Verksamhetsberättelse 2008 Svenska Brukshundklubben

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Svenska Brukshundklubben webbupplaga

2 Översikt Året har ur många synvinklar varit positivt för Svenska Brukshundklubben och även för hundägandet i stort i Sverige. Medlemsutvecklingen har dock varit negativ och totalt har Svenska Brukshundklubben nu medlemmar. I denna siffra ingår inte delbetalande medlemmar. I Brukshundklubbens stadga står inskrivet att ett av organisationens mål är att vara Sveriges hundägares hundsport- och utbildningsorganisation, och organisationen arbetar kontinuerligt för att leva upp till detta. Förbundet satsar på att skapa utbildningar med hög kvalitet, och har under året avslutat en allmänlydnadslärarutbildning vilken resulterade i att 14 personer certifierades. En tävlingslärarutbildning startade under året där elva medlemmar deltog. Brukshundklubbens coachutbildning har avslutats och tolv personer har tilldelats titeln SBK-coach. I augusti avhölls en utvecklingskurs för lärare med inriktning på specialdressyr där 22 lärare deltog. Symposieturnen Påverkan eller åverkan startades under året i samarbete med Studiefrämjandet. Turnén startade i Upplands Väsby där cirka 200 personer deltog och fortsatte därefter i Örebro med lika många deltagare. Vid kongressen deltog 79 ombud, vilka hade ett antal viktiga frågor att besluta om. Kongressen beslutade enhälligt i två omröstningar, i maj och september, att en ny grundstadga ska gälla från den 1 januari Kongressen beslutade vidare att samtliga stadgar som omfattas av den nya grundstadgan ska revideras och börja gälla senast den 1 januari Vidare beslutade kongressen att införa en personlig licens för tävlande med skyddshundar, att förkorta anmälningstiden för Mentalbeskrivning Hund (MH) och Mentaltest (MT) samt att återinföra fullbokat extra MH för uppfödare. Arbetet med implimenteringen av målstyrning i organisationen har fortsatt under året. En styrgrupp för målstyrning har arbetat under året och har arrangerat två arbetshelger med förbundsstyrelsen på temat målstyrning. Kursgården Kydingeholm har använts flitigt för centrala kurser och konferenser, och har varit mycket uppskattad. Ett antal rasklubbar har använt kursgården för styrelsemöten, årsmöten och andra sammankomster. Vidare har ett stort antal medlemmar genomfört träningsläger, kennelträffar och mycket annat på Kydingeholm. PR- och informationskommittén genomförde den oktober en varumärkeskonferens för rasklubbar, distrikt, sektorer och kommittér, vilken samlade 25 diskussionsbenägna deltagare som bidrog med mycket material, tankar och idéer kring det påbörjade varumärkesarbetet. Den juli genomfördes en mentaltestdomarutbildning på Kydingeholm med tio deltagare. Samtliga deltagare blev godkända. 96 personer har deltagit vid mentaltestdomarkonferens den 31 maj, 1 juni och juli på Kydingeholm. Under året har en exteriörbeskrivarutbildning genomförts på Kydingeholm, där 14 personer deltog. Av dessa godkändes elva personer vid examinationen den 8-9 november. Den september genomfördes en exteriörbeskrivarkonferens för Brukshundklubbens samtliga raser på Kydingeholm, där även en avelsmålsoch uppfödarkonferens genomfördes den oktober. Tävlingsverksamheten inom bruks ligger på samma nivåer som föregående år när det gäller antalet starter, lydnadsproven har ökat med cirka starter och antal starter i IPO-BHP och BSL ligger på ungefär samma nivåer som föregående år. Tävlingsverksamheten i agility har ökat under året, både vad gäller antalet starter och antalet tävlingar. Under har 162 nya ekipage tillförts Hemvärnet, målet var 200 stycken. Målet kan sägas ha uppnåtts då ett antal hundar som utbildats under kommer att provas i början av Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

