gödsling med tillskottskväve under

Transkript

1 1/11 Ett nytt verktyg för precisionsodling: Yara N-Sensor finlands första Yara n-sensor används i sommar såväl för olika tester som inom praktisk odling på både forskningsstationens och aktiva jordbrukares åkrar. gödsling med tillskottskväve under växtperioden har allt mer vunnit framsteg inom produktionen av högklassigt brödvete. Yara N-Sensor bestämmer behovet av tillskottskväve och lägger rätt gödselgiva på rätt ställe. Yara N-Sensor är ett verktyg som monteras på traktorns tak. Under körningen avläser sensorerna den ljusmängd som reflekteras från grödan och ljusets kvalitet. Verktyget omvandlar det reflekterade ljuset till grödans klorofyllinnehåll och biomassa. På basis av mätresultaten reglerar verktygets styrsystem i realtid gödselspridaren bakpå traktorn. Avläsning och gödselspridning utförs därför under en enda körning med normal hastighet. På så sätt motsvarar gödslingen exakt de förhållanden som råder för tillfället. Yara N-Sensor har funnits på marknaden redan en längre tid, bl.a. i Sverige. Med verktygets hjälp har man uppnått skördeökningar samtidigt som de sammanlagda kvävemängderna har kunnat minskas. Bättre kvalitet, snabbare tröskning tack vare jämnare gröda och minimerad miljöbelastning är också betydande fördelar. Yara N-Sensor kan förutom på spannmål användas för gödsling av oljeväxter, majs och potatis. I utvecklingsarbetet ingår att ta fram praktiska tillämpningar också för andra grödor som exempelvis vall. Bättre kvalitet, snabbare tröskning tack vare jämnare gröda och minimerad miljöbelastning är också betydande fördelar Användbarheten ökar också av att verktyget är kompatibelt med nästan alla nyare gödselspridare och växtskyddssprutor. Utifrån avläsningarna är det inte bara möjligt att sprida rätt mängd gödsel på rätt plats utan från vart och ett skifte får man också en karta över såväl biomassa som gödselspridning som kan användas senare vid odlingsplaneringen. Goda erfarenheter i SveriGe Finlands första Yara N-Sensor kom i början av året till Yara Suomis forskningsstation i Kotkaniemi och verktyget används i sommar såväl för olika tester som inom praktisk odling på både forskningsstationens och aktiva jordbrukares åkrar. Yara N-Sensor förevisas för jordbrukarna på Yaras forskningsstation i Kotkaniemi i Vichtis Svensken Håkan Eriksson vann i fjol WWF:s pris som Östersjöns miljövänligaste jordbrukare och hans kommentarer om Yara N-Sensor var mycket uppmuntrande. Han slog fast att Yara N-Sensor har varit decenniets bästa investering på gården. På Wiggeby gård körs veteåkrarna över i flaggbladsstadiet, före axgången. Under körningen bestämmer Yara N-Sensorn behovet av tillskottskväve, varefter spridaren lägger ut rätt gödselmängd. I den mån man hinner används anläggningen förutom på de egna åkrarna också på grannarnas åkrar. N-Sensorn sköts av en av gårdens anställda. Han deltar också i den användarutbildning Yara årligen ordnar. Med blotta ögat kan du inte bestämma hur mycket kväve som behövs på skiftets olika delar. Med N-Sensorn sker spridningen korrekt. N-Sensorn har visat att den största skörden inte kommer från de ställen där beståndet är tungt och lägger sig, utan från de ställen där beståndet hålls upprätt, berättar Håkan Eriksson. Eriksson konstaterar att N-Sensorn har gett jämnare bestånd, bättre skördekvalitet och enklare tröskning på gården. Användningen av kväve har minskat med 2-3 procent. Skörden har blivit större tack vare att kvävet läggs på rätta ställen på skiftena. På våren gödslas gårdens veteåkrar med kilo kväve per hektar, i flaggbladsskedet sprids kilo tilläggskväve per hektar med hjälp av N-Sensorn, och vid svampbekämpningen ges 8-10 kilo per hektar som urealösning. Kvaliteten på vårt vete duger alltid för kvarnarna, proteinhalten brukar vara 12,5 procent, säger Håkan Eriksson stolt. Var noggrann vid gödsling av oljeväxter Rybs och raps behöver balanserad gödsling