna, har en central roll. SUPERMARKETKESKO är kedjeenhet och partiaffär för 84 K- supermarketer. Supermarketkesko omsatte Mmk, en ökning på 4,1 % jämfört med året innan. Till ökningen bidrog de lyckade förnyelserna av K-supermarketerna och grundande av nya affärer. Tyngdpunkter i verksamheten var stärkande av stamkundsrelationen samt kategoristyrningen. Färskvarusortimentet kommer att breddas ytterligare. År 1999 kommer antalet kedjeanslutna affärer att växa. I förgrunden står då en lönsam försäljningsökning, kategoristyrning, nya servicekoncept, ibruktagande av elektroniska affärer och ökande av antalet miljöbutiker. CITYMARKETKESKO är kedjeenhet och partiaffär för 38 Citymarketer. Citymarketkesko ansvarar tillsammans med Citymarket Oy för Citymarketkedjans specialvaruhandel. Citymarketkesko omsatte Mmk, en ökning på 11,8 %. Ökningen berodde på såväl dagligvaru- som specialvarudetaljhandelns goda försäljningsutveckling och på att köpmännen i högre grad än förut koncentrerade sina inköp. Citymarketerna har arbetat med stamkundsmarknadsföring, kategoristyrning och konceptutveckling. År 1999 väntas ytterligare tillväxt på grund av nyetablering. I huvudstadsregionen öppnas i oktober 1999 Finlands största Citymarket i Jumbo Köpcentrum i Vanda. HORECA-PARTIHANDEL ansvarar för inköp och försäljning av dagligvaror för storkonsumenter och levererar dem till restauranger, offentlig förvaltning och trafikbutiker samt till fast food-, bageri- och industrikunder. HoRe- Ca-partihandel omsatte Mmk. Tillväxten var 37,2 %. Den höga tillväxten förklaras av interna nyordningar för inköp, varvid en del av K-Cash & Carry Ab:s direkta inköp överfördes till HoReCapartihandel. Den jämförbara tillväxten 6,3 % var också bättre än planerat. Speciellt bra utvecklades försäljningen av färskvaror. Tyngdpunkten ligger alltjämt på utvecklingen av den. PB

19 Dagligvarudivisionens andel av koncernens omsättning 52,2 %. Dagligvarudivisionens andel av koncernens rörelsevinst 58,5 %. K-CASH & CARRY AB idkar partihandel med dagligvaror på 25 orter i Finland. De viktigaste kunderna är cateringföretag, kiosker och servicestationer. K-Cash & Carry Ab omsatte Mmk, en ökning på 1,2 %, vilket innebar att målen inte uppnåddes. Bolagets rörelsevinst var 26 Mmk. K-Cash & Carry Ab:s marknadsposition förblev stark i kärnområdena trots den anspråkslösa omsättningsutvecklingen. Funktionellt viktiga frågor var bl.a. kategoristyrningens start, kvalitetsprogrammets utveckling och ibruktagande av en ny version av cash & carry-affärernas partihandelsinformationssystem. CITYMARKET OY är ett detaljhandelsbolag, som idkar specialvaruhandel på sammanlagt 34 Citymarketer i Finland. Bolaget inledde sin verksamhet , då det köpte Citymarkets affärsverksamhet av K-yhtiöt Oy. Bolaget omsatte Mmk, en ökning på 8,8 % från året innan. Omsättningsutvecklingen var bättre än väntat och speciellt bra gick handeln med fritidsartiklar och kemikalier. Bolagets rörelsevinst var 91 Mmk. K-PLUS OY K-Plus Oy har specialiserat sig på stamkundsmarknadsföring och fullföljer K- gruppens stamkundsprogram. Bolaget omsatte 353 Mmk. Kesko har under de senaste åren satsat intensivt på stamkundsmarknadsföringen. Avsikten med Plussa-systemet är att förena K-gruppens och dess samarbetspartners mångsidighet på ett sätt som gagnar kunden. Plussa-systemet utvidgades då bl.a. Anttila Postorder, Carrols hamburgerkedja, Rautia och Stjärn Optiker-kedjan kom med i systemet. Samarbetspartner som har anslutit sig till systemet under året är Nestes servicestationer och Scandics hotell och restauranger i Finland. Kesko, K- köpmännen och samarbetspartnerna delade ut Plussa-poäng till kunderna till ett värde av sammanlagt 271 miljoner mark Basfakta om de dotterbolag som ingår i divisionen finns på sidan 68. Inköpen av dagligvaror Inköpen av dagligvaror fördelar sig på tre avdelningar: Kolonialvaror, Färskvaror och Kesko Frukt & Grönt. Divisionens egna kedjeenheter var till 94 % säljkanaler för de produkter som riktar sig till storkökskunder vidareutvecklas. I serien ingick vid årets slut 260 produkter, vars försäljning ökade med 25 % från året innan. Inom inköpsverksamheten deltog dagligvarudivisionen aktivt i AMS-samarbetet mellan europeiska företag i handelsbranschen. I samarbetet deltar också bl.a. ICA från Sverige, Albert Heijn från Nederländerna, Casino från Frankrike och Safeway från Storbritannien. Tack vare samarbetet har Kesko lanserat produktserien Euro Shopper på den finska marknaden. Konsumenternas intresse för hälsosamma och ekologiska produkter har återspeglats i det ökade utbudet av ekologiska produkter. Att även produkternas miljöeffekter beaktas är ett nytt urvalskriterium. I samband med färskvaruavdelningen finns Keskos produktundersökningsenhet, som undersöker, analyserar och utvecklar Keskos märkesvaror och egna importvaror. Dessutom ansvarar enheten för Keskos produktkontroll, svarar på kundförfrågningar och utför kvalitetsrevisioner hos leverantörerna tillsammans med inköpsavdelningarna. dagligvaru divisionen CARROLS OY inköpsavdelningarna köpte in. De vikti- bedriver restaurangverksamhet på fast gaste målen var att öka andelen egna food-marknaden i Finland och närområ- varumärken och effektivera logistikfunk- dena samt utvecklar nya fast food-kon- tionerna. De viktigaste egna märkena är cept. Till bolagets kedjekoncept hör Car- Pirkka, Diva och Euro Shopper. rols hamburgerrestauranger (60), Pan Kesko Frukt & Grönt, som ansvarar Pizza Express pizzaenheter (5) samt Deli för inköpen av frukt och grönsaker har de Express färdigmatställen (1). Bolaget egna varumärkena Rico (importfrukt och omsatte 234 Mmk, en ökning på 69,5 %. -grönsaker) och Star+ (finländska grönsa- Carrols restarurangkedjas snabba ker), vilkas andel av försäljningen steg till expansion till en riksomfattande kedja över 20 %. Dessutom har Kesko Frukt & framskred planenligt. I Finland öppnades Grönt lanserat en mycket framgångsrik 14 nya Carrols-restauranger och kedjans ekoproduktserie på marknaden. Den försäljning ökade med 26 %, vilket var totala försäljningen av egna märkesvaror snabbare än branschutvecklingen. Ny- uppgick till Mmk. etableringarna kommer att fortsätta och Pirkka-produkterna är redan över 650 antalet separata färdigmatställen i sam- och försäljningen uppgick till 856 Mmk i band med dagligvaruaffärerna väntas öka. partipriser. Märkesvaruserien Menu, som 15

20 Inom specialvaruhandeln var handeln med sportartiklar och hemelektronik speciellt framgångsrik.

21 specialvaru divisionen Keskos specialvarudivision idkar såväl parti- som detaljhandel. Divisionen betjänar på ett mångsidigt sätt branschens detaljhandel i inköp, logistik och affärstypsutveckling. Anttila och Aleksi 13 varuhus samt Academica Online-butikerna står för divisionens egen detaljhandel. Divisionens varusektorer är hemteknik, sportartiklar, skor, kläder samt hushållsvaror och inredningsartiklar. Specialvaruhandeln har i Kesko utsetts till ett utvecklings- och tyngdpunktsområde för de närmaste åren. Divisionen omsatte Mmk och rörelsevinsten uppgick till 17 Mmk. Omsättningen ökade med 2,7 %. Med undantag för beklädnadshandeln motsvarade omsättningsutvecklingen förväntningarna. Divisionens avkastning på bundet kapital var 1 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet utgjorde 103 Mmk. Bäst utvecklades omsättningen av sportartiklar och hemteknik. Även dagligvarudivisionens och järnoch lantbruksdivisionens enheter säljer specialvaror till sina egna detaljhandelskunder, t.ex. till Citymarketerna. Keskos totala försäljning av specialvaror uppgick till Mmk. Konsumentpriserna på specialvaror sjönk i Finland med 1,8 % och konsumtionstillväxten stannade på nivån 3-4 %. Specialvarubranschens K-specialaffärer ökade sin detaljhandelsförsäljning med 8,4 %. DIVISIONENS UTVECKLINGSPLAN Syftet med den utvecklingsplan för divisionen som började utarbetas i juni är att förbättra lönsamheten genom att gallra bort överlappande funktioner och förena K-gruppens köpkraft och olika kompetensområden i specialvaruhandeln. Reformen stärker kedjornas identitet. Starka utländska detaljhandelskedjor inom specialvarubranschen fortsätter att komma till Finland, vilket förändrar konkurrenskonstellationerna. Specialvarudivisionen bemöter konkurrensen genom att effektivera inköp, logistik och kapitalanvändning, förnya affärernas kedjekoncept samt intensifiera kedjesamarbetet och -marknadsföringen. Nätet av K-specialaffärer och Anttila varuhus stärks och försäljningen till Finlands närområden utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONEN Divisionens tidigare sju avdelningar sammanslogs till fyra. Av Kesko Beklädnad och Kesko Sko bildades en enhet under namnet Kesko Beklädnad. Kesko Fritid bildades genom sammanslagning av Kesko Sport och Kesko Hemteknik. Kedjeenheten Kesko Anttila betjänar Anttila Oy. Av avdelningen Hemmets varor bildades i anslutning till Kesko Anttila enheten Kesko Hus & Hem, som inom sin varusektor ansvarar för inköpen till samtliga K-gruppens kedjor. Som en del av utvecklingsplanen bildades Tremont Oy. Bolaget koncentrerar sig på partiförsäljning av specialvaror till kunder utanför K-kedjorna och huvudmålgruppen är lågprishallarna. Dessutom exporterar Tremont Oy till Baltikum och Ryssland. I sortimentet ingår kläder, skor, hushållsartiklar, hemelektronik och sportartiklar. BUTIKSNÄTET Anttila Kodin Ykkönen inredningsvaruhus enligt nytt koncept öppnades i Finno i Esbo och i Uleåborg. Konceptet fungerar bra och avsikten är att grunda sammanlagt 9 varuhus i stora befolkningscentra i Finland. Ett mål för de närmaste åren är också att förnya samtliga Anttila varuhus. Elva nya K-specialaffärer öppnades. Tolv butiker upphörde med sin verksamhet. Inom de närmaste åren kommer specialaffärernas storlek per enhet att växa markant och antalet affärer kommer att minska. En viktig händelse nästa år är invigningen av Jumbo Köpcentrum i Vanda, där ett Anttila varuhus och många K-specialaffärer kommer att verka. Medelantalet anställda inom specialvarudivisionen uppgick till 3 260, varav personer i dotterbolagens tjänst. Varusektorernas utveckling I specialvarudivisionen ingår tre kedjeenheter som betjänar detaljhandeln: Kesko Beklädnad, Kesko Fritid, Kesko Anttila samt i samband därmed Kesko Hus & Hem. KESKO BEKLÄDNAD är kedjeenhet för sammanlagt ca 200 Andiamo, K-kenkä, Vaatehuone och Nicky & Nelly specialaffärer. Enheten ansvarar i Kesko för betjäningen av köpmannakedjorna och utvecklingen av kedjorna tillsammans med köpmännen. Kesko Beklädnad omsatte 583 Mmk, en ökning på 2,1 %. Försäljningen till Vaatehuone- och K-kenkä-kedjorna samt till kunder utanför K-kedjorna ökade obetydligt. Kesko Beklädnad ansvarar inom sin varusektor också för inköpen till övriga kedjor inom K-gruppen, bl.a. Citymarket Oy och Anttila Oy. Keskos totala försäljning av de varor som hör till Kesko Beklädnads ansvarsområde uppgick till Mmk. Tillväxten på marknaden för skor och kläder blev liksom under tidigare år lägre 17

22 Matti Kotola, direktör för specialvarudivisionen. Specialvarudivisionen Omsättning, Förändr., Mmk % Kesko Beklädnad 583 2,1 Kesko Fritid ,0 Kesko Anttila Anttila-koncernen ,4 Aleksi 13 Oy ,6 Academica Oy ,5 Motorfeet Oy 30 20,1 Kesko Svenska AB/Aleksi ,7 Övriga 2 -./. intern försäljning Sammanlagt ,7 än för detaljhandeln som helhet. Partiförsäljningen av skor uppgick till 485 Mmk, en ökning på 15,8 %. Partiförsäljningen av kläder uppgick till 850 Mmk, en ökning på 40,2 % jämfört med året innan. I Andiamo-, K-kenkä- och Vaatehuone-kedjorna pågår ett arbete som syftar till att förtydliga affärsidéerna och stärka profilerna med hjälp av grundliga konceptförnyelser. Köpmännen i barnbeklädnadskedjan Nicky & Nelly, som bildades 1995, ingick K-köpmannaavtal i augusti Kesko Beklädnad ansvarar också för Aleksi 13 Oy, Tremont Oy och Motorfeet Oy, som importerar märkesskodon. ALEKSI 13 OY är en varuhuskedja som idkar detaljhandel med skor, väskor, kläder och kosmetik. Kedjan omsatte 213 Mmk, en ökning på 19,6 %. Vid årets slut fanns det 15 Aleksi 13-affärer i Finland. Avsikten är att bygga ut Aleksi 13 till en ledande beklädnadsvaruhuskedja på köpstarka områden. Varuhus enligt det nya konceptet öppnades i Östra centrum i Helsingfors och i Kuopio. De separata sko- och väskbutikerna fortsätter sin verksamhet antingen som Andiamo- eller som K-kenkä-affärer. I Sverige har Aleksi 13 specialaffärer för skor. Avsikten är att med början i Storstockholm bygga upp en betydande specialaffärskedja som säljer skor och väskor. Hösten 1998 öppnades i Stockholm två nya affärer. Vid årets slut var affärerna 4. Omsättningen uppgick till 11 Mmk, en ökning på 18,7 %. MOTORFEET OY representerar och importerar kända märkesskodon av hög kvalitet. Bolaget omsatte 30 Mmk, en ökning på 20,1 %. Som en del av specialvarudivisionens utvecklingsplan sammanslogs märkesvaruenheten vid Kesko Sko med Motorfeet Oy. Bolagets huvudvarumärken är Elefanten, Piano, Salamander och Vagabond. KESKO FRITID är kedjeenhet för sammanlagt 167 Kesport- Intersport, Musta Pörssi och Online Academica specialaffärer. Avdelningen Kesko Fritid omsatte Mmk, en ökning på 6,0 %. Kesko Fritids varusektorer är sportartiklar och -kläder samt hemteknikprodukter. Kesko Fritid ansvarar inom sin varusektor också för inköpen till övriga K-gruppens kedjor, bl.a. Citymarket Oy och Anttila Oy. Kesko sålde sport- och hemteknikprodukter för sammanlagt Mmk. K-gruppen befäste sin position som ledande säljare av sportartiklar i Finland. Sportartiklar såldes för 805 Mmk, en ökning på 18,5 %. Försäljningen till Kesport-affärerna ökade med 10,1 % och till Citymarketerna med 14,7 %. Kesport-kedjan fyllde 25 år och genomförde en anslående marknadsföringskampanj jubileumsåret till ära. Lanseringen av Helly Hansen vinter- och friluftskläder, som importeras av Kesko, utföll väl. Cykeln Nopsa började tillverkas för och marknadsföras av Kesko. Förhandsförsäljningen av cyklar för våren 1999 ökade markant. PB

23 Specialvarudivisionens andel av koncernens omsättning 15,1 % Specialvarudivisionens andel av koncernens rörelsevinst 2,2 % Hemteknikprodukter såldes för 850 Mmk, en ökning på 42,5 %. Handeln inom varusektorn ökade ytterligare i specialaffärerna, men också varuhusen ökade sin försäljning. Under räkenskapsåret inleddes försäljningen av Ericssons mobiltelefoner och imagereklamen av märket Daewoo. I samarbete med leverantörerna effektiverades lagerhållningen av små hushållsmaskiner. Handeln med fritidsartiklar har ökat kraftigt i flera år och utvecklingen tycks fortsätta även Tillväxten är störst i de stora enheterna med brett sortiment, som är belägna i stora befolkningscentra. Såväl Musta Pörssi- som Kesport-Intersport-affärernas kedjekoncept förnyas i samarbete med köpmännen för att motsvara det framtida konkurrensläget. ACADEMICA OY är en affärskedja i huvudstadsregionen som säljer IT-produkter och -tjänster samt telefoner. En ny affär öppnades i höstas i Finno. Företaget omsatte 84 Mmk. Academica Oy:s kunder är små och medelstora företag och sammanslutningar samt konsumenter. Keskos avdelning Hemmets varor till Kesko Anttila under namnet Kesko Hus & Hem. Enheten ansvarar inom sin varusektor för inköpen till samtliga K-gruppens kedjor. Anttilas anslutning till inköpssamarbetet kommer att öka inköpsvolymen avsevärt. ANTTILA OY idkar varuhushandel och postorderförsäljning. Varuhusen är 33, varav fyra är Anttila Kodin Ykkönen varuhus, som är specialiserade på inredning. Enheterna i Uleåborg och Esbo öppnades i oktober. Bolaget har postorderförsäljning i Finland och Estland. Dessutom inleddes i höstas provmarknadsföring i Lettland. I fråga om specialvaror är Anttila marknadsledare i Finland. Anttila omsatte Mmk, varav specialvarornas andel var Mmk. Omsättningen minskade med 9,4 %. Under 1998 fortgick försäljningen av livsmedelsavdelningar till K-köpmannaföretagare. Vid räkenskapsårets slut hade 19 livsmedelsavdelningar av 25 sålts till K- köpmän. Sammanlagt minskar förändringarna Anttilas omsättning på årsnivå förluster i samband med avyttringen av livsmedelsavdelningarna till köpmännen samt extra kostnader i samband med starten och marknadsföringen av de nya Anttila Kodin Ykkönen varuhusen. Anttila Oy fortsätter att utveckla butiksnätet under år Två nya varuhus kommer att öppnas. Dessutom påbörjas uppförandet av två nya Anttila Kodin Ykkönen varuhus och gamla varuhus förnyas. Genom investeringsprogrammet säkerställs marknadsledarens ställning inom specialvaruhandeln. I postorderförsäljningen satsar man på internationalisering och marknadsföringen fortsätter bl.a. i Lettland. Basfakta om divisionens dotterbolag finns på sidan 68. specialvaru divisionen med ca en tredjedel. Största delen av detta KESKO ANTTILA blir dock som partiförsäljning kvar hos ansvarar i samarbete med Anttila Oy för Kesko Anttila, dvs. ca 760 Mmk. Anttila-kedjans specialvaruhandel. Dess- Livsmedelsförsäljningens jämförbara utom är Kesko Anttila kedjeenhet och utveckling var -6,2 %. Bolaget gjorde en partihandlare för livsmedelsaffärerna rörelseförlust på 7 Mmk. Resultatet för- (25 st.) vid Anttila varuhus. Kesko Anttila svagades med 43 Mmk jämfört med före- omsatte Mmk. gående år. De största orsakerna till det I samband med omorganisationen av försvagade resultatet var den stora utför- specialvarudivisionen i oktober anslöts säljningen av inkurant lager, realiserade 19

24 Av järn- och lantbruksdivisionens varusektorer ökade omsättningen mest inom järnvaror och byggmaterial.

25 järn- och lantbruks behärska ett nät av tjänster som stöder detta. I varuutbudet bereder man sig i allt högre grad på ekologiska alternativ. Renoverings-, fritids- och gör-detsjälv-produkternas andel kommer att öka inom den närmaste framtiden. Den enskilda familjens roll i beslut som gäller byggande och renovering stärks, men även de professionella kundernas betydelse ökar. Enligt uppskattningar som har gjorts tillsammans med Statens tekniska forskningscentral VTT kommer renoveringarna och nybyggena att öka med 4 % år Kesko Järnvaror och Byggmaterial effektiverade sina funktioner genom att vidareutveckla inköps- och försäljningsprocesserna. Konkurrenskraften stärktes genom att ett nytt distributionslager för byggmaterial och VVS-produkter öppnades i Kervo. Såväl andelen egen import som antalet egna märken ökade ytterligare. Inköpsenheterna ökade sina internationella förbindelser med stöd av bl.a. Euromat-samarbetet. I K-rauta-kedjan ingår 126 affärer. Försäljningen till K-rauta-köpmännen uppgick till Mmk. K-rauta-kedjan har enligt undersökningar en stark position på den finländska marknaden. K- rauta-affärerna var den första järnhandelskedjan i Finland som tog kategoristyrningen i bruk. I Åbo öppnas våren 1999 som pilotprojekt den nya tidens K-rauta I Sverige finns fyra butiker som fungerar enligt K-rauta-konceptet och 1999 kommer ytterligare tre att öppnas. Avsikten är att utvidga verksamheten och utdivisionen Keskos järn- och lantbruksdivision anskaffar, säljer och levererar konkurrenskraftigt varor och tjänster för byggverksamhet, fastighetsskötsel, renovering, lant- och skogsbruk, transporter, markoch anläggningsarbeten samt fritidssysselsättningar. Inom detaljhandeln går järn- och lantbruksdivisionens verksamhet ut på att utveckla och bygga upp affärskedjor som motsvarar kundernas behov och skapa de bästa konkurrensförutsättningarna för K-köpmännen inom respektive varusektorer. Divisionen omsatte Mmk och rörelsevinsten var 54 Mmk. Omsättningsökningen på 0,5 % var bättre än väntat. Omsättningen minskade på grund av att Rautias detaljhandelsverksamheter avyttrades till köpmännen. Divisionens avkastning på bundet kapital var 4 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet uppgick till 130 Mmk. Divisionens resultat belastades bl.a. av höstens dåliga spannmålsskörd, som påverkade lantbrukshandeln, samt av satsningarna på nya detaljhandelskedjor i Finland och Sverige. Av divisionens varusektorer hade järnhandeln den bästa omsättningsutvecklingen. Tillväxttakten var där snabbare än på marknaden i genomsnitt. Också maskinhandeln gick bra. Även dagligvarudivisionens och specialvarudivisionens enheter säljer järnoch lantbruksvaror till sina detaljhandelskunder, t.ex. till Citymarketerna. Keskos sammanlagda försäljning av järn- och lantbruksvaror uppgick till Mmk. ÄNDRINGAR I ORGANISATIONEN Rautia Oy fusionerades med Hämeenkylän Kauppa Oy. Avyttringen av Rautia-butikernas affärsfunktioner till självständiga köpmän fortgick. Vid årsskiftet kvarstod 2 butiker som inte hade avyttrats till köpmännen. Företagstjänst åtskildes från Kesko Järnvaror och Byggmaterial till en separat resultatenhet. Samtidigt övertog enheten Rysslandsfunktionerna. Medelantalet anställda i järn- och lantbruksdivisionen var 1 377, varav 466 personer var anställda vid dotterbolagen. Varusektorernas utveckling KESKO JÄRNVAROR OCH BYGGMATERIAL anskaffar, säljer och levererar järnhandelsvaror till K-gruppens samtliga kedjor och till Företagstjänst. Kesko Järnvaror och Byggmaterial är kedjeenhet för K-rautaoch Rautia-affärerna. Kesko Järnvaror och Byggmaterial omsatte Mmk, en ökning på 19,0 %. Bäst utvecklades försäljningen av inrednings- och byggmaterial. Även dagligvarudivisionens och specialvarudivisionens enheter sålde sådana varor till sina kunder som Kesko Järnvaror och Byggmaterial hade anskaffat. Den sammanlagda försäljningen av järnvaror och byggmaterial uppgick till Mmk, vilket var en ökning på 16,6 %. Kesko Järnvaror och Byggmaterial verkar i nära samarbete med sina kunder och ombesörjer också utbudet av nya produkter utnyttjande sina omfattande internationella förbindelser. Enligt Rautaja sisustuskauppa ry:s statistik ökade den totala efterfrågan inom järnhandelsbranschen 1998 med 6,6 %. Den professionella byggnadsverksamheten och nybyggnadsverksamheten växte snabbast. Detta syntes direkt som en kraftig ökning i försäljningen av byggmaterial. Byggnadskostnadsindex steg med endast 1 %. Under de närmaste åren kommer marknaden fortfarande att ha en god utveckling, men samtidigt kommer kraven på såväl parti- som detaljhandeln att förändras: Paketlösningar, som t.ex. badrums- och köksrenoveringspaket, blir allt allmännare och handeln måste skapa och 21