3 Samarbete med myndigheter, organisationer och företag Svenska Brukshundklubben har, för att kunna genomföra sin omfattande verksamhet, en nära kontakt med många myndigheter, organisationer, företag och enskilda personer. Ett kontinuerligt samarbete mellan Brukshundklubben och omvärlden är viktig för att upprätthålla det förtroende som Brukshundklubben åtnjuter samt för att öka förståelsen för den verksamhet Brukshundklubben bedriver. Svenska Brukshundklubben är ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK) som den största specialklubben, då SKK är en så kallad paraplyorganisation för hundverksamheten i Sverige. Brukshundklubben har ett nära samarbete med SKK i hund- och organisationsfrågor liksom frågor rörande Brukshundklubbens ställning som landets största utbildare av hundägare. Sveriges Hundungdom är Brukshundklubbens och övriga SKK:s ungdomsförbund. Genom det dubbla medlemskapet har många ungdomar valt Brukshundklubben som sin specialklubb. Samarbetet mellan ungdomsförbundet och Brukshundklubben regleras genom ett samarbetsavtal. Svenska Draghundsportförbundet (SDSF) bedriver hundkörning i tävlingsform. SDSF har ett samarbetsavtal med Brukshundklubben, vilket bland annat innebär att Brukshundklubben stödjer SDSF ekonomiskt i de delar där Brukshundklubbens medlemmar deltar i SDSF:s verksamhet. SDSF ansvarar för tävlingsverksamheten medan Brukshundklubben svarar för meritering av hundarna. Utbildningen av tjänstehundar till totalförsvaret har skett i nära samarbete med representanter för Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Försvarsmaktens hundtjänstenhet och Brukshundklubben har ett nära samarbete i utbildningsfrågor. Även flottiljer, militärdistriktsgrupper och räddningsskolor har varit Brukshundklubben behjälpliga och har givit ett mycket värdefullt stöd till tjänstehundsverksamheten. Brukshundklubben är även medlem i Centralförbundet Folk och Försvar och i den internationella räddningshundsorganisationen Internationale Rettungshundeorganisation (IRO). Svenska Brukshundklubben är medlemsorganisation i Studiefrämjandet och har stora möjligheter att genomföra sin utbildning i en folkbildningsinriktad anda. Brukshundklubben är, när det gäller antal studiecirklar och antal deltagare, en av de största medlemsorganisationerna inom Studiefrämjandet. Ett centralt samarbetsavtal finns mellan organisationerna där de viktigaste områdena för samarbetet gäller utbildningsinsatser för Brukshundklubbens handledare, instruktörer och lärare samt funktionärsutbildning. Brukshundklubben har ett samarbetsavtal med Agria Djurförsäkring AB avseende bland annat medlemsrabatt vid försäkring av hund. Avtalet gäller till och med 2009 och ger bland annat ersättning till förbundet för förebyggande utbildningsinsatser, landslagsdräkter, stipendier med mera. Brukshundklubben har en representant i Agrias smådjurskommitté där främst försäkringsvillkor och förslag till förbättringar diskuteras. Förbundet har även ett centralt avtal med White Label som avser att erbjuda attraktiva sakförsäkringslösningar till Brukshundklubbens medlemmar i namnet SBK Försäkring. Många sponsorer har bidragit med medel till arrangörerna vid större utåtriktade verksamheter såsom mästerskapstävlingar. Förbundets distrikt och lokalklubbar har erhållit ett brett och värdefullt stöd från myndigheter, organisationer, många företag och enskilda personer, till vilka förbundet önskar framföra ett varmt tack. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 3