I Yaras granulat förenas fin kvalitet med god löslighet Ett hårt gödselkorn håller för lagring och hantering. Kvävet löser sig snabbt och fullständigt i fuktig jord Spannmål och oljeväxter i Sjundeå Efter betorna kom oljeväxter som en viktig gröda på Karuby. YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Mikael Brännback, Anne Kerminen och Mikko Korhonen, Yara Suomi Oy, layout Anna Kujala Landsbygdens Folk, översättningar Kerstin Lindroos-Falck och Kerstin Holmström. KONTAKT Yara Suomi Oy, PB Helsingfors, e-post: leipa.leveammaksi@yara.com, telefon: Yara Suomi Växtpressen 1/2011 1

2 ANNoNSbilAgA Näringskunskap i ny tidning den här tidningen är det första numret av Leipä LeveämmäkSi växtpressen. Tidningen är en svenskspråkig systerupplaga av välkända Leipä Leveämmäksi, och ska utkomma två gånger om året som bilaga till Landsbygdens Folk. Yara Suomi vill också med den här tidningen erbjuda sina kunder aktuell information om gödsling, produkter och odlingsmetoder. I det här numret berättar vi om ett nytt precisionsodlingsverktyg: Yara N-Sensor. Med hjälp av sensorn kan jordbrukaren mäta spannmålens klorofyllhalt och biomassa på olika platser, och kvävegödsla beståndet efter behov. För brödsädesodlaren förbättrar sensorn möjligheten att odla spannmål som är tillräckligt proteinrikt. I Sverige har den använts några år med goda erfarenheter. I Finland kommer Yara N-Sensor att testas och förevisas i sommar. Kreatursgårdarna uppmanas att satsa på vallodling. Produktionskostnaderna för gårdens eget foder sjunker när skördenivån höjs. I bästa fall kan man få en vallskörd på upp till åtta ton torrsubstans, medan medelskörden idag är bara halva den mängden. Om lantbrukets miljöskydd berättas inne i tidningen i ett reportage från Johan Åbergs gård i Nagu, där man i höstas spred ut gips på åkrarna. Gipsens uppgift är att fastlägga fosfor i jorden och härigenom minska fosforbelastningen på vattendragen. Projektet är en av åtgärderna för att skydda Östersjön, ett arbete där både privatpersoner och Östersjöns kuststater deltar. Användning av gips har enligt undersökningar gett mycket lovande resultat. På Yara Suomis forskningsstation i Kotkaniemi har man forskat om gödselmedel redan i 50 år. Här testas odlingsprogrammen för att säkerställa att de nya modellerna fungerar i praktiken. Forskningen producerar också grunddata om gödselmedlens verkningar. Exempelvis bygger artikeln om kvävets löslighet på data från fältförsöken i Kotkaniemi. Förutom om odlingsmetoder berättar vi också om de bakgrundsfaktorer som påverkar gödselmedlens pris. Den internationella marknaden för spannmål och produktionsinsatser påverkar priserna också hos oss i Finland. Jordbrukarna behöver allt mera kunskap som grund för sina beslut. Vi hoppas att läsarna ska ta till sig tidningen och i den hitta nyttig kunskap att använda som stöd för odlingen. För att utveckla en tidning är det viktigt med respons, synpunkter kan skickas in elektroniskt på adressen: leipa.leveammaksi@yara.com. Aktuell information om gödsling och forskningsresultat fås elektroniskt från och produktinfo från webbplatsen Gödslingsguiden, som innehåller viktig information om gödsling och produkter, finns på Yaras webbplats på finska och svenska. Seija Luomanperä chefredaktör Efterfrågan på jordbruksprodukter ökar Prognoserna visar att det globala livsmedelsbehovet ökar stort till följd av den kraftiga befolkningstillväxten. Den odlade åkerarealen växer inte i samma takt, vilket innebär ett allt mer ansträngt förhållande mellan konsumtion och produktion. Därför orsakar bl.a. ogynnsamma väderförhållanden i världens främsta produktionsområden mycket lätt kraftiga fluktuationer i priserna på såväl jordbruksprodukter som produktionsinsatser. Det har vi sett exempel på under den senaste tiden. Sådden närmar sig! Gödselmedlen för vårsådden bör beställas så snart som möjligt för att produkterna ska hinna levereras i tid. Yara Suomis