Kyrkan. Bilden är från en medeltida kyrka och föreställer en biskop utkarvad i sten

Transkript

1 Medeltiden i Europa Medeltiden i Europa sträcker sig från 500-talet e.kr. fram till talet. Dessa 1000 år kännetecknas av kyrkans och adelns dominans och en tydlig uppdelning av samhället. Trots detta skedde förändringar och förbättringar även för andra samhällsgrupper iochmed utvecklingen av jordbruket och städerna. Ofta kan man höra perioden kallas för den mörka medeltiden, men tvärtemot denna benämning är det en tid som utmärks av nya uppfinningar och byggnadsstilar, en utbredning av utbildning och kloster samt ökad handel.

2 Kyrkan Under den period som vi kallar medeltid spriddes och utövades kristendomen i större delarna av Europa. Kristendomens utbredning möjliggjordes av Roms sönderfall; Kyrkans organisation blev en sammanhållande faktor i det splittrade Europa som inte längre styrdes centralt från Rom utan av lokala kungar och hövdingar istället. Den antika staden fick ändå behålla sin betydelse då det föll sig så att kyrkans ledare, påven, bodde och styrde över ärkebiskoparna i hela Europa därifrån. Utbildningen till präst var lång och när man blivit prästvigd skulle man leva i celibat1. Man fick ingen direkt lön men man levde på mark som kyrkan ägde och hade rätt till avkastningen av det som odlades där. Eftersom det inom kyrkan fanns olika ämbeten kunde en biskop förfoga över ett stort landområde och ha bestämmanderätt över detta och de lägre stående präster som bodde där. Dessa präster hade däremot möjlighet att på lokal nivå styra över sin församling. Bilden är från en medeltida kyrka och föreställer en biskop utkarvad i sten bildkälla: day-in-middle-ages.html&h=749&w=597&sz=66&hl=sv&start=101&um=1&usg= 1 Celibat innebär att man avstår från giftermål och allt intimt umgänge med en annan människa, detta för att man inte ska bli distraherad från tro och istället kan lägga all sin energi på religionen.

3 bildkälla: Klosterfolket hade möjlighet att studera och tillgång till böcker. Klostren Ett sätt att sprida kristendomen och få fäste ute i Europa bland de vanliga människorna var att starta kloster. Dessa förlades ofta på landet och långt ifrån städer då det var här människorna behövde både andlig och praktisk hjälp. De män och kvinnor som bodde i klostren kallades munkar och nunnor. Klosterfolket vigde sitt liv för att tjäna kyrkan och gud och de hjälpte de vanliga människorna som bodde i närheten. Genom både teoretisk och praktisk undervisning lärde munkar och nunnor folket på landsbygden om bland annat kristendom, sjukvård och odling. Utbildning Efter Romarrikets fall föll mycket av den vetenskap som funnits under antiken i glömska. Den kunskap som fanns var ofta begränsad till klostren och kyrkans män, de vanliga människor som ville lära sig fick söka sig dit om de hade råd. Det var klosterfolket som hade tid att studera och det som lästes var bibeln. Under medeltiden var det enda sättet att få nya böcker att skriva av för hand. Detta gjorde att böcker var dyra och sällsynta.

4 Korstågens elitkrigare var medlemmarna av andliga riddarordnar, en slags stridande munkar. Bilden förställer medlemmar av en sådan orden: Tempelherrarna bildkälla: Korstågen Inom Europa spriddes kristendomen länge med hjälp av klostrens utbredning och ofta blev andra religioner som funnits där före undantryckta och bortglömda. Ett hot mot kristendomen som inte kunde ignoreras så lätt var islam. Dessa hade också arbetat med att sprida sin religion och hade fått fäste från Mellersta Östern till Spanien via Nordafrika. Det kristna Konstantinopel hotades av muslimerna och bad Västeuropa om hjälp. Denna kom i form av ca människor som 1096 tog sig österut och oorganiserat stred mot kalifatet2 i Bagdad och förlorade. Dessa strider österut väckte krigslusten hos många och eftersom Europas kungar delade samma religion var det lämpligt för kyrkan att fienden var utanför Europa så man kunde hålla fred inom de kristna gränserna. Jerusalem, liksom området kring staden, är en helig stad för både kristna och muslimer och därför blev det denna stad som korstågsstriderna komma att kretsa mycket kring. År 1099 intogs den heliga staden av korsriddare som mördade alla icke-kristna. Det var först efter nära 90 års stridigheter som muslimerna, ledda av den egyptiska sultanen3 Saladin, återtog Jerusalem. 2 3 Kalifat är ett politiskt ämbete inom den muslimska världen, som innehas av en kalif Sultan är en muslimsk härskartitel

