KESKO ÅRSREDOVISNING 2000

Transkript

1 KESKO ÅRSREDOVISNING 2000

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 År 2000 i korthet 4 Kesko - proffs på handel 6 Verkställande direktören har ordet 8 Kesko i utveckling 13 Affärsområdena i korthet 14 Kesko Livs 18 Rautakesko 22 Keswell 26 Kesko Lantbruk och Maskin 30 Kaukomarkkinat 32 VV-Auto 34 Kompetenta och entusiastiska medarbetare 38 Kesko som ansvarsbärare 42 Fastigheter 43 Hanteringen av finansiella risker 44 Styrelsens verksamhetsberättelse 51 Resultaträkning 52 Balansräkning 54 Finansieringsanalys 55 Noter till bokslutet 68 Koncernen i siffror, euro 70 Koncernen i siffror, mark 72 Formler för nyckeltalen 73 Revisionsberättelse 74 Aktier och aktieägare 79 Förvaltningsprinciper 82 Styrelse Koncernens ledningsgrupp Förvaltningsråd och styrelse till Adresser och information om dotterbolagen 90 Tilläggsuppgifter om Kesko som investeringsobjekt 91 Information för aktieägarna

3 NYCKEL- OCH UTVECKLINGSTAL NYCKELTAL Mmk Omsättning, milj Förändring av omsättningen, % 10,5 18,6 2,1 2,0 3,2 Rörelsevinst, milj Rörelsevinst i % av omsättningen 1,6 1,9 2,2 1,9 1,9 Vinst före extraordinära poster, milj Vinst före extraordinära poster i % av omsättningen 2,5 2,0 2,2 2,1 2,0 Balansomslutning, milj Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,0 8,2 8,9 8,0 8,5 Avkastning på eget kapital, % 7,3 6,6 6,5 6,1 6,4 Investeringar, milj Kassaflöde från rörelsen, milj Soliditet, % 51,9 53,2 56,7 56,6 54,7 Skuldsättningsgrad, % 48,1 46,8 43,3 43,4 45,3 Antal anställda (i medeltal) Dividend/aktie, 0,34 0,50 0,67 1,50 1,00* Resultat/aktie, 1,02 0,98 1,01 0,98 1,00 5,97 P/E-tal (pris/vinst), A-aktien 13,88 16,95 P/E-tal (pris/vinst), B-aktien 10,74 14,78 12,65 12,86 10,75 Eget kapital/aktie, korrigerat, 14,17 14,83 15,59 15,87 15,31 * förslag till bolagsstämman UTVECKLINGEN TERTIALVIS I/1999 I/2000 II/1999 II/2000 III/1999 III/2000 Omsättning, milj Förändring av omsättningen, % 3,1 0,9 0,4 6,7 2,5 2,0 Rörelsevinst, milj Rörelsevinst i % av omsättningen 1,3 1,2 2,5 2,5 2,0 1,8 Vinst före extraordinära poster, milj Soliditet i slutet av perioden, % 54,8 51,5 56,6 54,8 56,6 54,7 UTVECKLINGEN KVARTALVIS I/2000 II/2000 III/2000 IV/2000 Omsättning, milj Rörelsevinst, milj Rörelsevinst i % av omsättningen 0,8 2,1 2,2 2,2 Vinst före extraordinära poster, milj Soliditet i slutet av perioden, % 57,7 53,2 54,2 54,7 1 euro = 5,94573 mk * Siffrorna för åren mera detaljerat på sidorna

4 KESKO ÅRSREDOVISNING Koncernens omsättning, milj. 140 Koncernens rörelsevinst, milj. Koncernens rörelsevinst i % av omsättningen 2, , , , Finland Export och verksamhet utomlands Realisationsvinster/-förluster av engångskaraktär från försäljning av anläggningstillgångar Koncernens vinst före extraordinära poster, milj. 0,5 0,0 9 1,6 1,9 2,2 1,9 1, Koncernens avkastning på sysselsatt kapital, % Koncernens avkastning på eget kapital, % ,0 8,2 8,9 8,0 8, ,3 6,6 6,5 6,1 6, Koncernens investeringar, milj. Koncernens soliditet, % Resultat och dividend/aktie, , ,4 1, ,0 30 0, ,6 1,00 0, ,9 53,2 56,7 56,6 54, ,4 0,2 0,0 1,02 0,34 0,98 0,50 1,01 0,67 0,98 0,50 1,00 0, Dividend/resultat, % Eget kapital/aktie, Resultat/aktie Dividend/aktie Extra dividend/aktie ,1 51,1 66,6 153,5 99, ,17 14,83 15,59 15,87 15,

5 KESKO ÅRSREDOVISNING ÅR 2000 I KORTHET Koncernens omsättning ökade med 3,2 %. Resultatet och rörelsevinsten var nästan på föregående års nivå. Keskos och K-köpmännens nya kedjeverksamhetsmodell togs i bruk från början av år Samarbetet intensifieras bl.a. i utvecklingen av kedjekoncepten, varugruppsstyrningen, marknadsföringen, inköpsverksamheten och logistiken. Övergången till den nya verksamhetsmodellen sker gradvis under ca två års tid. Det omfattande investeringsprogrammet för utvecklingen av affärsplatsnätet fortsattes. De totala investeringarna uppgick till 247 milj. euro. Kesko fortsatte att satsa på dagligvaru- och järnhandeln i Baltikum samt järnhandeln i Sverige, som är strategiskt viktiga tillväxtområden. I Tallinn byggdes ett logistikcentrum, som betjänar hela Estland, och den första dagligvarubutiken av typ SuperNetto. Kesko köpte också Estlands största järnhandelskedja Ehitusmaailm. I Sverige öppnades två nya K-rautabutiker. Det finns nu sammanlagt åtta K-rautabutiker i Sverige. K-gruppens marknadsandel av den finländska dagligvaruhandeln beräknas ha sjunkit något från året innan. År 1999 var marknadsandelen 37,8 procent. Kesko offentliggjorde de etiska principerna för sin inköpsverksamhet. Verktyget för den etiska kvalitetskontrollen är den internationella standarden Social Accountability SA Kesko beslöt att inom två år förlägga sitt business-to-business-utbud till Internet. För storhushållskunder på den finländska marknaden byggs livsmedelshandelns största Internettjänst upp. Pilotfasen startade hösten För företagskunder inom järnhandeln öppnades ett förnyat extranet, som planeras bli den viktigaste kanalen för lagerförsäljningen. Kesko Lantbruks nya Viljaweb är den ledande elektroniska handelsplatsen för spannmålshandel. NetAnttila blev år 2000 Finlands populäraste konsumentnätbutik. Det internationella inköpssamarbetet ökar. Kesko anslöt sig bl.a. till handelsplatsen WorldWide Retail Exchange på Internet. Handelsplatsen erbjuder dagligvaru- och specialvaruhandelns leverantörer en ny effektiv försäljningskanal till över 50 företag inom branschen. Keskos bolagsordning förnyades. Den nya förvaltningsmodellen bygger på en styrelse och en verkställande direktör utan förvaltningsråd. Inom koncernen bildades dessutom en ledningsgrupp, vars medlemmar representerar bolagets operativa ledning. Kesko beslöt att bolagisera fyra av sina divisioner. Kesko Livs Ab med ansvar för dagligvaruhandeln och Keswell Ab med ansvar för specialvaruhandeln inleder sin affärsverksamhet Rautakesko Ab, med ansvar för järnhandeln, och Kesko Lantbruk Ab med dotterbolaget Kesko Maskin Ab, som ansvarar för lantbruks- och maskinhandeln, inleder verksamheten I enlighet med sin strategi lade Kesko ut en del av sina tjänste- och stödfunktioner genom att avyttra sin reklambyrå, förlagsverksamheten för sina kundtidningar, filmproduktionen och butiksteveverksamheten, fastighetsskötsel och -underhåll samt en del av sina kontorstjänster.