gödselmedel har garanti för kvalitet, renhet och lågt klimatavtryck. Bekanta dig med de nya Yara- Vita-bladgödselmedlen: YaraVita Brassitrel FL för kompletteringsgödsling av oljeväxter, YaraVita Thiotrac 300 för kväve- och svavelgödsling av spannmål och oljeväxter och YaraVita Mantrac PRO för mangangödsling av alla grödor. Produktinfo om Yara Suomis gödselmedelsortiment finns på adressen Utställning i Närpes Den traditionella specialutställningen för trädgårds- och växthusproduktion i Närpes ordnas i år Välkommen att bekanta dig med Yaras gödselmedelssortiment och Verderas biologiska växtskyddsmedel. Visionen om att efterfrågan på jordbruksprodukter stiger kraftigt skapar en stabil grund för jordbrukarna att utveckla jordbruksproduktionen. Hektarskördarna måste öka för att det ska gå att tillgodose det växande matbehovet när åkerarealen per person minskar. Visionen om en ökande jordbruksproduktion ligger också till grund för utvecklandet av Yaras affärsverksamhet. Yara producerar allt bättre växtnäringsprodukter och odlingskunnande för att jordbrukarna ska kunna höja skördenivåerna. Målet är gemensamt och lösningarna måste tas fram tillsammans med jordbrukarna runt om i världen. Jordbruket har också en betydande position när det gäller viktiga miljöfrågor. Här spelar användningen av växtnäringsämnen en central roll. Växten behöver alla näringsämnen behovsanpassat för att kunna producera en så bra skörd som möjligt. En bra skörd är å sin sida ett mycket effektivt sätt att använda markens näringsämnen och förhindra urlakningen till vattendragen. Med tanke på näringsurlakning har Yara i samarbete med vatten- och markexperter tagit fram gipsbaserade produkter som väckt stort intresse. Som föregångare inom sin bransch har Yara dessutom satsat stort på att minska utsläppen av växthusgaser från gödselmedel och odling. Yara ger därför en klimatavtrycksgaranti för de gödselmedel som tillverkas i Finland. Satsningarna har också gällt preciserad kvävegödsling, ett bra exempel på det är den nya N-Sensor-teknologin. Också hos oss har jordbrukarna fattat intresse för N-Sensor. Allt nytt utvecklingsarbete utgår från att ta fram lösningar som jordbrukarna kan använda inom livsmedelsproduktionen och för att svara på de miljöutmaningar som jordbruket ställer för landets bästa. Med önskan om en god växtsäsong! Tero Hemmilä, VD Yara Suomi Oy 50 år av forskning i Kotkaniemi året för kotkaniemi forskningsstations 50-årSjuBiLeum har inletts. Rikkihappo Oy köpte Kotkaniemi gård i Vichtis år Sedan dess har gårdens åkrar använts för försöksverksamhet kring gödselmedel och odlingsmetoder. Tillväxtprogrammen för olika grödor testas på Kotkaniemis försöksrutor. De äldsta fältförsöken har funnits på samma plats i mer än fyrtio år. Numera utförs försök på cirka försöksrutor. Under de senaste åren har man undersökt bland annat svavelgödsling, tillskottskvävets inverkan på högre proteinhalt hos spannmål och direktsådd. Bekanta dig med forskningsresultaten på webbsidan Till jubileumsårets ära ordnas det olika evenemang kring forskningsverksamheten. Nya Yara N-Sensor presenteras på Näringsseminariet den 20 juni. Jordbrukargrupper är välkomna att ta del av försöken också enligt överenskommelse, kontakta forskningschef Raimo Kauppila, tfn Var noggrann vid gödsling av oljeväxter Kombisådd är en välbekant och odlingssäker metod att gödsla oljeväxter. om växtbeståndet är frodigt och skördeutsikterna goda kan man i alla fall åstadkomma en skördeökning med hjälp av tillskottsgödsling i rätt tid. Sakkunnig: Juha liespuu juha.liespuu@yara.com Skribenten arbetar som utvecklingschef vid Yara Suomi Oy Olika grödor har skiftande näringsbehov. Rybs och raps betraktas som krävande odlingsväxter ur växtnäringssynpunkt. De, liksom självfallet också andra grödor, behöver balanserad gödsling. Det lönar sig alltid att planera gödslingen av oljeväxter med sammansatta NPKS-gödselmedel på basis av markkartering och den