Det helande Ordet? Örebro Missionsskola Örebro Teologiska Högskola Maria Ahlén

Transkript

1 Örebro Missionsskola Örebro Teologiska Högskola Maria Ahlén Det helande Ordet? En studie av helandets plats i förkunnelsen av evangeliet enligt John Wimber och Raniero Cantalamessa AA2552 Vårterminen 2008 Uppsats 15 poäng Handledare: Mikael Hallenius

2 Abstract This essay is a result of a literature study guided by the question: Which position does healing have in the proclamation of the Gospel? The aim with the research was to examine the relationship between healing and preaching in the literature of John Wimber and Raniero Cantalamessa. Wimber was pastor and leader of the Vineyard Movement. Cantalamessa is the Preacher to the Papal Household and involved in the Catholic Renewal Movement. I have analysed the material with literature study of the authors Christian traditions and background. The study is very limited, but I have tried to draw some conclusions from the result. The result showed that Wimber and Raniero Cantalamessa are very close in their theology of the Holy Spirit, the charisms and in the question of evangelisation/mission. The part where the authors disagree most is in their view of the hierarchy of the church and the progress of the church in history. Wimber mentions shortly the importance of social justice as a condition for charismatic renewal. It would be very interesting in the future to conduct research of the relationship between charismatic renewal and social justice. 2

3 Förord Tack till syster Veronica, Berget, Rättvik, genom vilken Gud ledde mig till att läsa Raniero Cantalamessa. Tack Mikael Hallenius, min handledare och pastor, för att du genom uppmuntran och tillrättavisningar får mig att utvecklas som förkunnare, akademisk student, m.m. Tack alla mina vänner för att ni finns och har stått ut med mitt tjat om denna försenade uppsats. Tack, Himmelske Fader, för att du utgav dig själv och offrade din egen älskade Son för att vi skulle få liv och bli helade. Tack, Jesus Kristus, för ditt liv, din död och uppståndelse - för att du har gjort vägen fri in i det allra heligaste. Tack, för att du har visat oss ett liv som leder till frihet och gemenskap med Gud och varandra. Tack, helig Ande, för att vi får vara ditt tempel, för att du hjälper oss i våra svagheter och vill använda oss för att utföra samma kraftgärningar som Kristus. Tack, Gud, för att du har gett oss, din kyrka, uppdraget att berätta vem du är och om din passion för hela världen. Gud, jag ärar dig för allt som du är! Jag tackar dig för min familj, mina vänner och för församlingen Mötesplatsen. Mest av allt, tack för att du älskar mig. Amen. Örebro, Maria Ahlén 3

4 Innehållsförteckning Abstract... 1 Förord Introduktion... 6 Personlig motivering... 6 Problemformulering och syfte... 7 Arbetssätt... 7 Val av material och avgränsningar... 8 John Wimber ( )... 8 Raniero Cantalamessa (1934-)... 9 Relevans... 9 Metod... 9 Begrepp Disposition Bakgrund John Wimbers kyrkliga bakgrund Evangelikalismen Vineyard The Third Wave Raniero Cantalamessas kyrkliga bakgrund Katolska kyrkan Katolsk förnyelserörelse John Wimber Narrativ struktur Auktoritetsfrågan Gud Guds Ord Kyrkan som Guds rikes instrument Traditionen Helgelse Andens frukt i helgelsen Lydnad och helgelse Helgelsens gemenskap Helgelse i jämförelse med nådegåvor Förkunnelse Evangelisation i Andens kraft Förkunnelse och social rättvisa Raniero Cantalamessa Narrativ struktur Auktoritetsfrågan Andens kyrka Kyrkans hierarki Helgelse Anden i helgelsen Helgelse i jämförelse med nådegåvor Andens frukt i helgelsen Sakramenten i helgelsen Sakramenten i jämförelse med Andedop Förkunnelse

5 Bön och kyrkans mission Den helande förkunnelsen Diskussion Utmärkande språkbruk hos författarna Narrativ struktur Guds rike Struktur i motsats till individualism Kärlek Andens roll Bön, förkunnelse och mission Helande och lidande Sammanfattning Slutsats Vidare forskning Käll- och litteraturförteckning Källor Litteratur Internetkällor

6 1. Introduktion Introduktionskapitlet vill bl.a. föranleda val av uppsatsämne och ge en beskrivning av hur arbetet kommer att gå till väga. Kapitlet inleds med personlig motivering, och därefter beskrivs problemformuleringen, arbetssätt och syfte. Metod och materialval redovisas, liksom relevans och disposition. Personlig motivering Enligt evangelisten Lukas hade Jesus precis trätt fram när han besökte synagogan i sin hemstad Nasaret. Genom en text ur profeten Jesaja beskriver Jesus vad som brukar kallas för hans programförklaring att frambära glädjebudskap till de fattiga. [ ] förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren, likaså läser vi i Markusevangeliet strax efter att Jesu förkunnade Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet, 1 började han bota sjuka. 2 När vi vidare studerar de fyra evangelierna tycks Jesus befria människor regelbundet från sjukdomar och onda andar. Det förefaller som att Jesus under sin tjänst även bygger upp ett team av adepter som ges samma auktoritet som honom själv att bota sjuka och besatta, samt uppdraget att förkunna gudsrikets ankomst. 3 Efter Jesu uppståndelse uppmanas hans lärjungar åter igen att fortsätta hans mission, och de mottar den helige Ande: Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er. Sedan andades han på dem och sade: Ta emot helig Ande. 4 Jesus sa även: Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd. Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, de skall ta ormar med sina händer, de ska inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska. 5 Det som profeten Joel hade förutspått flera hundra år tidigare skulle nu bli verklighet: Det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, era unga män skall se syner och era gamla män ha drömmar. Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta min ande, och de skall profetera. 6 Jag väljer att skriva uppsats om ett ämne som ligger nära min egen kallelse av bön och förkunnelse. Under min tid som pastorsstuderande på Örebro Teologiska Högskola och genom engagemang i flera EFK-församlingar, har jag ibland noterat en skepsis mot helig Ande och nådegåvorna hos en del kristna. Vad beror detta på? En orsak skulle kunna vara det materialistiska och rationalistiska samhälle som vi lever i. En annan anledning skulle kunna vara negativa erfarenheter från olika karismatiska rörelser under t.ex. åttio- och nittiotalen. Vad det än har sin grund i är det, i min mening, både oroande och utmanande. För samtidigt som en del kristna tycks vara skeptiska till den helige Ande ökar den andliga öppenheten hos icke-kristna i Sverige. Enligt en nyligen gjord undersökning tror ca 60 % procent av Sveriges 1 Jes 61:1ff, Luk 4:18-19, Mark 1:15 2 Mark 1:23ff 3 Matt 10:7-8 4 Joh 20: Mark 16: Apg 2:17-18 (jf m Joel 2:28-29) 6