26 veckla kedjeverksamheten genom att inom de närmaste åren bygga upp en kedja på ca 20 butiker. Rautia-kedjan inledde sin verksamhet I kedjan ingår 93 butiker. Försäljningen till Rautia-köpmännen uppgick till 875 Mmk. Rautia fungerar enligt traditionellt järnhandelskoncept, som kommer att preciseras under innevarande år. FÖRETAGSTJÄNST handhar partiförsäljningen av järnhandelsprodukter till företagskunder, offentlig förvaltning och till återförsäljare som inte hör till K-gruppens kedjor. Företagstjänst handhar också exporten till sina partihandelskunder i Ryssland och Baltikum och ansvarar för Kesthom Oy/ZAO Kestroys verksamhet i Ryssland. Företagstjänst omsatte Mmk, en ökning på 13,1 %. Mest ökade försäljningen till byggnadsaffärer och entreprenörer. Företagstjänst har ca kunder. Företagstjänst vill vara en fast del av de professionella kundernas inköpsprocess. Företagstjänst bidrar med sitt varuutbud till en samlad köpkraft hos Kesko Järnvaror och Byggmaterial. Utvecklingsarbetet inriktas i hög grad på att lösa kundernas logistikproblem genom att utveckla terminalverksamheten och informationshanteringen. Järn- och lantbruksdivisionen Omsättning, Förändr., Mmk % Järnvaror och Byggmaterial ,0 Kesko Lantbruk och Maskin ,3 Företagstjänst ,1 K-maatalousyhtiöt Oy 749-0,4 Rautia Oy ,9 Kesko Svenska AB/K-rauta ,0 Kesthom Oy/ZAO Kestroy 32 26,4 Kesko Eesti A/S/Agro 13 - Övriga 68 -./. intern försäljning Sammanlagt ,5 Paavo Moilanen, direktör för järn- och lantbruksdivisionen. De viktigaste utvecklingsprojekten ca 20 % på grund av föregående års dåliga var den terminalverksamhet som startades spannmålskvalitet och höstens dåliga i Åbo samt utvidgningen av näthandeln. skörd. Lantbrukets investeringar tilltog i KESKO LANTBRUK OCH MASKIN Finland. Försäljningen av maskiner för består av tre enheter: K-lantbruk, Kesko kreatursskötsel, produktionsbyggnader Maskin och Kesmotors/Kotipiha. Kesko och jordbruksmaskiner ökade med ca Lantbruk och Maskin omsatte %. De möjligheter den elektroniska Mmk, en ökning på 0,3 %. handeln erbjuder utnyttjade man genom Enheten K-lantbruk anskaffar, säljer att föra ut ett utbud av bytesmaskiner på och levererar produktionsförnödenheter Internet. för lantbruket samt maskiner för jordbruk I K-lantbrukskedjan ingick vid årets och kreatursskötsel till K-lantbruksaffärerna slut 109 affärer. Kedjeverksamhetens samt handlar med spannmål. K-lant- betydelse har ökat i och med att odlarna bruk är kedjeenhet för K-lantbruksaffärerna. av lantbruksaffären kräver allt bättre kost- Enhetens affärsverksamhet stöds av nadseffektivitet och yrkeskunskap. Den K-gruppens undervisnings-.och försöksgård totala lantbruksproduktionen förutspås Hahkiala i Hauho. hålla sig på sin nuvarande nivå. Det fak- Även dagligvarudivisionens och specialvarudivisionens tum att antalet producerande odlare enheter sålde av K- minskar och gårdarna blir större ökar lantbruk anskaffade varor till sina kunder. kraven på yrkeskunskap inom lantbrukshandeln Den sammanlagda försäljningen av varor och kommer också i fortsättning- som hade anskaffats av K-lantbruk uppgick en att kräva stora investeringar på gårdarna. till Mmk, en minskning på Kesko Maskin anskaffar, säljer och 2,7 %. Den starkaste varugruppen var levererar till sina kunder Case- och Zetortraktorer, jordbruksmaskiner. K-lantbruk var marknadsledare Claas-tröskor, MAN lastbilar i försäljningen av dem. samt materialhanterings-, entreprenadoch Spannmålsskörden var en tredjedel miljövårdsmaskiner. Traktor- och mindre än året innan. På världsmarknaden tröskförsäljningen till odlarna sker i sam- var prisnivån fortfarande sjunkande. arbete med K-lantbruksköpmännen. Öv- Keskos spannmålsförsäljning sjönk med riga produkter säljer Kesko Maskin direkt PB

27 Järn- och lantbruksdivisionens andel av koncernens omsättning 21,4 % Järn- och lantbruksdivisionens andel av koncernens rörelsevinst 7,0 % till slutanvändarna. Den sammanlagda försäljningen av produkter som hade anskaffats av Kesko Maskin uppgick till 874 Mmk, en tillväxt på 11,2 %. Marknaden för entreprenad- och materialmaskiner samt tunga lastbilar ökade med 18 %. Kesko Maskin ökade inom dessa varusektorer försäljningen i takt med den växande marknaden. Tröskmarknaden nästan fördubblades Däremot krympte traktormarknaden med 7,4 %. K-gruppens marknadsposition stärktes i såväl trösk- som traktorhandeln. Case traktormodellserie förnyades helt under året. Representationen för fastighetsmaskiner ändrades och i början av augusti inleddes med stor framgång försäljningen av LM-Trac. Internet började utnyttjas speciellt i handeln med utbytesmaskiner. Entreprenad- och materialmaskinerna samt de tunga lastbilarna väntas bibehålla en stabil försäljningsvolym Däremot väntas den finländska tröskmarknaden krympa från 700 till 500 st. och traktormarknaden med ytterligare ca 10 %. Utvecklingen av Kesko Maskin som säljare av tunga maskiner fortgår. I synnerhet after sales-funktionerna är föremål för utveckling. Enheten Kesmotors/Kotipiha anskaffar, säljer och levererar sina kunder småmaskiner, utombordsmotorer, båtar, båttillbehör, trädgårdsprodukter, blommor samt bränslen och smörjmedel. De viktigaste kunderna är K-lantbruks-, K- rauta- och Rautia-affärerna, specialaffärer för småmaskiner och båtutrustning samt för trädgårds- och blomsterhandelns del Keskos och K-gruppens position på marknaden var fortsatt stabil. Även dagligvarudivisionens och specialvarudivisionens enheter sålde av Kesmotors/Kotipiha anskaffade varor till sina kunder. Den sammanlagda försäljningen av de produkter som enheten hade anskaffat uppgick till 770 Mmk, en ökning med 7,8 % jämfört med året innan. Försäljningsmålen överträffades inom alla varusektorer. Den starka tillväxten inom handeln med båtar och utombordsmotorer fortsatte. Exporten av Yamarin-båtar ökade med nästan 50 % tack vare en konkurrenskraftig modellserie och marknadsföringsavtal med Yamaha Motor i Norge och Sverige. För blomsterhandeln investerades i en ny terminal, som uppfyller branschens krav. Inom handeln med småmaskiner lyckades försäljningen av nya varumärken enligt förväntningarna. Försäljningen av de nya MBK-skotrarna och -mopederna fick en god start och en marknadsandel på 8 % uppmättes. Utsikterna för 1999 är positiva inom alla varusektorer och efterfrågan väntas tillta med 5-7 %. I blomsterhandeln har skapats nya kedjespecifika verksamhetskoncept i syfte att på några år mångdubbla blomsterförsäljningen. K-MAATALOUSYHTIÖT OY idkar detaljhandel med lantbruksvaror, småmaskiner, båtar och järnhandelsvaror på 19 orter i södra och mellersta Finland. Bolaget omsatte 749 Mmk, en förändring på -0,4 %. Affärsverksamheten i K-lantbrukscen- kaanpää, Kouvola och Somero utvidgades. I MP-Center i Vanda påbörjades uppförandet av en butik för båtar och småmaskiner. Under 1999 kommer alla verksamhetsställen att övergå till det nya datasystemet Profix. KESKO EESTI A/S/AGRO är en lantbruksaffär med full service, som öppnades i Estland i augusti Affären fungerar enligt finländskt lantbruksaffärskoncept. Målet är att uppnå marknadsledarskap inom lantbrukshandeln i Estland. KESKO SVENSKA AB/K-RAUTA är ett detaljhandelsbolag med järnhandelsverksamhet i Sverige. Utöver de tidigare butikerna i Sickla och Bromma i Stockholm öppnades 1998 två nya K-rautabutiker, den ena i Häggvik i Stockholm och den andra i Norrköping. Beslut har fattats om att öppna K-rauta-butiker även i Haninge, Västerås och Linköping. Målet är att fortsätta etableringarna för att få till stånd en fungerande butikskedja. K-rautabutikerna i Sverige omsatte 69 Mmk. KESTHOM OY/ZAO KESTROY idkar i Ryssland partihandel med järnhandelsprodukter. Den kommersiella verksamheten inleddes i november 1996 med ett verksamhetsställe i Moskva. Den ekonomiska osäkerheten i Ryssland hösten 1998 återspeglades också i försäljningsutvecklingen. Det gångna årets omsättning var 32 Mmk. Basfakta om divisionens dotterbolag finns på sidan 69. järn- och lantbruks divisionen K-gruppens samtliga dagligvaruaffärer och tralen i Salo utvidgades med försäljning av varuhus. småmaskiner och båtar. Affärerna i Kan- 23

28 Kaukomarkkinat och VV-Auto Kaukomarkkinat är Finlands största och mest diversifierade, internationella handelshus med över 20 dotterbolag eller representationskontor utomlands. I Finland är Kaukomarkkinat ledande leverantör inom utvalda huvudbranscher, bl.a. inom handeln med sportartiklar, klockor och hemelektronik. VV-Auto är importör av Volkswagen, Audi och Seat personbilar och Volkswagen varubilar, som tillverkas av Volkswagen-koncernen. Kaukomarkkinat Koncernen omsatte Mmk, vilket var 37,9 % mindre än året innan. Minskningen berodde på att det projektartade avtalet om export av Panasonic-produkter till Ryssland upphörde i slutet av april 1997, då försäljningen överläts till tillverkarens eget dotterbolag. Koncernens jämförbara omsättning ökade med 6,5 %. Rörelsevinsten var 76 Mmk. Inom den internationella handeln och exporthandeln har Kaukomarkkinats strategi varit att koncentrera sig på svåra marknader där företaget har lokal- och branschkännedom och där tillverkarnas och huvudmännens tröskel att bilda ett eget säljbolag är hög. Huvudmarknaderna är Ryssland, Kina, länderna i östra Centraleuropa och Baltikum. Inom den finländska handeln har Kaukomarkkinat som målsättning att vara ledande leverantör i sina huvudbranscher och jämnt betjäna samtliga distributionskanaler och kunder inom sina branscher. I Finland är Kaukomarkkinat representant för flera ledande märkesvaror, av vilka de mest kända är adidas sportartiklar, Citizen klockor, Panasonic och Technics elektronik, Yashica kameror, Rodenstock glasögonlinser, Silhouette glasögonbågar och Polaroid solglasögon. KAUKO EAST-WEST TRADE Kauko East-West Trade-gruppen med ansvar för internationell handel och export ökade sin omsättning med 4,9 %. Tillväxten begränsades av de osäkra förhållandena och störningarna i betalningstrafiken i Ryssland. Handeln med Kina PB

29 Kaukomarkkinats andel av koncernens omsättning 4,0 % VV-Autos andel av koncernens omsättning 6,5 % Kaukomarkkinats andel av koncernens rörelsevinst 7,1 % VV-Autos andel av koncernens rörelsevinst 14,6 % ökade med 44,4 % trots recessionen i Asien. Handeln i östra Centraleuropa, i synnerhet i Polen, utvecklade enligt förväntningarna. Inom transitofunktionerna och tradinghandeln med olja minskade volymerna på grund av den ogynnsamma utvecklingen av världsmarknadspriserna på olja. MÄRKESVARUDIVISIONEN Märkesvarudivisionens omsättning ökade med 7,3 %. För den största tillväxten stod adidas, marknadsledare i den finländska sporthandeln, vars försäljning ökade med 24,2 %, vilket var dubbelt bättre än branschtillväxten. I klockbranschen är Kaukomarkkinat representant för Citizenklockor i Finland och Sverige. I Finland, där Citizen har varit en överlägsen marknadsledare, ökade försäljningen med 9,3 % och i Sverige med 8,7 %. I optikbranschen startade Kaukomarkkinat sin egen Stjärn Optiker-kedja. I kedjan ingår både egna affärer och samarbetspartner. Målet är att uppnå en marknadsandel på 30 % inom fem år. Starten gick snabbare än väntat. Vid årets slut omfattade kedjan redan ca 100 detaljhandelsaffärer. PANASONIC-DIVISIONEN Panasonic-divisionen ökade sin omsättning med ca 9,9 %. Försäljningen av konsumtionselektronik ökade med 19,4 %, vilket var dubbelt mera än för branschen. Även försäljningen av Panasonics audio-videosystem och övervakningskameror för professionellt bruk överträffade förväntningarna med en ökning på 23,6 %. Inom kontorsautomation och telekommunikation var tillväxten klart mindre på grund av den hårda priskonkurrensen. LEIPURIEN TUKKU-DIVISIONEN Divisionens kärnverksamhetsområde, som är försäljning av råvaror, material och halvfabrikat till bagerierna, ökade med 9,7 %. Divisionen har utvidgat sin verksamhet till såväl Estlands som S:t Petersburgs ekonomiska regioner, där man ser betydande tillväxtmöjligheter också inom handeln med maskiner och anläggningar. FRAMTIDSUTSIKTER Koncernens utsikter i Finland 1999 är fortfarande goda, även om tillväxttakten torde avta. Framgången inom den internationella handeln och exporten beror i hög grad på utvecklingen i Ryssland och på hur recessionen i Asien påverkar Kinas ekonomi. Koncernens omsättning och resultat väntas i sin helhet utvecklas positivt. Medelantalet anställda i koncernen var 772. VD är Kari Ansio. Kaukomarkkinat-koncernen publicerar sin egen årsberättelse på finska och engelska. VV-Auto Koncernen omsatte Mmk, en tillväxt på 14,0 % från året innan. Rörelsevinsten var 114 Mmk. VV-Auto Oy importerar Volkswagen och Audi personbilar samt Volkswagen nyttobilar. Auto-Span Oy ansvarar för importen och marknadsföringen av Seat personbilar. PERSONBILAR Totalmarknaden för nya personbilar växte med 20 %. Volkswagens marknadsandel var 9,6 %, och var därmed mindre än året innan. Orsaken till förändringen var de långa leveranstiderna för bilar, särskilt i början av året. I slutet av året förbättrades läget och modellserien kompletterades. Drygt nya Volkswagen personbilar registrerades i Finland. Importören och distriktförsäljningsorganisationen fortsatte sin satsning på att stärka Audis marknadsposition. Audi uppnådde en marknadsandel på 1,7 % då försäljningen ökade med nästan 50 %. För Seats del övergick man på de centrala marknaderna till ett separat försäljningsnät och försäljningsprogrammet utsträcktes till att omfatta den utvidgade Seatmodellserien. Året blev en framgång för Seat, emedan försäljningen ökade med nästan 170 %. Marknadsandelen var 1,8 %. Auto-Span Oy omsatte 202 Mmk. NYTTOBILAR Totalmarknaden för nya nyttobilar ökade med 16 %. Konkurrensen skärptes då nya bilmärken kom ut på marknaden. Volkswagen kom i denna grupp på andra plats som märke med en marknadsandel på 20 %. AFTER SALES OCH FÖRSÄLJNINGSNÄT Den goda försäljningen som har fortgått flera år har ökat beståndet av ganska nya bilar. Med det större bilbeståndet utvecklades också after sales-funktionen bra. Försäljningen av reservdelar och extra utrustning ökade med nästan 15 %. Utvecklingen av försäljningsnätet fortsattes genom såväl VV-Autos som distriktförsäljarnas investeringar i affärsplatser och genom differentiering av funktionerna enligt märkesspecifika koncept. Antalet distriktförsäljnings- och serviceställen är totalt 67. Dessutom har man 47 avtalsreparationsverkstäder. FRAMTIDSUTSIKTER Bilhandelns totalmarknad väntas fortsättningsvis växa, visserligen i ett moderatare tempo än tidigare. VV-Auto Oy:s förnyade modellurval utvidgas ytterligare och leveranstiderna kommer att bli avsevärt kortare. Detta skapar förutsättningar för en positiv försäljningsutveckling och en bättre kundtillfredsställelse. Medelantalet anställda i VV-Autokoncernen var 97. VD för bolagen är Erkki Sillantaka. 25

30 Resurs divisionen och ekonomi- och administrations divisionen Riitta Laitasalo, direktör för ekonomi- och administrationsdivisionen och Heikki Valkjärvi, direktör för resursdivisionen. Såväl resursdivisionen som ekonomi- och administrationsdivisionen erbjuder tjänster till samtliga enheter i koncernen. Inom resursdivisionen är centrala funktioner fastighetsfunktioner och fastighetsskötsel, spedition och transporter, informationsadministration och riskhantering samt inom ekonomi- och administrationsdivisionen koncernens finansiering, ekonomistyrning och personalfunktionerna. FASTIGHETER Keskokoncernens fastighetsinnehav uppgår till sammanlagt kvm, varav kvm är butikslokaler, kvm kontors- och lagerlokaler samt kvm övriga lokaler. Av ytan är 87,5 % i eget bruk, medan 10 % är uthyrt till utomstående. Vid årets slut stod 2,5 % av lokalerna tomma. Butikslokalernas bokslutsvärde var 3 232,6 Mmk, kontors- och lagerlokalernas sammanlagt 949,6 Mmk samt övriga lokalers 346,0 Mmk, sammanlagt 4 528,2 Mmk. Fastighetsegendomens marknadsvärde överstiger bokslutsvärdet. För koncernens bruk anskaffades 1998 lokaler genom köp och uthyrning till ett sammanlagt värde på 1,6 mrd. mk. Koncernens fastighetsinvesteringar utgjorde sammanlagt 293 Mmk, varav bygginvesteringarna i nya objekt uppgick till 91 Mmk. De mest betydande av investeringsobjekten var K-supermarketer i Hertonäs i Helsingfors och i Björneborg samt en K-market i Sibbo. De viktigaste objekten under uppförande är tillbyggning av Citymarket i Rovaniemi, Citymarketer i Riihimäki och Joensuu, en Citymarket och specialaffärer i Jumbo Köpcentrum i Vanda, en K-supermarket i Pieksämäki samt en K-rauta i Kotka. Dessutom köptes under året för 254 Mmk färdiga affärsplatser, som såldes vidare under räkenskapsperioden. Under 1998 såldes fastighetsinnehav till ett värde av sammanlagt 962,9 Mmk. En del av de sålda objekten hyrdes tillbaka genom hyresavtal för den troliga användningstiden. För Keskokoncernens bruk har huvudsakligen hyrts butikslokaler. De hyrda lokalernas sammanlagda yta är kvm. De viktigaste hyrda, 1998 öppnade affärsplatserna var det förnyade affärscentrumet Merituuli i Esbo och varuhuset Anttila Kodin Ykkönen i Uleåborg. För underhållet och elförsörjningen av det fastighetsinnehav som är i koncernens bruk ansvarar Kestra Kiinteistöpalvelut Oy, som har hand om 875 objekt. TRANSPORT OCH SPEDITION Kesped Ab är en transport- och speditionsfirma, som centraliserat handhar K-gruppens transporter och spedition. Bolagets omsättning 1998 uppgick till 472 Mmk, en ökning på 17,5 %. Största delen av ökningen i omsättningen medförde Keskos egna enheter Anttila, Kaukomarkkinat och Carrols, PB