5 Korsriddarna Korsriddarna var adelsmän som avgav ett heligt korstågslöfte. Detta innebar att de lovade att fara till de heliga landet och strida för kristendomen. Om man inte uppfyllde löftet eller sköt upp det för länge kunde man bli bannlyst av påven 4. Det fanns även korsriddare som tillhörde särskilda andliga riddarordnar. De män som tillhörde dessa var i praktiken stridande munkar. De var ofta fokuserade och framgångsrika som krigare eftersom de inte drevs av världsliga motiv, som makt och pengar, som många andra korsriddare. Deras främsta motiv var kärleken till gud och erövrandet av det Heliga landet till den kristna kyrkan. Två välkända sådana ordnar var Tempelriddarna och Johanniterorden. bildkälla: Kartan visar de olika vägar och mål som kortågen hade i olika perioder 4 En påvlig bannlysning var en av de värsta sakerna som kunde hända medeltidsmänniskan. Den innebar att du uteslöts ur kyrkans gemenskap och och fick till exempel in begravas i vigd jord. Genom ånger, bikt och botgöring kunde ett bann dock hävas.

6 Adeln Det gamla Romarriket hade styrts centralt ifrån Rom och lokala kungar och hövdingar fick ofta finna sig i att den yttersta makten inte låg hos dem. Efters Roms förfall återgick makten till det lokala planet, men det var ofta stridigheter mellan olika ätter och folkslag. De ledare, kungar, som klarade sig bäst i sådanda strigheter kunde öka sina områden och lägga under sig erövrad mark. För att kunna behålla kontrollen över sitt land och beskydda den mot nya anfall använde kungen sig av sina närmaste krigare. Dessa krigare bildade en priviligerad klass, adeln. Feodalsamhället Krigarna, adelsmännen, fick bo i de områden som behövde kontrolleras och där styrde och ställde som de ville bara de lovade att vara trogna mot kungen och bistå honom när han behövde råd och hjälp. Kungen i sin tur fick lova att beskydda mot yttre anfall. Adelsmännen kom att kallas vasaller och det system som de verkade i kallades feodalism. I detta system är samhällsklasserna starkt uppdelade och särskilda och adelsklassen umgås inte med bönder eller tjänstefolk. Feodalismen i formen med vasaller och län uppstod på 700- talet för att kontrollera och bygga upp krigsmakten inom Frankerriket. Efter hand kom systemet att falla samman då kungarna inte lyckades kontrollera sina länder och vasaller. bildkälla: I/AAAAAAAAAa8/I0WospKcrFY/s1600-h/feudal-system.gif Det feodala systemet var starkt uppdelat. Kungen var mäktig och hade oftast ett strakt samarbete med kyrkan. Under kungen lydde storvasaller och under dessa undervasaller. Lägst stående i samhället var fria bönder och livegna.