7 befolkning på andar och andeväsen. 7 Kan det vara så att i ett postmodernt samhälle verkar många svenskar finna sökandet efter en eventuell objektiv sanning vara allt mindre relevant för dem? Kommer människor i framtidens Sverige, som varit i kontakt med nyandlighet och alternativ medicin, att komma till tro på Gud snarare för att de har erfarit kraften av den helige Ande än för att de hittat Sanningen? Så går det ofta till i andra delar av världen, t.ex. i Afrika och Asien. Såsom jag uppfattar evangelierna tycks under och tecken var lika självklara delar av Jesu agenda som förkunnelse genom ord. Bibeln tycks likaså visa på att hans efterföljare har getts samma uppdrag och auktoritet. I min uppsats vill jag undersöka vad två män som stått i två olika samfundstraditioner, John Wimber (Vineyard) och Raniero Cantalamessa (katolska kyrkan), säger om helandets gåva och vilken roll helande har i ett evangelisationsperspektiv. Problemformulering och syfte Vilka frågor som ställs till materialet avgör studiets resultat. Följande frågor har valts för att undersöka helandets nådegåva och vilken funktion helande har i evangelisation: Huvudfråga: Vilken plats har helandet i förkunnelsen av evangeliet för John Wimber och Raniero Cantalamessa? Underfrågor: Vilka är Andens funktioner i förhållandet till kyrkan? Vilka auktoritetsrelaterade frågor berörs i båda författarnas resonemang om helande och förkunnelse? Hur beskrivs det överordnande syftet/funktionsvärdet av helande? Uppsatsens undersökning av Cantalamessa och Wimber styrs utifrån frågan om helandets plats i förkunnelsen av evangeliet. I uppsatsen antas helande som ett resultat av Guds ingripande genom den helige Ande. Huvudfrågan behöver dock kompletteras av underfrågor för att kunna svara på relationen mellan förkunnelse och helande hos författarna. Underfrågorna utreder olika aspekter av helande och förkunnelse i författarnas teologi. Genom att undersöka Andens funktion besvaras vilken roll och vikt helig Ande har i kyrkans liv och utveckling, därav undersöks även Andens funktion i helande och förkunnelse. Auktoritetsfrågan undersöker vilket utrymme Anden får i respektive kyrkotradition, och på så vis vilka maktfaktorer som styr synen på helande och förkunnelse. I den sista underfrågan utreds den interna relationen mellan olika nådegåvor, såsom förkunnelse och helande. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan helande och förkunnelse enligt Raniero Cantalamessa och John Wimber. Arbetssätt Studiet har skett enligt följande: Uppsatsarbetet inleddes med en efterforskning av material. Därefter skedde en inläsning av den valda huvudlitteraturen och bakgrundsmaterialet styrd utifrån problemformuleringen. Därefter redovisades resultatet i skrift. Resultatet analyserades och ledde fram till uppsatsens diskussionsdel. Till sist mynnade arbetet ut i sammanfattning och slutsats. Forskningen har skett i samråd med handledare. 7 Sjödin, 2001, s

8 Val av material och avgränsningar Uppsatsens resultat påverkas i hög grad av materialval. Därför har val av underlag skett enligt följande kriterier: Framförallt för att jämföra skillnader och likheter i uppsatsen väljer jag två författare och teologer med skilda kristna traditioner: John Wimber representerar Vineyard och Third Wave, och Raniero Cantalamessa katolska kyrkan och den katolska kyrkans förnyelserörelse. Efter närmare studier av författarnas bakgrund visade de sig vara mycket lämpliga som jämförelseobjekt i uppsatsen. Författarna har exempelvis liknande yrkesval bakom sig, och är båda frontpersoner i karismatiska rörelser inom sina respektive samfund. Jag har valt att undersöka tre skrifter av Wimber och fyra skrifter av Cantalamessa. Skrifterna har varit av varierande sidantal, men jag anser att en jämvikt på antalet lästa sidor av respektive författare har uppnåtts. Författarna skriver teologi inom likvärdig genre materialet riktar sig till lekmän och inte främst till en akademisk läsarkrets. Materialvalet kan därför anses tillfredsställande. Studier kommer att göras av följande böcker: John Wimber Helandets kraft (2002), Kraftnedslag (1990) och Power Evangelism (1985). Raniero Cantalamessa Sober Intoxication of the Spirit (2005) och Mystery of Pentecost (2001), The Holy Spirit of the Life of Jesus (1994) och Come, Creator Spirit (2003). En del fakta har hämtats från Internet då specifik information inte har hittats i andra skriftliga källor. Jag har försökt att använda mig av Internet i sista hand, då information på Internet snabbt kan förändras och vara av sämre kvalitet. John Wimber ( ) John Wimber ( ) betraktas som grundare av Vineyard Christian Fellowship i Anaheim, Kalifornien och fungerade även som internationell ledare för Vineyardrörelsen under många år. Wimber växte upp i ett icke-kristet hem, och var innan sin omvändelse framgångsrik i musikbranschen. Wimber blev kristen 1963, därefter läste han till pastor, och ordinerades blev han anställd på Charles E. Fuller Institute of Evangelism and Church Growth för att arbeta med frågor om församlingstillväxt lämnade han sin tjänst på Fuller för en pastorstjänst i Anaheim Vineyard församling, där han under en period förkunnade om bön och helande utan att några tillfrisknande ägde rum. Men efter ett genombrott började så småningom helanden att ske och Anaheim Vineyard växte på kort tid från bara några få medlemmar till femtusen. Wimber började så småningom åter att arbeta som lärare, denna gång på Fuller Theological Seminary Doctor of Ministry och på Fuller School of World Mission. 8 Hans kurs The Miraculous and Church Growth, blev en av de mest populära kurserna i skolans historia. Kursen väckte dock en häftig debatt i skolkollegiet om öppenhet för karismatik och Andens gåvor, men teologer som C. Peter Wagner och Charles Kraft gav Wimber sitt stöd i frågan om helande. Dessa händelser på Fuller markerade en början på en stor omprövning av den helige Andes kraft inom hela den evangelikala 8 Burgess och van deer Maas, 2002, s