31 FASTIGHETSBESTÅNDET 12/1998 Affärsplatser m 2 Kontors- och lagerlokaler m 2 Övriga lokaler m 2 ULEÅBORG med K-affärer och 202 övriga samarbetspartner. Samma teknik användes även för förmedling av material som ingår i stamkundssystemet Plussa, vilket skedde från kortterminaler. Affärsplatser m 2 Kontors- och lagerlokaler m 2 Övriga lokaler m 2 TAM MERFORS men också de externa uppdragen har ökat. Den externa omsättningen 1998 var 16 Mmk. Målet är att förbättra konkurrenskraften genom att höja användningsgraden på de ca 200 lastbilar som är i bruk. Fri transportkapacitet erbjuds också fraktgivare utanför K-gruppen. Kespeds utrikestrafik har traditionellt gällt import. Exporten inleddes för några år sedan till Keskos dotterbolag i Sverige, Estland och Ryssland. Det egna terminalnätet täcker nu hela landet. Lagerhotellverksamhet är i bruk i samband med terminalerna i Vanda och Tammerfors. Transportmaterial med en temperatur på +2 o C med åtföljande kontrollsystem för distribution av kött och färdigmat når nästan alla kunder. En god punktlighetsnivå har uppnåtts i distributionen av dagligvaror. År 1999 kommer systemet också att omfatta distribution av specialvaror. INFORMATIONSADMINISTRATION Keskos styrelse godkände i februari en ny IT-strategi. Utifrån den verkställdes en omorganisation, där enheterna för informationsadministration i de olika divisionerna samt en enhet för informationsstyrning i koncernen har en central funktion. På så sätt blir informationsadministrationen tydligare än förut en del av planeringen och ledningen av affärsverksamheten. Divisionernas enheter för informa- KUOPIO HELSINGFORS Affärsplatser m 2 Kontors- och lagerlokaler m 2 Övriga lokaler m 2 Affärsplatser m 2 Kontors- och lagerlokaler m 2 Övriga lokaler m 2 tionsadministration ansvarar för utvecklingen och anskaffningen av divisionernas egna datasystem. Informationsstyrningen ansvarar för organisationen och den tekniska basstrukturen i koncernens informationsadministration. TIETOKESKO OY stöder Keskos affärsverksamhet genom att producera IT-tjänster. Tjänsterna stöder sig på den tekniska basstrukturen som Tietokesko utvecklar och sköter. Bolaget omsatte 192 Mmk, vilket var en ökning på 18,1 %. Under 1998 byggdes Tietokeskos tillämpningar främst upp för dagligvarudivisionens och specialvarudivisionens kedjesystem samt Plussa- och kreditkortsystemet. Tietokeskos centrala processer mäts regelbundet och jämförs med branschens bästa praxis. Arbetsstationstjänsternas kvalitet och kostnadsnivå mättes våren Resultaten var på samma nivå som bästa internationella praxis. Att hela tiden effektivera funktionsledet från leverantören till kunden är en viktig uppgift för Kesko. Interoperativa systemlösningar och ECR-modellen (Efficient Consumer Response) är verktyg som behövs i utvecklingsarbetet. Tietokesko har ända från början varit med om att utveckla dataöverföringen mellan organisationer (EDI) i Finland och är ledande tillämpare av EDI-lösningar. Vid årets slut hade man automatiska dataförbindelser K-LINKKI OY producerar systemtjänster för K-köpmännen i syfte att åstadkomma interoperativa, moderna IT-lösningar, som stöder kedjornas arbetssätt. Bolaget omsatte 101 Mmk. Då K-linkki bildades 1995 uppställdes målet att inom varje kedja förenhetliga affärernas systembas genom kostnadseffektiva systemtjänster. Detta mål har redan nästan uppnåtts. K-linkki Oy hade vid 1998 års slut levererat köpmännen system för över affärer och därtill ca betalterminaler, som ingår i Plussaprogrammet. Målet är att leverera system för ytterligare ca 200 affärer Därefter kommer K-linkkis främsta uppgift att vara kontinuerlig utveckling och underhållning av de levererade systemen. K-linkki uppsatte som pilotprojekt samt produktifierade för de första dagligvaruaffärerna elektroniska affärsplatser som använder sig av Internet. Vidare skapades förutsättningar för ibruktagande av dubbel prissättning i euro och mark i de flesta K-affärer från 1999 års början. K-KONERAHOITUS OY finansierar avbetalningshandeln med lantbruks- och byggmaskiner samt konsumtionsvaror. Vid räkenskapsperiodens slut hade bolaget avtal och finansieringsfordringarna uppgick till 334,7 Mmk. K-INSTITUUTTI är ett merkantilt utbildningscentrum och har som uppgift att förbättra sina kunders konkurrenskraft och lönsamhet genom att utveckla personalens yrkeskunskap. K- instituutti Oy har som mål att vara Finlands ledande specialläroanstalt för detaljhandeln. K-instituutti Oy stod för det praktiska genomförandet av KQ-kvalitetsutbildningen. 27

32 Personal Keskos grundläggande värden styr all personalverksamhet. Värdena har konkretiserats med hjälp av bl.a. personalprinciper och en plan för jämställdhet. Under 1999 kommer koncernens personalstrategi och personalprinciper att preciseras. Genom en nöjd personal eftersträvas kundtillfredsställelse. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är därför Keskos viktigaste grundläggande värde, dvs. kundtillfredsställelsen. Kesko satsade mycket på de anställdas kvalitetskompetens under räkenskapsåret. Som en del av ett systematiskt arbete slutfördes det första skedet av den ettåriga KQ-kvalitetsutbildningen, som Keskos ledning deltog i under totalt arbetsdagar. Utbildningens syfte är att sprida kvalitetstänkandet i hela K-gruppen. Syftet med det första skedet har varit att lära deltagarna att behärska de centrala kvalitetsbegreppen och få Keskos ledning och specialister att på ett effektivt sätt ta kvalitetsverktygen i bruk i sitt arbete. År 1999 vidgas KQ ytterligare genom utbildning för ledningsgrupperna. Arbetsrotationen inom koncernen bjöd på traditionellt sätt Keskos anställda på nya utmaningar och inlärningsmöjligheter. Genom intern utbildning skapas aktiv beredskap för övergång till nya uppgifter. ARBETSFÖRMÅGAN UTVECKLADES Företagshälsovårdens mål har varit att förskjuta tyngdpunkten i arbetet på upprätthållande av arbetsförmågan. Sålunda minskar på sikt behovet att använda företagshälsovårdens resurser till sjukvård. Den del av arbetet som gäller upprätthållande av arbetsförmågan uppgick 1998 till 40 %. I den rehabilitering som Keskos egen företagshälsovård har tagit initiativ till och övervakar deltog ca 100 av Keskos anställda. Denna rehabilitering genomförs och bekostas av Folkpensionsanstalten. Utöver FPA:s traditionella rehabilitering pågick under räkenskapsåret som FPA:s pilotprojekt två s.k. arbetseffektivitetskurser för chefer. Kursernas syfte är att utbilda cheferna till proffs på att hantera stressen i sitt eget arbete och även sina medarbetares hälsa och ork. Sjukfrånvaron bland Keskos funktionärer har traditionellt varit klart lägre än hos motsvarande grupp i Finland i allmänhet. I lagerfunktionerna motsvarar sjukfrånvaron landets genomsnitt. Personalens arbetstillfredsställelse undersöktes i december 1998 för tredje gången. Enligt undersökningen har arbetstillfredsställelsen (3,61) förbättrats något jämfört med året innan (3,59). Keskos klubb, som arrangerar rekreationsverksamhet för personalen, har år efter år aktivt arbetat för att öka samhörigheten, vigören och arbetskonditionen. Klubben verkar mångsidigt för sport, kultur och övriga intressen. LÖNER OCH BELÖNING Det premiesystem för hela personalen, som 1997 togs i bruk i Kesko Abp och en del dotterbolag vidareutvecklades utifrån erfarenheterna. Resultatpremien påverkas av bl.a. koncernens totala resultat och den egna enhetens försäljningsutveckling och resultat samt dessutom av kundtillfredsställelsen. Chefernas premie påverkas därtill av enhetens arbetstillfredsställelse, varmed eftersträvas ett öppet ledarskap. Dotterbolagen har tillämpat premiemodellerna i enlighet med affärsverksamhetens natur. För 1998 utbetalades i premier sammanlagt ca 51 Mmk. PERSONALSTRUKTUR Förändringarna i personalstrukturen framgår av styrelsens verksamhetsberättelse på sidan 32. Koncernens personal divisionsvis Dagligvarudivisionen 43,1 % Specialvarudivisionen 29,2 % Järn- och lantbruksdivisionen 12,2 % Kaukomarkkinat 6,8 % VV-Auto 0,8 % Övriga 7,9 % PB

33 Kesko och miljön Keskos första miljöpolicy godkändes 1990 och den nuvarande 1996, då livscykeltänkandet togs som grund för Keskos miljöarbete. I augusti 1998 utgav Kesko en miljörapport, den första inom handelsbranschen i Finland. I miljörapporten behandlades utvecklingen av miljöpolicyns delområden och miljöledningsprinciperna. MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Keskos miljöfrågor utvecklas enligt standarden ISO Keskos dotterbolag, kafferosteriet Viking Coffee Ab, certifierades Systemet reviderades av Det Norske Veritas, som också beviljade certifikatet. Miljöledningen vidareutvecklades under året. Keskos enheter dirigerades att i högre grad än tidigare beakta miljöfrågorna i planeringen och utvärderingen av verksamheten. Keskos miljömanual utvecklades i samråd med pilotenheterna. Manualen innehåller för alla gemensamma miljöledningselement och principer och dessutom detaljerade anvisningar. Internationella divisionens uppgifter överfördes på olika enheter enligt funktioner, varvid huvudansvaret för miljöfrågorna överläts till företagsplaneringsenheten, som rapporterar till administrativa direktören. På så sätt kommer utvecklingen av miljöledningssystemet att vara nära anknuten till den övriga ledningsutvecklingen. Dessutom har dagligvarudivisionens logistikenhet en underenhet som utarbetar miljölogistiska lösningar. PRODUKTER OCH FÖRPACKNINGAR Keskos sortiment av miljövänliga produkter ökade i och med att Kesko lanserade sin egen ekologiska frukt- och grönsaksserie bestående av ca 25 produkter. Mängden förpackningar minskades ytterligare med hjälp av bl.a. de återanvändbara Transbox-lådorna av plast. De ersätter på årsnivå över ton förpackningsmaterial för engångsbruk. Dessa lådor som först togs i bruk av Kesko har redan tillverkats i nästan tre miljoner exemplar för att användas i trafiken mellan odlare, industri och handel. I denna uppgift användes de i fjol ca 30 miljoner gånger tur och retur. AVFALLSHANTERING, LOGISTIK OCH FASTIGHETER Kesko bidrog till grundandet av en anläggning i Vik i Helsingfors för behandling av energifraktion som inte duger för materialåtervinning genom att inleda en separat uppsamling av energifraktion från de stora K-affärerna. Uppsamlingen minskar affärernas miljöbelastning och mängden av avfall som förs från affären till avstjälpningsplatsen med upp till 90 % och minskar även affärens avfallshanteringskostnader. I logistiken började returlogistiken behandlas som en separat helhet. Returlogistiken omfattar styrning av returvaruflödet för återanvändning eller nyttjande. Energiuppföljningen i de viktigaste av de fastigheter som ägs av Kesko preciserades. Ett nytt uppföljningsprogram togs i bruk. Med hjälp av det iakttas varje månad värme-, el- och vattenförbrukningen i ca 250 fastigheter. Ca 100 utvärderingar gjordes. PERSONALEN Keskos personal fick utbildning i livscykelanalyser, det nordiska miljömärket, ekologisk produktion och förpackningarnas miljöegenskaper. Enheternas miljöansvariga fick därtill lära sig principerna för miljöledning och användningen av miljöledningssystemet. K-DAGLIGVARUAFFÄRERNAS MILJÖBUTIKSDIPLOM Finlands Naturskyddsförbund, Kesko och K-köpmannaförbundet har tillsammans gjort upp anvisningar för hantering av handelns miljöeffekter. K-miljöbutiksdiplomet kan erhållas av en köpman som har ordnat miljöarbetet i sin butik så att det fyller de hårda kraven på bl.a miljöutbildning, energibesparing, distributions- och returlogistik samt produktsortiment. Under räkenskapsåret fick 36 dagligvaruaffärer K-miljöbutiksdiplomet som en erkänsla för sitt framgångsrika miljöarbete. Bedömningen gjordes av utomstående granskare. MILJÖRAPPORT I JUNI Kesko utger i juni på finska och engelska den andra miljörapporten om sina miljöåtgärder. Rapporten publiceras också på Internet-sidorna under adress

34 Styrelsens verksamhetsberättelse MARKNADSÖVERSIKT Handeln upplevde sitt femte tillväxtår i följd. Enligt Näringslivets Forskningsinstituts uppskattning steg värdet av den privata konsumtionen med ca 5,5 % och värdet av de privata investeringarna med drygt 10 %. Enligt statistikcentralens preliminära handelsstatistik var partihandelns kumulativa värdeökning 1998 (januari-november) 6,0 %. Inom partihandeln har handeln med elektronik, byggoch inredningsmaterial, maskiner samt sport- och fritidsartiklar varit framgångsrikast. Enligt statistikcentralen steg de finländska konsumentpriserna i fjol med 1,4 %. Enligt statistikcentralens konsumentbarometer är de finländska konsumenternas tro på en gynnsam ekonomisk utveckling fortfarande stark och tron på att den ekonomiska tillväxten skall fortsätta stärktes något i januari OMSÄTTNING Keskokoncernens omsättning uppgick till Mmk, vilket är 2,1 % mera än under motsvarande tid föregående år ( Mmk). Den jämförbara ökningen av omsättningen var 5,4 %. Bäst utvecklades handeln med järnvaror och bilar samt sport- och hemteknikprodukter. Inom dagligvaruhandeln ökade försäljningen till storkunder och stora dagligvaruaffärer mest, medan försäljningen till små dagligvaruaffärer minskade. Jämfört med året innan minskade omsättningen på grund av att Kaukomarkkinats export av Panasonic-produkter till Ryssland överläts till huvudmannen i april Också avyttringen av Anttila Oy:s livsmedelsavdelningar och Rautias detaljhandelsfunktioner till självständiga köpmän fortsatte i enlighet med strategin, vilket minskade omsättningen med ca 150 Mmk. Omsättningen divisionsvis Förändr. Mmk Mmk % Dagligvarudivisionen ,6 Specialvarudivisionen ,7 Järn- och lantbruksdivisionen ,5 Kaukomarkkinat ,9 VV-Auto ,0 Övriga ,9./. intern försäljning Koncernen sammanlagt ,1 RESULTAT Koncernens vinst före extraordinära poster var 791 Mmk (685 Mmk), dvs. 2,2 % (2,0 %) av omsättningen. I koncernens vinst ingår vinster på 147 Mmk från försäljning av aktierna i Radiolinja Oy och vinster på 41 Mmk från försäljning av aktierna i Kiinteistösijoitus Oyj Citycon samt fastighetsförsäljningsvinster på 17 Mmk. Nettovinsten på försäljning av anläggningstillgångar uppgick till sammanlagt 247 Mmk (92 Mmk). Koncernens omsättning Mmk Koncernens rörelsevinst Mmk Koncernens rörelsevinst i % av omsättningen ,4 1,7 1,6 1,9 2,

35 Anttila-koncernens rörelsevinst försvagades jämfört med föregående år med 43 Mmk och resultatet blev en förlust på 7 Mmk. Resultatet försvagades på grund av att försäljningen och försäljningsbidraget i början av året blev lägre än planerat samt på grund av ökade marknadsföringskostnader. Dessutom påverkades resultatet av de kostnader som föranleddes av att två Anttila Kodin Ykkönen varuhus öppnades i slutet av året. Resultatet förbättrades dock i slutet av året. K-Yhtiöt Oy Citymarkets rörelsevinst ökade med 21 Mmk till 91 Mmk. VV- Auto-koncernens rörelsevinst ökade med 12 Mmk till 114 Mmk. Kesko Svenska AB:s resultat var förlustbringande på grund av kostnaderna för etableringen av nya K-rauta- och Aleksi 13-butiker. Finansnettot var 16 Mmk, medan det samma tid föregående år var 17 Mmk. I de finansiella intäkterna och kostnaderna ingår intressebolagsresultatet 2 Mmk (7 Mmk). Fastighetsintressebolagens resultat är presenterade i övriga rörelseintäkter och -kostnader. I extraordinära poster ingår till följd av förändrad redovisningspraxis för kalkylmässiga skattefordringar och skulder en bokföringsmässig avkastning på 135 Mmk, som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder. Avkastningen på sysselsatt kapital var 8,9 % (8,2 %) och på eget kapital 6,5 % (6,6 %). Resultatet per aktie var 6,01 mk (5,83 mk). Det egna kapitalet per aktie var 92,72 mk (88,18 mk). Rörelsevinsten divisionsvis Mmk Mmk Dagligvarudivisionen Specialvarudivisionen Järn- och lantbruksdivisionen Kaukomarkkinat VV-Auto Sammanlagt Gemensamma divisioner Koncernens rörelsevinst Finansnetto Intressebolag 2 7 Vinst före extraordinära poster I de gemensamma divisionerna ingår resursdivisionen samt ekonomi- och administrationsdivisionen. Deras resultat inklusive vinster och förluster från försäljning av aktier och fastigheter har inte hänförts till de divisioner som bedriver affärsverksamhet. Koncernadministrationens övriga kostnader har i tabellen invid hänförts till divisionerna. Koncernens finansnetto Mmk Koncernens vinst före extraordinära poster, Mmk Koncernens nettoskuld Mmk

36 INVESTERINGAR Koncernens investeringar uppgick till totalt 787 Mmk (923 Mmk) vilket är 2,2 % (2,7 %) av omsättningen. I Keskos partihandelsverksamhet och dotterbolagens fastigheter, informationsteknik och inventarier investerades 389 Mmk. I affärsplatsernas byggnader, inventarier och informationsteknik investerades 398 Mmk. Under året såldes fastigheter och fastighetsaktier till ett värde av 963 Mmk (31 Mmk). FINANSIERING Koncernens investeringar finansierades med internt tillförda medel och med medel som hade frigjorts vid försäljning av fastigheter. Kassaflödet före finansiering var Mmk. Det främmande kapitalet sjönk med 621 Mmk, vilket höjde koncernens soliditet till 56,7 % (53,2 %). Koncernens räntebärande nettoskuld var vid årets slut 421 Mmk (1 045 Mmk). KONCERNLEDNING OCH KONCERNSTRUKTUR Ekonom Matti Honkala (53) tillträdde posten som koncernchef för Kesko Bergsrådet Eero Kinnunen avgick med pension EM Kalervo Haapaniemi (51) tillträdde posten som vice koncernchef Hans ansvarsområde är dagligvaruhandel. Haapaniemi har varit medlem av Keskos styrelse sedan Vice chefdirektör, kommerserådet Timo Karake avgick med pension Som medlem av Keskos styrelse och administrativ direktör tillträdde EM Juhani Järvi (46). Direktör, viceh, EM Matti Halmesmäkis (46) ansvarsområde i styrelsen är special-, järn- och lantbruksvaruhandel och direktör, ekonom Jouko Tuunainens (53) ansvarsområde är resursstyrning. Internationella divisionens uppgifter överfördes enligt funktioner på olika divisioner. Kaukomarkkinat och VV-Auto rapporterar direkt till koncernstyrelsen. PERSONAL Medelantalet anställda i koncernen var personer (10 672). De viktigaste förändringarna var följande: Personer Förändr. i medeltal Antal Dagligvarudivisionen Specialvarudivisionen Järn- och lantbruksdivisionen Kaukomarkkinat VV-Auto Övriga Sammanlagt Antalet anställda ökade med drygt 260 personer på grund av Carrols restaurangkedjas kraftiga expansion, medan antalet minskade med ca 400 personer på grund av avyttringen av Rautia-butikerna och livsmedelsavdelningarna vid Anttila varuhus till köpmännen. DIVISIONERNAS UTVECKLING Dagligvarudivisionen Divisionen omsatte Mmk. Ökningen på 6,6 % var bättre än väntat. Rörelsevinsten uppgick till 454 Mmk, en minskning på 20 Mmk jämfört med året innan. Divisionens avkastning på bundet kapital var 13 % (12 %). Investeringarna uppgick till 270 Mmk. K-gruppens stamkundsmarknadsföring Plussa, som har varit framgångsrikare än väntat, har satt fart på handeln med dagligvaror. Carrols restaurangkedja har expanderat i snabb takt. I fjol öppnades i Finland 14 nya Carrols hamburgerrestauranger och i Moskva och Tallin en restaurang i vardera staden. K-yhtiöt överlät Citymarket-verksamheten till Citymarket Oy, som bildades i koncernen i början av De viktigaste färdigställda affärsplatserna under året var en K-supermarket i Hertonäs i Helsingfors och en i Björneborg samt en K-market i Sibbo. Dessutom genomfördes omfattande utbyggningar av tre Citymarketer. Betydande affärsplatser under uppförande är Citymarketer i Jumbo Köpcentrum i Vanda, i Joensuu och Riihimäki och en K-supermarket i Pieksämäki. Dessutom utbyggs Citymarket i Rovaniemi. Specialvarudivisionen Divisionen omsatte Mmk, en ökning på 2,7 %. Med undantag av beklädnadshandeln motsvarade utvecklingen förväntningarna. Rörelsevinsten var 17 Mmk, en minskning på 90 Mmk jämfört med året innan. Divisionens avkastning på bundet kapital var 1 % (4 %). Investeringarna uppgick till 103 Mmk. Specialvarudivisionens försäljningsutveckling har under det sista tertialet varit klart bättre än under början av året. Bäst utvecklades försäljningen av sportartiklar och skor. Anttila-koncernen omsatte Mmk, en minskning på 9,4 %. Den jämförbara omsättningen ökade med 32

37 3,5 %. Resultatet uppvisade en förlust på 7 Mmk jämfört med en vinst på 36 Mmk Avyttringen av Anttila-varuhusens livsmedelsavdelningar till köpmännen fortsatte planenligt. Vid årets slut hade 19 livsmedelsavdelningar av 25 sålts till köpmännen. Anttila Kodin Ykkönen, som är specialiserad på heminredning, öppnade under året nya affärer i Uleåborg och i Merituuli affärscentrum i Esbo, där även affärslokaler för flera K-specialaffärer färdigställdes. Utöver de nuvarande fyra varuhusen har man för avsikt att utvidga kedjan till att omfatta ca 10 varuhus i Finland vid 2001 års slut. Övriga betydande affärsplatser där verksamheten inleds 1999 är Anttila och K-specialaffärerna i Jumbo Köpcentrum i Vanda. Anttila har dessutom postorderförsäljning i Finland och Estland samt inledde i höstas provmarknadsföring i Lettland. Aleksi 13 omsatte 213 Mmk, en ökning på 19,6 %. Aleksi 13 har som mål att bygga upp en ledande beklädnadsvaruhuskedja på köpstarka områden. I Östra centrum i Helsingfors och i Kuopio öppnades varuhus enligt det nya konceptet. I Stockholm öppnade Aleksi 13 den fjärde sko- och väskbutiken. Den plan för omorganisering av specialvarudivisionen som började utarbetas i juni har som mål att förbättra lönsamheten genom att avlägsna överlappande funktioner och förena K-gruppens köpkraft och olika kompetensområden i specialvaruhandeln. Järn- och lantbruksdivisionen Divisionen omsatte Mmk. Omsättningsökningen på 0,5 % var något större än väntat. Rörelsevinsten uppgick till 54 Mmk, och höll sig därmed på samma nivå som föregående år. Divisionens avkastning på bundet kapital var 4 % (4 %). Investeringarna uppgick till 130 Mmk. Kesko Järnvaror och Byggmaterial omsatte Mmk, en ökning på 19,0 %, vilket klart översteg branschgenomsnittet. Företagstjänst som i början av juli blev en separat resultatenhet omsatte Mmk, en ökning på 13,1 %. Kesko Lantbruk och Maskin omsatte Mmk liksom året innan. Spannmålsskörden som var en tredjedel mindre än året innan, och de sänkta världsmarknadspriserna på spannmål minskade försäljningen. Försäljningen av investeringsförnödenheter samt maskiner för lantbruket ökade däremot med närmare en femtedel. Den fjärde K-rauta-butiken i Sverige öppnades i augusti i Norrköping. Beslut om nya K-rauta-butiker i Haninge, Västerås och Linköping har fattats. I Kotka och Åbo öppnas i år nya K-rauta-butiker. I Tallin öppnades en lantbruksaffär med fullständig service sommaren Koncernens nettokassaflöde från rörelsen, Mmk Koncernens avkastning på sysselsatt kapital, % Koncernens avkastning på eget kapital, % ,3 8,8 9,0 8,2 8,9 7,1 7,3 6,6 6, ,