förväntade skörden på skiftet. Att tillföra alla näringsämnen i samband med kombisådd av oljeväxter är en odlingssäker metod, om skördarna på skiftet inte varierar mycket från år till år. Om skörden varierar stort lönar det sig att överväga en uppdelning av kvävegödslingen. Då kan t.ex. 2/3 av kvävet tillföras som kombisådd av YaraMila NPKS gödsel och resterande 1/3 av kvävet enligt behov under växtperioden. Hela fosfor-, kalium- och svavelgivan, de nödvändiga spårämnena samt merparten av kvävet bör ges som NPKS-gödsel vid sådden. Tack vare sitt mångsidiga växtnäringsinnehåll samt sin höga svavel- och borhalt är YaraMila Spårämnes Y ett klokt val för gödsling av oljeväxter. Delad gödselgiva åt raps gav skördeökning Skörd kg/ha Trapper 100 kg N/ha Till rybs och raps lönar det sig att ge tillskottskväve i stadiet mellan rosettblad och tidig stråskjutning. Då hinner växterna effektivt utnyttja de tillförda näringsämnena precis när de behövs mest. Om tillskottskvävet ges senare är risken att proteinhalten ökar och oljehalten minskar i fröna. Kvävet inverkar på såväl oljeväxternas biomassa som antalet blomstänglar, blommor och fröskidor samt på fröskidornas storlek och fröskörden. Med bladgödsling före blomningen kan man stimulera rybsens blomning och oljebildning. För tillskottsgödsling lönar det sig att använda ett gödselmedel med både kväve och svavel. Lämpliga produkter är Finlandssalpeter eller YaraBela N26, S14. Svavelrika YaraBela N26, S14 passar för kväve- och Trapper 100 kg N/ha svavelgödsling av oljeväxter när markens svaveltal är dåligt-nöjaktigt. I högre svavelklasser är Finlandssalpeter ett gott val. Eftersom svavel vid sidan av kväve är byggsten i proteiner har det mycket stor betydelse för tillväxten. Vid svavelbrist kan blomningen störas, blommorna är ljusgula och ofta missbildade. Oljeväxterna behöver svavel hela växtperioden. Svavel lagras inte i marken så det måste tillföras varje år. fosfor är energi för växten Utöver kväve och svavel är också fosfor och bor viktiga näringsämnen för oljeväxterna - kalium, magnesium och andra spårämnen inte att förglömma. Växten behöver fosfor för rottillväxten och energihushållningen. Näringsupptagningen bygger på att rötterna växer hela tiden vilket kräver mycket energi. Oljebildningen är också mycket energikrävande. Energibrist till följd av för litet svavel syns som långsam plantuppkomst, litet antal blommor, sen blomning och senare avmognad än normalt. uppmärksamma Spårämnena Spårämnena är viktiga för tillväxten. Därför räknas de till nödvändiga växtnäringsämnen trots att de behövs bara i små mängder. Oljeväxterna behöver betydligt mer bor än spannmål. Symptomen på borbrist syns till först i tillväxtpunkterna. Tillräckligt med bor är viktigt för blomningen och för jämn mognad. Bor binds i jorden vid högre ph, så borbrist förekommer ofta efter kalkning. Också mangan och molybden är viktiga spårämnen för oljeväxter. Mangan medverkar i fotosyntesen och i flera olika enzymaktiviteter. Molybden är viktigt för kvävemetabolismen i växten. I försök med vårraps på Kotkaniemi forskningsstation i somras gödslades rapssorterna Trapper, Belinda och Highlight med antingen enbart100 kg kväve/ha i form av YaraMila Spårämnes Y ( ) i samband med sådd, eller dessutom också med 40 kg N/ha YaraBela N26, S14 som tillskottsgödsling i rosettstadiet. Trapper och Belinda är hybridsorter, Highlight populationssort. BLadGödSLinG vid akut näringsbrist Bladgödsling är ett snabbt och effektivt sätt att avhjälpa näringsbrist under växtperioden. Bladgödsel bör sprutas genast när de första bristsymptomen visar sig. Näringsämnena ska kunna tas upp av växten genast när de behövs för olika livsfunktioner, vilket styr tidpunkten för bladgödslingen. Med bladgödsling tillför man små mängder näringsämnen till växterna och därför passar den bara för att komplettera vårens NPKS-gödsling. Bladgödslingen ger bäst resultat om man använder rätta mängder