7 bildkälla: Under medeltiden var samhället uppdelat, det var inte alla som kunde roa sig som människorna på bilden, de flesta var tvungna att arbeta hårt. Adelsmän I det starkt uppdelade medeltida samhället ärvde bara den äldste sonen titeln och merparten av marken från fadern samtidigt som människor fick många barn eftersom man inte visste hur många som skulle överleva till vuxen ålder. De pojkar som inte var födda först fick ändå en god utbildning till krigare, och därmed kunde han bli riddare. En riddare kunde ta tjänst hos en rik man, kanske till och med sin egen bror, som genom att ställa riddaren till kungens förfogande kunde slippa betala skatt. Riddaren var ett mäktigt vapen för medeltidens härskare: Han bara en tung rustning som skyddade mot slag och hugg samtidigt som han brukade svärd och lans. Iochmed att stigbygeln kom till Europa från Österlandet på 700-talet kunde riddaren även strida till häst utan att riskera att falla av. Genom att tjänstgöra som riddare kunde adelsmän som inte tidigare var rika eller ägde mark skaffa sig en förmögenhet genom krigsbyten och gåvor från sin herre. Livet riddaren levde var väldigt varierat: I fredstid tillbringade de dagarna i sitt eget eller sin herres hus och tränade och utvecklade sina vapenfärdigheter. I krigstid var beredskapen hög och de var ofta hemifrån långa perioder.

8 Adelsdamer Till skillnad från riddaren kunde inte adelsdamen skaffa sig sin egen förmögenhet genom att arbeta. Det fanns två huvudsakliga vägar som adelns kvinnor kunde ta. Det ena var att gifta sig, oftast med en man som familjen utsett, och det andra var att gå i kloster. I båda fallen övergick den eventuella förmögenhet som kvinnan fått genom arv över till antingen hennes man eller till kyrkan. En gift adelsdams främsta uppgift var att föda barn, helst söner, och vid sidan av detta skulle hon ta hand om hushållet och tjänstefolket. Ofta hände det också att kvinnans man var borta från hemmet långa perioder, oftast för att kriga. Under dessa perioder var det kvinnan som tog hand om allt från barnuppfostran till att bestämma över hus och mark. När kvinnan blev änka, det var oftast männen som dog först i strid, fanns det ett par val att göra. Eftersom hon fortfarande stod under en man förmyndarskap5 kunde det vara så att detta val gjordes åt henne. Om hon fortfarande var ung och hade en stor förmögenhet kanske hon gifte om sig, men om hon var äldre och inte hade möjlighet att leva självständigt kunde hon gå i kloster. Att gå i kloster var en möjlighet för adelsdamer som var änkor eller de som inte gift sig. För att de inte skulle vara i vägen eller kosta sina familjer massa pengar och besvär sattes de i kloster. Ofta visste de redan allt om klosterlivet eftersom det var i nunneklostren som de unga adelsdamerna kunde få en utbildning. Nunnorna gjorde allt möjligt som att ta hand om örtträdgården, sy, laga mat, vårda sjuka, studera. Klosterliver kunde vara hårt och bekvämligheterna var få. Man hade gudtjänster flera gånger om dagen och bad ofta. Ändå kunde detta var ett liv som många valde då det innebar en frihet från den mansdominerade världen utanför. 5 Förmyndarskap innebär att det är någon annan som bestämmer över dina tillgångar och vem du får gifta dig med.

9 Bönderna Bönderna på medeltiden fick arbeta hårt och ofta ägde de inte marken som de odlade. Efter romarrikets fall var det ororlig i Europa och de fria människorna som brukade jorden var ständigt hotade av anfall från jordlösa som drev omkring planlöst på kontinenten. För att få skydd vände sig många jordbrukare till lokala herremän som höll sig med krigare för att slå tillbaka anfall. Det enda sättet för jordbrukarna att betala för skyddt mot anfall var med den jord de brukade. De förlorade sin jord samtidigt som de bodde kvar på den då herremannen behövde någon som brukade den. I detta system kom bonden att vara bunden till jorden, utan att själv kunna bestämma när/om han kan flytta, och herremannen hade någon som brukade jorden åt honom samtidigt som han var tvungen att beskydda de människor som bodde på hans mark. De bönder som bor i ett sådant system är livegna. En livegen bonde brukar mark och odlar för eget bruk och han odlar även för herremannen samt fullgör arbetsplikt hos denna när han behöver det. Bondefamiljen I en bondes familj, oavsett om han var livegen eller fri, fick alla arbeta efter förmåga. Barnen lärde sig hjälpa till i hushållet från en tidig ålder och sysslorna var uppdelade efter vilket kön du tillhörde. Pojkarna hjälpte fadern på fältet eller i skogen och flickorna var med modern på gården och passade barn, lagade mat, sydde, tog hand om djuren och så vidare. Man arbetade från gryning till skymning och under de tider på året som var viktigast för bönderna, skördetiden, arbetade både män och kvinnor på fälten. Nya uppfinningar En viktig uppfinning som verkligen gjorde stor skillnad för människorna på medeltiden var en ny typ av plog. Innan denna hade man inte kunnat plöja särskilt djupt och vissa typer av jord hade därför varit svårodlade. Med hjulplogen kunde man plöja jord som inte kunnat plöjas tidigare, en tung men bördig lerjord, och därmed kunna man odla upp större områden där det tidigare varit ont om mat. Människorna kunde breda ut sig mer för de hade möjlighet att odla sin egen mat