38 Kaukomarkkinat Kaukomarkkinat-koncernen omsatte mk, vilket var 37,9 % mindre än under motsvarande tid året innan. Den jämförbara omsättningen ökade med 6,5 %. Koncernens rörelsevinst uppgick till 76 Mmk (78 Mmk). Inom handeln i Finland stod sporthandelns marknadsledare adidas för den största tillväxten med en försäljningsökning på 24,2 %, vilket var dubbelt så mycket som branschgenomsnittet. I optikbranschen började Kaukomarkkinat bygga upp sin egen Stjärn Optiker butikskedja. Starten gick snabbare än väntat. Vid årets slut ingick redan ca 100 affärer i kedjan. VV-Auto VV-Auto-koncernen omsatte Mmk, en tillväxt på 14,0 %. Rörelsevinsten uppgick till 114 Mmk (102 Mmk). Totalmarknaden för personbilar ökade med 20 %. De långa leveranstiderna gjorde att försäljningen av Volkswagen personbilar ökade långsammare i början av året, men läget förbättrades i slutet av året och modellserien kompletterades. Försäljningen av Audi och Seat personbilar utvecklades mycket bra. Audi-försäljningen ökade med nästan 50 % och Seat-fösäljningen med nästan 170 %. FORSKNING OCH UTVECKLING Forskning och utveckling ingår i koncernens normala affärsverksamhet. Kostnaderna för verksamheten har bokförts som årskostnader. AKTIER OCH AKTIEMARKNAD Kesko Abp:s aktiekapital uppgick till mk. Aktiekapitalet nedsattes med ett belopp som motsvarade de av bolaget inlösta och makulerade aktiernas nominella värde, dvs. med mk. Det nya aktiekapitalet infördes i handelsregistret Vid årets slut bestod Keskos aktiestock av 35,1 % stamaktier och 64,9 % omsättningsaktier. Börskursen för bolagets aktie var vid 1997 års slut 86,20 mk och vid 1998 års slut 76,00 mk. På Helsingfors Börs omsattes under året 28,0 miljoner Keskoaktier till ett omsättningsvärde på Mmk. HEX generalindex steg under rapportperioden med 68,5 % och handelns branschindex sjönk med 6,1 %. KESKO OCH EURON En avgörande faktor vid fastställelsen av Keskos eurotidtabell har varit att största delen av Keskos kunder finns i Finland. Det är ändamålsenligt att upprätthålla detaljhandelsfunktionerna i mark tills konsumenterna har fått eurosedlar och -mynt till förfogande, dvs. till slutet av övergångsperioden. Kesko upprättar sitt bokslut för år 1998 i mark och det omräknas i euro. Det sista bokslutet i mark upprättas för år Största delen av Keskos inköp och försäljning sker under övergångstiden i mark. Keskos lagerprodukter är prissatta i mark till Kesko har dock beredskap att hantera även europriser. Övergången till euron har avlöpt enligt planerna. Övergångskostnaderna har varit klart lägre än väntat. KESKO OCH ÅR 2000 Keskos affärsverksamhet är beroende av informationstekniken. De operativa systemtjänsterna baserar sig till centrala delar på Tietokesko Oy:s tjänster. Tietokesko har långsiktigt förberett sig på millennieskiftet: 1980 standardiserades datumfälten internt till att omfatta fyra siffror gavs en anvisning i syfte att säkerställa anpassningen av tillämpningar och anskaffningar till år inleddes ett projekt för kartläggning av 2000-anpassningen inleddes ett projekt för testning och upprätthållande av 2000-anpassningen. Vid utgången av 1998 hade alla nödvändiga ändringar i tillämpningarna gjorts. Det som återstår att göra 1999 är framför allt att med leverantörer, banker och övriga partner testa plattformerna för dataöverföring mellan organisationer, samt att tekniskt testa servrarna. Även K-linkki Oy har säkerställt att programvaran till de levererade kassasystemen skall klara av övergången till år Av K-linkki levererat kassasystem fanns vid 1998 års slut i över K-affärer. Beträffande fastighetssystemen pågår en kartläggning av de tekniska systemen i alla egna byggnader. Kartläggningen blir klar i september Osäkerheten elimineras genom ett aktivt samarbete med leverantörer och branschorganisationer. För sålda produkter pågår ett separat projekt, vars uppgift är att identifiera och hantera den 2000-risk som hänför sig till varor som säljs av Kesko, och ställa upp enhetliga förhållningsregler för eventuella produktfel. Beredskapsplanen för exceptionella förhållanden inom informationsadministration och logistik uppdateras för eventuella problem. Beträffande fastigheterna förbereder man sig på en manuell styrning av hustekniken. 34

39 Genom att förberedelserna inför år 2000 har gjorts i tid har stora ändringskostnader kunnat undvikas. För har beräknats uppstå ytterligare kostnader på ca 10 milj. mk. Keskos 2000-anpassning övervakas och styrs av en styrgrupp tillsatt av Kesko Abp:s styrelse. HÄNDELSER 1998 Kesko Ab och Keskos intressebolag Center-yhtiöt Oy sålde till Kiinteistösijoitus Oy Citycon sammanlagt 77 parti- och detaljhandelsfastigheter. Köpesumman var 423 Mmk. De sålda detaljhandelsfastigheterna och -lokalerna brukas huvudsakligen av K-köpmän. En del av köpesumman betalades med Kiinteistösijoitus Oy Citycons aktier. I en riktad aktieemission tecknade Kesko Ab 4,6 miljoner och Center-yhtiöt Oy 16,7 miljoner aktier i Kiinteistösijoitus Oy Citycon. Kesko och Neste undertecknade ett samarbetsavtal, enligt vilket Nestes servicestationer skulle anslutas till stamkundssystemet Plussa. Nestes cirka 600 inhemska servicestationer integrerades med systemet Nordens största hotellkedja Scandic Hotels anslöt sig till Plussa-systemet Plussakortets ställning som landets mångsidigaste kundkort stärktes ytterligare. Antalet Plussa-stamkundskort var vid årets slut redan över 1,9 miljoner. Keskokoncernen sålde sitt innehav på 600 A-aktier i Oy Radiolinja Ab till Helsingfors Telefon Abp för en köpesumma på 150 Mmk. Keskokoncernen gjorde en försäljningsvinst på 147 Mmk. Kesko Ab:s bolagsstämma beslöt att utdela en dividend på 3,00 mk per aktie. Sammanlagt utdelades 271 Mmk i dividend. I samband med ändringen av aktiebolagslagen beslöt bolagsstämman att ändra Kesko Ab till ett publikt aktiebolag. Bolagets firmanamn är Kesko Oyj, på svenska Kesko Abp, från och med Kesko Abp sålde sina aktier i Kiinteistösijoitus Oyj Citycon Keskokoncernen erhöll en försäljningsvinst på sammanlagt 44 Mmk. Däri ingår en andel på 2,7 Mmk av Kesko Abp:s intressebolag Center-yhtiöt Oy:s försäljningsvinst. Kesko publicerade som det första företaget inom handelsbranschen i Finland sin miljörapport Ett miljöledningssystem baserat på standarden ISO började utarbetas hösten sålde Kesko Abp och dess dotterbolag Hämeenkylän Kauppa Oy, Keskos intressebolag Center-yhtiöt Oy och Keskos pensionskassa till Kiinteistösijoitus Oyj Citycon sammanlagt 18 detaljhandelsfastigheter. Affärens värde var 764 Mmk, varav Keskos pensionskassa hade en andel på 92 Mmk. Keskokoncernen gjorde en försäljningsvinst på 94 Mmk. Kesko hyr av Citycon de detaljhandelsfastigheter och lokaler som är i aktivt bruk hos köpmännen. Förvaltningsrådet valde vid sitt möte till ordförande för Kesko Koncernens soliditet % Koncernens investeringar Mmk Medelantalet anställda i koncernen 52,8 55,6 56,7 51,9 53,

40 Abp:s förvaltningsråd för år 1999 köpman Matti Kallio och till vice ordförande diplomköpman Heikki Takamäki. Merita Fastigheter Ab, Kesko Abp, Försäkringsbolaget Sampo Abp, Skadeförsäkringsaktiebolaget Pohjola och Livförsäkringsaktiebolaget Pohjola kom i december överens om ett samarbete, vars syfte är att bilda ett fastighetsinvesteringsbolag av de affärscentrum eller delar av affärscentrum som ägs av dessa bolag. Bolagets egendom kommer i begynnelseskedet att uppgå till ca 2 mrd. mk. FRAMTIDSUTSIKTER År 1998 var för den finländska samhällsekonomin en tid av stark tillväxt. Den ökade ekonomiska aktiviteten förbättrade konsumenternas köpkraft och konsumtionsoptimism. Detta syntes som en klar tillväxt i handelns försäljning. Konsumenternas tro på en gynnsam ekonomisk utveckling väntas vara fortsatt stark också i år. Detta skapar goda verksamhetsförutsättningar för såväl parti- som detaljhandeln. Finansministeriet förutspår att hushållens köpkraft kommer att växa med 3,5 % i år och att sparkvoten kommer att minska från 4,3 % till 3,6 %. Näringslivets Forskningsinstituts tillväxtprognos för värdet av den privata konsumtionen 1999 är 5,0 %. Den låga inflationen bidrar till att öka realinkomsterna, vilket är positivt ur handelns synvinkel. Utsikterna för ekonomin i sin helhet är alltså fortsättningsvis goda, fastän händelserna i Ryssland och Asien även i år kommer att kräva anpassning av den finländska exportindustrin, varav en del är Keskos kunder. Keskos egen affärsverksamhet i Ryssland är tillsvidare av ringa omfattning. Av Keskokoncernens omsättning är en betydande del special-, järn- och lantbruksvaror. Då konsumenternas köpkraft växer förutspås dessa sektorer en snabbare tillväxt än dagligvaruhandeln. Keskos tillväxt kommer i framtiden att i högre grad än förut basera sig på ökad konsumtion och försäljning av special-, järn- och lantbruksvaror. Till detta bidrar också en expanderande affärsverksamhet på skooch järnhandelsmarknaderna i Sverige samt tillväxtmöjligheterna på de baltiska och ryska marknaderna. Utvecklingsutsikterna för dagligvarudivisionen är goda. Konsumtionsökningens tyngdpunkt på specialvaror och ett inköpsbeteende som favoriserar köpcentra ökar de stora affärernas försäljningsmöjligheter också i dagligvaruhandeln. Den omorganisation som genomfördes i specialvarudivisionen i oktober i fjol och den som genomförs i dagligvarudivisionen i mars i år kommer avsevärt att effektivera Keskos partihandelsverksamhet inom motsvarande varusektorer. Genom förnyelserna uppnås årliga kostnadsbesparingar på ca 30 Mmk. Om investerings- och konsumtionsefterfrågan kommer att vara på väntad nivå, beräknas koncernens omsättning uppgå till 38 mrd. mk och divisionernas rörelsevinst avsevärt förbättras. Koncernens vinst före extraordinära poster beräknas hålla sig på 1998 års nivå. 36

41 Kalkyleringsscheman för nyckeltalen Avkastning på sysselsatt kapital (ROI), % = Avkastning på eget kapital (ROE), % = vinst före extraordinära poster + räntekostnader och övriga finansiella kostnader balansomslutning./. räntefria skulder (i genomsnitt under året) vinst före extraordinära poster./. inkomstskatt eget kapital + minoritetsandel (i genomsnitt under året) x 100 x 100 Avkastning på bundet kapital (RONA), % = Soliditet, % = Skuldsättningsgrad, % = rörelsevinst bundet kapital (=balansomslutning./. räntefria skulder) eget kapital + minoritetsandel balansomslutning./. erhållna förskott främmande kapital + avsättningar balansomslutning./. erhållna förskott x 100 x 100 x 100 Nettoskuld = främmande kapital./. fordringar, finansiella värdepapper och kassa och bank Räntebärande nettoskuld/eget kapital, % = räntebärande främmande kapital./. finansiella värdepapper./. kassa och bank eget kapital + minoritetsandel x 100 Nettokassaflöde från rörelsen = Dividend i % av resultatet = Resultat/aktie = P/E-tal (pris/vinst) = Eget kapital/aktie = Direktavkastning, % = Nettokassaflöde från rörelsen/aktie = rörelsevinst + avskrivningar och nedskrivningar + förändring av nettorörelsekapital + finansnetto./. inkomstskatt dividend/aktie resultat/aktie vinst före extraordinära poster./. inkomstskatt./. minoritetsandel aktieemissionskorrigerat antal aktier i genomsnitt bokslutsdagens medelkurs resultat/aktie eget kapital aktieemissionskorrigerat antal aktier dividend/aktie bokslutsdagens medelkurs nettokassaflöde från rörelsen medelantal aktier x 100 x 100 Aktiestockens marknadsvärde = bokslutsdagens medelkurs x antalet aktier 37

42 Koncernen i siffror (mk) Uppgifter om resultaträkningen Omsättning, Mmk Förändring av omsättningen, % 4,7-2,3 10,5 18,6 2,1 Övriga rörelseintäkter, Mmk Material och tjänster, Mmk Personalkostnader, Mmk Personalkostnader i % av omsättningen 3,4 3,8 3,9 5,2 5,4 Avskrivningar och nedskrivningar, Mmk Övriga rörelsekostnader, Mmk Rörelsevinst, Mmk Rörelsevinst i % av omsättningen 1,4 1,7 1,6 1,9 2,2 Finansnetto, Mmk Vinst före extraordinära poster, Mmk Vinst före extraordinära poster i % av omsättningen 1,7 2,6 2,5 2,0 2,2 Vinst före skatter, Mmk Inkomstskatt, Mmk Minoritetsandel, Mmk Räkenskapsperiodens vinst, Mmk Uppgifter om balansräkningen Immateriella tillgångar, Mmk Materiella tillgångar, Mmk Placeringar, Mmk Omsättningstillgångar, Mmk Fordringar, Mmk Finansiella värdepapper, Mmk Kassa och bank, Mmk Aktiekapital, Mmk Eget kapital totalt, Mmk Minoritetsandel, Mmk Avsättningar, Mmk Främmande kapital, Mmk Balansomslutning, Mmk Räntebärande främmande kapital, Mmk Nettoskuld, Mmk Räntebärande nettoskuld, Mmk Nyckeltal Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,3 8,8 9,0 8,2 8,9 Avkastning på eget kapital, % 5,0 7,1 7,3 6,6 6,5 Soliditet, % 52,8 55,6 51,9 53,2 56,7 Räntebärande nettoskuld/eget kapital, % -4,4-12,9 28,2 12,8 4,9 Nettokassaflöde från rörelsen, Mmk Investeringar, Mmk Investeringar i % av omsättningen 2,4 2,0 3,6 2,7 2,2 Antal anställda

43 Aktiekapital och aktier Aktiekapital, Mmk Antal aktier 31.12, milj. st Korrigerat antal aktier 31.12, milj. st Korrigerat antal i genomsnitt under året, milj. st Antal aktieägare Aktiestockens marknadsvärde, Mmk Börsomsättning, Mmk Börsomsättning, milj. st Börsomsättningens utveckling, % -14,5-7,0 87,4-18,8-21,5 Andel stamaktier, % Andel omsättningsaktier, % Nominell dividend/aktie, mk 1,40 1,90 2,00 3,00 4,00* Korrigerad dividend/aktie, mk 1,40 1,90 2,00 3,00 4,00* Dividend i % av resultatet 37,3 33,9 33,1 51,1 66,6 Aktiens nominella värde, mk Aktiekurs 31.12, mk 55,00 54,10 64,90 86,20 76,00 Korrigerad aktiekurs 31.12, mk 55,00 54,10 64,90 86,20 76,00 Aktiens medelkurs 31.12, mk ,86 86,39 76,07 Årets högsta kurs, mk 60,00 59,00 75,40 88,00 97,50 Årets lägsta kurs, mk 45,00 41,20 53,00 63,50 60,00 Korrigerat resultat/aktie, mk 3,78 5,61 6,05 5,83 6,01 Nettokassaflöde från rörelsen/aktie 16,65 11,97 9,67 16,10 11,81 P/E-tal (pris/vinst) 14,6 9,7 10,7 14,8 12,7 Direktavkastning, % 2,5 3,5 3,1 3,5 5,3 Eget kapital/aktie, korrigerat, mk 77,10 80,70 84,26 88,18 92,72 Aktiens avkastning (aktiestockens interna ränte-%) Under de fem senaste räkenskapsperioderna 1,9 6,9 15,2 21,7 12,2 Under de tio senaste räkenskapsperioderna 18,0 16,4 13,8 12,3 8,1 * förslag till bolagsstämman 39

44 Koncernen i siffror (euro) Uppgifter om resultaträkningen Omsättning, milj. e Förändring av omsättningen, % 4,7-2,3 10,5 18,6 2,1 Övriga rörelseintäkter, milj. e Material och tjänster, milj. e Personalkostnader, milj. e Personalkostnader i % av omsättningen 3,4 3,8 3,9 5,2 5,4 Avskrivningar och nedskrivningar, milj. e Övriga rörelsekostnader, milj. e Rörelsevinst, milj. e Rörelsevinst i % av omsättningen 1,4 1,7 1,6 1,9 2,2 Finansnetto, milj. e Vinst före extraordinära poster, milj, e Vinst före extraordinära poster i % av omsättningen 1,7 2,6 2,5 2,0 2,2 Vinst före skatter, milj. e Inkomstskatt, milj. e Minoritetsandel, milj. e Räkenskapsperiodens vinst, milj. e Uppgifter om balansräkningen Immateriella tillgångar, milj. e Materiella tillgångar, milj. e Placeringar, milj. e Omsättningstillgångar, milj. e Fordringar, milj. e Finansiella värdepapper, milj. e Kassa och bank, milj. e Aktiekapital, milj. e Eget kapital totalt, milj. e Minoritetsandel, milj. e Avsättningar, milj. e Främmande kapital, milj. e Balansomslutning, milj. e Räntebärande främmande kapital, milj. e Nettoskuld, milj. e Räntebärande nettoskuld, milj. e Nyckeltal Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,3 8,8 9,0 8,2 8,9 Avkastning på eget kapital, % 5,0 7,1 7,3 6,6 6,5 Soliditet, % 52,8 55,6 51,9 53,2 56,7 Räntebärande nettoskuld/eget kapital, % -4,4-12,9 28,2 12,8 4,9 Nettokassaflöde från rörelsen, milj. e Investeringar, milj. e Investeringar i % av omsättningen 2,4 2,0 3,6 2,7 2,2 Antal anställda

45 Aktiekapital och aktier Aktiekapital, milj. e Antal aktier 31.12, milj. st Korrigerat antal aktier 31.12, milj. st Korrigerat antal i genomsnitt under året, milj. st Antal aktieägare Aktiestockens marknadsvärde, milj. e Börsomsättning, milj. e Börsomsättning, milj. st Börsomsättningens utveckling, % -14,5-7,0 87,4-18,8-21,5 Andel stamaktier, % Andel omsättningsaktier, % Nominell dividend/aktie, e 0,24 0,32 0,34 0,50 0,67* Korrigerad dividend/aktie, e 0,24 0,32 0,34 0,50 0,67* Dividend i % av resultatet 37,3 33,9 33,1 51,1 66,6 Aktiens nominella värde, e 1,68 1,68 1,68 1,68 1,68 Aktiekurs 31.12, e 9,25 9,10 10,92 14,50 12,78 Korrigerad aktiekurs 31.12, e 9,25 9,10 10,92 14,50 12,78 Aktiens medelkurs 31.12, e ,91 14,53 12,79 Årets högsta kurs, e 10,09 9,92 12,68 14,80 16,40 Årets lägsta kurs, e 7,57 6,93 8,91 10,68 10,09 Korrigerat resultat/aktie, e 0,64 0,94 1,02 0,98 1,01 Nettokassaflöde från rörelsen/aktie 2,80 2,01 1,63 2,71 1,99 P/E-tal (pris/vinst) 14,6 9,7 10,7 14,8 12,7 Direktavkastning, % 2,5 3,5 3,1 3,5 5,3 Eget kapital/aktie, korrigerat, e 12,97 13,57 14,17 14,83 15,59 Aktiens avkastning (aktiestockens interna ränte-%) Under de fem senaste räkenskapsperioderna 1,9 6,9 15,2 21,7 12,2 Under de tio senaste räkenskapsperioderna 18,0 16,4 13,8 12,3 8,1 * förslag till bolagsstämman 41