av YaraVita-seriens produkter som är planerade för ändamålet och sprutas i rätt utvecklingsskede. Yaravita BraSSitreL är SkräddarSYtt för oljeväxter Med bladgödsling kan du ge växten mer kraft i de kritiska utvecklingsskedena. SpårämnesblandningenYaraVita Brassitrel FL 3,0 l/ha är skräddarsydd för oljeväxter beträffande sitt näringsinnehåll. Den innehåller viktiga näringsämnen för oljeväxter: bor, mangan, molybden samt också litet magnesium och kväve. Med bladgödsling före blomningen kan man stimulera rybsens blomning och oljebildning. För skörden och oljehalten är det viktigt att alla näringsämnen finns tillgängliga i rätt mängd för växtens behov. Flytande YaraVita Thiotrac l/ha innehåller svavel och kväve och passar för bladgödsling av rybs med tillskottssvavel och kväve före blomningen. Rätt besprutningstidpunkt för bägge bladgödselmedlen är från rybsens 4-bladsstadium fram till blomningens början. Belinda 100 kg N/ha Belinda 100 kg N/ha Highlight 100 kg N/ha Highlight 100 kg N/ha Olje-% Yara Suomi Växtpressen 1/2011 Yara Suomi Växtpressen 1/2011 3

3 ANNoNSbilAgA Gips minskar fosforbelastningen i Östersjön Vid toppmötet baltic Sea Action Summit som hölls 2010 åtog sig Yara att behandla 100 hektar åkermark med en ny slags metod för att minska fosforbelastningen i Östersjön. löftena infriades i höstas nu följer man med resultaten. Text: Seija Luomanperä Bild: Kimmo Lehtonen Från Yaras fabrik i Siilinjärvi levererades i höstas 10 långtradarlass gips till Sydvästra Finland: till Lundo, längs Yläneenjoki och på ön Nagu i Skärgårdshavet. Totalt behandlades cirka 120 hektar åkermark på fem olika gårdar. Egentliga Finlands ELY-central valde ut de känsliga åkermarkerna och analyserar framöver hur gipsprodukten inverkar på markerosionen och fosforbelastningen. Tidigare undersökningar visar att gipsen verkar flera år i marken. Fosfor är en av miljöutmaningarna i Östersjöområdet. Växterna behöver fosfor för att växa, men problemet är att fosfor i vattendragen orsakar övergödning. Därför behöver jordbrukarna hjälpmedel för att binda fosforn i åkrarna till nytta för växterna. På de flesta åkrarna är erosion de facto ett större problem än att fosfor som sådan löser sig i avrinningsvattnet. Vid erosion förs också fosfor ut i vattnet tillsammans med jordpartiklarna. På sluttande åkrar kan erosionen i värsta fall föra med sig hundratals, rentav tusentals kilo jord. en ny metod Som resultat av forskningssamarbete Yara har utvecklat metoden under ett treårigt forskningsprojekt i samarbete med forskare vid MTT och SYKE. Användningen av gips minskar fosforavrinningen till vattendragen avsevärt. Enligt forskningsresultaten har upp till 60 procent av fosforavrinningen från åkermark kunnat bindas med gips. Gips löser sig och absorberas i marken där den förbättrar aggregatstrukturen och binder löslig fosfor. En bättre aggregatstruktur innebär att marken bättre klarar av regn och smältande snö, vilket förhindrar erosion och fosforavrinning till vattendragen i form av grumligt vatten. En annan viktig fördel är att en gipsbehandlad åker ger växterna effektivare fosforupptagning. Gips löser sig och absorberas i marken där den förbättrar aggregatstrukturen och binder löslig fosfor. Mängden gips som sprids ut är ca 4 ton per hektar. För spridningen används samma utrustning som för kalkspridning. Lösningen ligger i linje med EU:s Östersjöstrategi enligt vilken jordbruket ska drivas med bästa möjliga metoder utan att sänka produktiviteten eller konkurrenskraften. Yaras lösning gör att jordbrukarna kan fortsätta med bästa möjliga odlingsmetoder även på erosionskänsliga odlingsmarker som innehåller mycket fosfor. jordbrukarna deltar i projektet På Johan Åbergs gård Östergård på ön Käldö i Nagu spred man ut gips på åkrarna i början av september. På gården odlas spannmål, oljeväxter och tidig potatis enligt miljöprogrammet. Åbergs åkrar har höga fosfortal vilket har sin grund i gårdens