10 En annan användbar uppfinning som utvecklades under medeltiden var bogselen. Genom att förändra denna så att tyngden som häste drog lades på dess bog kunde djuret dra upp till 4-5 gånger mer än tidigare. Detta var också bra eftersom hästen är ett snabbare dragdjur än oxen och det var ofta långa vägsträckor man behövde resa eller transportera varor på. I de antika samhällena användes slavkraft och dragdjur för att utföra de allra tyngsta arbetena inom jordbruket. Dessa arbetssätt krävde pengar då det kostade att köpa slavar och djur och sedan behövde man ge dem mat. Genom att använda vattenhjul och väderkvarnar kunde man istället ta till vara på naturens krafter och använda dessa till att utföra tunga sysslor. Man kunde till exempel få hjälp med att mala säd till mjöl, pumpa upp vatten ur gruvor och driva blåsbälgar6. Med hjälp av vind- och vattenkraft kunde man utveckla och förändra jorbruket och det tunga arbetet under medeltiden. Staden på medeltiden Den medeltida staden var oftast liten och hade en hög mur runtom sig som skydd från angripare. Mitt i staden låg ett stort torg och vid detta låg stadens största, och ibland enda, kyrka. Den rika stadsbefolkningen bodde på eller nära torget och de fattigare bodde nära ringmuren. Även om staden på många sätt var ett modernt sätt att bo under medeltiden var det ofta trångt och ohygieniskt. Gator och gränder var smala och man slänga ut sopor och avföring direkt från husen ut på marken. Man bodde många personer i samma hus. Föräldrar och barn trängdes med far- och morföräldrar och tjänstefolk. Många sov i samma rum och samma säng. 6 En blåsbälg är en anordning som används för att åstakomma en stark koncentrerad luftström

11 Borgare och vanligt folk I staden bodde och verkade köpmän som skötte handeln i staden och sålde råvaror till hantverkarna i staden och bönderna på landsbygden. Dessa tjänade ofta mycket pengar på sina affärer och var betydelsefulla och mäktiga. I staden verkade köpmän och hantverkare, men även andra yrken praktiserade där. På bilden blir en man åderlåten (en väldigt vanligt behandlingsform av flera olika åkommor) av en läkare, detta är en yrkesgrupp som fick ökad utbredning genom de medeltida städerna bildkälla: De hantverkare som också bodde i staden var specialister på olika saker, de kunde till exepel vara silversmeder, skomakare, krukmakare, skräddare och så vidare. De var organiserade i hantverkargillen, ett för varje hantverk. Hantverkargillena kunde skydda sina medlemmar mot yttre konkurrans genom att de bestämde vem som skulle få utöva yrket i staden, de kunde också sätta sig upp mot och förhindra orättvisa köpmän och problem med andra yrken. Alla hantverkare var tvungna att tillhöra ett hantverkargille och detta bestämde kvaliten, priset och mängden av det som tillverkades. Dessa köpmän och hantverkare utgjorde stadens överklass och kallades borgare. Denna klass var en liten del av stadens befolkning och hade stor makt i förhållande till sitt antal. Det största antal personer i staden var tjänstefolk, grovarbetare och fattigfolk som bara fick arbete ibland.