46 Resultat räkning (mk) KONCERNEN KESKO ABP Mmk % % % % Omsättning , , , ,9 100 Övriga rörelseintäkter 1 724,8 4, ,6 4, ,0 7, ,3 6,6 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , , , ,9 Förändring av lager 203,3-214,2-5,1 137,0 Köpta tjänster -398,6-134,2-475,5-441, ,4 87, ,2 88, ,5 94, ,6 93,9 Personalkostnader Löner och arvoden ,8 4, ,6 4,1-615,1 2,2-536,1 2,3 Lönebikostnader Pensionskostnader -224,4 0,6-194,8 0,5-88,7 0,3-74,5 0,3 Övriga lönebikostnader -156,7 0,4-163,0 0,5-62,6 0,2-61,8 0, ,9 5, ,4 5,1-766,4 2,7-672,4 2,9 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -564,7 1,6-550,1 1,6-202,8 0,7-216,8 0,9 Avskrivning av koncerngoodwill -38,0 0,1-36,9 0,1-602,7 1,7-587,0 1,7-202,8 0,7-216,8 0,9 Övriga rörelsekostnader ,2 7, ,3 6, ,0 8, ,6 7,5 Rörelsevinst 774,6 2,2 667,3 1,9 444,3 1,6 340,8 1,4 Finansiella intäkter och kostnader Andel av intressebolagens resultat 2,1 7,0 Dividendintäkter Från företag inom samma koncern 82,7 106,8 Från andra 3,1 16,5 2,2 13,9 Ränteintäkter från långfristiga placeringar Från andra 4,9 4,9 Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från företag inom samma koncern 7,0 33,4 Från andra 156,0 163,6 115,9 121,1 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till företag inom samma koncern -32,2-21,2 Till andra -145,1-174,7-109,8-136,5 16,1 0,0 17,3 0,1 65,8 0,2 122,4 0,5 Vinst före extraordinära poster 790,7 2,2 684,6 2,0 510,1 1,8 463,2 2,0 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 135,3 114,5 0,4 111,5 0,5 Extraordinära kostnader -32,0-0,1-95,0-0,5 135,3 0,4 82,5 0,3 16,5-0,0 Vinst före bokslutsdispositioner och skatter 592,6 2,1 479,7 2,0 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens 161,4 0,6-11,2 Förändring av reserver 1,1 495,0 2,1 Vinst före skatter 926,0 2,6 684,6 2,0 755,1 2,7 963,5 4,1 Inkomstskatt För räkenskapsperioden -276,7 0,8-341,4 1,0-212,2 0,7-268,1 1,1 För tidigare räkenskapsperioder 1,4 19,9 0,4 20,7 0,1 Förändring av kalkylmässig skatteskuld 23,8 0,1 160,5 0,5-251,5 0,7-161,0 0,5-211,8 0,7-247,4 1,1 Minoritetsandel 2,6 2,5 Räkenskapsperiodens vinst 677,1 1,9 526,1 1,5 543,3 1,9 716,1 3,0 42

47 Resultat räkning (euro) KONCERNEN KESKO ABP Milj. e % % % % Omsättning 5 992, , , ,5 100 Övriga rörelseintäkter 290,1 4,8 238,3 4,0 334,2 7,1 263,4 6,6 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden ,1-5145, , ,0 Förändring av lager 34,2-36,0-0,9 23,0 Köpta tjänster -67,0-22,6-80,0-74, ,9 87, ,6 88, ,1 94, ,2 93,9 Personalkostnader Löner och arvoden -257,3 4,3-242,3 4,1-103,5 2,2-90,2 2,3 Lönebikostnader Pensionskostnader -37,7 0,6-32,8 0,5-14,9 0,3-12,5 0,3 Övriga lönebikostnader -26,4 0,4-27,4 0,5-10,5 0,2-10,4 0,3-321,4 5,3-302,5 5,1-128,9 2,7-113,1 2,9 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -95,0 1,6-92,5 1,6-34,1 0,7-36,5 0,9 Avskrivning av koncerngoodwill -6,4 0,1-6,2 0,1-101,4 1,7-98,7 1,7-34,1 0,7-36,5 0,9 Övriga rörelsekostnader -459,5 7,7-391,3 6,7-377,1 8,0-297,8 7,5 Rörelsevinst 130,3 2,2 112,2 1,9 74,7 1,6 57,3 1,4 Finansiella intäkter och kostnader Andel av intressebolagens resultat 0,4 1,2 Dividendintäkter Från företag inom samma koncern 13,9 18,0 Från andra 0,5 2,8 0,4 2,3 Ränteintäkter från långfristiga placeringar Från andra 0,0 0,8 0,0 0,8 Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från företag inom samma koncern 1,2 5,6 Från andra 26,2 27,5 19,5 20,4 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till företag inom samma koncern -5,4-3,6 Till andra -24,4-29,4-18,5-23,0 2,7 0,0 2,9 0,1 11,1 0,2 20,6 0,5 Vinst före extraordinära poster 133,0 2,2 115,1 2,0 85,8 1,8 77,9 2,0 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 22,8 19,3 0,4 18,8 0,5 Extraordinära kostnader -5,4-0,1-16,0-0,5 22,8 0,4 13,9 0,3 2,8 0,0 Vinst före bokslutsdispositioner och skatter 99,7 2,1 80,7 2,0 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens 27,1 0,6-1,9 Förändring av reserver 0,2 83,3 2,1 Vinst före skatter 155,7 2,6 115,1 2,0 127,0 2,7 162,0 4,1 Inkomstskatt För räkenskapsperioden -46,5 0,8-57,4 1,0-35,7 0,7-45,1 1,1 För tidigare räkenskapsperioder 0,2 3,3 0,1 3,5 0,1 Förändring av kalkylmässig skatteskuld 4,0 0,1 27,0 0,5-42,3 0,7-27,1 0,5-35,6 0,7-41,6 1,1 Minoritetsandel 0,4 0,4 Räkenskapsperiodens vinst 113,9 1,9 88,5 1,5 91,4 1,9 120,4 3,0 43

48 Finansierings analys (mk) KONCERNEN KESKO ABP Mmk Rörelse Rörelsevinst 774,6 667,3 444,3 340,8 Avskrivningar och nedskrivningar 602,7 587,0 202,8 216,8 Förändring av nettorörelsekapital Omsättningstillgångar, ökning/minskning (-/+) -205,2-336,1 5,1-137,0 Kortfristiga affärsfordringar, ökning/minskning (-/+) 184,7 3,2-35,0 76,1 Räntefri kortfristig skuld, ökning/minskning (+/-) -56,3 675,0 172,7 407,9-76,8 342,1 142,8 347,0 Räntor 10,8 33,6 17,0 36,0 Erhållna dividender 3,2 16,5 84,8 120,7 Övriga finansiella poster 2,1-32,8-36,0-34,3 Erhållna och betalda koncernbidrag 82,5 16,5 Skatter -251,5-161,1-211,9-247,4 Nettokassaflöde från rörelsen 1 065, ,6 726,3 796,1 Investeringar Inköp av aktier -182,4-297,0-382,3-230,1 Inköp av övriga anläggningstillgångar -888, ,9-445,7-320,3 Försäljning av aktier 405,1 323,1 593,5 221,9 Försäljning av övriga anläggningstillgångar 605, ,3 174,5 58,2 Ökning av övriga långfristiga placeringar -0,4-6,6-3,8-8,6 Kassaflöde från investeringar totalt -60,3-5,1-63,8-278,9 Kassaflöde före finansiering 1 004, ,5 662,5 517,2 Finansiering Lyftning av långfristiga lån (+) 141,9 1,7 Amorteringar på långfristiga lån (-) -135,7-186,5-134,7-385,1 Långfristiga fordringar, ökning/minskning (-/+) 23,1 6,8 21,3 10,3 Kortfristig finansiering, ökning/minskning (+/-) -411,9-337,9-64,7 546,9 Utbetalda dividender -270,6-180,4-270,6-180,4 Övriga -133,8-164,9-1,5-1,5 Finansiering totalt -787,0-861,2-450,2-9,8 Likvida medel, ökning/minskning 217,8 586,3 212,2 507,4 Likvida medel ,8 659, ,1 629,7 Likvida medel , , , ,1 44

49 Finansierings analys (euro) KONCERNEN KESKO ABP Milj. e Rörelse Rörelsevinst 130,3 112,2 74,7 57,3 Avskrivningar och nedskrivningar 101,4 98,7 34,1 36,5 Förändring av nettorörelsekapital Omsättningstillgångar, ökning/minskning (-/+) -34,5-56,5 0,9-23,0 Kortfristiga affärsfordringar, ökning/minskning (-/+) 31,1 0,5-5,9 12,8 Räntefri kortfristig skuld, ökning/minskning (+/-) -9,5 113,5 29,0 68,6-12,9 57,5 24,0 58,4 Räntor 1,8 5,7 2,9 6,1 Erhållna dividender 0,5 2,8 14,3 20,3 Övriga finansiella poster 0,4-5,5-6,1-5,8 Erhållna och betalda koncernbidrag 13,9 2,8 Skatter -42,3-27,1-35,6-41,6 Nettokassaflöde från rörelsen 179,1 244,3 122,2 133,9 Investeringar Inköp av aktier -30,7-50,0-64,3-38,7 Inköp av övriga anläggningstillgångar -149,4-185,5-75,0-53,9 Försäljning av aktier 68,1 54,3 99,8 37,3 Försäljning av övriga anläggningstillgångar 101,9 181,4 29,3 9,8 Ökning av övriga långfristiga placeringar -0,1-1,1-0,6-1,4 Kassaflöde från investeringar totalt -10,1-0,9-10,7-46,9 Kassaflöde före finansiering 169,0 243,5 111,4 87,0 Finansiering Lyftning av långfristiga lån (+) 23,9 0,3 Amorteringar på långfristiga lån (-) -22,8-31,4-22,7-64,8 Långfristiga fordringar, ökning/minskning (-/+) 3,9 1,1 3,6 1,7 Kortfristig finansiering, ökning/minskning (+/-) -69,3-56,8-10,9 92,0 Utbetalda dividender -45,5-30,3-45,5-30,3 Övriga -22,5-27,7-0,3-0,3 Finansiering totalt -132,4-144,8-75,7-1,6 Likvida medel, ökning/minskning 36,6 98,6 35,7 85,3 Likvida medel ,5 110,9 191,2 105,9 Likvida medel ,2 209,5 226,9 191,2 45

50 Balans räkning (mk) KONCERNEN KESKO ABP Mmk % % % % Aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar Koncerngoodwill 396,7 426,4 Övriga utgifter med lång verkningstid 455,5 471,0 166,8 181,7 852,2 5,6 897,4 5,8 166,8 1,3 181,7 1,4 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 888,5 887,1 495,9 471,1 Byggnader och konstruktioner 3 094, , , ,3 Maskiner och inventarier 1 070, ,3 347,8 303,3 Övriga materiella tillgångar 21,8 21,1 11,2 9,5 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 194,6 101,3 185,1 80, ,8 34, ,6 35, ,4 20, ,8 19,7 Placeringar Andelar i företag inom samma koncern 3 079, ,0 Andelar i ägarintresseföretag 318,1 465,8 300,7 454,8 Övriga aktier och andelar 161,9 237,4 101,2 167,5 Övriga fordringar 7,1 6,6 12,5 8,6 487,1 3,2 709,8 4, ,6 26, ,9 27,9 Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Färdiga produkter/varor 2 944,3 19, ,1 17, ,5 8, ,6 8,2 Fordringar Långfristiga Kundfordringar 1,3 3,2 Fordringar hos ägarintresseföretag 52,6 72,9 52,6 72,6 Lånefordringar 5,3 6,2 4,9 6,2 59,2 0,4 82,3 0,5 57,5 0,4 78,8 0,6 Kortfristiga Kundfordringar 3 085, , , ,8 Fordringar hos företag inom samma koncern 1 463, ,1 Fordringar hos ägarintresseföretag 431,4 681,4 429,1 678,7 Lånefordringar 63,2 417,2 49,5 392,0 Övriga fordringar 46,0 41,6 11,1 18,1 Resultatregleringar 426,4 334,6 306,2 190, ,5 26, ,2 27, ,5 33, ,5 33,6 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper 1 234,9 8, ,3 7, ,8 9, ,8 8,1 Kassa och bank 228,7 1,5 176,6 1,2 121,5 0,9 68,3 0,5 Aktiva ,7 100, ,3 100, ,6 100, ,4 100,0 46

51 KONCERNEN KESKO ABP Mmk % % % % Passiva Eget kapital Aktiekapital 902,1 902,4 902,1 902,4 Överkursfond 1 020, , , ,1 Uppskrivningsfond 9,5 10,8 8,4 8,4 Övriga fonder Övriga fonder 1 803, , , ,3 Vinst från tidigare räkenskapsperioder 3 952, , , ,3 Räkenskapsperiodens vinst 677,1 526,1 543,3 716, ,7 55, ,9 51, ,7 42, ,6 40,2 Minoritetsandel 162,7 1,1 179,4 1,2 Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens 1 362,7 10, ,1 11,5 Reserver Övriga reserver 1,1 Avsättningar Övriga avsättningar 114,2 0,7 126,8 0,8 6,4 0,1 4,1 Främmande kapital Kalkylmässig skatteskuld 430,5 2,9 589,6 3,8 Långfristigt Masskuldebrevslån 100,0 100,0 Optionslån 2,3 3,0 1,3 1,3 Skulder till kreditinstitut 59,7 94,6 46,3 77,5 Pensionslån 0,1 Övriga skulder 619,5 477,7 269,1 272,6 681,5 4,5 675,4 4,4 316,7 2,4 451,4 3,4 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut 101,4 338,7 38,7 238,7 Erhållna förskott 87,8 86,4 25,1 19,1 Skulder till leverantörer 2 980, , , ,8 Skulder till företag inom samma koncern 1 769, ,5 Skulder till ägarintresseföretag 26,7 76,1 26,7 76,1 Övriga skulder 1 433, , , ,4 Resultatregleringar 745,4 822,3 386,3 447, ,1 35, ,2 38, ,1 45, ,1 44,9 Passiva ,7 100, ,3 100, ,6 100, ,4 100,0 47

52 Balans räkning (euro) KONCERNEN KESKO ABP Milj. e % % % % Aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar Koncerngoodwill 66,7 71,7 Övriga utgifter med lång verkningstid 76,6 79,2 28,1 30,6 143,3 5,6 150,9 5,8 28,1 1,3 30,6 1,4 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 149,4 149,2 83,4 79,2 Byggnader och konstruktioner 520,5 576,9 278,4 293,5 Maskiner och inventarier 180,0 171,3 58,5 51,0 Övriga materiella tillgångar 3,7 3,5 1,9 1,6 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 32,7 17,0 31,1 13,6 886,3 34,8 917,9 35,5 453,3 20,2 438,9 19,7 Placeringar Andelar i företag inom samma koncern 517,9 516,3 Andelar i ägarintresseföretag 53,5 78,3 50,6 76,5 Övriga aktier och andelar 27,2 39,9 17,0 28,2 Övriga fordringar 1,2 1,1 2,1 1,4 81,9 3,2 119,4 4,6 587,6 26,2 622,4 27,9 Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Färdiga produkter/varor 495,2 19,5 460,7 17,8 181,7 8,1 182,6 8,2 Fordringar Långfristiga Kundfordringar 0,2 0,5 Fordringar hos ägarintresseföretag 8,8 12,3 8,8 12,2 Lånefordringar 0,9 1,0 0,8 1,0 10,0 0,4 13,8 0,5 9,7 0,4 13,3 0,6 Kortfristiga Kundfordringar 518,9 464,6 374,8 335,0 Fordringar hos företag inom samma koncern 246,2 198,8 Fordringar hos ägarintresseföretag 72,6 114,6 72,2 114,1 Lånefordringar 10,6 70,2 8,3 65,9 Övriga fordringar 7,7 7,0 1,9 3,0 Resultatregleringar 71,7 56,3 51,5 32,1 681,6 26,8 712,6 27,6 754,9 33,7 749,0 33,6 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper 207,7 8,2 179,8 7,0 206,5 9,2 179,8 8,1 Kassa och bank 38,5 1,5 29,7 1,2 20,4 0,9 11,5 0,5 Aktiva 2 544,5 100, ,9 100, ,2 100, ,1 100,0 48

53 KONCERNEN KESKO ABP Milj. e % % % % Passiva Eget kapital Aktiekapital 151,7 151,8 151,7 151,8 Överkursfond 171,7 171,6 171,4 171,4 Uppskrivningsfond 1,6 1,8 1,4 1,4 Övriga fonder Övriga fonder 303,2 303,4 243,4 243,4 Vinst från tidigare räkenskapsperioder 664,7 620,8 281,9 207,3 Räkenskapsperiodens vinst 113,9 88,5 91,4 120, ,8 55, ,9 51,8 941,3 42,0 895,7 40,2 Minoritetsandel 27,4 1,1 30,2 1,2 Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens 229,2 10,2 256,3 11,5 Reserver Övriga reserver 0,2 Avsättningar Övriga avsättningar 19,2 0,7 21,3 0,8 1,1 0,1 0,7 Främmande kapital Kalkylmässig skatteskuld 72,4 2,9 99,2 3,8 Långfristigt Masskuldebrevslån 16,8 16,8 Optionslån 0,4 0,5 0,2 0,2 Skulder till kreditinstitut 10,0 15,9 7,8 13,0 Pensionslån 0,0 Övriga skulder 104,2 80,3 45,3 45,8 114,6 4,5 113,6 4,4 53,3 2,4 75,9 3,4 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut 17,1 57,0 6,5 40,1 Erhållna förskott 14,8 14,5 4,2 3,2 Skulder till leverantörer 501,2 500,9 441,8 408,2 Skulder till företag inom samma koncern 297,5 240,8 Skulder till ägarintresseföretag 4,5 12,8 4,5 12,8 Övriga skulder 241,1 259,2 197,8 218,9 Resultatregleringar 125,4 138,3 65,0 75,3 904,0 35,5 982,8 38, ,4 45,3 999,2 44,9 Passiva 2 544,5 100, ,9 100, ,2 100, ,1 100,0 49

54 Noter till bokslutet Principerna för bokslutet Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet ingår förutom Kesko Abp alla dotterbolag, inklusive 49 fastighetsbolag. Kopia av Kesko Abp:s och koncernens bokslut kan erhållas hos Kesko Abp, Hamngatan 3, KESKO. Principerna för koncernbokslutet Internt aktieinnehav Koncernens interna ägandeförhållanden har eliminerats enligt förvärvsmetoden. Differensen mellan anskaffningsutgiften för dotterbolagen och motsvarande eget kapital har delvis hänförts till anläggningstillgångarna och delvis upptagits i koncerngoodwill och har avskrivits som avskrivningar enligt plan. I koncernen avskrivs goodwill på 5-15 år. Interna affärstransaktioner och bidrag Koncernens interna affärstransaktioner, orealiserade bidrag från interna leveranser, interna fordringar och skulder samt den interna vinstfördelningen har eliminerats. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avskiljts från dotterbolagens okorrigerade separata boksluts resultat för räkenskapsperioden och från övriga poster i det egna kapitalet enligt minoritetsandelarna. Omräkningsdifferenser De utländska koncernbolagens resultatoch balansräkningar har omräknats i finska mark till bokslutsdagens kurs. Omräkningsdifferenserna har bokförts i föregående redovisningsperioders vinst. Intresseföretag Intresseföretagen, vars ägarandel är %, har sammanförts enligt kapitalandelsmetoden. Koncernens andel, enligt ägarandelen, av fastighetsintressebolagens resultat för räkenskapsperioden har upptagits i övriga rörelseintäkter och -kostnader. Andelen av Vähittäiskaupan Takaus Oy:s och Valluga-sijoitus Oy:s resultat har upptagits i de finansiella posterna. Förändringar i koncernstrukturen Under räkenskapsperioden bildades Citymarket Oy (t.o.m Kesfood Oy), Tremont Oy, Ulkokaupat Vilnius AS och Seppo Levokoski Oy. Till Kaukomarkkinat-koncernens Stjärn Optikerkedja förvärvades 6 bolag. Dessutom förvärvades 4 fastighetsaktiebolag samt en 41 % andel av ett fastighetsaktiebolag. Under räkenskapsperioden avyttrades Antti Pehkonen Oy, SV-Tietopalvelu Oy, Xenex Telecom Oy och 15 fastighetsaktiebolag. Dessutom såldes andelarna i 15 fastighetsintressebolag. Under räkenskapsperioden fusionerades Toivalan Liikekiinteistö Oy med Rautia Oy och intressebolaget Vaajakosken Tulitikkutehdas Oy upplöstes. Principerna för bokslutet Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits i anskaffningsutgiften, varvid avskrivningar enligt plan har avdragits. Avskrivningstider De planenliga avskrivningarna på anläggningstillgångar har beräknats som lineära avskrivningar på det ursprungliga anskaffningsvärdet enligt den ekonomiska livslängden på anläggningstillgångsföremålen. Som avskrivningstider har använts: Byggnader 33 år Beståndsdelar av byggnader 8 år Maskiner och inventarier 3-8 år Transportmaterial 5 år Övriga materiella tillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid 5-14 år Avskrivningarna på uthyrningsbilar har räknats enligt användningstiden och det sannolika överlåtelsepriset. Markområden har inte varit föremål för avskrivning. Den goodwill som Kaukomarkkinatkoncernen och Anttila Oy har gett upphov till avskrivs på femton år som lineära avskrivningar. Carrols Oy:s goodwill avskrivs på sju år och Kauppiaitten Kustannus Oy:s goodwill på fem år. Avskrivningstiden har fastställts enligt rörelsens stabilitet och branschens utvecklingsperspektiv. Avskrivningarna enligt plan och avskrivningsdifferensen motsvarar avskrivningarna i näringsskattelagen. Avskrivningsdifferenserna har i moderbolaget behandlats som bokslutsdispositioner. I koncernen har avskrivningsdifferenserna fördelats på kalkylmässig skatteskuld och eget kapital. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har uppgetts till vägt medelanskaffningspris eller till sannolikt försäljningspris, som är lägre. Värdering av finansieringstillgångar Finansiella värdepapper har värderats till anskaffningsutgiften eller till marknadsvärdet, som är lägre. Poster i utländsk valuta Poster i utländsk valuta har omräknats i finska mark enligt Finlands Banks medelkurs på bokslutsdagen. Om en fordran eller skuld är bunden till en viss kurs har denna använts vid omräkningen. Kursdifferenserna har förts mot resultatet. Räntederivativavtal Av ränteterminer föranledda kassaflöden bokförs under räkenskapsperioden som ränteintäkter eller -kostnader enligt stängningsdagen. I bokslutet värderas öppna ränteterminer, -futurer, -optioner och swapavtal till marknadspriser. Orealiserade värdestegringar intäktförs inte. Eventuella värderingsförluster bokförs som räntekostnader. Valutaderivativavtal Terminsavtalen värderas enligt Finlands Banks medelkurs på bokslutsdagen. Terminskursdifferenserna bokförs i resultaträkningen i kursdifferenserna, med undantag av den terminsräntedifferens som har använts för att skydda finansieringens räntebelagda poster, som periodiseras som 50