9 världen. Rörelsen kom senare att kallas för the Third Wave. 9 Wimbers undervisning om nådegåvor och evangelisation har påverkat tusentals kristna. 10 Raniero Cantalamessa (1934-) Raniero Cantalamessa (1934-) är en välkänd lärare och predikant i den katolska förnyelserörelsen. Han ordinerades som präst inom den franciskanska orden Därefter undervisade han på det katolska universitetet i Milano, tills han 1979 kände sig kallad att predika evangeliet på heltid. Cantalamessa blev av Vatikanen invald som medlem i den Internationella Teologiska Kommissionen, där han var verksam under perioden utsågs han av påven Johannes Paulus II till predikant i det påvliga hushållet. Tjänsten innebär regelbunden undervisning för påven, kardinalerna, biskoparna och andra ledare inom katolska kyrkan. Cantalamessa är en återkommande talare på internationella och ekumeniska konferenser. Han har bl.a. föreläst i Brighton (1991) och i Orlando (1995) om enhet och evangelisation. 11 I uppsatsen genomförs en jämförelse av material skrivet av John Wimber och Raniero Cantalamessa under de senaste tre decennierna. (Jag väljer med andra ord att utgå från modern teologi, och inte från exempelvis kyrkofäderna eller teologer verksamma under andra tidsepoker.) Både Wimber och Cantalamessa står för en konservativ tradition, och liberal kristen teologi kommer inte att behandlas i denna uppsats. Ytterligare en avgränsning är att inga teologer från Syd kommer att behandlas, utan uppsatsen behandlar främst västerländsk teologi. Uppsatsen finns endast tillgänglig på svenska. Relevans Ämnet är av relevans främst för 1) studenter på teologiska seminarier som vill jämföra ämnet helande och förkunnelse i katolsk förnyelseteologi och evangelikal teologi, 2) individer och grupper som reflekterar över relationen mellan helandets gåva och förkunnelse, 3) andra intresserade. Metod Metodfrågan är avgörande för studiets resultat. För att nå syftet med uppsatsen och kunna svara på problemformuleringen har jag valt nedanstående tillvägagångssätt: För det första är studiet ett komparativt litteraturstudium av det valda materialet författat av John Wimber och Raniero Cantalamessa. Undersökningen är styrt av de kritiska frågorna: Vilken plats har helandet i förkunnelsen av evangeliet för John Wimber och Raniero Cantalamessa? Vilka är Andens funktioner i förhållandet till kyrkan? Vilka auktoritetsrelaterade frågor berörs i båda författarnas resonemang om helande och 9 Nathan och Wilson, 1995, s Burgess och van deer Maas, 2002, s Burgess och van deer Maas, 2002, s

10 förkunnelse? Hur beskrivs det överordnande syftet/funktionsvärdet av helande? Med det menas, att under arbetets gång kommer författarnas litteratur att studeras främst utifrån problemformuleringen, och därför kommer andra delar av författarnas undervisning att förbises. För det andra är det under arbetets gång angeläget med en konsekvent läsning för att undvika reliabilitetsproblem, vilket skulle kunna leda till felaktigt resultat om författarnas teologi och idéer. 12 För det tredje tycks det ur ett validitetsperspektiv som att innehållsanalys och argumentationsanalys är de mest lämpliga metoderna i det komparativa litteraturstudiet. 13 Innehålls- och argumentationsanalys används oftast i samhällsvetenskapliga utredningar, men fungerar likväl i en komparativ granskning av teologisk art. Analyserna kommer att anpassas efter ett teologiskt studium. Genom innehållsanalys kommer kvantifierande jämförelser av förekomsten av vissa element i texten att göras. Analysen kommer att söka efter mönster och göra grova kategoriseringar. Genom metoden är det möjligt att notera regelbundna teman och ordval hos författarna. Innehållsanalysen kommer att vara inriktad på textens innebörd och innehåll. Risken med innehållsanalys är att den endast mäter medvetna innebörder och inte det som författaren förmedlar omedvetet. En annan risk är att intresset för sådant som inte är planerat att noteras faller bort. Med tanke på uppsatsens begränsade storlek är metoden ändå lämplig. 14 Den andra metoden som är mest användbar i uppsatsarbetet är argumentationsanalys, då den kan användas för att beskriva sättet en författare resonerar. Argumentationsanalysen undersöker textens struktur. 15 För att förstå författarens ståndpunkter blir förståelse av dennes kontext även viktig. 16 Noggranna anteckningar har förts under läsningen, som har styrts av de kritiska frågorna. Innehållsanalysen användes för att sortera och klassificera ämnen i materialet - ämnen som jag har uppfattat som återkommande och relevanta utifrån problemformuleringen. Innehållsanalysen har inte använts på så vis att jag har räknat exakt hur många gånger ett specifikt ord har återkommit, utan har använts för att göra grova kategoriseringar av relevanta ämnen. Genom argumentationsanalysen har jag undersökt författarnas struktur och på vilket sätt de förmedlar sin teologi deras narrativa struktur (se förklaring nedan). Begrepp För att läsaren av denna uppsats korrekt ska kunna förstå innehållet finns det några begrepp som jag vill förtydliga: Evangelisation är ett begrepp som enligt min uppfattning tycks ha fått en relativt snäv innebörd de senaste åren oftast med betydelsen av specifika metoder för att presentera den kristna tron, exempelvis genom dans eller traktatutdelning. Ofta verkar evangelisation räknas till kampanjer som genomförs inom den egna staden eller nationen. Min användning av 12 Bergström och Boréus, 2005, s Bergström och Boréus, 2005, s Bergström och Boréus, 2005, s Bergström och Boréus, 2005, s Bergström och Boréus, 2005, s