6 4 KESKO PROFFS PÅ HANDEL Det långvariga samarbetet med intressentgrupperna möjliggör ett ekologiskt och etiskt hållbart tjänsteutbud Kesko är Finlands ledande företag inom handelsbranschen och expanderar också sin verksamhet till närområdesmarknaderna. Kesko är ett marknadsförings- och logistikföretag som också utvecklar affärskoncept och verksamhetsmodeller för handeln. Kesko bedriver detaljhandel i intensivt kedjesamarbete med K-köpmännen och självständig partihandel med industrin, restauranger och andra partikunder. Kesko ser som sin framtidsbild att vara det bästa och mest ansedda företaget inom handelsbranschen. I kedjan förenas fördelarna av lokal företagsamhet och koncentration KONSUMENTER K-AFFÄRER Kesko och K-köpmännen ( bedriver affärstypsvis ett intensivt kedjesamarbete. I kedjeverksamheten styrs hela affärsverksamheten från kund till leverantör. Kesko ansvarar för inköpen av de produkter som ingår i det gemensamma kedjesortimentet samt för den riksomfattande och regionala kedjemarknadsföringen. Kesko ansvarar dessutom för den kontinuerliga utvecklingen av kedjans affärsidé. Köpmannaföretagaren ansvarar för kedjeverksamheten i sin affär, för den lokala marknadsföringen, för anskaffningen av lokala produkter och stärkandet av kundrelationerna enligt de lokala behoven. B2B -KUNDER KESKO Kesko har kända affärskoncept och ett täckande affärsnät Kesko förädlar och utvecklar sina affärskoncept och verksamhetsmodeller. I utvecklingen av detaljhandelskoncepten har man utgått ifrån å ena sidan konsumenternas behov och å andra sidan logistikkedjans effektivitet. Dessutom utvecklar Kesko sitt detaljhandelsnät som helhet och sörjer för att affärsplatser av central betydelse för affärsverksamheten förvärvas och byggs och att butikspersonalen utbildas. Detta gör Kesko till en intressant samarbetspartner för såväl leverantörer som detaljhandlare. LEVERANTÖRER Kesko är en mångsidig distributionskanal Kesko är för sina affärsområdens leverantörer den mångsidigaste distributions- och marknadsföringskanalen i Finland. Kesko samarbetar långsiktigt med sina finländska och utländska leverantörer. Därigenom

7 KESKO ÅRSREDOVISNING garanteras en effektiv logistikkedja och högkvalitativa och trygga produkter för kunderna. Det långvariga samarbetet möjliggör även ett ekologiskt och etiskt hållbart tjänsteutbud. Kedjan infriar kundlöftena Den grundläggande nyttan av kedjeverksamheten uppstår ur ett enhetligt kedjesortiment. Konsumenten erbjuds ett enhetligt sortiment och enhetliga tjänster i alla affärer som hör till samma kedja. En enhetlig marknadsföring sparar kostnader och tydliggör kedjevarumärket. Samtidigt bereder den möjligheter att utveckla stamkundsrelationerna. Plussa ( är Finlands ledande stamkundssystem inom handeln och antalet Plussa-kort är totalt 2,5 miljoner. Keskos kommersiella verksamhet är uppdelad på fyra affärsområden, som bolagiseras år 2001: Kesko Livs (tidigare dagligvarudivisionen), Rautakesko (tidigare järn- och byggvarudivisionen), Keswell (tidigare specialvarudivisionen) och Kesko Lantbruk och Maskin (tidigare lantbruks- och maskindivisionen). Bolagen ansvarar för marknadsföringen, inköpen, logistiken och affärsplatserna inom sina varuområden. Koncentrerad inköpsverksamhet ger konkurrensfördel Keskos centraliserade inköp sänker logistikkostnaderna och krafterna koncentreras på priskonkurrenskraften. Informationshanteringen är Keskos främsta logistikfördel. Internationella sammanslutningar, som t.ex. AMS, EP:International, EuroMat, Intersport och WorldWide Retail Exchange, stärker inköpslogistikens effektivitet genom större volymer och synergieffekter. En koncentrerad inköpsverksamhet gagnar förutom köpmän och konsumenter även Keskos partikunder, såsom restauranger och industri. Omsättningens fördelning KESKO LIVS 54,1 % RAUTAKESKO 12,2 % KESWELL 11,3 % KESKO LANTBRUK OCH MASKIN 9,8 % KAUKOMARKKINAT 4,7 % VV-AUTO 7,6 % ÖVRIGA 0,3 % Kesko utvecklar sina egna märkesvaror. Kännedomen om Pirkkaprodukterna ( är i Finland närmare 100 %.

8 6 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN HAR ORDET För Kesko kommer de följande åren att vara en tid av utmanande tillväxt Fjolåret var det sjunde tillväxtåret i följd för den finländska handeln. Partihandelns försäljningsvolym frånräknat bilhandeln ökade med 4,6 procent och också detaljhandeln ökade med 4,6 procent år Keskokoncernens omsättning ökade med 3,2 procent. Eftersom cirka 95 procent av Keskos omsättning kommer från Finland skapar den starka utvecklingen av vår samhällsekonomi och konsumenternas optimism en god grund för utvecklingen av Keskos verksamhet. Keskokoncernen upplever för närvarande djupgående förändringar. Den extra bolagsstämman i oktober ändrade Keskos bolagsordning i enlighet med den nya koncernstrukturen och förvaltningsmodellen. Redan tidigare hade fattats beslut om att bolagisera de divisioner som ansvarar för Keskos varuhandel. Bolagiseringen av varuområdena och nedbantningen av Keskos organisation ger rakare beslutsvägar inom koncernen. De olika varuområdenas marknader, utvecklingsperspektiv och konkurrensförutsättningar avviker i stigande grad från varandra. Bolagiseringen ökar vår flexibilitet att svara på marknadernas och internationaliseringens snabbföränderliga utmaningar. Dotterbolagsmodellen förbättrar dessutom bedömningen av koncernens olika varuområdens verksamhet och resultat. Detta är viktigt också från aktieägarnas synpunkt. Samtidigt som vi har effektiverat organisationen har vi också i enlighet med vår strategi avstått från många sådana tjänster och stödfunktioner, som inte direkt har hört till kärnverksamheten. Förändringarna är en integrerad del av den totala reformen av Keskos och K-köpmännens kedjeverksamhet. Kedjereformen väntas avsevärt stärka konkurrenskraften och lönsamheten för Kesko och de köpmän som deltar i kedjeverksamheten. Konsumenterna har nytta av detta i form av tydligare affärskoncept och förmånligare priser. Den effektivare kedjemodellen utnyttjas av över K-köpmän. För Kesko kommer de följande åren att vara en tid av utmanande tillväxt. Behovet av kontinuerlig förnyelse ökar också på grund av de internationella affärsked-