55 räntekostnader eller -intäkter enligt avtalets löptid. Öppna optionsavtal värderas i bokslutet till marknadsvärde. Optionsavtalens värderingsposter liksom premier och resultat från förfallna optioner ingår i resultaträkningen i kursdifferenserna. Valutaswap används för omräkning av valutaskulder och -fordringar i mark. Den räntedifferens som ingår i valutaswap periodiseras under avtalets giltighetstid som räntekostnad eller ränteintäkt liksom räntan på motsvarande lån. Aktiederivativavtal Öppna aktiederivativavtal värderas enligt försiktighetsprincipen till marknadspris på så sätt att på bokslutsdagen orealiserade värderingsförluster positionsvis bokförs som kostnader, medan orealiserade värdestegringar inte intäktförts. Pensionsförsäkringspremier De årliga försäkringspremierna bokförs i resultaträkningen som personalkostnader. Pensionsförsäkringarna för Kesko Abp:s personal har ordnats via Keskos pensionskassa, vars A-avdelning, som beviljade tilläggsförmåner, stängdes Pensionsstiftelsen Kaupan Eläkesäätiö upplöstes , varefter utbetalningen av pensioner och pensionsansvar för personalen i koncernens dotterbolag har överförts till pensionsförsäkringsbolag. I koncernen har pensionsåldern för en del av direktörerna avtalats till 60 eller 62 år. Jämförbarhet De intäkter och kostnader som i koncernens resultaträkning 1997 uppgavs som extraordinära poster har i koncernens resultaträkning 1998 uppgetts som jämförelseuppgift i övriga rörelseintäkter eller - kostnader. Effekten på vinsten före extraordinära poster är -5 Mmk. Också de andelar av fastighetsintressebolagens resultat, totalt 28 Mmk, som uppgavs i finansiella poster 1997, har uppgetts i övriga rörelseintäkter och -kostnader. Intäkter som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder I extraordinära poster ingår en 135 Mmk bokföringsmässig avkastning till följd av förändrad redovisningspraxis för kalkylmässiga skattefordringar och skulder. Noter till resultaträkningen KONCERNEN KESKO ABP Mmk Omsättning Dagligvarudivisionen Specialvarudivisionen Järn- och lantbruksdivisionen Kaukomarkkinat VV-Auto Övriga Sammanlagt Export Övriga rörelseintäkter tjänstersättningar 1 001,2 896, , ,6 vinster från försäljning av fastigheter och aktier 370,5 121,9 272,9 116,9 intäkter från intressebolag 1,1 32,1 övriga 352,0 366,3 286,3 408, , , , ,3 Noter gällande personal och medlemmar av förvaltningsorgan medelantalet anställda divisionsvis Dagligvarudivisionen Specialvarudivisionen Järn- och lantbruksdivisionen Kaukomarkkinat VV-Auto Övriga Sammanlagt Ledningens löner och arvoden förvaltningsrådets löner 0,4 0,4 0,4 0,4 verkställande direktörernas löner 20,9 21,6 3,1 3,7 styrelsernas löner 8,7 6,6 8,7 6,6 30,0 28,6 12,2 10,7 Ledningens pensionsförbindelser För en del av direktörerna är pensionsåldern avtalad till 60 eller 62 år. 51

56 KONCERNEN KESKO ABP Mmk Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningarna på immateriella och materiella tillgångar har specificerats i noterna till balansräkningen. Övriga rörelseintäkter hyreskostnader 883,9 862,5 917,7 684,8 marknadsföringskostnader 762,9 596,8 477,1 436,5 skötsel av fastigheter och affärsplatser 301,5 259,9 330,7 271,6 övriga rörelsekostnader 635,8 572,8 418,3 363,3 förluster från försäljning av fastigheter och aktier 123,7 28,8 98,2 14,4 intressebolagsresultat 24,4 5, , , , ,6 Poster som ingår i extraordinära intäkter och kostnader kalkylmässiga skattefordringar 135,2 erhållna koncernbidrag 114,5 111,5 givna koncernbidrag -32,0-95,0 135,2 82,5 16,5 Bokslutsdispositioner differens mellan avskrivningar enligt plan och avskrivningar i beskattningen 161,4-11,2 intäktsföring av övergångsreserv 493,9 intäktsföring av återanskaffningsreserv 1,1 1,2 1,1 495,1 Förändringar i avsättningar hyresutgifter för tomma lokaler 1,5 21,5 2,0-0,4 borgensförluster -0,4 4,8 garantiavsättningar 2,5 0,7 0,3-0,3 tilläggspensionsansvar -0,1-7,8 utgifter på grund av avvecklad affärsverksamhet -21,2 54,4 övriga förändringar 5,1-12,6 73,6 2,3-0,7 Inkomstskatt inkomstskatt på egentliga verksamhet 275,2 321,5 211,9 247,4 förändring av kalkylmässig skatteskuld -23,7-160,5 251,5 161,0 211,9 247,4 Noter till balansräkningen Immateriella tillgångar koncerngoodwill anskaffningsutgift ,3 229,7 ökningar 1,9 261,9 minskningar -19,8-3,3 anskaffningsutgift ,4 488,3 ackumulerade avskrivningar ,9 33,1 ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -19,8-3,3 redovisningsperiodens avskrivning 31,6 32,1 ackumulerade avskrivningar ,7 61,9 bokföringsvärde ,7 426,4 Övriga utgifter med lång verkningstid anskaffningsutgift ,2 570,0 420,8 405,4 ökningar 156,1 522,3 30,9 31,9 minskningar -30,0-77,1-20,4-16,5 överföringar mellan posterna -4,3-4,3 anskaffningsutgift , ,2 427,0 420,8 ackumulerade avskrivningar ,2 467,6 239,1 202,3 ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar 28,7-9,6-14,2-8,3 räkenskapsperiodens avskrivning 108,6 86,2 35,3 45,1 ackumulerade avskrivningar ,5 544,2 260,2 239,1 bokföringsvärde ,5 471,0 166,8 181,7 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden anskaffningsutgift ,5 634,5 467,4 434,8 ökningar 53,0 396,8 29,8 46,6 minskningar -60,2-155,2-13,0-15,4 överföringar mellan posterna 8,1 1,4 8,1 1,4 anskaffningsutgift ,4 877,5 492,3 467,4 uppskrivningar 10,1 9,6 3,6 3,6 bokföringsvärde ,5 887,1 495,9 471,1 52

57 KONCERNEN KESKO ABP Mmk Byggnader och konstruktioner anskaffningsutgift , , , ,9 ökningar 171, ,8 139,5 78,0 minskningar -440, ,5-212,5-46,7 överföringar mellan poster 5,8 5,8 anskaffningsutgift , , , ,2 ackumulerade avskrivningar , ,8 569,9 521,8 ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -118,6-45,4-49,8-28,0 räkenskapsperiodens avskrivning 159,7 157,2 72,6 76,1 ackumulerade avskrivningar , ,6 592,7 569,9 uppskrivningar 111,2 141,2 bokföringsvärde , , , ,3 Maskiner och inventarier anskaffningsutgift , , , ,0 ökningar 410, ,2 136,7 98,0 minskningar -134,3-195,4 överföringar mellan poster 0,4 0,4 anskaffningsutgift , , , ,0 ackumulerade avskrivningar , ,9 934,7 841,3 ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -82,4 räkenskapsperiodens avskrivning 307,3 302,6 92,5 93,4 ackumulerade avskrivningar , , ,2 934,7 bokföringsvärde , ,3 347,9 303,3 Övriga materiella tillgångar anskaffningsutgift ,3 43,5 25,3 25,5 ökningar 4,4 2,9 4,2 0,1 minskningar -2,6-1,0-0,4-0,3 anskaffningsutgift ,1 45,4 29,1 25,3 ackumulerade avskrivningar ,2 25,6 15,8 14,1 ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -2,0-4,3-0,3-0,4 räkenskapsperiodens avskrivning 3,1 2,9 2,4 2,1 ackumulerade avskrivningar ,3 24,2 17,9 15,8 bokföringsvärde ,8 21,2 11,2 9,5 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar anskaffningsutgift ,3 22,4 80,6 15,0 ökningar 190,1 158,9 182,5 137,9 minskningar -86,8-80,0-68,0-72,3 överföringar mellan poster -10,0-10,0 anskaffningsutgift ,6 101,3 185,1 80,6 bokföringsvärde ,6 101,3 185,1 80,6 Uppskrivningar av bestående aktiva mark- och vattenområden 10,1 9,6 3,6 3,6 byggnader och konstruktioner 111,2 141,2 aktier och andelar 4,5 4,5 4,8 4,8 125,8 155,3 8,4 8,4 I koncernen har uppskrivits markområden, byggnader och aktier, vilka uppskattas bestående ha stigit till ett värde som väsentligen överstiger anskaffningsutgiften. Placeringar Andelar i koncernföretag anskaffningsutgift ,7 970,1 ökningar 206,4 70,3 minskningar -197,2-39,8 överföringar mellan poster 2 469,2 anskaffningsutgift , ,8 ackumulerade avskrivningar ,0 0,0 ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar 400,0 ackumulerade avskrivningar ,0 400,0 uppskrivningar 0,3 0,3 bokföringsvärde , ,1 53

58 KONCERNEN KESKO ABP Mmk Andelar i ägarintresseföretag anskaffningsutgift , ,1 451, ,3 ökningar 164,4 117,9 164,3 55,1 andel av räkenskapsperiodens resultat 23,2 14,8 minskningar -326,8-19,2-318,4-19,2 överföringar mellan poster -8, , ,3 anskaffningsutgift ,2 462,9 297,8 451,9 ackumulerade avskrivningar ,0 400,0 ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -400,0-400,0 ackumulerade avskrivningar ,0 0,0 uppskrivningar 2,9 2,9 2,9 2,9 bokföringsvärde ,1 465,8 300,7 454,8 Övriga aktier och andelar anskaffningsutgift ,7 240,5 165,8 235,7 ökningar 14,2 170,4 11,6 104,8 minskningar -97,3-163,3-77,9-162,8 överföringar mellan poster 8,4-11,9-11,9 anskaffningsutgift ,0 235,7 99,5 165,8 nedskrivningar 0,7 ackumulerade avskrivningar ,7 uppskrivningar 1,6 1,6 1,7 1,7 bokföringsvärde ,9 237,3 101,2 167,5 Den i bokföringslagen avsedda specifikationen av aktier ingår i bolagets officiella bokslutshandlingar. Aktierna i börsbolag uppgick 1998 till 3 Mmk (1997 till 65 Mmk), till ett marknadsvärde på 10 Mmk. Affärsplatsaktierna i bostads- och fastighetsbolag (74 affärslokaler) hade ett bokslutsvärde på 371 Mmk. Koncernbolag koncernens moderbolagets av moderbolaget ägda aktier ägar- ägar- st. nominellt värde bokföringsvärde andel, % andel, % Mmk Mmk S.J. Aalto Oy, Tammerfors 90,0 90,0 90 0,9 0,9 Academica Oy, Helsingfors 100,0 100, ,7 5,1 Aleksi 13 Oy, Helsingfors 100,0 100, ,0 17,6 Anttila Oy, Helsingfors (konc.) 100,0 100, ,6 433,3 Carrols Oy, Helsingfors (konc.) 100,0 100, ,0 10,0 Citymarket Oy, Helsingfors 100, ,0 100,0 Golf Talma Oy, Sibbo 58,0 12, ,0 23,9 Hämeenkylän Kauppa Oy, Helsingfors (konc.) 100,0 100, , ,7 Kaukomarkkinat Oy, Esbo (konc.) 100,0 100, ,5 499,0 Kauppiaiden Komedia Oy, Helsingfors (konc.) 95, ,3 13,8 Kauppiaitten Kustannus Oy, Helsingfors 91, ,4 134,9 Kesko Eesti A/S, Tallinn 100,0 100, ,5 EEK 12,2 Kesko Export Oy, Helsingfors (konc.) 100,0 100, ,0 3,0 Kesko Svenska AB, Stockholm 100,0 100, ,0 SEK 5,2 Kesped Ab, Helsingfors 100,0 100, ,0 3,0 Kesthom Oy, Helsingfors (konc.) 100,0 100, ,5 10,5 Kestra Kiinteistöpalvelut Oy, Helsingfors 100,0 100, ,0 1,0 K-instituutti Oy, Helsingfors 90,0 90, ,9 9,9 K-konerahoitus Oy, Helsingfors 100, ,2 35,7 K-linkki Oy, Helsingfors 100,0 100, ,0 20,0 K-Luotto Oy, Helsingfors 98,3 98, ,8 11,8 K-maatalousyhtiöt Oy, Helsingfors 100, ,0 5,0 K-Cash & Carry Ab, Helsingfors 100,0 100, ,0 100,0 K-Plus Oy, Helsingfors 100,0 100, ,0 2,0 K-yhtiöt Oy, Helsingfors 100,0 100, ,0 44,0 Seppo Levokoski Oy, Helsingfors 90,0 90,0 90 0,9 0,9 MK-mainos Oy, Helsingfors 90, ,2 2,5 Motorfeet Oy, Helsingfors (konc.) 100,0 100, ,0 1,2 Sincera Oy, Helsingfors 100,0 100, ,0 20,0 Suneva Oy, Helsingfors 99,9 99, ,2 0,1 Finlands Rich Coffee Ab, Helsingfors 100,0 100, ,0 1,0 Tietokesko Oy, Helsingfors 100,0 100, ,0 10,0 Tremont Oy, Helsingfors 100,0 100, ,0 5,0 Viking Coffee Ab, Vanda 100,0 100, ,0 39,5 VV-Auto Oy, Helsingfors (konc.) 100, ,0 43,4 Intressebolag Center-yhtiöt Oy, Helsingfors (konc.) 48, ,9 43,5 Kivinokka Oy, Helsingfors 48,0 47, ,8 11,8 Valluga-sijoitus Oy, Helsingfors 39, ,6 2,6 Viking Fruit AB, Stockholm (konc.) 33,3 33, ,3 SEK 1,3 Vähittäiskaupan Takaus Oy, Helsingfors 30,0 30, ,2 3,4 54

59 KONCERNEN KESKO ABP Mmk Övriga fordringar Övriga fordringar 7,1 6,6 12,5 8,6 Fordringar hos ägarintresseföretag långfristiga lånefordringar 52,6 72,9 52,6 72,6 Fordringar hos företag inom samma koncern kortfristiga kundfordringar 375,6 266,4 lånefordringar 1 080,4 896,6 övriga fordringar 0,3 resultatregleringar 7,9 18, , ,0 Fordringar hos ägarintresseföretag kortfristiga kundfordringar 1,6 1,9 19,1 lånefordringar 429,8 679,5 429,1 659,6 431,4 681,4 429,1 678,7 Resultatregleringar väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna köpeprisfordringar 52,9 52,9 årsrabatter 62,9 81,0 57,7 52,5 fordringar för reklamkostnader 88,2 50,7 76,4 46,0 övriga 222,3 202,9 119,2 92,3 426,3 334,6 306,2 190,8 Eget kapital aktiekapital ,4 902,4 902,4 902,4 överföring till överkursfond -0,3-0,3 aktiekapital ,1 902,4 902,1 902,4 överkursfond , , , ,0 överföring från aktiekapitalet 0,3-0,2 0,3 överkursfond , , , ,0 uppskrivningsfond ,8 9,6 8,4 10,9 minskning i samband med försäljning av anläggningstillgångar -1,3 1,2-2,5 uppskrivningsfond ,5 10,8 8,4 8,4 övriga fonder , , , ,3 intressebolagskorrigering 5,8 4,8 förändring i övriga fonder -7,0-6,8 övriga fonder , , , ,3 vinst från tidigare räkenskapsperioder , , , ,2 dividendutdelning -270,6-180,4-270,6-180,4 överföring till donationsmedel -1,5-1,5-1,5-1,5 övriga förändringar 0,3 överföring från reserver och avsättningar 3,4 överföring från övriga fonder 7,0 6,8 vinst från tidigare räkenskapsperioder , , , ,3 räkenskapsperiodens vinst 677,1 526,1 543,3 716,1 eget kapital sammanlagt 8 364, , , ,5 Kalkyl över utdelbara medel övriga fonder 1 803, , , ,3 vinst från tidigare räkenskapsperioder 3 952, , , ,3 räkenskapsperiodens vinst 677,1 526,1 543,3 716,1 bundna fonder -11,9 i eget kapital tecknad andel av ackumulerad avskrivningsdifferens och reserver , ,1 skattefordringar på grund av periodiseringsdifferenser -96,3 koncernposter -32,1-32, , , , ,7 ackumulerade bokslutsdispositioner avskrivningsdifferens 1 825, ,9 reserver 6,3 9, , ,7 55

60 KONCERNEN KESKO ABP Mmk fördelning av moderbolagets aktier st. a-pris tmk stamaktier omsättningsaktier sammanlagt stamaktiernas röstetal: st. röster varje påföljande hundratal aktier ger en tilläggsröst. omsättningsaktiernas röstetal: varje påföljande tal aktier ger en tilläggsröst. Reserver återanskaffningsreserv 0,0 1,1 Avsättningar hyresutgifter för tomma affärslokaler 23,4 21,9 2,1 1,1 borgensförluster 5,9 6,3 garantiavsättningar 34,1 31,6 4,4 4,1 tilläggspensionsansvar 3,5 3,6 utgifter på grund av avvecklad verksamhet 33,2 54,4 rättsbehandling 9,0 9,0 övriga avsättningar 5,1 0,0 114,2 126,8 6,5 5,2 Kalkylmässiga skatteskulder och -fordringar kalkylmässiga skattefordringar från periodiseringsdifferenser 129,6 kalkylmässiga skatteskulder från bokslutsdispositioner -526,7-589,6 från periodiseringsdifferenser -33,4-430,5-589,6 Långfristigt främmande kapital skulder som förfaller senare än om fem år skulder till kreditinstitut 1,2 pensionslån övriga långfristiga skulder 100,0 100,0 101,2 100,0 masskuldebrevslån masskuldebrevslån ,0 100,0 optionslån räntan 4 % 1,3 1,3 1,3 I lånet ingår optioner, av vilka var och en berättigar till teckning av en omsättningsaktie i Kesko under tiden optionslån (Tuko Oy) Tuko Oy:s utelöpande optionslån i form av kapitallån. Teckningstid Sammanlagt aktier kan tecknas. Kortfristigt främmande kapital masskuldebrevslån debenturlån räntan 12 % har förfallit 0,4 0,4 lån mot konvertibla skuldebrev lån mot konvertibla skuldebrev räntan 5 % har förfallit 0,4 0,1 Skulder till företag inom samma koncern erhållna förskott 29,2 61,6 skulder till leverantörer 82,8 105,1 övriga skulder 1 593, ,6 resultatregleringar 63,8 37, , ,5 Skulder till ägarintresseföretag erhållna förskott 1,5 1,5 1,5 1,5 skulder till leverantörer 11,9 11,9 övriga skulder 25,2 62,7 25,2 62,7 26,7 76,1 26,7 76,1 Resultatregleringar väsentliga poster som ingår i resultategleringarna personalkostnader 291,4 251,2 135,1 106,5 reklamkostnader 108,9 66,6 80,0 49,8 skatter 188,9 199,5 106,4 140,4 övriga 156,2 305,0 64,8 150,8 745,4 822,3 386,3 447,5 Räntefria skulder kalkylmässig skatteskuld 430,5 589,5 381,5 427,0 kortfristig 4 172, , , , , , , ,4 56

61 Övriga noter KONCERNEN KESKO ABP Mmk Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga ansvar skulder, för vilka som säkerhet har ställts inteckningar lån från kreditinstitut 0,8 4,0 givna inteckningar 4,2 7,7 övriga långfristiga skulder 268,0 201,9 givna inteckningar 329,3 257,8 skulder till leverantörer 63,6 16,6 10,8 16,6 övriga kortfristiga skulder 11,3 8,6 11,3 8,6 sammanlagt 74,9 25,2 22,1 25,2 givna inteckningar 66,0 66,0 66,0 36,0 övriga inteckningar 107,7 121,8 26,1 21,6 skulder sammanlagt 343,7 231,1 22,1 25,2 givna inteckningar sammanlagt 507,2 453,3 92,1 57,6 skulder, för vilka som säkerhet har ställts aktier övriga långfristiga skulder 82,2 pantsatta aktier 101,0 skulder till leverantörer 7,7 7,7 övriga kortfristiga skulder 59,5 17,3 59,5 16,6 pantsatta aktier 434,0 434,0 433,9 433,9 skulder sammanlagt 149,4 17,3 67,2 16,6 pantsatta aktier sammanlagt 535,0 434,0 433,9 433,9 Inteckningar för egen räkning för koncernföretagens räkning för intresseföretagens räkning för ledningens räkning för aktieägarnas räkning för andras räkning Panter för egen räkning för koncernföretagens räkning 101 för intresseföretagens räkning för ledningens räkning för aktieägarnas räkning för andras räkning Borgen för egen räkning 89 för koncernföretagens räkning för intresseföretagens räkning för ledningens räkning för aktieägarnas räkning för andras räkning Övriga ansvar och ansvarsförbindelser för egen räkning för koncernföretagens räkning för intresseföretagens räkning för ledningens räkning för aktieägarnas räkning för andras räkning Leasingansvar som förfaller inom ett år som senare förfaller Ansvar på grund av derivativavtal 1998 gängse 1997 gängse 1998 gängse 1997 gängse Värdet av underliggande tillgångar värde värde värde värde Räntederivater terminsavtal 560-7, ,4 optionsavtal köpta 150 0, ,1 utfärdade ränteswap 50-0,3 50-0,3 Valutaderivater terminsavtal 362 0, , , ,9 optionsavtal köpta 20 0,1 57 1,2 26 0,6 utfärdade 10-0,1 8-0,2 valutaswap Aktiederivater terminsavtal optionsavtal köpta 4 0,9 utfärdade 4-0,5 Reservationer som hänför sig till försäljning av fastigheter Försäljningen av de fastigheter som ingick i Tukos dagligvaruhandel är förenad med prisjusteringsmekanismer år Dessa beräknas inte i väsentlig grad påverka koncernens ekonomiska ställning. 57

62 Förslag till vinstfördelning Vinst enligt resultaträkningen mk ,00 Vinstmedel från tidigare räkenskapsperioder mk ,46 Sammanlagt mk ,46 Styrelsen föreslår att vinstmedlen används på följande sätt: På aktierna utdelas i dividend 4,00 mk per aktie mk ,00 Till styrelsens disposition ställs för donationer mk ,00 Som odisponerad vinst kvarlämnas mk ,46 Sammanlagt mk ,46 Helsingfors den 17 februari 1999 Matti Honkala Kalervo Haapaniemi Jouko Tuunainen Matti Halmesmäki Juhani Järvi 58