11 termen evangelisation innebär en allmän presentation av evangeliet baserat på den generella missionsbefallningen, snarare än av bestämda metoder. Evangelisation är för mig inte heller begränsat till en geografisk plats. Mission tycks å andra sidan ha fått definitionen av spridandet av den kristna tron utanför den egna nationen. Mitt bruk av begreppet mission är bredare och kan innebära presentation av evangeliet även inom den egna nationen. Evangelisation och mission är för mig synonyma begrepp. Narrativ struktur under läsningen av de två författarna har en skillnad visat sig inte bara i materialets innehåll utan i författarnas metod att förmedla sin teologi. Då sättet att utrycka sin undervisning i sig uttrycker en del av författarnas teologi har jag därför valt att analysera deras framställningsmetod, detta är vad som vidare kommer att avses med narrativ struktur. Disposition I det första kapitlet, introduktionen, ges grundläggande premisser som metod, syfte, problemformulering, avgränsning, relevans och val av material. Därefter, i det andra kapitlet, ges en kort beskrivning av Raniero Cantalamessas och John Wimbers kristna traditioner och samfund. I uppsatsens tredje kapitel redovisas John Wimbers teologi utifrån fyra aspekter: Narrativ struktur, Auktoritetsfrågan, Helgelse och Förkunnelse. Det fjärde kapitlet beskriver Raniero Cantalamessas teologi utifrån samma perspektiv som Wimber: Narrativ struktur, Auktoritetsfrågan, Helgelse och Förkunnelse. I uppsatsens diskussionsdel, det femte kapitlet, analyseras och sammanställs resultatet av studiet av Cantalamessa och Wimber. Det sjätte kapitlet försöker ge en sammanfattning av hela uppsatsen. Uppsatsen mynnar till sist ut i en slutsats och några personliga reflektioner i det sjunde kapitlet. Direkta citat ur engelsk litteratur kommer inte att översättas. Låt oss nu se på Raniero Cantalamessas och John Wimbers samfundsbakgrund och kyrkotradition. 11

12 2. Bakgrund I det följande kapitlet ges en beskrivning av John Wimbers och Raniero Cantalamessas samfundstradition och de karismatiska rörelser som de anses tillhöra. Kunskap om författarnas kontext är viktig i förståelsen av deras syn på helandets roll i förkunnelsen av evangeliet. 17 Kontexten påverkar deras teologi om Andens funktion i helande och förkunnelse samt den interna relationen mellan dessa två nådegåvor. Kapitlet kommer att beskriva John Wimbers och Raniero Cantalamessas tradition och kyrkostruktur, för att visa vilka auktoritetsrelaterade frågor som styr deras undervisning. John Wimbers kyrkliga bakgrund De traditioner och rörelser som John Wimber anses ha stått i är evangelikalismen, Vineyard och Third Wave-rörelsen: Evangelikalismen Evangelikalismen hänvisar till en specifik grupp av kristna inom protestantismen, som anser sig ha bevarat arvet från fornkyrkan och samtidigt är en frukt av 1700-talets väckelse. Rörelsen vill ofta se sig stå för en tidlös sanning och ett oföränderligt evangelium. Typiskt för evangelikalismen är betoningen av en personlig omvändelse till Kristus, hög bibelsyn, försoningsläran och kommunicerandet av evangeliet genom evangelisation och socialt arbete. Evangelikalismen kan indelas i fyra grupper: liberala, konservativa, konfessionalister och experientialister. Kortfattat kan sägas att evangelikalismen rör sig inom olika spänningsfält. Å ena sidan mellan en läromässig och erfarenhetsmässig pol, å andra sidan mellan en konservativ och liberal pol. 18 Vineyard John Wimber räknas som grundare för Vineyardrörelsen. Han arbetade som pastor i församlingen Vineyard Christian Fellowship of Anaheim och beslöt sig 1983 att ansluta sig till en grupp av sex församlingar som kallade sig för Vineyards. Dagens Vineyardförsamlingar tillhör nätverket Association of Vineyard Churches, som grundades 1985, och vilken leds av Wimbers efterträdare, Todd Hunter. Vineyard Ministries International är en paraplyorganisation som koordinerar Vineyard församlingarna. Vineyard Christian Fellowship inkluderar numera över femhundra församlingar över hela världen. 19 The Third Wave Under nittonhundratalet har flera förnyelserörelser påverkat den världsvida kyrkan. Tre rörelser som ansetts haft stor påverkan är: pentekostal-, karismatisk- och evangelikal förnyelse. Den sistnämnda har kallats för the Third Wave eftersom den uppkom efter de andra två. 20 Third Wave består till största delen av evangelikala kristna som är positiva till Andens verk i de pentekostala och karismatiska rörelserna, men som inte identifierar sig med dessa. Erfarenheten av helig Andes kraft genom bl.a. helanden av sjuka, befrielse från 17 Bergström och Boréus, 2005, s 15, Sverker, 1999, s Burgess och van deer Maas, 2002, s Nathan och Wilson, 1995, s

13 demoner och mottagandet av profetior är en gemensam vision inom Third Wave. Det ska helst äga rum utan att störa den aktuella församlingens tidigare filosofi eller tradition. Third Wave blev känd runt 1980 och namnet myntades av Peter Wagner På senare år har rörelsen definierats som del av en annan kategori, neokarismatik, vilken inkluderar en rad självständiga kyrkor och rörelser, som inte betecknas som varken karismatiska eller pentekostala. 21 Fem kännetecken för Third Wave är, enligt Burgess och van der Maas: 1. Det första dopet i helig Ande sker automatiskt vid en persons omvändelse till den kristna tron (1 Kor 12:13). 2. Därefter kan återkommande upplevelser av att bli fylld av Anden ske, vilket man i andra sammanhang kallar för Andedop. 3. Tungotal är inte ett kännetecken för att en troende person är Andedöpt. Det är en gåva bland många andra och vissa kristna tar aldrig emot den. Gud ger ibland tungotalet till troende med speciell tjänst eller som bönespråk. 4. Tjänande genom den heliga Andes kraft och Andens smörjelse är ett kännetecken för Third Wave, snarare än en personlig andlig upplevelse som den karismatiska eller pentekostala rörelsen pekar ut som ett särdrag. Tjänandets sammanhang karaktäriseras av en grupp av troende snarare än av tjänandet genom enskilda individer. 5. Undvikande av splittring så långt det är möjligt. Stor öppenhet för kompromissande av olika uttryckssätt av tillbedjan eller metoder för helande för att inte stöta sig med andra kristna utanför Third Wave. Man försöker även undvika språk om Andeuppfyllelse som skapar en känsla av elit- eller andraklassens kristna. 22 John Wimber tillhör de evangelikaler som är positiva till Andens verk, men som inte identifierar sig med de andra karismatiska och pentekostala rörelserna. Uppsatsens resultat kommer att redovisa att Wimber bl.a. stöder Third Waves pneumatologi. Han anser exempelvis att Andedopet sker vid omvändelsen och att det därefter kan ske återkommande uppfyllelser. Raniero Cantalamessas kyrkliga bakgrund Raniero Cantalamessa är verksam i katolska kyrkan och i den förnyelserörelse som uppstått inom samfundet. Nedan beskrivs kortfattat den katolska kyrkans tradition: Katolska kyrkan Katoliker tror att kyrkan grundades av Jesus Kristus, men först efter hans död, uppståndelse och sändandet av den helige Ande etablerades kyrkan definitivt. Den formas genom Anden och leds genom Jesus Kristus. 23 Kyrkan framstår som en inledning på Guds rike i världen. 24 Kyrkan är även i sin natur ett sakrament, ett nådemedel. Alla troende spelar en aktiv roll i förkunnandet och förmedlandet av Guds ord. Firandet av nattvarden är central i det katolska livet, i nattvarden blir Kristi offer närvarande genom den helige Ande och gemenskapen förvandlas till Kristi kropp, vilket möjliggör fortsatt mission genom de troende Burgess och van deer Maas, 2002, s Burgess och van deer Maas, 2002, s Van Beek, 2006, s Katolsk documentation, 1970, s Van Beek, 2006, s