förflutna. På gårdstunet finns en gammal ladugård. Husbonden berättar att där senast hölls mjölkkor i slutet av 1960-talet, senare köttnöt och några hästar. Sedan 1970-talet har gården inte haft några husdjur alls. Stallgödseln spreds på åkrarna nära ladugården. På den tiden diskuterades Användningen av gips är till fördel för hela samhället eftersom vattendragen skyddas. inte fosforns inverkan på algtillväxten, saken var knappt ens känd. Åkerns fosfortal steg och blev så småningom betänkligt högt. På de bördiga markerna har man odlat spannmål och tidigare också sockerbetor. Spannmålsskördarna är kg/ ha och oljeväxtskördarna som högst kg/ha. Med skördarna förs kg fosfor bort per år. Det räcker ändå inte till för att sänka markens fosfortal. Gården har valt en miljöstödsåtgärd med växttäcke. På våren sår man åkrarna dels i stubben efter ytbearbetning och dels med direktsådd. jordbrukare johan åberg medverkar i ett miljöskyddsprojekt på sin gård i nagu. Åberg är insatt i gipsens verkningar och förväntar sig nu att gipsspridningen ska fungera bra också på hans egna åkrar. En ansvarsmedveten livsmedelsproducent handlar så att miljön skonas, slår Johan Åberg fast. I Finland producerar vi mat på ett hållbart sätt. Enligt Åberg är den finländska livsmedelssäkerheten bäst i världen, men för god kvalitet bör jordbrukaren också få ut ett tillräckligt pris. Borde livsmedlen ha en miljö- och kvalitetsmärkning som upplyser konsumenten om att allt sköts på bästa sätt, funderar husbonden. GipS Som åtgärd i miljöprogrammet? För jordbrukaren kostar gips cirka tjugo euro per ton. Förutom kostnaderna för fyra ton vara tillkommer spridningskostnader och frakt från Siilinjärvi. Kostnaden är såpass hög att jordbrukaren ensam inte kan stå för den, konstaterar Johan Åberg. Användningen av gips är till fördel för hela samhället eftersom vattendragen skyddas. Jordbrukaren får varken bättre skördar eller större inkomster genom att använda produkten. En bra lösning vore att ta in gipsspridning som en åtgärd i miljöprogrammet. GipS uppkommer i fosforprocessen Gips är en biprodukt från fosforproduktion och uppkommer i samband med Yaras framställning av fosforsyra från apatitmalm i Siilinjärvi. När apatit löses upp i svavelsyra uppstår fosforsyra och gips. Resultatet av produktionen av fosforsyra i Siilinjärvi är över en miljon ton gips per år. Gips innehåller 23 procent kalcium och 18 procent svavel. Varan säljs som jordförbättringsmedel till t.ex. potatisodlare som vill höja markens kalciuminnehåll utan att ph-talet ökar som vid användning av kalk. Gips inverkar inte på ph-talet. Den nya idén är att återföra gipsen till fosforn. Resultatet blir ändå inte ny apatit, utan fosforn förblir i en form som växterna kan tillgodogöra sig. Det här är särskilt viktigt, på så sätt förs fosfor inte bort från åkern och växterna den bara lagras i marken för att användas. Yaras lösning gör att jordbrukarna kan fortsätta med bästa möjliga odlingsmetoder även på erosionskänsliga odlingsmarker som innehåller mycket fosfor. Kotkaniemi I Yaras granulat förenas fin kvalitet med god löslighet Ett hårt gödselkorn håller för lagring och hantering. Kvävet i granulatet löser sig snabbt och fullständigt i fuktig jord, även om gödselkornets struktur fortfarande kan urskiljas. Fukthalten hos ett gödselkorn ska vara under en procent för att gödseln ska hållas användbar fram till spridningen. Detta ställer stora krav på granulatens hållfasthet och förpackningsmaterialet. Jämför t.ex. med torkad spannmål, vars fukthalt är ca 14 %. Gödselkorn av god kvalitet är jämstora och runda. Produkten får inte innehålla damm som täpper till gödselspridarens utmatning. Kornhårdheten hos finländska gödselmedel följs noga upp under tillverkningsprocessen, och granulatens hållfasthet säkerställs genom ytbeläggning med olja och fin talk. Beläggningen håller isär kornen under lagringen och gör varan lättrinnande. Kvaliteten hos salpeter förbättrades