9 KESKO ÅRSREDOVISNING jorna, som redan är verksamma i Finland på praktiskt taget nästan alla varuområden. Kesko har svarat på utmaningen både genom att förnya sin organisation och genom att intensifiera samarbetsmodellerna inom sin handelsgrupp. Dessutom har vi i Finland aktivt investerat i detaljhandel, logistik och i synnerhet i utvecklingen av datasystemen. Dessa investeringar uppgick till närmare 900 miljoner euro under fem års tid. I framtiden kommer vi att ha allt bättre förutsättningar för en konkurrenskraftig och lönsam affärsverksamhet. Vår verksamhets- och konkurrensförmåga i Finland är således i gott skick och möjliggör en aktiv försäljningsutveckling. Kesko söker också tillväxt i närområdena. Vi har i allt högre grad riktat våra investeringar mot Sverige och Baltikum för att säkerställa att vår tillväxtstrategi förverkligas även där. Kunderna har tagit väl emot våra K- rauta-butiker i Sverige och våra matvaruaffärer i Estland samt våra järn- och lantbruksaffärer i Estland och Lettland. Nya utvidgningsplaner väntar dessutom på genomförande såväl i Baltikum som i Sverige. Kedjornas byggs aktivt ut. De nyss genomförda och pågående reformerna är nästan lika viktiga för Kesko som bildandet av bolaget var för sex årtionden sedan. Kesko förändrade sig, eftersom också marknaderna och konsumtionsvanorna förändrades. Jag vill varmt tacka Keskos och dotterbolagens personal för ett gott arbete under millenniets första år. För oss på Kesko är de genomförda reformerna en stor utmaning och omfattande projekt har lyckligen genomförts vid sidan av vårt normala arbete. Samtidigt vill jag rikta ett tack till alla våra kunder och samarbetspartner, speciellt till K-köpmännen och leverantörerna, med vilka vi har skapat de nya arbetssätten. Vår grupps strategi och utveckling har nu nått ett sådant stadium att hela vår grupp småningom på nytt kan ledas in på en framgångsrik tillväxtbana. Matti Honkala koncernchef

10 8 KESKO I UTVECKLING Keskos verksamhet påverkas av utvecklingen i Finland och närområdena, tillväxten i konsumenternas köpkraft och dess regionala förändringar samt av företagens investeringar. Handelsbranschen präglas av ökad internationell konkurrens, kedjebildning och informationens och informationsteknikens ökade betydelse. Hanteringen av kundrelationerna blir allt viktigare och den elektroniska handeln ökar. Kesko svarar på omvärldens utmaningar bl.a. genom att starkt effektivera sin verksamhet: genom kedjereformen, de största investeringarna i företagets historia och genom beslutet att bolagisera sina fyra kommersiella varuområden. Målet är tillväxt på närområdesmarknaderna Inom den europeiska detaljhandeln har under de senaste åren skett betydande företagsköp. Nya marknader har erövrats i huvudsak genom företagsköp. Även i Finland är de utländska kedjorna närvarande på nästan alla områden inom handeln. Kesko har förberett sig för konkurrensen genom att förnya sin kedjeverksamhet, kontinuerligt finslipa sina affärstyper och genom att expandera i närområdena. Framför allt daglig- och järnvaruhandeln i Baltikum och järnhandeln i Sverige är strategiskt viktiga tillväxtområden för Kesko. Att bredda och fördjupa samarbetet med andra företag inom handelsbranschen är en del av internationaliseringen. Inköpssamarbetet utökas inom olika varuområden med hjälp av flera internationella organisationer. Dessutom har Keskos internationaliseringsutbildning för ledningen blivit mera omfattande. Kedjereformen stärker konkurrenskraften Med tanke på det förändrade konkurrensläget i Finland har Kesko och K-köpmännen tillsammans utvecklat en verksamhetsmodell, som baserar sig på ett vertikalt samarbete mellan Kesko och varje kedjeanslutet detaljhandelsföretag. Kedjan har ett enhetligt kundlöfte och enhetliga arbetssätt som underlättar konsumentens val. Kesko ansvarar för den kontinuerliga utvecklingen av verksamhetsmodellen och affärskoncepten, för styrningen av kedjeverksamheten samt för inköpen av de produkter som hör till kedjesortimentet. Köpmannen ansvarar som företagare för sitt resultat, ledningen av personalen och förverkligandet av kedjekonceptet i sin affär. Kesko skaffar de affärsplatser, datasystem, marknadsföringskanaler och den utbildning som behövs för kedjans bruk. Kedjeföretagen betalar Kesko ersättning bl.a. för nyttjanderätten till kedjekonceptet och för andra tjänster som Kesko erbjuder. Reformen förtydligar arbetsfördelningen mellan Kesko och köpmännen. Den uppskattade intäktsökningen och kostnadsbesparingen efter att reformen har genomförts kommer för Keskos del att vara över 35 milj. euro på årsnivå. En stor del av handeln mellan företagen förläggs till Internet Kesko har varit en banbrytare i Finland när det gäller elektronisk datautväxling (EDI), elektronisk handel och ordersystem. Under de senaste åren har elektroniska orderverktyg, bl.a. med Internet- och extranetteknik, tagits i bruk i allt större utsträckning. Internet och den elektroniska handeln kompletterar affärernas tjänster och utbud. Vid sidan av förändringarna inom konsumenthandeln är nätverken mellan företagen av central betydelse. Hösten 2000 beslöt Kesko att inom två år förlägga sitt B2B-utbud till Internet. Kespro Ab bygger för den finländska marknaden upp matvaruhandelns största och mest avancerade Internettjänst ( som är avsedd för storhushållskunder. Också inom järnhandeln kommer en betydande del av den elektroniska affärsverksamheten mellan företagen i framtiden att ske via Internet. Kesko Lantbruks Viljaweb är redan Finlands ledande e-marknadsplats ( för spannmålshandel. Dessutom deltar Kesko i internationella e-marknadsplatsprojekt.