14 Katoliker tror att undervisningen (magisterium) från katolska kyrkans högsta ledning, påven och biskoparna, är bistådd av den helige Ande så att den inte misslyckas att förmedla sanningen. Magisterium är vägledning för kyrkan genom Kristi auktoritet, men är inte överställt Guds ord. Genom katolska kyrkans historia har det funnits olika teologiska skolor, som utgjort en grund för fortsatt teologisk diskussion. Katoliker anser att sanningar har uppenbarats genom dessa skolor. Katolska kyrkan har utvecklat en liturgisk och sakramental tradition genom de sju nådemedlen: dop, konfirmation, nattvard, bikt, de sjukas smörjelse, ordination och äktenskap. 26 Sakramenten har sitt yttersta ursprung i Jesu liv och bud. Den kyrkliga hierarkin, med påven och biskoparna, utgår likaså från Jesu liv och läror. Genom den episkopala modellen och ordinerade ämbeten fortsätter Jesus att leda sin kyrka. 27 Rom har en särskild betydelse då Petrus led martyrdöden där. Den fullkomliga frälsningsvägen finns endast i den katolska kyrkan. På samma gång tror katolska kyrkan att helig Ande använder andra samfund för människors frälsning. Katoliker ser ekumeniska rörelser som en satsning för att en dag nå fram till en fullständig kristen enhet var katolska kyrkans medlemsantal nästan 1,1 miljarder. 28 Katolsk förnyelserörelse Påven bad under Andra Vatikankonciliet 29 om en ny pingst. Andens förnyelse var ett tema som även återkom regelbundet under kyrkomötets gång. Dokument som författades under konciliet betonade vikten av lekmännens liv i kyrkan och värdet av karismatiska gåvor. Likaså öppnade katolska kyrkan upp för ekumenik och bekräftandet av Andens verk även i andra samfund. Den katolska förnyelserörelsen startade bara några år senare, 1967, i Duquesne genom en mindre grupp troende. Samtliga medverkande i Duquesne upplevde ett dop i Anden och förnyelserörelsen spred sig därefter till katolska församlingar över hela världen. 30 Påvens uppmaning till ny evangelisation gjorde att evangelisation blev en central fråga på åttiotalet inom den katolska förnyelserörelsen, särskilt i USA. En kampanj som kallades Evangelisation 2000 fokuserade på den heliga Andes roll i missionen. Under 1990-talet startades en rad evangelisationsskolor för lekmän världen över. Bara en av dessa skolor, belägen på Malta, har utbildat cirka människor för evangelisation genom förkunnelse, dans och drama. Social rättvisa har ofta varit en prioritet för den katolska förnyelserörelsen, 26 Katolska kyrkans teologi och liturgi kring de sjukas smörjelse bygger bl.a. på Jakobsbrevet 5:15ff, där det beskrivs att församlingens ledare ska smörja den sjuka med olja och be om ett helande. Under historiens gång har katolska kyrkan praktiserat denna smörjelse. Den har satts i samband med återställandet av den fysiska och andliga hälsan, särskilt vid svår sjukdom som ansågs leda till döden. Det var p.g.a. de sistnämnda omständigheterna som de sjukas smörjelse utvecklades till den sista smörjelsen under medeltiden. Den sista smörjelsen förberedde den döende för livet i evigheten. Andra Vatikankonciliet återställde sakramentet till att återigen även inkludera sjuka och inte bara döende. Även om inte hälsan återvinns inviger smörjelsen den sjuke till ett särskilt samarbete med Kristus, som bär alla svagheter. (Cavallin, 1982, s ). 27 I en episkopal modell finns makten hos biskoparna. Modellen förekommer i varierande grad i olika samfund. Metodistkyrkan har den enklaste modellen med en nivå av biskopar. Den mest avancerade är den katolska där biskopen i Rom, påven, har särskild auktoritet. (Erickson, 2001, s 1081). Påven regerar genom ärkebiskoparna som övervakar större områden. Ärkebiskoparna är överställda biskoparna, inför vilka prästerna är ansvariga. (Erickson, 2001, s 1082). 28 van Beek, 2006, s Ett koncilium är ett allmänt kyrkomöte bestående av alla biskopar, kyrkoledare och ordensföreståndare inom katolska kyrkan. Andra Vatikankonciliet sammankallades av påven Johannes XXIII och pågick mellan år (Cavallin, 1981, s 30-31). 30 Burgess och van deer Maas, 2002, s