63 Revisions berättelse TILL KESKO ABP:S AKTIEÄGARE Vi har granskat Kesko Abp:s bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet, som har upprättats av styrelsen och verkställande direktören, omfattar verksamhetsberättelse samt koncernens och moderbolagets resultaträkning, balansräkning och noter. Enligt utförd revision avger vi vårt yttrande om bokslutet och förvaltningen. Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen och principerna för upprättande av bokslutet, innehållet och framställningssättet har härvid granskats i tillräcklig omfattning för att det skall kunna konstateras att bokslutet till väsentliga delar är rätt upprättat. I revisionen av förvaltningen har utretts huruvida medlemmarna av förvaltningsrådet och styrelsen samt verkställande direktören har verkat i enlighet med bestämmelserna i lagen om aktiebolag. Vi framlägger som vårt yttrande att bokslutet är upprättat enligt bokföringslagen och övriga bestämmelser och föreskrifter om hur bokslut skall upprättas. Bokslutet ger på det sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet och ekonomiska ställning. Bokslutet inklusive koncernbokslut kan fastställas och moderbolagets förvaltningsråds- och styrelsemedlemmar samt verkställande direktör kan beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden. Styrelsens förslag till behandling av balansräkningens fria egna kapital är i enlighet med lagen om aktiebolag. Vi har tagit del i de delårsrapporter som har utgivits under räkenskapsperioden. Enligt vår uppfattning har de avfattats i enlighet med de bestämmelser som gäller dem. Helsingfors den 4 mars 1999 SVH Pricewaterhouse Coopers Oy CGR-samfund Pekka Nikula, CGR Mauno Tervo, CGR Förvaltningsrådets yttrande Förvaltningsrådet har tagit del av Kesko Abp:s bokslut inklusive koncernbokslut för år 1998 och föreslår att bolagsstämman fastställer bokslutet. Förvaltningsrådet har tagit del av revisionsberättelsen för år 1998 och konstaterat att den inte föranleder åtgärder från förvaltningsrådets sida. Helsingfors den 4 mars 1999 På förvaltningsrådets vägnar Matti Kallio Ordförande Heikki Takamäki Vice ordförande 59

64 Aktier och aktieägare Aktiestockens fördelning Omsättningsaktier 64,9 % Stamaktier 35,1 % Bolagets aktiekapital uppgick till mk Aktiens nominella värde är 10 mk och antalet aktier st. Enligt styrelsens beslut nedsatte bolaget sitt aktiekapital med mark under räkenskapsåret. Detta belopp motsvarar det sammanlagda nominella värdet av de aktier som bolaget tidigare har inlöst och makulerat. Det nya aktiekapitalet infördes i handelsregistret Kesko Abp:s aktier är indelade i stamoch omsättningsaktier som skiljer sig från varandra genom det röstetal de ger vid bolagsstämman. Stamaktierna ger 6 röster för de första 100 aktierna och en tilläggsröst för varje påföljande hela hundratal aktier. Omsättningsaktierna ger en röst för aktier och en tilläggsröst för varje påföljande hela tiotusental aktier. Aktien kan omvandlas till annat slag på de villkor som nämns i bolagsordningen. 1 1 BOLAGSORDNINGENS BESTÄMMELSER OM AKTIESLAGEN: 4 Bolagets aktier är indelade i stamaktier och omsättningsaktier. Stamaktierna uppgår till högst 250 miljoner stycken och omsättningsaktierna till högst 250 miljoner stycken, dock så att av respektive aktieslags aktier finns sammanlagt högst 360 miljoner stycken. Innehavare av stamaktier och omsättningsaktier har rätt att använda sin rösträtt vid bolagsstämman på det sätt som nämns i 15 i denna bolagsordning. Vid höjning av aktiekapitalet har innehavare av stamaktier företrädesrätt att teckna nya emitterade stamaktier och innehavare av omsättningsaktier på motsvarande sätt företrädesrätt att teckna nya emitterade omsättningsaktier. När aktiekapitalet höjs genom nyteckning så att teckningsrätt ges på annan grund än aktieinnehav, kan till teckning ges antingen stamaktier eller omsättningsaktier eller aktier av båda slagen. Ett sådant beslut av bolagsstämman är giltigt endast om det har biträtts av minst 2/3 av de avgivna rösterna och 2/3 av de vid stämman företrädda aktierna. 5 Förvärv av bolagets stamaktie genom överlåtelse kräver tillstånd av bolagets styrelse. Tillstånd skall ges om förvärvaren av aktie är en verksam detaljhandlare eller detaljhandelsrörelse eller om förvärvaren av aktie redan innehar i aktieägarförteckningen i sitt namn antecknad stamaktie. Inget tillstånd krävs om aktien har övergått på grund av arv, testamente eller giftorätt eller om aktien har förvärvats på exekutiv auktion eller av konkursbo. Om tillstånd inte ges skall bolagets styrelse omvandla den överlåtna stamaktien till omsättningsaktie, såvida aktieägaren vid ansökan om tillstånd inte skriftligen har anhållit om annat. Bolagets styrelse kan på ansökan omvandla stamaktie till omsättningsaktie. Bolagets styrelse kan omvandla omsättningsaktie till stamaktie om aktien innehas av en verksam detaljhandlare eller detaljhandelsrörelse. 15 Vid bolagsstämman har varje i aktieboken antecknad aktieägare rätt att rösta enligt antalet stamaktier som antecknats i aktieboken så att 1-5 aktier ger 1 röst röster röster röster röster röster, samt varje påföljande hundratal aktier ger en tilläggsröst. Aktieägare har rätt att rösta enligt i aktieboken antecknat antal omsättningsaktier så att aktier ger en röst samt varje påföljande tiotusental aktier ger en tilläggsröst. 60

65 Keskoaktiens kursutveckling Förvärv av stamaktier genom överlåtelse berörs av en tillståndsklausul i bolagsordningen. Stamaktierna registreras i aktieägarförteckningen i detaljhandlarnas och detaljhandelsrörelsernas namn. De övriga aktieägarnas aktier registreras i aktieägarförteckningen som omsättningsaktier 1. Vid 1998 års slut uppgick antalet stamaktier till och antalet omsättningsaktier till Omsättningsaktierna noteras på HEX Helsingfors Börs. Med de optionsbevis som hänför sig till det av bolagets direktörer upptagna optionslånet på mark kan tecknas högst av Kesko Abp:s omsättningsaktier till ett styckepris på 59,50 mk. Teckningstiden för aktierna är och aktierna berättigar till dividend för den räkenskapsperiod, under vilken de har tecknats och betalts. De teckande aktiernas sammanlagda nominella värde är högst mk och med dem kan erhållas en röstandel på 0,04 %. Bolaget har inte andra emitterade konvertibla skuldebrevslån eller optionslån och styrelsen har inte fullmakt till emission av dylika lån eller optionsbevis eller aktier. AKTIEÄGARNA Enligt Keskos ägarförteckning som förs av Finlands Värdepapperscentral Ab uppgick antalet aktieägare i slutet av 1998 till Det totala antalet förvaltarregistrerade aktier uppgick till och deras andel av aktiekapitalet var 15,18 %. Dessa aktiers kalkylmässiga röstetal var 1 367, dvs. 0,38 % av hela röstetalet. Medlemmarna av Keskos förvaltningsråd och suppleanterna samt styrelsemedlemmarna innehade sammanlagt aktier, vilka representerade 0,33 % av bolagets hela aktiestock och 0,61 % av rösterna. Medlemmarna av Keskos förvaltningsråd och suppleanterna samt styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ägde sammanlagt 11,32 % av de av bolaget emitterade optionsbevisen, med stöd av vilka de kan få sammanlagt aktier, dvs en 0,17 % andel av bolagets hela aktiestock och en 0,004 % andel av rösterna. Under räkenskapsperioden har bolaget inte fått anmälningar enligt 2:9 värdepappersmarknadslagen. HEX-index HEX-index Keskos aktie Keskos omsättningsaktier noteras på HEX Helsingfors Börs. Keskoaktiens kurs sjönk med 11,8 % under Samtidigt steg HEX generalindex med 68,5 % och handelsbranschens branschindex sjönk med 6,1 %. Omsättningen av Keskoaktier per månad, st /97 3/97 5/97 7/97 9/97 11/97 1/98 3/98 5/98 7/98 9/98 11/98 EUR 15,5 14,5 13,5 12,5 11,5 10,5 1/97 3/97 5/97 7/97 9/97 11/97 1/98 3/98 5/98 7/98 9/98 11/98 Under år 1998 omsattes Keskoaktier ( år 1997). De omsatta aktiernas värde uppgick till Mmk (2 466 Mmk). Marknadsvärdet för Keskos aktiestock beräknat på samtliga aktier var vid årets slut Mmk. Marknadsvärdet beräknat på de börsnoterade omsättningsaktierna var Mmk. DE SENASTE ÖKNINGARNA AV AKTIEKAPITALET År Teckningstid Tecknings-/konverterings- Ökning, Nytt aktie- Dividend förhållande och -pris Tmk kapital, Tmk N 3:2 á 12,50 mk N 2:1 á 26 mk N 5:1 á 45 mk K 5000:200 á 68 mk N = nyteckning K = konvertering av skuldebrev 61

66 DE 20 STÖRSTA AKTIEÄGARNA ENLIGT ANTALET AKTIER : Antal aktier, st. Andel av Andel av aktierna, % röstetalet,% 1 Keskos pensionskassa ,90 9,38 2 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen ,71 0,09 3 Vähittäiskaupan Takaus Oy ,91 7,24 4 K-köpmannaförbundet ,73 6,74 5 Kommunernas Pensionsförsäkring ,33 0,06 6 Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi ,61 0,04 7 Skadeförsäkringsaktiebolaget Pohjola ,58 0,04 8 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma-Sampo ,51 0,04 9 Valluga-sijoitus Oy ,48 3,69 10 Paulig Ab ,18 0,03 11 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola ,10 0,03 12 A. Ahlström Osakeyhtiö ,03 0,03 13 Livförsäkringsaktiebolaget Pohjola ,97 0,02 14 Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tapiola ,90 0,02 15 Stiftelsen för detaljhandelns yrkesutbildning ,85 1,69 16 Eläkesäätiö Polaris Pensionsstiftelse ,70 0,02 17 Försäkringsbolaget Sampo Liv ,65 0,02 18 Nestes pensionsstiftelse ,50 0,01 19 Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Tapiola ,44 0,01 20 Enso Oy:s pensionsstiftelse B-avdelningen ,39 0,01 DE 20 STÖRSTA AKTIEÄGARNA ENLIGT RÖSTETALET : Röstetal, Andel av Antal Andel av st. röstetalet, % aktier, st. aktierna, % 1 Keskos pensionskassa , ,90 2 Vähittäiskaupan Takaus Oy , ,91 3 K-köpmannaförbundet , ,73 4 Valluga-sijoitus Oy , ,48 5 Stiftelsen för detaljhandelns yrkesutbildning , ,85 6 Lasse Aaltonen Oy , ,36 7 Hannu Aaltonen Oy , ,23 8 Mauri ja Nina Penttinen Ky , ,22 9 A. Toivakka Oy , ,23 10 Ruokajätti Kalevi Sivonen Oy , ,22 11 Vesa Laakso Oy , ,16 12 Kotihalli Oy , ,22 13 Jutor Oy , ,18 14 Sundman & Co - Holding Oy Ab , ,12 15 Pekka Huovila Oy , ,12 16 Järvenpään K-Tavaratalo Kauppamies Oy , ,11 17 K-köpmannaförbundets förening för dagligvaruköpmän , ,17 18 K-Tavaratalo Länsitori Simo Lignell Oy 926 0, ,10 19 Veikko Still Oy 924 0, ,10 20 Ruotsalainen Oy 917 0, ,10 FÖRDELNINGEN AV AKTIEINNEHAVET PÅ ÄGARGRUPPER : Antal aktier, Andel av Samtliga aktier st. samtliga aktier, % Privata företag ,14 Offentliga företag ,11 Finans- och försäkringsinstitut ,72 Offentliga samfund* ,53 Sammanslutningar utan vinstsyfte** ,92 Hushåll ,29 Utländska (innehåller förvaltarregistrerade) ,32 I vänteförteckningen ,84 Inte övergått till värdeandelssystemet ,14 Sammanlagt

67 Antal aktier, Andel av Andel av Stamaktier st. stamaktierna, % samtliga aktier, % Privata företag ,65 19,20 Offentliga företag 0 0,00 0,00 Finans- och försäkringsinstitut ,22 1,48 Offentliga samfund* ,75 3,78 Sammanslutningar utan vinstsyfte** ,83 0,99 Hushåll ,75 8,69 Utländska (innehåller förvaltarregistrerade) ,23 0,08 I vänteförteckningen ,38 0,84 Inte övergått till värdeandelssystemet ,19 0,07 Sammanlagt ,00 35,13 Antal aktier, Andel av Andel av Omsättningsaktier st. omsättningsaktierna, % samtliga aktier, % Privata företag ,70 6,94 Offentliga företag ,16 0,11 Finans- och försäkringsinstitut ,79 10,24 Offentliga samfund* ,66 12,75 Sammanslutningar utan vinstsyfte** ,05 3,92 Hushåll ,04 15,60 Utländska (innehåller förvaltarregistrerade) ,49 15,24 I vänteförteckningen 0 0,00 0,00 Inte övergått till värdeandelssystemet ,11 0,07 Sammanlagt ,00 64,87 * Offentliga samfund = t.ex. kommuner, Ålands landskapsstyrelse, arbetspensionsanstalter och socialskyddsfonder. ** Sammanslutningar utan vinstsyfte = bl.a. sammanslutningar som utdelar stipendier, intressebevakningsorganisationer och olika allmännyttiga föreningar. FÖRDELNINGEN AV AKTIEINNEHAVET I STORLEKSKLASSER : Samtliga aktier Aktier Antal aktieägare, Andel av Aktier Andel av st. aktieägarna, % sammanlagt aktierna, % , , , , , , , , , , , ,97 Sammanlagt , ,02 I vänteförteckningen ,84 Inte övergått till värdeandelssystemet ,14 Totalt ,00 Stamaktier Aktier Antal aktieägare Andel av stam- Stamaktier Andel av st. aktieägarna, % sammanlagt stamaktierna, % , , , , , , , , , , , ,64 Sammanlagt , ,43 I vänteförteckningen ,38 Inte övergått till värdeandelssystemet ,19 Totalt ,00 Omsättningsaktier Aktier Antal aktieägare Andel av omsättnings- Omsättningsaktier Andel av st. aktieägarna, % sammanlagt omsättningsaktierna, % , , , , , , , , , , , ,57 Sammanlagt , ,89 I vänteförteckningen 0 0,00 Inte övergått till värdeandelssystemet ,11 Totalt ,00 63

68 Förvaltnings organ Förvaltningsråd Keskos förvaltningsråd I första raden från vänster fullmäktige Kalevi Sivonen, Heikki Takamäki, Matti Kallio, Eero Ahonen och Risto Peltokangas. UPPGIFTER OCH STÄLLNING Enligt Kesko Abp:s bolagsordning är förvaltningsrådets uppgift att 1) övervaka bolagets förvaltning 2) avge yttrande med anledning av bokslutet och revisionsberättelsen 3) välja verkställande direktör och övriga styrelsemedlemmar samt besluta om deras löneförmåner 4) besluta om ärenden som berör ansenliga inskränkningar eller utvidgningar av bolagets verksamhet eller väsentlig förändring av bolagets organisation 5) besluta om sammankallande av bolagsstämma. Förvaltningsrådet sammankommer på ordförandens kallelse så ofta ärendena det kräver eller styrelsen därom anhåller. Förvaltningsrådet sammankommer i regel tre gånger om året. VALFÖRFARANDE Till förvaltningsrådet hör enligt bolagsordningen minst 15 och högst 24 ordinarie medlemmar och suppleanter. Mandatperioden för förvaltningsrådets medlemmar är tre räkenskapsperioder. Den ordinarie bolagsstämman väljer årligen medlemmar i stället för dem vilkas mandatperiod upphör vid räkenskapsperiodens slut. Förvaltningsrådsmedlemmen skall vara verksam detaljhandlare eller direktör för ett detaljhandelsbolag. Förvaltningsrådsmedlemmen är skyldig att avgå i slutet av den räkenskapsperiod då han fyller 65 år. Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande. ARBETSUTSKOTT Förvaltningsrådet väljer inom sig årligen ett arbetsutskott, vars uppgift är att tillsammans med styrelsen bereda de viktigaste av de frågor som förvaltningsrådet skall besluta om. Till arbetsutskottet hör i detta nu fem medlemmar. Fram till kallades medlemmarna av arbetsutskottet förvaltningsrådets fullmäktige. ARVODEN OCH FÖRMÅNER Till förvaltningsrådets ordförande betalas ett arvode på mark per år och till vice ordföranden mark per år. Förvaltningsrådets medlemmar får ett mötesarvode på mark per möte. Den sammanlagda summan av de arvoden som utbetalades till förvaltningsrådets medlemmar för 1998 framgår av noterna till bokslutet på sidan

69 FÖRVALTNINGSRÅD 1998 Namn och födelseår Mandatperioden Affär/företag upphör ORDFÖRANDE Kallio Matti (f), Kotihalli Oy, Vanda VICE ORDFÖRANDE Takamäki Heikki (f), Heikki Takamäki Oy, Tammerfors ORDINARIE MEDLEMMAR: Ahonen Eero (f), Veljekset Ahonen Eero Ahonen Ky, Pudasjärvi Hiltunen Leena, Ruhtinansalmen kauppa Ky, Ruhtinansalmi Hämäläinen Kari, Jutor Oy, Kuopio Hämäläinen Veikko, Maatalous-rauta Hämäläinen Oy, Jämsä Kalliala Pentti, Kalliala Pentti Oy, S:t Karins Karppinen Eija, T:mi Aimo ja Eija Karppinen, Kittilä Karvinen Matti, Aslakin kauppa Oy, Esbo Keskinen Simo, Simo Keskinen Oy, Åbo Kuivalainen Antti, Antsu Oy, Kuusamo Kuusiniemi Hannu, Marita ja Hannu Kuusiniemi Oy, Kervo Martikainen Jukka, Sport Mart Oy, Kuopio Mörk Christer, Kokkomarket Mörk Oy, Karleby Peltokangas Risto (f), Risto Peltokangas Oy, Seinäjoki Peltola Reijo, Ruokamies Oy, Lahtis Pesälä Pertti, Pesälä Oy, Esbo Puhakka Matti, Hämeenkylän ruokakauppa Ky, Åbo Rinne Jyrki, Jyrki Rinne Ky, Lojo Sivonen Kalevi (f), Ruokajätti Kalevi Sivonen Oy, Helsingfors Vuorenmaa Simo, Simo Vuorenmaa Oy, Ilmajoki (f) = fullmäktig (Från 1999 års början kallas fullmäktige för arbetsutskott.) ÖVERVAKNINGSSYSTEM Det högsta ansvaret för övervakningen av bokföringen och finansförvaltningen bärs av bolagets styrelse. Den lagstadgade revisionens huvudsakliga uppgift är att konstatera att bokslutet ger rätt och tillräcklig information om resultatet och den ekonomiska ställningen för räkenskapsperioden. Därutöver rapporterar revisorerna regelbundet till styrelsen om den löpande revisionen av förvaltningen och funktionerna. Bolaget har en avdelning för intern revision, vars uppgift är att bedöma om det av ledningen fastställda övervakningssystemet är tillräckligt, ändamålsenligt och effektivt. Dessutom har bolaget ett effektivt och mångsidigt system för ekonomisk rapportering. Ordningen för fattande av investeringsbeslut är klart fastställd i organisationen. REVISORER Bolaget har minst en och högst tre revisorer som har valts av ordinarie bolagsstämma. Egentliga revisorer 1998 * CGR-samfund SVH Pricewaterhouse Coopers Oy, med ekonom, CGR Pekka Nikula som huvudansvarig revisor * ekonom, CGR Mauno Tervo. SUPPLEANTER: Aaltonen Hannu, Hannu Aaltonen Oy, Lahtis Hakala Jari, Jarintori Jari Hakala Oy, Toijala Heinola Pekka, Market Onnipekka Heinola Oy, Nakkila Häggblom Dan, Häggblom Dan Oy, Vasa Kannos Ari, Pyörä ja Urheilu Kannos Oy, Kouvola Korpisaari Olavi, Olavi Korpisaari Oy, Riihimäki Lehtinen Pekka, Lehtinen Pekka ja Hilkka Oy, Turenki Maarala Eero, Eero s Handel, Eero ja Monica Maarala Kb, Pargas Mämmelä Arja, Arja ja Matti Mämmelä Oy, Brahestad Nieminen Väinö, Ruokakivelä Niemiset Ay, Keuruu Nyppeli Veijo, Veijo Nyppeli Oy, Tammerfors Reijonen Kalle, Rauta-Kalle Oy, Joensuu Särkilahti Tapio, T & R Särkilahti Oy, Uleåborg Viinamäki Kalevi, T:mi Kalevi Viinamäki, Björneborg Wallin Timo, K-valinta Riitta ja Timo Wallin Ky, Mäntsälä Exakta person- och förmånsuppgifter om förvaltningsrådets ordinarie medlemmar och suppleanter kan erhållas i Kesko Abp:s huvudbyggnad, Kesko Abp, styrelsens sekreterare, PB 135 (Hamngatan 3), Kesko. 65