12 Digerdöden7 Det var i de trånga städerna som medeltidens mest fruktade sjukdom först spreds. Sjukdomen kallas pest, eller digerdöden, och och smittan fanns hos loppor som bar på bacillen Pasteurella pestis. Genom att sätta sig i pälsen hos svartråttor, som i sin tur var vanliga på fartyg, kunde loppan sprida sjukdomen till människor över hela Europa. I de hamnar där råttor som bar på pestloppor anlände insjuknade folk efter loppbett och smittade i sin tur varandra. Sjukdomens symtom var först huvudvärk, kräkningar, stinkande andedräkt, och svart tunga. Efter ett tag uppstod svarta bölder i armhålor och ljumskar och sedan förljde döden. Det går inte med säkerhet att säga hur många som dog i pesten under medeltiden (främst i mitten av 1300-talet) men när den härjade som värst har man uppskattat att en tredjede av Europas befolkning strök med. Teknik nya uppfinningar Under avsnittet om bönderna på medeltiden redogörs för ett par viktiga uppfinningar och tekniker som hade stor betydelse för jordbruket på medeltiden. Även inom andra områden kom tekniken att spela roll när det kommer till att förenkla och underlätta för människan. Att kunna skriva och läsa har ofta varit en kunskap som kyrkan och adeln haft monopol på. Eftersom böcker var handskrivna och dyra var det inte så många som ägde några, och även om man var rik nog kanske man inte kunde läsa bra nog för att ha användning av en bok. På slutet av medeltiden, närmare bestämt 1450-talet, uppfann en tysk som hette Johan Gutenberg tryckpressen. Detta innebar att man kunde tillverka böcker snabbare och billigare vilket gjorde att fler kunde få tillgång till dem. Man började även trycka biblar på andra språk än latin och detta gjorde att religionen kunde tolkas av andra än kyrkans folk. Under medeltiden återupptäckte man mycket av den byggnadskonst som romarna hade använt sig av. Resultatet av detta var att man kunde bygga stora katedraler och borgar. Byggena tog flera år och krävde mycket pengar och kunnig arbetskraft för att färdigställa. 7 ordet diger betyder stor

13 Karl den Store (regerade ) När medeltiden började hade germanfolket frankerna börjat bosätta sig i det som idag är Frankrike. Under flera århundranden stred detta folk mot sina grannar för att utvidga sina landområden. De var också upptagna med att göra med att hindra muslimerna att utvidga sitt spanska rike norrut. Under 700-talets senare del styrdes Frankerriket riket av en kung som hette Karl (den Store). Under hans regenttid kom riket att innefatta större delen av Västeuropa. Karl var en stor krigsherre men han hade aldrig fått chansen att studera, och kunde därför inte skriva och bara läsa lite. Det tyckte han var synd och för att hjälpa präster och munkar att kunna utbilda sig startade han en skola i staden Aachen, som var hans huvudstad. På juldagen år 800 krönte påven Karl till romersk kejsare och ioch med det hade något av storheten hos de romerska kejsardömet återvänt. Karl den Store dog 814. Arvet efter Karl den Store När Karl den Store dog delades hans rike: Den västra delen blev Frankrike och den östra blev Tyska riket som bestod av många små stater. Kungen av de Tyska riket valdes av de små staternas furstar. I mitten av 900-talet hette kungen Otto och han hjälpte påven mot en grupp italienska furstar. Som tack blev han krönt till tysk-romersk kejsare och det Tyska riket blev därmed det Tysk-Romerska kejsardömet. Frankrike Efter inbördestrider mellan katoliker och hugenotter (franska protestanter) under 1500-talet kom släkten Bourbon till makten i Frankrike. Denna släkts överhuvud, Henrik av Navarra, var en protestant som för religionsfredens skull övergick till katolicism avtog stridigheterna ett tag. Frankrike ville bli en stormakt och hade ständiga konflikter med de habsburgska rikerna, Spanien och Österrike. Under 16- och 1700-talen blev Frankrike mäktigt med kolonier i Amerika och Asien, men skillnaderna mellan de fattiga och rika var stor. De franska kungaran levde i lyx, medan det franska folket svalt eller dog på slagfältet. I slutet av 1700-talet avsattes den franske kungen i en revolution.