11 KESKO ÅRSREDOVISNING Under de närmaste åren kommer Keskos fyra bolagiserade varuområden att satsa starkt på såväl konsument- som B2B-näthandeln. Näthandeln kommer att organiseras i självständiga enheter, separat från den övriga verksamheten och man kommer att satsa betydligt mera personella och ekonomiska resurser på den än hittills. Portalen som är en samlingsplats för konsumenttjänster, har utvidgats. Det som hittills mest har bromsat utvecklingen av en omfattande elektronisk konsumenthandel är den begränsade efterfrågan och svårigheten att hitta lämpliga logistiska lösningar. I vissa produktgrupper inom specialvaruhandeln väntas e-handelns andel stiga till % fram till år 2005, men andelen inom hela branschen kommer att bli betydligt mindre. Kundkännedom blir allt viktigare För handeln är åtgärder för att fördjupa kundrelationerna och förbättra kundkännedomen och kundtillfredsställelsen av central betydelse. Inom konsumenthandeln har stamkundsrelationen fått en allt mera framträdande roll. Kunder med olika värderingar är detaljhandelns största utmaning. Olika kunder erbjuds olika affärer. Inom handeln mellan företag har betydelsen av ett långsiktigt samarbete ökat. Antalet samarbetsföretag i Plussa-stamkundsmarknadsföringen har ökat. Med hjälp av Plussa ( kan affärernas sortiment och marknadsföring planeras enligt kundernas önskemål. Plussa har befäst sin ställning som Finlands ledande stamkundsprogram inom handeln. Plussakort finns i närmare 1,4 milj. hushåll. Antalet Plussakort är totalt 2,5 milj. Plussaförsäljningens andel av K-affärernas försäljning varierar beroende på varuområde mellan 40 och 85 procent. Plussakunderna fick år 2000 bonuspoäng till ett värde av 55,5 milj. euro. Bankservicearbetsgruppen föreslår att affärerna skall ha rätt till egna kundkonton, på vilka depositionerna får uppgå till maximalt 3000 euro. Redan nu kan innehavarna av Plussakort ansluta sitt kort till ett depositionskonto med ränta. Plussakontot erbjuder kunderna möjlighet att betala inköpen direkt från kontot och ta ut kontanter på Anttila-varuhusen, Citymarketarna, K-supermarketarna och K-marketarna. Samarbetspartner när det gäller Plussakontot är Andelsbanksgruppen. Den logistiska effektiviteten förbättras genom samarbete Huvudsyftet med Keskos logistik- och IT-strategier är att genom en effektiv styrning av varuflödet skapa den bästa distributionskanalen för såväl leverantörer som kunder. Kedjeverksamheten och utvecklingen av datasystemen har skapat nya möjligheter till samarbete mellan handel och industri. Kesko har ett nära samarbete med leverantörerna bl.a. i utvecklingen av produktplaneringen, varugruppsstyrningen och marknadsföringen. Nätverken mellan företagen ökar och den internationella standardiseringen av affärsprocesserna utvecklas. Kesko har som programbas för sina nya datasystem valt mysap.com. Med hjälp av den genomförs åren operativa bastillämpningar för olika affärsområden. Tillsammans med de nya teknologierna för e-handel och en gedigen EDI-erfarenhet kommer detta val att säkerställa Keskos topposition inom branschens ITutveckling också i fortsättningen. Keskos investeringar i informationsteknik utgjorde år 2000 totalt 12,5 milj. euro (14,3 milj. euro). Alla tiders största investeringsprogram på gång Den finländska köpkraften rör sig alltjämt mot tillväxtcentrum och stora tätorter. Kesko har svarat på utvecklingen bl.a. genom att investera i nya affärsplatser. De nya dagligvaruaffärerna är huvudsakligen stormarknader eller små citybutiker i tätorterna. I Finland säljs ungefär en fjärdedel av matvarorna på hypermarketar, medan andelen är betydligt högre i de flesta europeiska länder. Också inom specialvaru- och järnhandeln ökar butiksenheternas storlek. Framför allt i tillväxtcentrumen finns det ett kontinuerligt behov av butiksinvesteringar. Vid sidan av förändringarna på grund av flyttningsrörelsen sker det också förändringar i konsumtionsvanorna. De nya affärscentrumen, som lockar kunderna att fördriva tiden och söka upplevelser, är svar på förändringarna i konsumenternas köpbeteende. Mångsidiga affärstyper och varuområden är Keskos centrala styrka. I Finland har Kesko som utgångsläge ett butiksnät som täcker hela landet. År 2000 byggdes 34 nya affä-

12 10 KESKO I UTVECKLING rer och över 150 förnyades. Butikstjänsternas upplevda tillgänglighet har förbättrats under de senaste åren, fastän utvecklingen har gått mot större enheter och ett mindre antal butiker. I Finland fortsätter Kesko att etablera nya affärer och förnya affärstyperna. På den finländska marknaden söks tillväxt inom dagligvaru-, järn- och specialvaruhandeln. Inredningsvaruhuset Kodin Ykkönen och butikskedjorna Musta Pörssi Maailma och Intersport megastore expanderar i tillväxtcentrumen. Samhällsansvaret har blivit en central konkurrensfaktor Företagsetiken påverkar i allt större grad företagens ekonomiska framgång. I Keskos etiska regler betonas bl.a. ansvaret för bolagets interna och externa verksamhet, det sociala ansvaret och miljörelaterade värderingar. Kesko har varit en föregångare bl.a. i den etiska standardiseringen av sin inköpsverksamhet. Keskos inköpare känner sina leverantörer väl, affärsrelationerna är långvariga och inga problem förknippade med barnarbetskraft eller andra allvarliga sociala problem har uppmärksammats under samarbetet. För att objektivt försäkra detta, offentliggjorde Kesko att man år 2000 som första företag i Norden hade förbundit sig till den internationella standarden SA Standardens krav förbättrar avsevärt möjligheterna att med hjälp av professionella kontrollanter säkerställa att produkterna tillverkas så som konsumenterna och Keskos övriga kunder förutsätter. Kesko publicerar en separat rapport om samhällsansvaret för år Miljöfrågorna är en del av människornas vardag. Kesko har redan i tio år systematiskt arbetat för miljöhänsynen. K-Miljöbutiksmodellen har utvecklats i samarbete med Finlands Naturskyddsförbund. I slutet av år 2000 hade 174 butiker fått K-Miljöbutiksdiplomet. Miljöfrågorna behandlas utförligare på sidorna i årsredovisningen. Företagens konkurrens om arbetskraften skärps, i synnerhet då de stora årskullarna i Finland pensioneras. Kesko erbjuder allt mera internationella, intressanta och krävande arbetsuppgifter. Keskos traditionella styrka består i en hög utbildningsnivå och möjlighet att avancera i karriären i olika uppgifter inom en stor koncern. Denna interna arbetsmarknad vill man bevara vid sidan av den externa rekryteringen. Kesko har satsat mycket på personalens kompetens, bl.a. med hjälp av K-instituutti Oy. I Finland sysselsätter Kesko ca personer och utomlands ca I K-affärerna finns dessutom arbetstagare. Ibruktagandet av euron gör priserna mera enhetliga Euron underlättar prisjämförelserna, vilket i euroområdet ökar trycket på förenhetligande av priserna och % Förändringar i BNP och parti- och bilhandelns produktionsvolym i Finland (Uppskattning 2000) PARTIHANDEL BILHANDEL BNP Förändringar i de privata konsumtionsutgifterna och detaljhandelns produktionsvolym i Finland % (Uppskattning 2000) DETALJHANDEL PRIVATA KONSUMTIONS- UTGIFTER