15 särskilt i utvecklingsländer. 31 Övertygelsen om Guds helande har alltid varit en del av den katolska tron, men under många år tillskrevs gåvan endast helgon och andra extra heliga troende. Enligt Burgess och McGee har helandets nådegåva till mångas förvåning varit mycket rikt förekommande i den katolska förnyelserörelsen. 32 Relationen mellan förnyelserörelsen och den katolska kyrkans ledning har i perioder varit komplicerad. Många biskopar och präster inom katolska kyrkan är medvetna om rörelsens potential att förlora fokus på moral och etik. Likaså har rörelsens spontanitet varit svårförenlig med den katolska liturgin, särskilt i kombination med Mässan. Många ledare inom rörelsen har varit lekmän och har kritiserats för att sakna tillräckliga teologiska kunskaper och pastorala erfarenheter. Men många präster har även upptäckt värdet av rörelsens förmåga att skapa förnyelse i katolska församlingar. De har försökt integrera karismatiken i den lokala församlingen för att motverka att rörelsen segregeras från samfundet. Påven Johannes Paulus II har välkomnat den katolska förnyelserörelsen. Samtidigt uppmanade han de karismatiska grupperna inom katolska kyrkan att inte distansera sig från samfundet. 33 Kännetecken för den katolska förnyelserörelsen är, enligt Burgess och van der Maas: 1. Forskning i kyrkans historia efter karismatiska skeenden. Rörelsen fastslår att Andens närvaro i den katolska kyrkan kan påvisas ända sedan den allra första pingsten. Detta i motsats till att protestantiskt karismatiska rörelser hävdat att kyrkan under många århundraden saknat Andens kraft. 2. Rörelsen har försökt integrera Andedopet in i den traditionella sakramentsteologin. Deras ståndpunkt är att Anden blir given till den troende redan vid dop och konfirmation. Nya upplevelser av helig Ande, som i andra sammanhang kallas för Andedop, kallar katoliker för förlösning av Anden. 3. Rörelsen accepterar inte att Andedopet måste åtföljas av tungotal. Anden väljer själv att ibland utdela den gåvan eller inte. Katolska kyrkan har t.o.m. en vidare syn på Andens gåvor än de protestantiska rörelserna. De bygger sin nådegåvoteologi utifrån Bibeln och Traditionen, ett exempel är St Tomas svävande i bön. 4. Den katolska förnyelserörelsen tror även på en särskild helig närvaro i nattvarden, vilket ofta leder till förekomsten av fysiskt och psykiskt helande. För att låta nattvardsfirandet bevaras och fortsätta vara central i Mässan brukar gudstjänsten i vissa församlingar föregås eller följas av bön och tillbedjan. 5. Jungfru Maria kan ibland inkluderas i tillbedjan, men är inte det som främst kännetecknar rörelsen. Det finns en viss öppenhet för profetiska ord och visioner från henne och andra helgon. 34 John Wimber har visat sig tillhöra den evangelikala kristenheten och Third Wave. Cantalamessa å andra sidan bejakar katolska kyrkans tradition och kyrkostruktur. Uppsatsen kommer tydligt att påvisa Cantalamessas solidaritet med den katolska förnyelserörelsens pneumatologi, liturgi och sakramentsteologi. Låt oss gå vidare till nästa kapitel, där resultatet utifrån studiet av John Wimbers litteratur redovisas. 31 Burgess och van deer Maas, 2002, s Burgess och McGee, 1988, s Burgess och van deer Maas, 2002, s Burgess och van deer Maas, 2002, s

16 3. John Wimber I det följande kapitlet redovisas resultatet av studiet av John Wimbers litteratur styrt utifrån problemformuleringen. Kapitlet och resultatet är klassificerat utifrån teman som jag valt att lyfta fram hos Wimber och Cantalamessa: Narrativ struktur, Auktoritetsfrågan, Helgelse och Förkunnelse. Narrativ struktur Det framställningssätt, genom vilken författaren förmedlar sin undervisning, kan uttrycka en del av dennes teologi. Jag har därför valt att redogöra för respektive författares undervisningsmetod, vilket i uppsatsen kallas för narrativ struktur. Nedan redovisas John Wimbers narrativa struktur. Samtliga John Wimbers böcker har likartade narrativa strukturer: För det första blandar han sin undervisning med egna och andras vittnesbörd om Guds ingripande. I exempelvis Helandets kraft inleds de första kapitlen delvis med hans egen berättelse om hur han kom till tro och varför han upptäckte vikten av öppenhet mot helig Ande. För det andra grundar Wimber sin undervisning utifrån Bibelns texter. Guds ord har stor auktoritet för honom. 35 Han refererar ibland till andra kristna, mer eller mindre nutida, författare som har skrivit om helande. 36 I slutet av Power Evangelism bifogas texter av kyrkofäder och andra genom tiderna kända kristna som vittnar om tecken och under genom hela kyrkohistorien. 37 Det som vidare kan sägas om Wimbers narrativa struktur är att han blandar vittnesbörd med bibeltexter. Ibland illustrerar han en bibeltext med en nutida erfarenhet och ibland utgår han från ett vittnesbörd och förklarar dess teologi med Bibelns undervisning. I det kommande avsnittet kommer John Wimbers syn på auktoritetsfrågan att klargöras. Auktoritetsfrågan Auktoritetsfrågan brukar klassas till ecklesiologin inom teologin. Genom kyrkohistorien har olika traditioner dividerat om vilken modell som är mest biblisk och korrekt. En schism som uppstod mellan kyrkan i öst och väst var huruvida biskopen i Rom var överlägsen de andra biskoparna. Reformationen blev en tidsepok då en mängd ecklesiologier uppstod till följd av olika behov och skilda uppfattningar inom kyrkan. 38 Ett exempel från reformationen är Martin Luther, som betonade Bibelordets auktoritet och kyrkans nödvändiga grund i predikan av Guds ord. Enligt Luther var det viktigare med förkunnandet av evangeliet i apostlarnas efterföljd, än medlemskap i en institution som kunde härledas från apostlarna. 39 I följande 35 Wimber, 2002, s Wimber, 2002, s Wimber, 1985, s McGrath, 2001, s McGrath, 2001, s