4 Ekonomi Regional och lokal förvaltning Distrikt, lokal- och rasklubbar är egna juridiska personer och har därmed egen ekonomisk förvaltning, vilken ligger utanför ramen för denna berättelse. Central förvaltning Förbundets intäkter härrör sig främst från medlemsavgifter samt anslag och bidrag. Medlemsavgifter är uppdelade i en central och en lokal avgift. Den lokala avgiften varierar från klubb till klubb. Den centrala avgiften, vilken kommer förbundet till del, har under varit 250 kronor för helbetalande medlem. För övriga kategorier uttas endast lokal avgift. Ungdomsavgiften för det dubbla medlemskapet används för att täcka del av kostnaderna för tidningen Brukshunden till denna medlemskategori. Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten anslår medel till Brukshundklubben. Det gäller för verksamhet som försvarsinformation samt rekrytering och utbildning av personal och hundar som kan tjänstgöra inom totalförsvaret. Brukshundklubben har även erhållit bidrag till administration och ledning för förbundets direkta omkostnader för frivilligverksamheten. Medel från samarbetsavtal med olika företag, främst Agria Djurförsäkring AB och White Label, ger välkomna tillskott till förbundet. Resultaträkningen visar ett underskott på tusen kronor (kkr). Nedan följer en förklaring av intäkter och kostnader: Intäkter Medlemsintäkterna har gått något under budget Bland statliga anslag finns till största delen ersättning från organisationsstödet gällande lärarutbildning och administrationsersättning Kursgården Kydingeholm har haft ungefär de intäkter som budgeterats Förlagsverksamheten har sålt för cirka 700 kkr under budget Sponsorintäkterna har gått drygt 100 kkr under budget Brukshundens intäkter består av annonsförsäljning, ersättning från organisationsstödet samt prenumerationer Övriga intäkter har gått cirka 500 kkr under budget. Den största anledningen till detta är uteblivna intäkter för stambokföringsavgifter då det program som skulle göra det möjligt att rapportera in tävlingsresultat elektroniskt ännu inte har blivit klart. Kostnader Personalkostnader De största kostnaderna för personal är löner, sociala avgifter, premier för kollektiva pensionsförsäkringar, semesterlöner, utbildning och övertidsersättningar. Dessa har gått över budget, framför allt på grund av semesterlöneskuld som fanns per den 31 december samt utbetalning av innestående semester och övertid för Roland Pettersson som avled i februari. Lokalkostnader förbundskansliet Lokalkostnaderna har gått något under budget. I dessa kostnader ingår lokalhyra, elkostnader, städning samt kostnader för inbrottslarm. Kontorskostnader I denna post ingår kostnader för förbrukningsmaterial, leasing av kontorsmaskiner, serviceavtal och vissa trycksaker. 4 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

5 IT-kostnader Här återfinns kostnader för dataprogram, licensavgifter, underhållsavtal, supportavtal samt datautrustning som inte kan ses som inventarier. Dessa kostnader har gått cirka 130 kkr över budget. Till stora delar kan detta förklaras av att vissa inköp som tidigare år har bokförts som inventarier nu istället måste kostnadsföras direkt. Därmed har kostnaden för avskrivningar gått under budget. Kommunikationskostnader Kommunikationskostnaderna består av kostnader för porto, telekommunikation och Internet. Dessa har under gått något under budget. Kydingeholm Kostnaderna för kursgården Kydingeholm ligger i stort sett på budget. Organisation Här återfinns kostnader för förbundsstyrelsens möten, organisationskonferens, kongress, valberedning samt förbundsstyrelsens uppdrag. Dessa har under gått cirka 300 kkr över budget, framför allt beroende på förbundsstyrelsens arbete med målstyrning. Förlagsverksamhet Kostnaderna för förlagsverksamheten har hamnat något över budget. Detta beror främst på flytt av förlagsverksamhet och dess lager till Online i Lund AB samt avskrivningar av gamla produkter som inte går att sälja. Brukshunden De största kostnaderna för tidningen Brukshunden har under året varit redaktion och grafisk produktion, portokostnader, tryckkostnader och provisioner för annonsförsäljning. Här ingår även kostnader för redaktionsrådet. Kostnaden har överstigit budget med cirka 300 kkr, dels beroende på att upplagan varit större än budgeterat, dels på grund av ökade kostnader för annonsförsäljning och porto. Övriga gemensamma kostnader I dessa kostnader ingår revisionskostnader, kostnader för trycksaker, företagsförsäkringar, bankkostnader samt debitering av moms från Brukshundservice Sverige AB till Svenska Brukshundklubben. Dessa kostnader har gått cirka 400 kkr över budget på grund av upptryckning av nya medlemsavier, tryckkostnad för ny broschyr gällande Brukshundklubbens dressyrpolicy, nytryck av Brukshundklubbens presentationsbroschyr samt kostnader för den konsult som arbetar med försäljning av sponsring. Kommittéer och sektorer Draghundssektorn har gått något över budget. Övriga sektorer och kommittéer ligger på eller under budget. Landslagskostnader Kostnaderna för landslagen har gått något över budget. Finansiella poster De finansiella posterna består av ränteintäkter samt nedskrivning av värdet på de fonder som Svenska Brukshundklubben innehar. Resultat- och balansräkningar Ekonomisk sammanställning för följer nedan i uppställning enligt årsredovisningslagen. Dock finns en enklare redovisning i bilaga 1. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 5