70 Styrelse Kesko Abp:s styrelse består av bolagets högsta operativa ledning. Styrelsen leder och övervakar Keskokoncernens verksamhet som styrelse för ett börsbolag och fattar de principiella och ekonomiskt viktiga beslut som berör koncernen. Styrelsen ställer upp mål för koncernen, ansvarar för dess resultat och för utvecklingen av värdet på bolagets aktie samt övervakar divisionernas verksamhet. De centrala villkoren i verkställande direktörens och styrelsemedlemmarnas anställningsförhållanden är skriftligen fastställda. VALFÖRFARANDE OCH MANDATPERIOD Enligt bolagsordningen består styrelsen av en VD och minst fyra och högst åtta övriga medlemmar. VD är styrelsens ordförande och benämnes koncernchef. Förvaltningsrådet väljer styrelsemedlemmarna för fyra räkenskapsperioder åt gången så att samtligas mandatperiod utgår vid slutet av samma räkenskapsperiod. Mandatperioden för de nuvarande medlemmarna går ut Styrelsemedlemmarnas avgångsålder är 60 år. ARVODEN OCH FÖRMÅNER Styrelsemedlemmarna får inte särskild ersättning för medlemskap i styrelsen, utan ersättningen ingår i den lön som de får av Kesko Abp enligt anställningsförhållandet. Styrelsemedlemmarna får dessutom naturaförmåner för direktörer enligt Kesko Abp:s praxis. Sty- Keskos styrelse: sittande från vänster Matti Honkala och Kalervo Haapaniemi. Bakom från vänster Juhani Järvi, Jouko Tuunainen och Matti Halmesmäki. relsemedlemmarnas avlöning har kopplats till bolagets framgång genom ett resultatpremiesystem och ett optionslånearrangemang som togs i bruk våren Den totala lönesumman som har utbetalts till styrelsemedlemmarna framgår av noterna till bokslutet på sidan 51. Villkoren för optionslån samt styrelsemedlemmarnas aktieinnehav i bolaget anges på sidan 61. STYRELSE Matti Honkala, f. 1945, koncernchef Ekonom. Anställd vid Kesko sedan 1966, direktör för centrallager och regionalkontor , styrelsemedlem sedan 1986, vice koncernchef 1997 och koncernchef fr.o.m Ansvarsområde VD:s uppgifter enligt aktiebolagslagen samt ledningen av styrelsearbetet i egenskap av dess ordförande. Övriga centrala uppgifter: Kreditlaget, styrelsemedlem 1997-, Försäkringsaktiebolaget Sampo Liv, medlem av förvaltningsrådet 1997-, Merita Bank Abp, medlem av förvaltningsrådet 1998-, Försäkringsaktiebolaget Sampo Abp, medlem av förvaltningsrådet 1998-, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma-Sampo, medlem av förvaltningsrådet 1998-, Helsingfors Telefon Abp, medlem av förvaltningsrådet 1998-, Andelslaget Finlands Mässa, styrelsemedlem 1999-, Servicearbetsgivarna rf, styrelseordförande Kalervo Haapaniemi, f. 1947, vice koncernchef Ekonomie magister. Anställd vid Kesko sedan 1996, direktör för dagligvarugruppen 1997 och styrelsemedlem fr.o.m Vice koncernchef fr.o.m Ansvarsområde dagligvaruhandel. Vice VD för Tuko Oy , VD för Suomen Spar Oy Jouko Tuunainen, f. 1945, styrelsemedlem Ekonom. Anställd vid Kesko sedan 1966, direktör för järnvaruavdelningen och centrallagret , styrelsemedlem sedan 1983 och fr.o.m med resursstyrning som ansvarsområde. Övriga centrala uppgifter: Radiolinja Oy, styrelsemedlem 1998-, Sato-Yhtymä Oyj, styrelsemedlem Matti Halmesmäki, f. 1952, styrelsemedlem Ekonomie magister, vicehäradshövding. Anställd vid Kesko sedan 1980, direktör för ekonomiavdelningen 1985, styrelsemedlem sedan 1989 och fr.o.m med specialvaruhandel som ansvarsområde. Juhani Järvi, f. 1952, styrelsemedlem Ekonomie magister. Anställd vid Kesko och administrativ direktör fr.o.m Ansvarsområde ekonomi och administration. Patria Industries Oyj, ekonomidirektör , Wärtsilä Diesel North America, Inc, ekonomidirektör Styrelsemedlemmarnas ansvarsområden har fastställts av förvaltningsrådet. Chefdirektör, bergsrådet Eero Kinnunen (f. 1937) avgick med pension Vice chefdirektör, kommerserådet Timo Karake (f. 1941) avgick med pension

71 Direktörer KESKO ABP:S DIREKTÖRER DAGLIGVARUDIVISIONEN Direktör för divisionen Närkesko Supermarketkesko Citymarketkesko Kespro Kesko Frukt & Grönt Färskvaror Kolonialvaror Fältet Logistik Ekonomi Carrols Oy Citymarket Oy K-Plus Oy och K-Luotto Oy Finlands Rich Coffee Ab Viking Coffee Ab SPECIALVARUDIVISIONEN Direktör för divisionen Kesko Beklädnad Kesko Fritid Fält- och ekonomiavdelningen Kesko Anttila Academica Oy Aleksi 13 Oy Anttila Oy Motorfeet Oy och Tremont Oy Harri Sivula Antti Puhakka Jaakko-Pekka Vehmas Matti Kautto Ari Virnes Antti Palomäki Esko Pihlström Aila Hirvoila Jukka Sipilä Timo Lehtinen Aatos Kivelä Kari Kivikoski, VD Matti Kautto, VD Eija Jantunen, VD Aila Hirvoila, VD Raimo Ilveskero, VD Matti Kotola Juha Ahtinen Jussi Mikkola Pasi Mäkinen Matti Leminen Juha Mäntylä, VD Tuomo Rantalankila, VD Matti Leminen, VD Juha Ahtinen, VD RESURSDIVISIONEN Direktör för divisionen Heikki Valkjärvi Informationsstyrning Eero Vesterinen Kesko Fastighet Risto Lassila Hämeenkylän Kauppa Oy Erkki Heikonen, VD Kesped Ab Timo Kortelainen, VD Kestra Kiinteistöpalvelut Oy Risto Lassila, VD K-linkki Oy Niila Rajala, VD Tietokesko Oy Osmo Kimmo, VD EKONOMI- OCH ADMINISTRATIONSDIVISIONEN Direktör för divisionen Riitta Laitasalo Koncernekonomi Paavo Rönkkö Finansiering Heikki Ala-Seppälä Personal Kyösti Pärssinen K-instituutti Oy Timo Karkola, VD K-konerahoitus Oy Seppo Kettunen, VD Sincera Oy Heikki Ala-Seppälä, VD KAUKOMARKKINAT OY VV-AUTO OY/AUTO-SPAN OY Kari Ansio, VD Erkki Sillantaka, VD ÖVRIGA DOTTERBOLAG Kauppiaiden Komedia Oy Ari Laitinen, VD Kauppiaitten Kustannus Oy Matti Laamanen, VD MK-mainos Oy Kari Soininen, VD JÄRN- OCH LANTBRUKSDIVISIONEN Direktör för divisionen Paavo Moilanen Kesko Järnvaror och Byggmaterial Simo Manner Kesko Lantbruk och Maskin Kimmo Vilppula Företagstjänst Jari Peltonen Ekonomi och logistik Jouko Björkman Fältet Matti Vatanen Kesko Svenska AB/K-rauta Juha Mustakangas, VD Kesthom Oy Jari Peltonen, VD K-maatalousyhtiöt Oy Jouni Oksanen, VD ENHETER INOM KONCERNADMINISTRATIONEN Koncernkommunikation Erkki Heikkinen Intern revision Asko Ihalainen Juridiska ärenden Tapio Erme Företagsplanering Lasse Mitronen 67

72 Dotter bolag Bolag VD Anställda i medeltal Omsättning, Mmk DAGLIGVARUDIVISIONEN Carrols Oy Kari Kivikoski Restaurangverksamhet på fast-food-marknaden i Finland och närområdena. Citymarket Oy Matti Kautto Detaljhandelsbolag, till vilket hör specialvaruhandeln på 34 Citymarketer. Till K-yhtiöt Oy Citymarket. Kesko Eesti A/S Timo Hämälä Daglig- och specialvaruhandel i Tallinn i Estland. Kesko Export Oy/ZAO Kesfood Ari Svensk Marknadsför och säljer främst Keskos egna märkesvaror till Ryssland. K-Luotto Oy Eija Jantunen Kreditkortsbolag, som administrerar Plussa betalkort och K-kort. K- Cash & Carry Ab Ari Virnes Partiaffär för daglig- och specialvaror. K-Plus Oy Eija Jantunen Ansvarar centraliserat för fullföljandet av K-gruppens stamkundsprogram. Finlands Rich Coffee Ab Aila Hirvoila Bolag för marknadsföring av kaffe. Viking Coffee Ab Raimo Ilveskero Producerar kaffe för marknaderna i Finland, Sverige, Estland och Norge. SPECIALVARUDIVISIONEN Academica Oy Juha Mäntylä Säljer IT-utrustning och -tjänster. Aleksi 13 Oy Tuomo Rantalankila Varuhuskedja med detaljhandelsförsäljning av skor, väskor, kläder och kosmetik. Anttila Oy Matti Leminen Varuhushandel och postorderförsäljning. Kesko Svenska AB/Aleksi 13 Juha Mustakangas Har specialaffärer för skor i Sverige. Motorfeet Oy Juha Ahtinen Representerar och importerar högklassiga märkesskor. Tremont Oy Juha Ahtinen - - Partihandel med specialvaror. Inleder sin verksamhet

73 Bolag VD Anställda i medeltal Omsättning, Mmk JÄRN- OCH LANTBRUKSDIVISIONEN Kesko Eesti A/S/Agro Timo Hämälä Lantbrukshandel i Estland. Kesko Svenska AB/K-rauta Juha Mustakangas Detaljhandelsbolag med järnhandelsverksamhet i Sverige. Kesthom Oy/ZAO Kestroy Jari Peltonen/Leena Paju Partihandel med järnhandelsvaror i Ryssland. K-maatalousyhtiöt Oy Jouni Oksanen Detaljhandel med lantbruksvaror, småmaskiner och järnhandelsvaror. RESURSDIVISIONEN Hämeenkylän Kauppa Oy Erkki Heikonen Fastighetsbesittnings- och hyresverksamhet. Kesped Ab Timo Kortelainen Transport- och speditionsbolag. Kestra Kiinteistöpalvelut Oy Risto Lassila Sköter det tekniska disponentskapet för de fastigheter som Kesko äger eller hyr. K-linkki Oy Niila Rajala Producerar systemtjänster för K-köpmännen. Tietokesko Oy Osmo Kimmo Stöder Keskos affärsverksamhet genom att producera IT-tjänster. EKONOMI- OCH ADMINISTRATIONSDIVISIONEN K-instituutti Oy Timo Karkola Merkantilt utbildningscentrum. K-konerahoitus Oy Seppo Kettunen 4 13* Finansierar avbetalningshandeln med lantbruks- och byggnadsmaskiner samt konsumtionsvaror. Sincera Oy Heikki Ala-Seppälä - 81 Värdepappersplaceringsbolag. KAUKOMARKKINAT Kaukomarkkinat Oy Kari Ansio Finlands största och mest diversifierade internationella handelshus. VV-AUTO VV-Auto Oy/Auto-Span Oy Erkki Sillantaka Importör av person- och varubilar som tillverkas av Volkswagen-koncernen. ÖVRIGA DOTTERBOLAG Kauppiaiden Komedia Oy Ari Laitinen Upprätthåller och utvecklar affärernas interna TV-medieverksamhet. Kauppiaitten Kustannus Oy Matti Laamanen Utger K-gruppens kundtidskrifter. MK-mainos Oy Kari Soininen Auktoriserad reklam- och mediebyrå. * Finansieringsbidrag. 69

74 K-affärer K-GRUPPENS AFFÄRSTYPER Kesko utvecklar affärernas koncept och verksamhetsmodeller. Keskos resultatgrupper utvecklar affärstyperna och butiksnätet. K-köpmännen är självständiga företagare som är berättigade att använda K-kännetecknet eller andra av K-gruppens marknadsföringskännetecken. K-köpmännen ansvarar som företagare för kundtillfredsställelsen och affärens resultatrika verksamhet. K-köpmännen är aktieägare i Kesko och medlemmar av K-köpmannaförbundet. Vid räkenskapsårets slut var antalet K-köpmän 1 871, året innan K- affärerna sysselsatte inklusive köpmännen personer, av vilka var deltidsanställda. K-köpmannaförbundet ansvarar för samarbetet mellan K-köpmännen och för förbättringen av verksamhetsförutsättningarna i samarbete med Kesko. Vid 1998 års slut ingick i K-gruppen fasta butiker. Året innan var antalet Antalet K-butiksbilar var 65, föregående år 78. Genom samarbetsavtal var 802 av Kesko besuttna affärsplatser i köpmännens bruk. Av dem ägde Kesko 336 och hyrde 466. K-affärernas försäljning uppgick till sammanlagt 38,5 mrd. mk, en ökning på 4,9 % jämfört med året innan. K-gruppens (inkl. Carrols och Stjärn Optikerkedjan) försäljning var i minutpriser 38,9 mrd. mk. De affärer som genom samarbetsavtal verkade på Keskos affärsplatser hade en försäljning på 26,6 mrd. mk. K-affärernas inköp från Kesko uppgick till 18,4 mrd. mk utan mervärdesskatt. Detta var en ökning på 8,9 % jämfört med föregående år. 70

75 K-AFFÄRERNA OCH DERAS FÖRSÄLJNING 1998 (INKL.MOMS) K-affärer Antal %-andel av %-andel av Försäljning 1998, antalet försäljningen Mmk Citymarket 38 1,7 17, K-supermarket 84 3,8 13, K-market ,0 13, K-närbutik ,4 8, K-extra ,2 4, K-butiksbil 65 3,0 0,4 166 Rimi 33 1,5 0,8 298 Övriga K-dagligvaruaffärer 138 6,3 1,4 541 Dagligvaruaffärer sammanlagt ,0 59, Anttila varuhus 29 1,3 9, Anttila Kodin Ykkönen 4 0,2 0,8 326 Kesport-Intersport 90 4,1 3, Musta Pörssi 74 3,4 2,3 899 Vaatehuone 62 2,8 1,0 382 K-kenkä 80 3,7 0,7 261 Andiamo 32 1,5 0,5 179 Aleksi 13 Finland 15 0,7 0,6 248 Aleksi 13 Sverige 4 0,2 0,0 15 Nicky & Nelly 26 1,2 0,2 58 Academica 3 0,1 0,1 52 Övriga specialvaruaffärer 90 4,1 0,5 180 Specialvaruaffärer sammanlagt ,3 18, K-rauta 75 3,4 6, Rautia 94 4,3 4, K-järn-lantbruk 55 2,5 4, K-lantbruk 65 3,0 5, Övriga järn- och lantbruksaffärer 28 1,3 0,7 263 K-rauta Sverige 4 0,2 0,2 95 Järn- och lantbruksaffärer sammanlagt ,7 21, K-affärer sammanlagt Carrols Stjärn Optiker *) *) De första affärerna öppnades i september Antalet affärer uppgick vid årets slut till sammanlagt 100. K-affärernas försäljning mrd. mk K-affärernas personal Antalet K-affärer och K-köpmän 33,0 32,0 32,7 36,7 38, Deltidsanställda Affärer Köpmän 71

76 Adresser KESKO ABP KONCERNADMINISTRATION Hamngatan 3, Helsingfors PB 135, Kesko Riksomfattande telefonnummer (kl ) Fax (09) E-post: Koncernkommunikation, Juridiska ärenden, Företagsplanering, Intern revision REGIONCENTRALER Adress Telefon Fax Södra Finland Ånäsvägen 31, PB 152, Vanda Västra Finland Jokipohjantie 28, PB 330, Tammerfors Östra Finland Päivärannantie 18, PB 46, Kuopio Norra Finland Äimäkuja 2, PB 16, Uleåborg Åbo distributionscentral Rytödälden 1, PB 116, Åbo DAGLIGVARUDIVISIONEN Direktör Harri Sivula Närkesko, Supermarketkesko, Citymarketkesko, Kespro, Färskvaror, Kolonialvaror, Fältet, Ekonomi Hamngatan 3 (Helsingfors), PB 135, Kesko Telefon Fax Kesko Frukt & Grönt, Logistik Ånäsvägen 31, PB 152, Vanda Telefon Fax (09) Kesko Frukt & Grönt, Logistik DOTTERBOLAG Adress Telefon Fax Carrols Oy Storängsgränden 2 E, Esbo Citymarket Oy Hamngatan 3, PB 135, Kesko (09) Finlands Rich Coffee Ab Dickursbyvägen 5, PB 269, Vanda Kesko Eesti A/S Peterburi mnt 63 A, PL 3074, EE0090 Tallinn Kesko Export Oy Kanalgatan 3 A, PB 135, Kesko K-Cash & Carry Ab Kronbergsgatan 5, PB 135, Kesko (09) K-Plus Oy och K-Luotto Oy Hamngatan 3, PB 135, Kesko (09) Viking Coffee Ab Dickursbyvägen 5, PB 269, Vanda (09)

77 SPECIALVARUDIVISIONEN Direktör Matti Kotola Kesko Beklädnad, Kesko Anttila, Kesko Hus & Hem, Fält- och ekonomiavdelningen Gjuterivägen 17, Helsingfors Telefon Fax Kesko Fritid Hamngatan 3, Helsingfors, PB 135, Kesko Telefon Fax (09) DOTTERBOLAG Adress Telefon Fax Academica Oy Storängsgränden 2, Esbo Aleksi 13 Oy Alexandersgatan 13, Helsingfors (09) (09) Anttila Oy Gjuterivägen 17, Helsingfors, PB 1060, Kesko Kesko Svenska AB/Aleksi 13 Järlaleden 21, S Nacka Motorfeet Oy Fabiansgatan 7, Helsingfors (09) (09) Tremont Oy Gjuterivägen 17, Helsingfors JÄRN- OCH LANTBRUKSDIVISIONEN Direktör Paavo Moilanen Kesko Järnvaror och Byggmaterial, Kesko Lantbruk och Maskin, Ekonomi och logistik, Fältet Dickursbyvägen 10, PB 54, Vanda Telefon Fax (09) Företagstjänst Stångjärnsvägen 6, Helsingfors, PB 54, Vanda Telefon Fax K-gruppens undervisnings- och försöksgård Hahkialantie 30, Hauho Telefon (03) Fax (03) DOTTERBOLAG Adress Telefon Fax Kesko Svenska AB Bagarbyvägen 61, S Sollentuna Kesthom Oy Stångjärnsvägen 6, Helsingfors, PB 54, Vanda ZAO Kestroy ul. Skladochnaja 6/3, Moskva Kesko Eesti A/S/Agro Peterburi mnt 63 A, EE0014 Tallinn K-maatalousyhtiöt Oy Ainovägen 5 A, Vanda

78 RESURSDIVISIONEN Direktör Heikki Valkjärvi Kesko Fastighet, Informationsstyrning, Logistikstyrning, Riskhantering Hamngatan 3 (Helsingfors), PB 135, Kesko Telefon Fax DOTTERBOLAG Adress Telefon Fax Hämeenkylän Kauppa Oy Hamngatan 3, PB 135, Kesko Kesped Ab Ånäsvägen 31, PB 47, Vanda Kestra Kiinteistöpalvelut Oy Hamngatan 3, PB 135, Kesko K-linkki Oy Övre Malms torg 6 A, Helsingfors Tietokesko Oy Kronbergsgatan 4, PB 135, Kesko (09) EKONOMI- OCH ADMINISTRATIONSDIVISIONEN Direktör Riitta Laitasalo Koncernekonomi, Finansiering, Investerarrelationer, Personal, Pensionsförsäkring och företagshälsovård Hamngatan 3 (Helsingfors), PB 135, Kesko Telefon Fax DOTTERBOLAG Adress Telefon Fax K-instituutti Oy Siikajärvivägen 88-90, Esbo (09) K-konerahoitus Oy Dickursbyvägen 10, PB 54, Vanda Sincera Oy Hamngatan 3, PB 135, Kesko (09) KAUKOMARKKINAT Adress Telefon Fax Kaukomarkkinat Oy Väverivägen 4, PB 40, Esbo (09) 5211 (09) VV-AUTO Adress Telefon Fax VV-Auto Oy/Auto-Span Oy Svetsargatan 7 B, PB 80, Helsingfors (09) (09) ÖVRIGA DOTTERBOLAG Adress Telefon Fax Kauppiaiden Komedia Oy Sliperivägen 10, Helsingfors (09) (09) Kauppiaitten Kustannus Oy Kanalgatan 3, PB 135, Kesko MK-mainos Oy Kronbergsgatan 4, PB 135, Kesko (09)

79 75

80 Tilläggsuppgifter om Kesko som investeringsobjekt NYCKELKONTAKTPERSONER FÖR INVESTERARRELATIONER Adminstrativ direktör Juhani Järvi Koncernstyrelsen, ansvarsområde: ekonomi och administration Telefon: Fax: (09) E-post: Riitta Laitasalo Direktör för ekonomi- och administrationsdivisionen Telefon: Fax: E-post: IR-chef Jukka Pokki Investerarrelationer Telefon: Fax: E-post: TILLÄGGSUPPGIFTER OM KESKO SOM INVESTERINGSOBJEKT GES AV BL.A. FÖLJANDE BANKER OCH BANKIRFIRMOR AG Bankirfirma Ab, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Aktia Sparbank Abp, Helsingfors Telefon: Fax: Alfred Berg UK Ltd, London Telefon: Fax: Aros Securities Oy, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Cazenove & Co, London Telefon: Fax: Cheuvreux de Virieu, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Conventum Fondkommission Ab, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Credit Suisse First Boston, London Telefon: Fax: D.Carnegie AB, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Den Danske Bank, Köpenhamn Telefon: Fax: Dresdner Kleinwort Benson Securities Ltd, London Telefon: Fax: Enskilda Securities AB, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Impivaara Securities Ltd, London Telefon: Fax: Leonia Bank Abp, Helsingfors Telefon: Fax: Mandatum Fondkommission Ab, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Merita Fondkommission Ab, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Opstock Oy, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Evli Fondkommission Ab, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) Svenska Handelsbanken, Helsingfors Telefon: Fax: KREAB/FRENCKELL 1999

81 Information för aktieägarna TIDTABELL FÖR RESULTATPUBLICERING OCH CENTRALA HÄNDELSER 1999 Bolagsstämmans avstämningsdag Tiden för anmälan till bolagsstämman utgår års bolagsstämma Besluten från 1999 års bolagsstämma publiceras Avstämningsdag för utbetalning av dividend (styrelsens förslag) Dividend utbetalas från och med (styrelsens förslag) års 4 månaders delårsrapport års 8 månaders delårsrapport Dessutom publiceras koncernens försäljning per månad. ANMÄLAN TILL BOLAGSSTÄMMAN Kesko Abp:s bolagsstämma hålls den 12 april 1999 kl i kongressflygeln i Helsingfors Mässcentrum, Järnvägsmannagatan 3. Aktieägare som vill delta i stämman skall anmäla sig senast den 7 april 1999 kl antingen per post under adress Kesko Abp/Juridiska ärenden, PB 135, Kesko, per fax , per telefon , per e-post [email protected] eller via Internet finansinformation. EKONOMISKA PUBLIKATIONER Årsberättelsen publiceras på finska, svenska och engelska. I maj publiceras dessutom sammandrag av årsberättelsen på tyska och franska. Delårsrapporterna publiceras på finska, svenska och engelska. Tidskriften Investor, som ger ekonomisk information om Kesko, publiceras på finska och engelska i februari, juni och oktober. Ovannämnda publikationer, de månatliga försäljningsmeddelandena och andra centrala meddelanden publiceras också på koncernens Internetsidor, adress Dessutom publicerar Kesko en separat miljörapport på finska och engelska i juni. Publikationerna kan beställas på adress Kesko Abp/koncernkommunikation PB Kesko Telefon: Fax: (09) Internet: ADRESSFÖRÄNDRINGAR Vi ber aktieägarna meddela eventuella adressförändringar till den bank, där aktieägaren har ett värdeandelskonto.

82 KESKO ABP, HAMNGATAN 3, PB 135, KESKO, HELSINGFORS, TELEFON