17 avsnitt kommer John Wimbers resonemang om vilka auktoritetsrelaterade frågor som berör helande och förkunnelse att redovisas. Gud Den första auktoriteten är, enligt John Wimber, Gud. Wimber poängterar att Gud är den fullkomliga Fadern. Han är en pålitlig, kärleksfull auktoritet 40 och vill erbjuda den troende erfarenhet av hans kärlek genom Anden. 41 Jesu liv, död och uppståndelse är en ständig påminnelse av Guds kärlek. Uppoffring och generositet är själva kärnan av Guds väsen. 42 Guds Ord Guds ord, Bibeln, är den andra auktoriteten för John Wimber. Den har som bok en unik myndighet och är ojämförlig, och helig Ande bekräftar i den troende att Bibeln är sann. Enligt Wimber ansåg Jesus att skriften var den slutliga auktoriteten i fråga om sanning och etik. Han värderade skrifterna högt i sin undervisning och därför borde kristna värdera den på samma sätt, hävdar Wimber. 43 Grunden för att kunna utveckla en mogen kristen tro är Guds ord, genom Jesus Kristus och den helige Andes hjälp: 44 Genom den helige Andes verk övergår det skrivna ordet till att bli Guds dynamiska ord. Så får Bibeln mening när våra sinnen blir upplysta. Den helige Andes vittnesbörd är en Guds nådahandling. Det är inte alla människor som anser att Bibeln är auktoritativ. Kanske beror det helt enkelt på att de inte blivit upplysta av den helige Ande eller att de förkastat Andens upplysning. Paulus säger: Den oandlige tar inte emot vad Guds ande säger, det är dårskap för honom, och han kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt (1 Kor 2:14) 45 Enligt John Wimbers bibelsyn är Bibeln inspirerad av Gud och är därför inte som vilken annan skrift som helst. Gud har inte dikterat varje ord genom de olika författarna, men inspirerat dem genom hörbara och ohörbara röster. Han ledde skriftskaparna att utforska historiska händelser, samt gav dem drömmar och visioner. Konsekvensen av Guds metod att inspirera sitt Ord gör att det bär spår av både mänskliga författare och helig Ande. Andens medverkan är den avgörande garantin till att det som skrivits är sant. Wimber tror att Bibeln är 1. Ofelbar den kan aldrig leda den troende vilse. Bibeln är fullständigt trovärdig och tillförlitlig. 2. Utan misstag Bibeln är alltigenom sann och det den säger kan betraktas som Guds ord. 3. Fullständig Bibelns alla delar är inspirerade av Gud. 4. Verbal inspirationen inkluderar inte bara idéer utan även orden. 5. Sammanvävd den är både människors ord och Guds ord. Guds ord har förmedlats genom människor och deras kultur. 6. Tydlig Bibeln är tillräckligt tydlig för människor ska kunna förstå den. 7. Tillräcklig den är tillräcklig för att befria syndare och leda kyrkan. Det innebär inte att Bibeln har uttömt all möjlig uppenbarelse eller allt som människan kan veta om Gud. Men inga andra nutida uppenbarelser kan placeras på samma nivå och jämföras med Bibeln i fråga om auktoritet. Uppenbarelser som inte överensstämmer med Bibeln kan förkastas. 8. Effektiv den är effektiv när det gäller att leda människor till tro på Jesus Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s

18 Kyrkan som Guds rikes instrument Ett tema hos Wimber som är återkommande är Gudsrikestanken. Wimber menar att kyrkan är vägen till Gud, men är inte själva källan till frälsning. Kyrkan alstrades ur Guds rike genom Andens utgjutelse på pingsten. Kyrkan är den primära (men inte den enda) platsen för Guds styre. Det innebär att kyrkan är Gudsrikets vittnen, men den äger inte auktoriteten att bygga riket, enbart Gud har den makten. Han hävdar vikten av att förstå den pågående kampen om världen som står mellan Gud och Satan. Kyrkan är Gudsrikets instrument i att proklamera och demonstrera riket med tecken och under. På så vis bekämpas ondskan. Jesus gav nycklarna till Guds rike åt Petrus och kyrkan. Nycklarna är enligt Wimber andliga insikter och andlig auktoritet som möjliggjorde för Petrus att leda människor till tro på Gud. Auktoriteten att lösa och binda ger rätten att innesluta eller utesluta människor från Guds rike. Genom förkunnelsen och demonstrationen av riket, t.ex. helande, ges människor valmöjligheten att tro på Gud. Wimber menar att det är olyckligt att somliga kristna förväxlar Guds rike med kyrkan och inte förstår relationen mellan dessa två. Det leder till felaktig syn på frälsningen där medlemskap i kyrkan jämställs med omvändelse. Wimber hävdar att det är problematiskt när kyrkans ledare tror att Guds auktoritet residerar i deras ämbete, d.v.s. att de äger Guds auktoritet. 47 Enligt Wimber tillhör alla troende kyrkan, Kristi kropp. När en person överlåter sig till Kristus överlåter sig denne även till Guds syfte för världen. Ett av dessa mål är en sund, enad kropp. Jesus har en djup kärlek till alla kristna samfund. Med det menar inte Wimber att Gud uppskattar allt som kyrkorna gör eller tror. Men de troende är kallade att älska det Gud älskar, även de delar av kyrkan som inte stämmer med den egna övertygelsen. På detta sätt underordnas den troende Kristi kropp och respekterar dess ledare. Wimber har en episkopal modell där Gud har vigt biskopar och präster för att leda och beskydda kyrkan. Kyrkan förvaltar sakramenten dop och nattvard, som är synliga tecken på inre nåd. Nådemedlen ger de kristna en ny upplevelse av deras förening med Kristus och pekar mot den grund som finns i honom. 48 Gud verkar genom nådegåvor, vars funktion är att vara till nytta för församlingen. De skänks inte för att ge människor berömmelse eller högre ställning i församlingen. Nådegåvorna är instrument, vars ändamål är att välsigna andra. Wimber kallar den för gracelets smycken av Guds nåd. De är inte permanenta. Anden skänker dem tillfälligt till människor i olika situationer och alla kristna är tänkta att vara aktiva. Nådegåvorna är manifestationer av Anden. 49 De är oräkneliga och kan inte fullständigt kategoriseras. 50 Ibland kan människor fungera i en roll, t.ex. gästfrihet, medan det hos andra kan vara en nådegåva. Wimber menar även att en nådegåva som ofta är verksam kan utvecklas till en tjänst. Detta kan erkännas av exempelvis ledarskapet i församlingen, men det är inte nödvändigt. Det viktigaste är att betjäna andra, inte att få sin tjänst bekräftad av omgivningen. Wimber ser i Paulus texter en uppdelning mellan gåvor och tjänster. Wimber tror att det i varje församling borde finnas människor med olika sorters tjänster, t.ex. evangelister, profeter, undergörare m.m. 51 Framförallt är gåvorna uttryck för Guds kärlek: Andens gåvor är inte troféer, naturbegåvning, personlighetsdrag eller leksaker. Andens gåvor är Guds övernaturliga uttryck för hans kärlek, omsorg, godhet, helande och omtanke. Han ger allt det till oss och genom oss till andra Wimber, 1985, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s