13 KESKO ÅRSREDOVISNING priskonkurrens. Man tror också att euron skall öka näthandelns popularitet. Kesko och K-affärerna har i flera års tid förberett sig för ibruktagandet av euron. Ibruktagandet av euron höjer inte K-gruppens minutpriser. På kort sikt uppstår bl.a. maskin- och programvarukostnader för handeln, men på lång sikt kommer euron att ge kostnadsfördelar och avsevärt minska kostnaderna för valutaväxling och också minska valutariskerna. Handelns ekonomiska utsikter är goda I Finland ökade de privata konsumtionsutgifterna år 2000 volymmässigt med ca 3 %. Tillväxten väntas bli nästan lika stor år Handelns försäljning följer förändringarna i de privata konsumtionsutgifterna, men de branschvisa variationerna kan vara rätt stora. År 2001 väntas handelns försäljning öka i nästan samma takt som år Hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen ökade i december efter en nedgång hösten I synnerhet utsikterna för den finländska ekonomin förbättrades. Marknadsläget inom den svenska järn- och bygghandeln är gynnsamt, eftersom marknaden saknar byggvaruhus av typ K-rauta, där allt som behövs för byggande, renovering och inredning finns i samma butik. Den positiva marknadsutvecklingen väntas fortsätta i samtliga baltiska länder. De fortfarande små marknaderna håller snabbt på att övergå till en västerländsk affärskultur. Keskos inköp Keskos inköp utgjorde år 2000 totalt milj. euro. I Finland har Kesko ca leverantörer och utomlands ca Keskos kunder UTOMLANDS 14,7 % I FINLAND 85,3 % K-KÖPMÄN 52,3 % ÖVRIGA FÖRETAGS- OCH PARTI- KUNDER 33,0 % KONSUMENTER 14,7 % (egen direkt detaljhandel) Kesko omsatte år 2000 totalt milj. euro. Utöver konsumentkunder har Kesko ca företagskunder. Via dotterbolagen går ca 14,7 % av Keskos försäljning direkt till konsumenterna. Dividendpolicy Kesko utdelar en dividend på minst en tredjedel eller hälften av resultatet per aktie om soliditeten överstiger 50 %.

14 12 KESKO I UTVECKLING Basen för Keskos affärsverksamhet KESKOS FRAMTIDSBILD Kesko ser som sin framtidsbild att vara det bästa och mest ansedda företaget inom handelsbranschen. KESKOS MÅL Goda resultat avkastning på sysselsatt kapital minst 12 % avkastning på eget kapital minst 10 % De nöjdaste kunderna och framgång på marknaden Utmärkta arbetssätt, produkter och tjänster Kompetenta och entusiastiska medarbetare KESKOS SYFTE Kesko betjänar sina kunder med de bästa produkterna och tjänsterna. Kesko är ett ansett företag som arbetsplats, samarbetspartner och investeringsobjekt. KESKOS GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN Kundtillfredsställelsen är det centralaste av våra grundläggande värden. Kundtillfredsställelse är resultatet av lyckad service och högklassiga produkter. Företagaranda innebär tro på företagsamheten och den egna kompetensen samt flit och vilja att utvecklas i arbetet och göra resultat. Resultatrik verksamhet innebär ett gott ekonomiskt resultat och en hög verksamhetskvalitet. Samarbete - internt och externt - förbättrar parternas konkurrenskraft och resultat. Kontinuerlig förnyelse innebär att aktivt ta vara på kundernas behov och nya möjligheter, att bemöta det nya med öppenhet och oräddhet samt att kontinuerligt utveckla verksamheten. Ansvarskänsla och ett ärligt handlingssätt möjliggör en fullödig och aktiv verksamhet i ett föränderligt samhälle. Respekt för människan, att bry sig om andra människor och en god gemenskapskänsla skapar en fungerande arbetsgemenskap. Detaljhandeln med dagligvaror i Finland 2000, uppskattning* Detaljhandeln med specialvaror i Finland 2000, uppskattning Detaljhandeln med järnvaror i Finland 2000, uppskattning Detaljhandeln med lantbruksvaror i Finland 2000, uppskattning K-GRUPPEN 37 % ÖVRIGA 63 % * I storhushållshandeln är Keskos andel ca 24 %. K-GRUPPEN 22 % ÖVRIGA 78 % K-GRUPPEN 38 % ÖVRIGA 62 % K-GRUPPEN 35 % KESKOS FRAMTIDSBILD ÖVRIGA 65 % KESKOS LÅNGSIKTIGA MÅL OCH STRATEGISKA INRIKTNING KESKOS SYFTE KESKOS GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN Det finns ingen exakt statistik eller jämförelsetal som visar partihandelns marknadsandelar i Finland, eftersom handelsbranschens företag är aktiva på olika varusegment. Deras omsättnings- eller försäljningssiffror är därför inte jämförbara.

15 KESKO ÅRSREDOVISNING AFFÄRSOMRÅDENA I KORTHET Kesko Livs Kesko Livs är utvecklare av företagarbaserade detaljhandels- och fast food-modeller samt partiaffär på dagligvarumarknaderna i Finland och närområdena. Omsättning miljoner euro (3 228 milj. ). Rörelsevinst 65,4 miljoner euro (64,9 milj. ). Rautakesko Rautakesko anskaffar och säljer varor och tjänster för byggande, renovering och inredning. Rautakesko utvecklar koncept och verksamhetsmodeller för järnhandeln. Förutom i Finland verkar Rautakesko också i Sverige, Estland, Lettland och Ryssland. Omsättning 786 miljoner euro (702 milj. ). Rörelsevinst 10,5 miljoner euro (10,0 milj. ). Keswell Keswell utvecklar affärsmodeller och butiksnät för specialvaruhandeln och styr affärskedjorna. Keswells varuområden är hemteknik, sportartiklar, skor, kläder samt hemprodukter och inredningstillbehör. Dotterbolaget Anttila Oy är en av Finlands största detaljhandlare med specialvaror. Omsättning 726 miljoner euro ( 869 milj. ). Rörelsevinst 0,4 miljoner euro (-7,6 milj. ). Kaukomarkkinat Kaukomarkkinat är det största och mest diversifierade finländska handelshuset med internationell verksamhet. Kaukomarkkinat har över 20 dotterbolag eller representationskontor utomlands. I Finland hör Kaukomarkkinat till de ledande leverantörerna i handeln med sportartiklar, klockor och hemelektronik, i optikbranschen samt i den tekniska handeln. Omsättning 294 miljoner euro (268 milj. ). Rörelsevinst 4,5 miljoner euro (11,0 milj. ). VV-Auto VV-Auto Oy importerar Volkswagen och Audi personbilar och Volkswagen nyttobilar. Dotterbolaget Auto-Span Oy ansvarar för importen och marknadsföringen av Seat personbilar. Omsättning 482 miljoner euro (439 milj. ). Rörelsevinst 17,8 miljoner euro (20,7 milj. ). Kesko Lantbruk och Maskin Kesko Lantbruk anskaffar och säljer produktionsförnödenheter och maskiner för lantbruket, bedriver spannmålshandel och är kedjeenhet för K-lantbruksaffärerna. Kesko Maskin anskaffar och säljer tunga maskiner för yrkes- och nyttobruk samt småmaskiner, båtar och båttillbehör för konsumenter. Kesko Lantbruk och Maskin verkar förutom i Finland också i Estland och Lettland. Omsättning 625 miljoner euro (564 milj. ). Rörelsevinst 5,2 miljoner euro (7,7 milj. ).