betydligt då Ulesalpeter år 1996 ersattes med Finlandssalpeter. Den nya råvarubasen och tillverkningstekniken eliminerar hos Finlandssalpetern den egenskap som är typisk för s.k. CANgödselmedel, vars granulat sönderfaller i varm temperatur. På våren stiger temperaturen i gödselsäckarna ofta flera gånger över 32 grader, vilket först gör att granulaten faller sönder. Vid fortsatt hög värme kan produkten svälla så att säcken spräcks. Sådan här gödsel går inte att sprida. utlösning av kväve från GranuLaten Gödselkorn av god kvalitet börjar upplösas när kornen efter spridningen kommer i kontakt med jorden. Kvävet i gödselkornen börjar utlösas när kornen kommer i kontakt med tillräcklig fukt. Om gödselkornen absorberar fukt från luften för lätt blir kornens yta fuktig, varefter gödseln blir omöjlig att sprida. De fuktiga kornen börjar sönderfalla alltför tidigt och klibbar vid varandra. forskning Ger kunskapen Yara Suomi undersöker gödselmedlens löslighet både på åkern och i kontrollerad laboratoriemiljö. Kvävets löslighet har undersökts bland annat i ett laboratorieförsök, där granulat av Finlandssalpeter och ammoniumnitrat spreds på ytan av lerjord. Båda granulaten innehöll kväve i både ammonium- och nitratform. Lerjorden var vid spridningen såningsfuktig eller lufttorr, dvs. torrast möjliga åkerjord. I försöket undersöktes hur en regnmängd på 2 mm påverkade utlösningen av kväve. Det visade sig att kväve utlöses något snabbare från granulat av ammoniumnitrat än från Finlandssalpeter. Skillnaden var ändå bara några timmar. Efter ett dygn hade kvävet från båda granulaten utlösts fullständigt. Av Finlandssalpetern kunde granulatens struktur ännu urskiljas. Detta kan ge oss den felaktiga uppfattningen, att en del av näringen inte ännu hade lösts. Den återstående delen av granulatet består av tillsatsämnen som används för att säkerställa lagringen (bl.a. klumpförebyggande ämnen) och spridningsegenskaperna. Tillsatsämnena är jämnt fördelade i kornen, och bildar en hållbar stomme, litet som människans skelett. Ren ammoniumnitrat saknar en sådan stomme, och har därför sämre lagrings- och hanteringsegenskaper än andra produkter. Talrika försök i olika förhållanden visar, att de små skillnader som finns i kvävets löslighet inte påverkar skörden. Tillgången på kväve i ett bestånd är alltså inte beroende av lösligheten hos det kväve som ingår i gödselgranulat avsedda för åkerbruk. Dessutom ska vi komma ihåg att grödorna inte heller behöver hela sin kvävemängd inom bara någon timme eller dag. Däremot visar fältförsöken, att en balanserad gödsling har en avgörande betydelse för skördens storlek och kvalitet. Därför innehåller t.ex. Finlandssalpeter förutom kväve också svavel. kompletteringsgödsla enligt förhållandena Det lönar sig att planera kompletteringsgödslingen under växtperioden enligt de rådande förhållandena. Torra somrar har resultatet av kompletteringsgödsling på vete varit bäst då gödseln besprutats på beståndet. Den andra vallskörden bör i torra förhållanden gödslas genast efter skörd. Det måste vara exceptionellt torrt för att inte markfukten eller nattdaggen ska räcka för att lösa upp kvävet i de granulat som spritts ovanpå jorden. I detta fall hindras kvävets rörlighet i markens ytskikt och växternas kväveupptagning i vilket fall som helst av torkan. Text: Forskningschef Raimo Kauppila, raimo.kauppila@yara.com 4 Yara Suomi Växtpressen 1/2011 Yara Suomi Växtpressen 1/2011 5