19 Wimber hävdar att Gud har gett alla kristna Anden och på så vis auktoriteten att gå ut och göra människor till lärjungar. Alla kristna kan alltså förkunna och demonstrera Guds rike genom den helige Ande. 53 Som Wimber tolkar Bibeln står det inte att nådegåvorna har upphört eller inte skall vara fungerande i vår samtid. Han bekräftar nådegåvornas kontinuerliga existens genom dokument från hela kyrkohistorien. 54 Wimber betonar dock att tecken och under inte i sig leder till frälsning. Det är enbart Jesus som räddar, och frälsningen finns i evangeliet. 55 Wimber hävdar att underverk har ett begränsat värde. De har underordnad betydelse och är mindre viktiga än tron på Kristus. De pekar på Kristus men är inte liktydiga med tron. Under kan bidra till tro på Gud, men det är inte en självklarhet. Wimber förklarar att befrielse från smärta och sjukdom inte är den främsta avsikten med helande, utan att bli befriad från synden. 56 Traditionen Då Wimber anser att Bibeln ger tillräcklig orientering för att leda kyrkan, samt föra människor till tro, är han kritisk till traditionen som en utombiblisk uppenbarelse. Med traditionen menas den omfattande mängd skrifter författade av teologer och ledare i den tidiga kyrkan. Wimber ifrågasätter vem som har auktoritet att avgöra vilken tradition som är den korrekta. Han anser att traditionen kan användas för att bekräfta eller belysa vad Bibeln lär, men att traditionen inte har samma auktoritet som Bibeln. 57 I sammanhanget är det intressant att notera en av John Wimbers egna erfarenheter av den katolska kyrkan: Som nyomvänd vid trettio års ålder började han lära sig kristendomens grunder genom den katolska kyrkan. Men som han själv uttrycker det föll det sig inte särskilt väl ut p.g.a. flera omständigheter. Dels gick prästen, som han samtalade med, igenom en personlig troskris och hade svårigheter att svara på Wimbers frågor. Dels ifrågasatte Wimber kyrkans auktoritet vilket var ett känsligt och viktigt ämne för prästen. Det slutade med att han vid ett tillfälle slängde ut Wimber från sitt kontor. 58 Uppsatsen har nu behandlat John Wimbers syn på frågan om auktoritet och vilka maktfaktorer som han anser vara gällande. Det kan noteras att han värderar Gud och Guds ord högt. Han anser att kyrkan är Gudsrikets instrument och en levande organism. Han är reformert och tveksam till traditionens auktoritet. I nästa avsnitt kommer Wimbers syn på helgelse att redovisas. Helgelse Enligt den klassiska definitionen av kyrkans kännetecken ingår bl.a. helgelse. Kyrkan enas genom Anden och hjälper de kristna i sin tillbedjan av Gud. Det är Anden som hjälper församlingen att leva i efterföljelse, särskilt gällande moraliska aspekter. 59 Kyrkan är tänkt att vara en helig gemenskap, vilket även bör betraktas ur ett eskatologiskt perspektiv. Fortfarande är kyrkan delvis påverkad av synden, men kommer på sista dagen att genomgå en 53 Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 2002, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s McGrath, 2001, s

20 fullständig rening. 60 John Wimbers syn på helgelse, och dess relation till nådegåvorna, kommer att klargöras i det kommande avsnittet. Andens frukt i helgelsen Enligt Wimber är andlig tillväxt en frukt av Anden, som påbörjar varje troendes mognad och fullbordar den. Andlig frukt är inte ett resultat av våra ansträngningar, utan kommer genom nåd. Samtidigt kräver helgelsen den kristnes aktiva medverkan och lydnad. Helig Ande rör vid människans sinne, vilja och känslor och förväntar sig ett gensvar. Den troende måste vara öppen för Andens kraft och ingripande. 61 Den vill hjälpa den kristne så att den moraliska kampen blir mindre intensiv. 62 Det är Anden som övertygar människan om synd, rättfärdighet och dom samt bekräftar i den troende att evangeliet om Jesus Kristus är sant. 63 Det är den helige Ande som drar människor till Jesus, och det är endast genom helig Ande som Gud kan förvandla den kristne till en ny skapelse och ge denne ett nytt liv och en ny natur. Anden gör det möjligt för den kristne att erfara Guds faderskap. Genom Anden ges nådegåvorna som är till för att bygga upp församlingen. Det är helig Ande som förenar alla kristna, upplyser de troendes sinnen och helgar dem. 64 Wimber tror att alla troende blir fyllda av Anden vid omvändelsen och att påfyllnad därefter kan ske vid oräkneliga tillfällen. En förutsättning för att kunna bli Andefylld är syndabekännelse, eftersom all synd bedrövar den heliga Ande. Den troende behöver även be om att bli fylld av Anden, liksom att vandra med den helige Ande och vara känslig för Guds röst. Lydnad gentemot Guds ledning är angeläget. John Wimber ber för helande inte för att Gud alltid har lovat honom resultat, utan därför att Jesus har befallt honom att göra det. 65 Andens frukt är enligt Wimber kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning (Gal 5:22-23). Rättfärdiga vanor innebär bl.a. att sörja för de fattiga, höra Guds röst, bön, meditation, fasta, bibelläsning, och uthållighet (Matt 6:1-18). 66 Lydnad och helgelse För Wimber är Gud en auktoritet och en älskande Fader. Å ena sidan älskar Gud människan oavsett hennes agerande genom Guds nåd är den troende räddad (Ef 2:4-5). 67 Å andra sidan menar John Wimber att Gud förväntar sig lydnad av församlingen och att Jesus i sin undervisning knyter samman kärlek och lydnad. Det är genom att böja sig för Kristus och hans frälsning som den troende kommer in i Guds rike, och för att kunna förbli i Guds kärlek är lydnad nyckeln (Joh 15:9-10). De kristna samarbetar med Fadern genom att göra hans vilja och lyda hans bud 68 - tron handlar om lydnad och agerande. Jesus ber för de troende att de ska helgas genom Guds Ord (Joh 17:17). 69 Den troendes liv måste underordna sig Guds lära och korrespondera på hans befallningar. 70 En förutsättning för att kunna utveckla en mogen 60 McGrath, 2001, s Wimber, 1990, s Wimber, 2002, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s Wimber, 1990, s