16 14 KESKO LIVS KALERVO HAAPANIEMI, VD FÖR KESKO LIVS "I fortsättningen kommer Kesko Livs tillväxt dels från en stärkt position på den finländska marknaden, dels från expansion i Baltikum. " Kesko Livs är utvecklare av företagarbaserade detaljhandels- och fast food-modeller samt partiaffär på dagligvarumarknaderna i Finland och närområdena. Keskos målsättning är att vara Finlands bästa marknadsförare av livsmedel och andra dagligvaror samt proffs på matvaruhandel. Effektiviteten baserar sig på kundorienterad verksamhet samt behärskning och kontinuerlig utveckling av logistikkedjan. Kesko Livs ansvarar för utvecklingen av K-dagligvaruaffärsnätet och köpmannarekryteringen. Kesko Livs centrala affärsfunktioner är kedjeverksamhet med detaljhandlare, storhushållshandel (HoReCa) med professionella kunder, fast food-handel samt partioch detaljhandel i Baltikum. Kesko Livs centrala styrka ligger i möjligheten att utnyttja synergieffekterna av dessa funktioner. Kesko Livs Ab inleder sin verksamhet i bolagsform Antalet anställda vid Kesko Livs var år 2000 i medeltal Strukturomvandlingen på den finländska dagligvarumarknaden fortsätter Den goda ekonomiska utvecklingen skapade år 2000 förutsättningar för en ca 4 % tillväxt av den finländska dagligvarumarknaden. Den faktiska tillväxten blev dock en aning anspråkslösare. Den totala marknaden uppgick till ca 18,5 mrd. euro. Snabbast växte den kedjeorganiserade detaljhandeln och restaurangernas försäljning. Försäljningen kännetecknades av stora månatliga variationer, som bl.a. berodde på variationer i bränslepriser, räntor och väderlek. Den intensiva strukturomvandlingen inom detaljhandeln fortgår. De stora enheterna ökade år 2000 sin marknadsandel. Handelsgrupperna konkurrerar främst om de största affärsplatserna i tillväxtcentrumen. Också priskonkurrensen ökar. Utvidgningen av öppettiderna för affärer under 400 kvm gynnar avsevärt de minsta matvaruaffärernas försäljningsmöjligheter. Den finländska dagligvarumarknadens tillväxt väntas sjunka till ca 2-2,5 % på årsnivå. Eventuella nya varugrupper, som viner och mediciner är av stor betydelse för dagligvaruaffärernas försäljningstillväxt. K-gruppen har Finlands bäst täckande matbutiksnät K-matbutikskedjorna hör till den finländska handelns bäst kända varumärken. Kedjornas utbud täcker olika kundkategorier och landets olika regioner. Den nya kedjeverksamhetsmodellen skapar även i framtiden förutsättningar för en konkurrenskraftig verksamhet och en ökad marknadsandel. Kesko investerade år milj. euro i dagligvaruaffärsnätet i Finland. Kesko har som utgångspunkt ett landstäckande butiksnät, i vilket ingår stora enheter, närbutiker och nya butiker i stadskärnorna. I byggprojekten beaktas miljöaspekter och människornas naturliga rutter. De nya stadsnärbutikerna satsar förutom på ett traditionellt utbud också på färdigmat. År 2000 öppnades totalt 18 nya K-dagligvaruaffärer. De viktigaste av dem var Citymarketarna i Sarankulma i Birkala och i Villmanstrand samt K-supermarketarna i Lahtis, Nokia, Lempäälä, Åbo och Kumo. I glesbygden upphörde 78 affärer med sin verksamhet. År 2000 uppgick K-dagligvaruaffärernas försäljning till milj. euro (3 914 milj. euro) och affärernas sammanlagda säljyta var vid årets slut kvm ( kvm). K-extra-, Rimi- och Citymarketkedjorna uppskattas ha bibehållit sina marknadsandelar år 2000, medan K- supermarketkedjans marknadsandel uppskattas ha ökat och K-marketkedjans marknadsandel ha minskat något. Kesko Livs har två kedjeenheter, som betjänar detaljhandeln: Närkesko och Marketkesko. Närkesko är kedjeenhet för K-marketarna ( K- närbutikerna ( K-extra-butikerna ( Rimi-butikerna ( och Pikkolo-butikerna. Marketkesko betjänar de större affärerna, dvs. Citymarketarna ( och K-supermarketarna ( Citymarket Oy bedriver specialvaruhandel i Citymarketarna.

17 KESKO ÅRSREDOVISNING

18 16 AFFÄRSOMRÅDEN KESKO LIVS KESKO LIVS OMSÄTTNING 2000 UTVECKLING MILJ. EURO % NÄRKESKO ,4 MARKETKESKO ,4 CITYMARKET OY 364 7,5 KESPRO ,0 CARROLS 29-19,4 ÖVRIGA DOTTERBOLAG 36-3,0./. KONCERNINTERN FÖRSÄLJNING -283 TOTALT ,0 KESKO LIVS ÅR 2000 Omsättning milj. euro (3 228 milj. euro) Rörelsevinst 65,4 milj. euro (64,9 milj. euro) Avkastning på bundet kapital 11 % (12 %) Investeringar 129,3 milj. euro (103,2 milj. euro) Marknaden för leveransförsäljning växer Kespro Ab ( erbjuder i Finland leveransförsäljnings- och cash & carry-tjänster. Bolagets kunder är bl.a. restauranger, storhushåll, servicestationer, kiosker, bagerier och industri. År 2000 minskade marknaden för cash & carry-försäljningen, medan leveransförsäljningsmarknaden ökade. Antalet cash & carry-affärer var i början av år 2001 sammanlagt 21. Deras kunder består närmast av mindre återförsäljare av livsmedel eller cateringkunder. Marknadstillväxten för cash & carry-försäljningen motsvarade inte förväntningarna och de regionala skillnaderna ökade bl.a. på grund av den interna flyttningsrörelsen i Finland. Den centrala kundkategorin för leveransförsäljningen är professionella matlagare. Också på den professionella kundmarknaden ökar en konceptenlig kedjeverksamhet marknadsandelen. Kespro Ab har gjort betydande investeringar i näthandelsverksamheten och bygger för den finländska marknaden upp den största och mest avancerade Internettjänsten inom matvaruhandeln. Pilotfasen inleddes i november Att öka spridningen av den nya tidens cash & carry-affärer hör till de centrala prioriteringarna utifrån erfarenheterna av pilotprojektet i Jyväskylä. Kespros marknadsposition inom branschen stärktes. Carrols ökade sin andel av fast food-marknaden Carrols Oy ( producerar och utvecklar konceptenliga fast food-tjänster i Finland och närområdena. Den finländska fast food-marknaden växte år 2000 med endast 1,1 %. På hamburgermarknaden var Carrols-kedjan ändå famgångsrik och ökade sin marknadsandel till 29 % (25 %). Kedjans försäljning ökade till 62 milj. euro (55 milj. euro). Antalet Carrols-restauranger i Finland var i slutet av året 70, varav 46 var företagardrivna. Franchiseavtalet mellan Carrols Oy och företagaren i S:t Petersburg hävdes, varav följde att verksamheten vid de fem Carrols-restaurangerna i S:t Petersburg upphörde. På den växande specialkafémarknaden lanserade Carrols Oy det nya konceptet Drop Coffee Shop med fyra kaféer i Helsingfors och Uleåborg. Efter pilotfasen är det meningen att kedjan skall utsträckas också till andra större städer. Färdigmatlösningarna hör till de nya detaljhandelskoncepten. Sådana koncept är t.ex. Deli och Kotikeittiö, som har utvecklats för Citymarketkedjan, samt Pikkolo-kedjans försäljningsställen för färdigmat. Baltikum är ett tillväxtområde för Kesko Livs Kesko bygger i Estland upp ett täckande detaljhandelsnät och en tidsenlig logistikkedja. I Lettlands huvudstad Riga uppförs 4-5 hypermarketar. Det nya logistikcentrumet i Estland har inlett sin verksamhet. Den första hypermarketen i Riga öppnas i juni Baltikum är ett tydligt strategiskt tillväxtområde för Keskos dagligvaruhandel. Marknadsutvecklingen har varit fortsatt positiv i alla baltiska länder. De värdemässigt tillsvidare små marknaderna håller på att övergå till en västerländsk affärskultur. En stor del av torghandeln håller till exempel på att förflyttas till affärer. På grund av omstruktureringen av marknaden ökar de stora enheternas andel i och med att nya affärer grundas och bilbeståndet ökar. Keskos matvaruhandel i Baltikum grundar sig på en verksamhetsmodell baserad på stora enheter, effektivitet och priskonkurrenskraft. Kesko har i Estland byggt ut den första effektiva landstäckande logistikkedjan. I Baltikum eftersträvar Kesko ca procent av dagligvarumarknaden, som utgör ca 3,4 mrd. euro. Det internationella inköpssamarbetet ökar Inköpen av såväl detaljhandels- som storkonsumentprodukter har vid Kesko Livs koncentrerats till enheten Inköp, logistik och sortimentsstyrning. Den operativa effektiviteten härrör sig från gemensamma datasystem, logistik, gemensamma inköp och varugruppsstyrning.