4 Kontroll av ekonomin är A och O På Karuby gård i Sjundeå väntar Anna och Tom lemström som bäst på att det djupa snötäcket skall smälta undan. Snön har gjort att tjälen är nästan obefintlig och det blir intressant att se hur de 17 hektaren höstvete har övervintrat. Text och bild: Mikael Jern På Karuby odlas spannmål och oljeväxter. Fram till år 2006 var sockerbetorna en viktig gröda. Ett resultat av betodlingen är välkalkade åkrar med ett ph som i medeltal ligger runt 6,8. Vete är den arealmässigt största grödan på gården och förutom höstsäden finns 26 hektar vårvete i odlingsplanen. Dessutom ingår det i planerna att så 17 hektar raps och antingen maltkorn eller havre på 20 hektar, beroende på hur priserna verkar utveckla sig. På några skiften är svavelvärdena sämre, vilket kräver högre svavelgivor, därför har en del YaraBela köpts in. Hittills har vi odlat havre varje år på gården, berättar Tom Lemström. Havren har inte varit en bulkvara utan säljs i säck som hästfoder. Förutom risken för övervintringsskador på höstsäden så finns det också andra frågetecken inför den kommande odlingssäsongen. Det handlar om de kraftiga prisvariationerna på spannmålen. Det är jättesvårt för planeringen med de turbulenta priserna i världen, konstaterar Anna Lemström. Priset för en stor del av den kommande rapsskörden är ändå redan fixerat. Om veteskörden blir normal så kommer vi att bli tvungna att sälja ett till två långtradarlass under skördesäsongen och åtminstone den mängden har vi också tänkt binda priserna för, berättar Tom. Anna och Tom konstaterar att det inte heller är bra att fixera priset på en alltför stor del av den kommande skörden. Den som gör kontrakt måste klara av att fylla kraven både då det gäller mängd och kvalitet. Planeringen blir ännu svårare då man även tar med prisutvecklingen på förnödenheter i beräkningarna. Det kan bli dubbelt fel om man binder spannmålen på förhand till ett lågt pris och priset på både spannmål och förnödenheter sedan stiger kraftigt, säger Tom. GödSeLn BeStäLLd i God tid Att ha kontroll på ekonomin är A och O för att kunna bedriva jordbruk, påpekar både Anna och Tom som tog över driften av gården år En del jordbrukare tycker att pappersarbetet är avskräckande, men i familjen Lemström är det inget problem. Anna är växtodlingsagronom till utbildningen medan Tom är diplomingenjör med produktionsekonomi som inriktning. Då det gäller gödselanskaffningarna har familjen Lemström varit ute i god tid inför den kommande växtsäsongen. Gödseln från Yara beställdes redan i juli och leveransen skedde i september. Valet av gödselleverantör har övervägts noggrant. Varje år kontrollerar vi priserna och prismässigt låg Yara bra till då vi gjorde beställningen senaste år. Gödselsortimentet på gården består till största delen av YaraMila Åkerns Y1 och Finlandssalpeter. På några skiften är svavelvärdena sämre, vilket kräver högre svavelgivor, därför har en del YaraBela med en kvävehalt på 26 procent och en svavelhalt på 14 procent köpts in. Förutom att hålla koll på de rörliga utgifterna och prisläget vid spannmålsförsäljningen så håller familjen de fasta kostnaderna nere genom maskinsamarbete. En stor del av maskinparken är gemensam med Toms far och bror som odlar en gård 15 km från Karuby Maskinsamarbetet fungerar bra på det avståndet. Vi tröskar till exempel alla mellanlager fulla på den ena gården och medan torkningen pågår så tröskar vi på den andra gården, berättar Tom. raps Ger flexibilitet Oljeväxterna kom in som en viktig gröda i växtföljden efter sockerbetorna. Att det blev just raps och inte rybs beror bland annat på den begränsade torkningskapaciteten. Rapsen tröskas senare än vetet, vilket ger flexibilitet vid torkningen. Med rybs skulle situationen vara en annan, säger Tom. Flera olika rapssorter har prövats, men senaste år blev det problem då rapsen tog skada av det ogräsbekämpningspreparat som användes. Vi kommer i år att pröva sorten Tamarin och hoppas att det skall fungera bättre, berättar Tom. Någon direkt vallodling finns inte på gården, men gröngödslingsvallar, naturvårdsåkrar och skyddszoner på sammanlagt 20 hektar ger omväxling i växtföljden. Skyddszonerna ligger på de åkrar som gränsar till Sjundeå å. anna och tom Lemström på karuby gård i Sjundeå är väl förberedda för den kommande växtsäsongen, trots att drivorna ännu är höga. Bredvid pulkan sitter familjens minsting fredrik. 8 Yara Suomi Växtpressen 1/2011