6 Resultaträkning - koncern (Samtliga siffror är angivna i kronor) Not Intäkter Nettoomsättning Medlemsavgifter Anslag Övriga rörelseintäkter Rörelsekostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och resultatliknande poster Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT SM-vinnaren i skydd, Frida Sundberg och Blackneck s A Best från Nedansiljan BK 6 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

7 Balansräkning - koncern (Samtliga siffror är angivna i kronor) TILLGÅNGAR KONCERN Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER KONCERN Not Eget kapital Bundet eget kapital Bundna reserver Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Fonder Garantifond SBK-GE Capital 0 0 TP:s fond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 7

8 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Garantiförbindelse Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag Resultaträkning - moderföretag Svenska Brukshundklubben Organisationsnummer (Samtliga siffror är angivna i kronor) Not Intäkter Nettoomsättning Medlemsavgifter Anslag Övriga rörelseintäkter Rörelsekostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och resultatliknande poster Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

9 Balansräkning - moderföretag Svenska Brukshundklubben Organisationsnummer (Samtliga siffror är angivna i kronor) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsätttningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Eget kapital 7 Fritt eget kapital Balanserad vinst Lämnade aktieägaretillskott Årets resultat Summa eget kapital Fonder Garantifond Minnesfonden TP:s fond Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 9

10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Företaget tillämpar den EU-anpassade årsredovisningslagen, och följer Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Varulager Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendation nummer två, Redovisning av varulager, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-ut-principen, respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av de direkta tillverkningskostnaderna samt skäligt pålägg för indirekta kostnader. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivning enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivning tillämpas: Koncernen Moderbolaget Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5 år - Datorer 3 år - 10 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

11 Koncernredovisning NOT 1 PERSONAL Medelantalet anställda Varav män Varav män Moderbolaget Sverige % % Totalt i moderbolaget % % Dotterföretag Sverige - - Koncern totalt % % Upplysning om sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 4,6 % 2,9 % Långtidssjukfrånvaro Sjukfrånvaro för män 4,4 % 0,6 % Sjukfrånvaro för kvinnor 4,7 % 3,3 % Sjukfrånvaro anställda - 29 år 0,0 % 4,9 % Sjukfrånvaro anställda år 6,4 % 3,4 % Sjukfrånvaro anställda 50 år - 1,0 % 0,6 % Den totala sjukfrånvaron avses i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidsfrånvaro redovisas inte på grund av undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgift inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller uppgiften kan hänföras till enskild individ. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner & Sociala Löner & Sociala ersättningar kostnader ersättningar kostnader Moderbolaget (varav pensionskostnad) ( ) ( ) Dotterföretag KONCERN TOTALT NOT 2 INVENTARIER Ackumulerade anskaffningsvärden Koncern Moderbolag Vid årets början Nyanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 11

12 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan PLANENLIGT RESTVÄRDE VID ÅRETS SLUT NOT 3 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Koncernen Ränteintäkter, övriga Reavinst avyttring värdepapper Moderbolaget Ränteintäkter, övriga Reavinst avyttring värdepapper NOT 4 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Koncernen Räntekostnader Reaförlust avyttring andelar Nedskrivningar placeringar Moderbolaget Räntekostnader Reaförlust avyttring andelar Nedskrivningar placeringar Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