14 Släkten Habsburg På 1200-talet blev en tysk-österrikisk furste som hette Rudolf av Habsburg vald till tysk-romersk kejsare. Det var början till släkten Habsburgs styre över det tysk-romerska riket och i många fall stora delar av Europa. Genom giftermål och arv utökade Habsburgarna sitt rike och en av de mest kända av dem var Karl, som tog kunganamnet Karl V. Han ärvde i början av 1500-talet Spanien, och dess Amerikanska kolonier, av sin morfar och Österrike och Nederländerna av sin farfar. Sedan blev han även vald till tysk-romersk kejsare. Det blev emellertid för mycket för Karl att styra över halva Europa och han överlät Österrike till sin bror Ferdinand 1522, iochmed detta skapades två grenar av släkten Habsburg: En spansk och en Österrikisk. bildkälla: Europas gränsdragningar vid Karl V maktfrånträde. De mörkare delarna: Österrike, Ungern, Spanien, Nederländerna, delar av Italien och Tyska riket styrdes av en familj. Den spanska grenen fortsatte att växa sig stark och för krig mot andra europeiska stater. Spanien var länge ett av de starkaste länderna i Europa men genom att krigen försämrade landets ekonomi. Detta tillsammans med att andra stater växte ekonomiskt och landmässigt minskade landets betydelse och i mitten av 1600-talet var Spanien inte längre en stormakt.

15 England Under den senare delen av medeltiden befann sig de franska och engelska kungahusen i ständiga krig med varandra. Genom dessa konstanta krig och på grund av sin status som önation tvingades England att utveckla sin flotta. Under slutet av 1400-talet användes den nya kunskapen inom sjöfart även inom handel och för att finna nya sjövägar till handelsställen och på detta sätt hittade engelska skepp till Nordamerika. När engelsmännen började sin kolonalisering av Nordamerika blev spanjorerna som var ensamma om kolonier i Amerika, och länge varit Europas främsta sjöfartsnation, hotade. Ett fiendeskap mellan England och Spanien utvecklades och slutligen (1588) skickades den spanska armadan8 mot England. Olyckligtvis för spanjorerna leddes armadan av en person utan erfarenhet av sjöslag och engelsmännens mindre och lättmanövrerbara fartyg gav dem segern och början på slutet av det spanska herraväldet till sjöss. Efter detta fortsatte engelsmännen att utöka sitt rike, främst genom eller med hjälp av sjövägen, och detta var inledningen till ett imperium som varade ändå in på mitten av 1900-talet. Sverige under medeltiden I Sverige är inte medeltiden en lika lång tidsperiod som i kontinentala Europa. En orsak till detta är att Norden kristnades senare än Centraloch Sydeuropa. När landet blev kristnat (från 1000-talet) kom det att delas in i två områden: Götaland, som beboddes av västgötar och östergötar, och Svealand, som beboddes av svear och kristnades senare än Götaland. Iochmed den utveckling som gjordes inom jordbruket och städerna framväxt och inte minst på grund av kyrkans oraganistaion kom dessa Götaland och Svealand slutligen att styras av en gemensam kung, främst genom krig och förhandlingar. Denne kung hette Valdemar och det var hans far, Birger Jarl, som hade sett till att han blivit vald. 8 Den spanske armadan var en stor flotta