19 KESKO ÅRSREDOVISNING K-GRUPPENS DAGLIGVARUAFFÄRER FÖRSÄLJNING (med moms) ÅR 2000 ANTAL MILJ. EURO CITYMARKET K-SUPERMARKET K-MARKET K-NÄRBUTIK K-EXTRA K-BUTIKSBIL RIMI PIKKOLO 2 3 ÖVRIGA DAGLIGVARUAFFÄRER I FINLAND TOTALT FÖRSÄLJNING (med moms) ANTAL MILJ. EURO SUPERNETTO, ESTLAND 2 31 DAGLIGVARUAFFÄRERNA TOTALT K-GRUPPENS FAST FOOD-KEDJOR OCH DERAS FÖRSÄLJNING CARROLS DROP COFFEE SHOP 4 1 FAST FOOD-HANDELN TOTALT Inom den internationella dagligvaruhandeln har betydande företagsköp skett. I de flesta europeiska länder växer livsmedelsmarknaden inte längre. Vid sidan av fusionerna har det också blivit allt vanligare att öka inköpsvolymen genom samarbete. Att koncentrera inköpen är viktigt för dagligvaruhandeln, då man handlar med allt större och allt färre internationella leverantörer. Utvecklingen av näthandelsverksamheten hör till Kesko Livs prioriteringar. Kesko anslöt sig år 2000 till den internationella handelsplatsen WorldWide Retail Exchange ( WWRE är en B2B-marknadsplats på Internet. Samarbetet möjliggör ett världsomfattande inköpssamarbete. Dessutom samarbetar Kesko inom AMS (Associated Marketing Services, med Europas ledande dagligvarukedjor. Inköpssamarbetet om Euroshopper-produkterna kommer att öka. Inom importhandeln fortsatte man att informera leverantörerna om övervakningssystemet för etisk kvalitet. De verksamhetsmodeller för återvinning och returlogistik som har byggts upp i samarbete med finländska leverantörer har visat sig vara ekonomiska och bra. De egna märkesvarornas andel av försäljningen ökar Keskos egna märkesvaror är kända på den finländska marknaden. Av dem är Pirkka ( den mest betydande. Pirkka-produkterna är ca 700 och de har en mycket positiv pris- och kvalitetsimage. Andra egna märken är Rico, Star+, Diva, Costarica ( och Euroshopper. De egna märkesvarornas andel av K- kedjornas försäljning är ca 8 %. Produktserien Menu, som är riktad mot storhushållskunderna, utvecklas i samarbete med kunder och leverantörer. Kunderna har blivit alltmera krävande gällande både pris och kvalitet. Matens kvalitet och trygghet samt etiska frågor påverkar affärernas framgång. Keskos målsättning är att ta hänsyn till etiska frågor och vara en föregångare. Kesko publicerar för år 2000 en separat rapport över samhällsansvaret. Resultatutveckling och framtidsutsikter Kesko Livs omsatte milj. euro. Den jämförbara utvecklingen var 1,6 %. Rörelsevinsten var 65,4 miljoner euro (64,9 milj. euro). Rörelsevinsten bibehölls på föregående års nivå, fastän den svaga försäljningsutvecklingen belastade Närkeskos och Kespros cash & carry-affärers resultat. Avkastningen på bundet kapital var 11 procent (12 %). Den nya kedjeverksamhetsmodellen intensifierar samarbetet mellan Kesko Livs och K-dagligvaruaffärerna. Detta kommer att höja hela kedjans operativa effektivitet och förbättra konkurrenskraften. Hela funktionskedjan från produktutveckling till kund kan utvecklas som en process. Kedjans funktioner utvecklas systematiskt i samarbete med kunder, köpmän och leverantörer. I framtiden kommer Kesko Livs tillväxt dels från en stärkt position på den finländska marknaden och dels från expansion i Baltikum. Försäljningen ökar också genom nya produkter och produktgrupper samt produktutveckling och näthandelsverksamhet. Rörelsevinsten väntas ytterligare förbättras en aning då den nya kedjeverksamhetsmodellen börjar tillämpas. Expansionen i Baltikum skapar grunden för en resultatförbättring via ökad omsättning.