13 NOT 5 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Moderbolag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Bokfört värde vid årets slut Spec av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag Antal Antal Bokfört Dotterföretag/orgnr/säte andelar i % värde Brukshundservice Sverige AB, % , Stockholm NOT 6 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Koncern Moderbolag Lokalhyra Förutbetald leasing Bidrag och bonus Förutbetalda kostnader Brukshunden Övriga poster NOT 7 EGET KAPITAL Aktieägartillskott med villkorlig återbetalningsskyldighet uppgår till ( ). NOT 8 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncern Moderbolag Semesterlöneskuld Sociala avgifter Särskild löneskatt Reserveringar Övriga poster Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 13

14 Organisation Medlemmar Förbundets medlemsantal uppgick per den 31 december till stycken, en minskning med 2,7 procent jämfört med. Förändring / 14 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse Hedersledamöter 0 % Ständiga medlemmar 0 % Helbetalande medlemmar -3,4 % Familjemedlemmar -2,4 % Ungdomsmedlemmar 4,1 % Summa -2,7 % Distrikt och klubbar Antal distrikt är, liksom, 18 stycken. Inga nya lokalklubbar har bildats under året. Vid utgången av är därmed antalet lokalklubbar 291 stycken (varav sex upplösta) och rasklubbar 16 stycken. Förteckning över distrikt, lokalklubbar och rasklubbar finns i bilaga 3. Kongress Kongressen, Svenska Brukshundklubbens högsta beslutande organ, samlades den maj på Hotel Gothia Towers, Göteborg. Antal kongressombud var 79 stycken. Utöver behandling av verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och budget behandlades bland annat 16 motioner och två förslag från förbundsstyrelsen. Organisationskonferens Konferens för distriktens och rasklubbarnas ordföranden anordnades den januari på Scandic Hotel, Upplands Väsby. Förutom dessa deltog förbundsstyrelsen och representanter för kommittéer och sektorer. Vid konferensen diskuterades bland annat budget- och verksamhetsplanering, målstyrning och stadgeöversynen. Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen (FS) har sedan kongressen den maj haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Staffan Thorman, förbundsordförande (Knivsta), Ionie Oskarson, 1:e vice ordförande (Fjärås), Anders Dahlstedt, 2:e vice ordförande (Lilla Edet), Rolf Weiffert, skattmästare (Åhus), Judith Granberg, (Västerås), Anders Ekholm (Eskilstuna), Birgitta Forsberg (Östersund), Tomas Knuutila (Nacka), och Maritha Östlund-Holmsten (Gyttorp). Suppleanter: Annika Sällvik (Staffanstorp), Nina Christoffersson (Insjön) och Katinka Ryttse (Åby). Verkställande utskott Förbundsstyrelsens verkställande utskott (VU) har bestått av Staffan Thorman (Knivsta), Ionie Oskarson (Fjärås), Anders Dahlstedt (Lilla Edet) och Rolf Weiffert (Åhus). Sammanträden Under året har förbundsstyrelsen (FS) och verkställande utskottet (VU) sammanlagt haft 10 protokollförda sammanträden enligt nedan: Sammanträden Datum FS 25 januari, 29 februari, 16 maj, 18 maj, 13 juni, 22 augusti, 3 oktober och 14 november VU 15 oktober och 14 december

15 Förbundsstyrelsens representanter Staffan Thorman Ionie Oskarson Anders Dahlstedt Rolf Weiffert Judith Granberg Anders Ekholm Birgitta Forsberg Maritha Östlund- Holmsten Tomas Kuutila Annika Sällvik Nina Christoffersson Katinka Ryttse Generalsekreterare har varit Peter Rimsby. Antal anställda har varit 17 personer fördelat på 15 tjänster. Revisorer Ordinarie revisorer under året har varit auktoriserade revisorn Kerstin Hedberg (Stockholm) och Eleonor Lindahl (Stenungsund). Revisorssuppleanter har varit auktoriserade revisorn Peter Olofson (Stockholm) och Carina Lindström (Kåge). Peter Rimsby (GS) Valberedning Valberedningen har under året bestått av Barbro Olsson, ordförande (Kopparberg), Tommy Blomquist (Aneby), Kent Andersson (Hällefors), Iréne Karlsson, suppleant (Hjo) och Ulla Hemmings, suppleant (Vegby). Centrala kommittéer som har varit verksamma under året: Kommittén för hundars mentalitet PR- och informationskommittén Rasklubbarnas samarbetskommitté (RASK) Centrala sektorer som har varit verksamma under året: Agilitysektorn Draghundssektorn Hundägarutbildningssektorn Rasutvecklingssektorn Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 15