16 För att ena riket och bygga upp en fungerade statsmakt bestämde Birger Jarl att: - Invånarna skulle betala skatt till staten - Det skulle byggas borgar på viktiga platser i landet varifrån kungens fogdar9 kunde se till att folk betalade skatt och inte gjorde uppror. - Stifta lagar om hemfrid, kyrkofrid och kvinnofrid. Det är bland annat dessa saker som det svenska riket kom att byggas på. Även i Sverige fanns en stark uppdelning i samhället mellan olika klasser. Adeln var periodvis så mäktig att den kunde störta eller ersätta kungen ifall han gjorde saker som adeln inte gynnades av. Det var på detta sätt som den danska drottningen Margareta kom över den svenska kronan, men till skillnad mot sina föregångare lyckades hon behålla makten genom att spela ut adeln mot varandra. År 1397 skapade hon en union (Kalmarunionen) mellan de nordiska länderna (Danmark, Norge och Sverige-Finland) och på den följde 50 år av fred i Norden. Efter Margaretas död kämpade den danska och svenska adeln om makten och det var först 1520, iochmed Gustav Vasa, som unionen upplöstes och Sverige blev ett arvkungadöme. De nya upptäckterna I slutet på medeltiden börjar världen vidgas för européerna. Genom att människorna handlade med andra kontineter som Afrika och Asien var de medvetna om fördelarna med att kunna ta sig till de områden där handel bedrevs. För att kunna transportera varor och ta sig dit man ville byggdes nya fartyg och uppfanns ny teknik som hjälpmedel. Slutet av 1400-talet och början av 1500-talet är en period där världskartan ritas om och kontakter mellan världsdelarna ökar. Detta innebär början på en ny tid denna tid kallas den nya tiden. 9 En fogde kallades en man som var anställd av kungen att styra ett område i hans namn..

17 Källor Tryckta Almgren, Bengt m.fl, (2005), Historia ämnesboken, SO direkt, Bonnier Utbildning Hildingson, Kaj och Hildingson, Lars, (2002), Levande Historia, Elevbok, Förlaget Natur och Kultur, Hildingson, Lars, (1988) Levande Historia, Högstadieboken, version II, Förlaget Natur och Kultur McKay, John P. m fl, (2004), A History of World Societies, 6th edition, Houghton Mifflin Company Internet Nationalencyklopedin, dalism, [ ]

18 Frågor till arbetsområdet medeltiden: 1. När infaller den period som vi kallar medeltiden? Kyrkan 2. Vilken ersättning fick prästerna för sitt arbete? 3. Var förlades klostren oftast? 4. Hur hjälpte klosterfolket människorna som bodde runtomkring det? 5. Hur tillverkades böcker under största delen av medeltiden? Hur spreds kristendomen? Nämn två sätt! Varför förordade kyrkan korstågen? När intogs Jerusalem av korsriddare? Vilka var Tempelriddarna och Johanniterorden exempel på? Adeln Hur uppstod adelsklassen? Vad innebar feodalism? Vad gjorde en vasall? Vem stod högst upp respektive längst ner i feodalsystemet? 14. Vem kunde bli riddare? 15. Varför var riddaren bra för den han arbetade för? Två orsaker! 16. Vilka alternativ till liv fanns för en adelsdam? 17. Vad innebar de olika livstilarna för adelsdamen? Bönderna 18. Vad betyder livegen? 19. Vad gjorde bondes söner och döttrar om dagarna? 20. Vilka uppfinningar kom på medeltiden som underlättade bondens vardag?

19 Den medeltida staden 21. Hur var den medeltida staden uppbyggd? 22. Vilka olika samhällsgrupper bodde i staden? 23. Vad är ett hantverkargille? 24. Vad var digerdöden? 25. Varför drabbades städerna värst av digerdöden? 26. Vad var Gutenbergs uppfinning? 27. Vilken betydelse fick uppfinningen? Karl den Store och arvet efter honom 28. Vem var Karl den Store? 29. Vad hände med Karl den Stores rike efter hans död? 30. Vilka var släkten Habsburg? 31. Vad ligger till grund för det Brittiska imperiet? Sverige under medeltiden 32. Varför kom medeltiden till Sverige senare är resten av Europa? 33. Vad gjorde Birger Jarl för att bygga upp en fungerande statsmakt? 34. Vad var Kalmarunionen? De nya upptäckterna 35. Varför börjar européerna resa utanför Europa?