20 18 RAUTAKESKO MATTI HALMESMÄKI, VD FÖR RAUTAKESKO "Rautakeskos strategiska prioriteringsområden är tillväxt i närområdena och satsningar på e-handel, speciellt på proffskundmarknaden." Rautakesko anskaffar och säljer varor och tjänster för byggande, renovering och inredning. Rautakesko ansvarar för K-rauta- och Rautiakedjornas marknadsföring, inköps- och logistiktjänster, butiksnät och köpmannarekrytering. Rautakesko utvecklar koncept och verksamhetsmodeller för järnhandeln. Förutom i Finland verkar Rautakesko också i Sverige, Estland, Lettland och Ryssland. Järnhandeln är ett av Keskos prioriteringsområden. Till Rautakeskos styrkor hör ett täckande butiksnät i Finland, till olika marknadssituationer anpassade affärskoncept samt direkta förbindelser med finländska och internationella leverantörer. År 2000 var K-rauta- och Rautiakedjornas marknadsandel i Finland ca 38 %. Rautakeskos målsättning är att växa i närområdena och bevara marknadsandelen i Finland. Andelen av den estniska byggvarumarknaden utgör ca 22 %. I Sverige finns för närvarande åtta K-rautabutiker. Företagstjänst betjänar byggföretag, industrin och andra professionella kunder. Företagstjänst satsar i synnerhet på elektronisk handel. Rautakesko Ab inleder sin verksamhet i bolagsform Rautakesko hade anställda i slutet av år Konsumenterna får en större betydelse för byggbesluten Den fortsatt goda ekonomiska tillväxten i Finland och närområdena ökade efterfrågan på järnhandelsvaror och byggrelaterade tjänster. Flyttningsrörelsen och industriproduktionens tillväxt ökade byggandet. Den finländska järnhandeln förespås en årlig tillväxt på 3-4 % under de närmaste åren. De enskilda familjerna kommer att få en allt större betydelse för byggbesluten och därmed ökar också behovet av tjänster. Detta ökar efterfrågan på paketlösningar och underentreprenader. K-rauta- och Rautiaaffärernas mål är att kontrollera tjänste- och informationsnäten för att också framdeles vara den plats där byggbeslut fattas. Konsumenterna väntar sig av järnvaruaffären mångsidiga idéer, många alternativ och en professionell betjäning. För närvarande är småhusbyggarnas och renoverarnas andel av den finländska järnhandelsmarknaden 60 % och proffsbyggarnas andel 40 %. I Finland ökar antalet beviljade bygglov tydligt. I Estland och Lettland är behovet att bygga och renovera bostäder stort. Marknaden består fortfarande till största delen av professionella kunder, men konsumenthandelns roll blir hela tiden allt starkare. I Sverige ligger tyngdpunkten på renovering och inredning av bostäder. K-rauta och Rautia är marknadsledare i Finland I Finland ansvarar Rautakesko för två detaljhandelskedjor inom järnhandeln, K-rauta ( och Rautia ( I och med övergången till den nya kedjeverksamhetsmodellen blir K-rauta- och Rautiakedjorna nästan lika stora till sin försäljning. De skiljer sig från varandra i fråga om kundlöften och verksamhetskoncept. När kedjereformen har genomförts kommer det att finnas ca 45 K-rauta-affärer i Finland. K-rauta-affärerna satsar på ett brett sortiment, som utöver järnvaror också omfattar bl.a. heminrednings- och trädgårdsprodukter. Tjänsternas roll betonas vid sidan av varorna och för kunderna utvecklas ständigt nya tjänstepaket, som t.ex. leveranser av nyckelfärdiga småhus. I K-rautas affärskoncept satsas i synnerhet på produktdemonstrationer och utställningar. År 2000 öppnades totalt tio K-rauta-affärer av ny typ, av vilka de största var över kvm. År 2001 kommer nio K-rautaaffärer att öppnas eller förnyas. Samtliga K-rauta-affä-

21 KESKO ÅRSREDOVISNING

22 20 AFFÄRSOMRÅDEN RAUTAKESKO K-GRUPPENS JÄRNVARUAFFÄRER FÖRSÄLJNING, (med moms) ÅR 2000 ANTAL MILJ. EURO K-RAUTA* RAUTIA* ICKE-KEDJEANSLUTNA AFFÄRER** I FINLAND TOTALT K-RAUTA, SVERIGE 8 51 EHITUSMAAILM (AS FANAAL), ESTLAND 5 29 BUVNIECIBAS PASAULE (A/S FANAAL), LETTLAND 1 1 UTOMLANDS TOTALT JÄRNVARUAFFÄRER TOTALT * 41 K-RAUTA-AFFÄRER OCH 10 RAUTIA-AFFÄRER ÄR SAMTIDIGT K-LANTBRUKSAFFÄRER. ** DE 36 AFFÄRER SOM INTE ÄR KEDJEANSLUTNA INGÅR OCKSÅ I DET TOTALA ANTALET LANTBRUKSAFFÄRER. rer kommer under de närmaste åren att förnyas enligt den nya affärstypen. Rautia expanderar under år 2001 till landets bäst täckande järnhandelskedja. När kedjereformen har genomförts kommer ca 110 affärer att ingå i kedjan. Deras centrala konkurrensfördel består i den lokala marknadskännedomen. Rautia-affärernas produktsortiment betjänar speciellt byggare, renoverare och proffs inom branschen. Detaljhandeln inom järnhandelsbranschen ökade år 2000 med ca 4,5 %. K-rautakedjans affärer sålde för totalt 643 milj. euro och Rautiakedjans affärer för totalt 312 milj. euro. Enligt uppskattningar ökade K-rauta- och Rautiakedjorna något sin marknadsandel år Rautakesko har tre inköpsenheter, som betjänar detaljhandeln: Byggmaterial och husteknik, Inredning, möbler och hushållsmaskiner samt Verktyg, små järnvaror, gårdsplan och trädgård. Företagstjänst satsar på elektronisk handel Företagstjänst ansvarar för partiförsäljningen av järnhandelsvaror till byggbranschens proffs, industrin samt kommuner och inrättningar. Huvudproduktgrupperna är byggmaterial. Samarbetet mellan Företagstjänst och detaljhandelskedjorna kommer att intensifieras. Kesko är en betydande delägare i byggbranschens elektroniska handelsplats BuildForum, som grundades hösten Ägarna utgör en representativ del av de företag som deltar i den finländska byggverksamheten. BuildForum täcker hela värdekedjan inom byggverksamheten från planering till fastighetsunderhåll. Verksamhetsmodellen är således ny i Europa. En betydande del av byggproduktionens varu- och tjänsteflöden väntas övergå till Internet under de närmaste åren ( E-handeln är Rautakeskos centrala strategiska utvecklingsområde. På Företagstjänsts extranet är det möjligt att beställa ca produkter ( Företagstjänsts elektroniska produkt-, order- och leveransinformation integreras med kundernas datasystem. Tillväxt söks i Baltikum och Sverige I Sverige finns för närvarande åtta K-rautabutiker ( och år 2001 öppnas två nya i Helsingborg och Göteborg. Målet är att bygga ut butiksnätet till 25 K-rautabutiker. Våren 2000 köpte Rautakesko AS Fanaal, som äger Estlands största järnhandelskedja Ehitusmaailm ( Rautakesko har fem järnvaruaffärer i Estland och en i Lettland. År 2001 börjar man också bygga nya butiker i Estland och Lettland. Kund- och marknadskännedom som konkurrensfördelar Inom den internationella järnhandeln har under de senaste åren skett en tydlig koncentration. I Europa har branschens största företag stärkt sina positioner genom allianser. Rautakeskos styrka är kännedom om marknaden och kunderna i Nordeuropa. Kesko tillämpar sina järnhandelskoncept i de olika länderna enligt de lokala marknaderna. Rautakesko är medlem av den europeiska inköpssamarbetsorganisationen för bygg- och inredningsvaror EuroMat, som omfattar totalt 21 järnhandelsföretag från 16 länder ( Mästarförsäljarutbildningen i järnvaruaffärerna fokuserades år 2000 på miljöfrågor. Studierna i miljöfrågor har kompletterats med bl.a. evenemang arrangerade av