16 Tjänstehundssektorn/Försvarsmaktsgruppen Tjänstehundssektorn/Räddningsgruppen Tävlingssektorn FS arbetsgrupper som har varit tillsatta under året: AG Bruksprov AG Funktionärsetiska regler AG Målstyrning AG Nordisk bruksgren i FCI AG Rallylydnad AG SBKs Historik AG SM-arrangemang AG Stadgar Kommittéernas ledamöter, sektorledningar och arbetsgrupper redovisas i bilaga 2. Representation Svenska Brukshundklubben har under året varit representerad i följande organisationer: Organisation Agrias Produktkommitté, smådjur Folk och Försvar Svenskt Friluftsliv (fd FRISAM) Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS) Internationella Räddningshundsorganisationen (IRO) Samverkande Organisationer (SVO) Studiefrämjandets förbundsstämma Sveriges Hundungdoms ungdomsråd Sveriges Hundungdoms representantskapsmöte Representant från SBK Peter Rimsby (GS) Katarina Swahn (FK), suppleant Jöran Wikbladh (Sundborn) Peter Rimsby (GS), suppleant Peter Rimsby (GS) Jöran Wikbladh (Sundborn) Peter Rimsby (GS), suppleant Leif Sundberg (Linköping) Peter Rimsby (GS) Anne-Marie Folkesson (FK) Ola Folkesson (Lund) Ola Folkesson (Lund) 16 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

17 Förbundsstyrelsens uppdragsuppföljning från kongressen Nedan lämnas en redovisning över de uppdrag som förbundsstyrelsen fick vid kongressen. Paragrafen i rubriken hänvisar till protokollet för kongressen. Paragraf: 22 Ärende: Representation i myndigheter och organisationer. Uppdrogs åt FS att utse representanter till myndigheter och organisationer Uppföljning: Beslutades av FS på det konstituerande sammanträdet den 18 maj (Jfr FS nr 4 112/). Paragraf: 24 Ärende: Motion nr 2 angående inteckningskort i stället för pokaler avslogs. Uppdrogs åt FS att utreda frågan vidare. Uppföljning: FS har beslutat att inte lägga fram något förslag då det inte är möjligt att genomföra inteckningskort pga. den stora administrationsbelastning dessa skulle innebära. Paragraf: 24 Ärende: Motion nr 3 angående ekonomiskt stöd till SM arrangörer avslogs. Uppdrogs åt FS att besluta i frågan när AG SM-arrangemang slutfört sitt arbete. Uppföljning: FS har uppdragit till Utskottet för medlemsaktiviteter att se över formerna för detta. Paragraf: 24 Ärende: Motion nr 9 angående kortare ansökningstid för extra MH och MT bifölls. Uppföljning: FS har skickat in ansökan till Kennelklubben i oktober med begäran om ändring av bestämmelser för MH och MT. Förändringen har genomförts vad gäller MH, däremot har Kennelklubben nekat förändringen gällande MT då vi just nu genomgår en provperiod för MT. I samband med att vi begär förändringar i regelverket då provtiden har gått ut, kommer denna förändring att begäras. Om förändringen godkänns kommer detta att gälla från den 1/ Paragraf: 24 Ärende: Motion nr 15 angående återbetalning av anmälningsavgift till bruks/lydnadsprov avslogs. Uppdrogs åt FS att se över vilka juridiska möjligheter som finns att kvarhålla betalning om återbetalningskonto inte uppges vid anmälan samt se till att fält för kontonummer tas med i utvecklingen av tävlingskalendern. Uppföljning: Juridiskt möter detta inget hinder under förutsättning att klar och tydlig information ges vid anmälningstillfället. Enligt Kenneklubben finns heller inga krav på att detta ska införas i regelverket. Frågan tas upp på FS-sammanträdet i maj Paragraf: 24 Ärende: Motion nr 16 angående inomhustillägg vid lydnadstävlingar avslogs. Uppföljning: FS har beslutat att en extra anmälningsavgift om max 20 kr per tävlande får tas ut vid inom husarrangemang i lydnad (Jfr FS nr 5 138/). Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 17

18 Kansliorganisation Kanslipersonalen har under året varit indelad i fyra huvudgrupper: 1. Verksamhetsgruppen med fem personer som arbetar med sektorer och kommittéer, dock inte tjänstehundssektorerna. Anne-Marie Folkesson har varit ansvarig för gruppen. 2. Tjänstehundsgruppen med tre personer som arbetar med tjänstehundsfrågor. Ansvarig för gruppen har under årets första fem månader varit Helen Lager. Under resterande del av året har gruppen svarat till Generalsekreteraren. 3. Ekonomigruppen med bestående av tre personer som arbetar med löpande redovisning, arvoden, löner, rapportering och bokslut. Ekonomiansvarig har varit Marie Grönberg. 4. Övrig administration som består av sex personer vilka arbetar med organisation, PR/Info, IT, växel, försäljning och medlemsregister. Gruppen har under året svarat till Generalsekreteraren. IT-verksamhet Brukshundklubben arbetar aktivt med att finna bättre kommunikationslösningar gentemot våra medlemmar. Ett ständigt arbete pågår när det gäller att finna kostnadseffektiva lösningar som kan vara till gagn för alla parter. Ambitionen är att framtida lösningar samt intern infrastruktur ska bygga på väletablerade produkter och, i den mån möjlighet finns, microsoftbaserade lösningar. Det största projektet under året har varit implementeringen av extranätet Fido. Brukshundservice Sverige AB Det av Brukshundklubben helägda serviceföretaget Brukshundservice Sverige AB bildades 1992 för att hantera administrativ service såsom hyra av lokaler, maskiner och inventarier samt förlagsverksamhet. Styrelse för bolaget har varit: Ordförande Staffan Thorman Ledamot Ionie Oskarson Ledamot Rolf Weiffert Ledamot Anders Dahlstedt VD Peter Rimsby Varken styrelse eller VD har under året erhållit arvode för sina uppdrag i bolaget. Tidningen Brukshunden Chefredaktör har under året varit Gunnar Lindgren, som även haft det övergripande ansvaret för produktionen. Generalsekreteraren är ansvarig utgivare. Tidningen har under året utkommit med åtta nummer. Upplagan är enligt TS officiellt reviderad till exemplar, vilket är en minskning med 900 exemplar jämfört med föregående år. Tidningen har sedan ett antal år särskilda ungdomssidor i samarbete med Sveriges Hundungdom, som på detta sätt fått tillbaka sin nedlagda tidning HundarHundar. Enligt FS beslut ska varje nummer av Brukshunden innehålla åtta ungdomssidor. Brukshunden har också distribuerats till samtliga medlemmar i Sveriges Hundungdom, som för detta ersätter Brukshundklubben med 30 kronor per medlem som inte valt Brukshundklubben som specialklubb inom konceptet Dubbelt medlemskap. Tidningen har speglat rörelsens verksamheter och varit forum för debatt och information. Tävling, utbildning, avelsfrågor, dressyrmetoder och tjänstehundsverksamhet är och ska vara viktiga och levande delar i vår verksamhet, och har därför fått mycket utrymme. Tävlingskalendern har ingått som bilaga i A4-format i Brukshunden nummer 7/. Tävlingskalendern omfattar 32 sidor, varav sex annonssidor. 18 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

19 Verksamheter Centrala kommittén för hundars mentalitet Kommittén för hundars mentalitet har till uppgift att bedriva och utveckla verksamhet för att kontrollera och följa upp hundars mentalitet. Kommittén ska informera om vikten av hundars mentala egenskaper och därigenom verka för ett medvetet avelsarbete. Kommittén för hundars mentalitet har under året bestått av Torbjörn Eriksson (ordförande), Owe Andersson, Anne-Chaterine Edoff, Inga-Lill Larsson och Ann Olsson som har avhållit 13 protokollförda möten. Mentaltestdomarutbildning Mentaltestdomarutbildning med tio deltagare, där samtliga blev godkända, arrangerades mellan den juli. Utbildningen genomfördes på Kydingeholm. Mentalbeskrivarkonferens Mentaltestdomarkonferens med totalt 96 deltagare genomfördes den 31 maj och 1 juni och juli på Kydingeholm. Möte med FHTE, Polisen och SLU. Den 24 februari genomförde kommittén ett möte med FHTE, polisen och SLU. följande frågor behandlades: Nomenklatur Mentalitet I praktiken förekommande test funktionsprov Översyn Mentalbeskrivning Hund (MH) Kommitténs arbetsgrupp Översyn MH har fortsatt sitt arbete med analyser av de olika momenten och behov av ev. förändringar. Gruppen samverkar med SU och SLU, vilket har haft betydelse för att ett flertal vetenskapliga forskningsprojekt och utvärderingar av MH startats även under. Övrigt Utbildning av mentalbeskrivare har under året genomförts i distriktsregi. Kommittén har utsett examinator till slutprovet. Arbetsgruppen MH som Verktyg har fortsatt arbetet med att se över hur MH kan användas, vem har nytta av MH och varför vi bör få fler uppfödare att använda MH som en del i avelsarbetet. Arbetet har skett i samarbete med Centrala Rasutvecklingssektorn. En arbetsgrupp tillsattes för att färdigställa Miljö- och Funktionsprovet. Provverksamhet genomförs nu ute i distrikt/rasklubbar. Kommittén har representerat på konferenser och på kongressen. Kommittén har ett fortsatt samarbete med Finska Kennelklubben och Islands Kennelklubb avseende utbildning av olika funktionärer inom Mentalbeskrivning Hund (MH). En första kontakt med Spanska Kennelklubben avseende mentalitet har etablerats. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 19

20 Mentalbeskrivning Totalt har hundar mentalbeskrivits under året. Brukshundklubben och dess rasklubbar har beskrivit hundar (varav av brukshundras). Övriga (1 121 hundar) har beskrivits av avtalsanslutna klubbar/ organisationer. Antalet beskrivna hundar av Brukshundklubbens raser fortsätter att minska. Ras Australian Shepherd Australisk Cattledog Australisk Kelpie Beauceron Belgisk Vallhund/Groenendael Belgisk Vallhund/Laekenois Belgisk Vallhund/Malinois Belgisk Vallhund/Tervueren Berger Picard Bouvier des Flandres Boxer Briard Collie Dobermann Hollandse Herdershond Hovawart Riesenschnauzer Rottweiler Schäfer Svart Terrier Totalt Korning Nedan redovisas antalet korade hundar fördelade på ras. Titeln Korad innebär godkänd mentaltest, godkänd exteriörbeskrivning samt HD au (utan anmärkning). Ras gk/ej gk Mentaltest gk/ej gk mentaltest 20 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse gk/ej gk mentaltest * 2004* Australian Shepherd 23/10 16/7 35/ Australisk Cattledog 6/2 4/1 7/ Australisk Kelpie 29/8 28/8 27/ Beauceron 8/1 5/1 6/ Belgisk Vallhund/Groenendael 9/5 3/7 10/ Belgisk Vallhund/Laekenois 1/1 0/1 0/1 4 1 Belgisk Vallhund/Malinois 37/5 27/5 49/ Belgisk Vallhund/Tervueren 29/12 11/12 66/ Berger Picard - - 0/1 - - Bouvier des Flandres 2/2 2/5 9/ Boxer 134/20 80/19 254/ Briard 11/12 19/21 48/ Collie Collie långhår 18/24 11/24 44/ Collie korthår 16/15 3/3 11/ Dobermann 48/17 7/22 72/ Hollandse Herdershond Hollandse Herdershond korthår 2/1 2/ Hollandse Herdershond långhår - - 2/0 - - Hollandse Herdershond strävhår - 1/ Hovawart 56/36 46/26 84/ Riesenschnauzer Riesenschnauzer svart 22/6 18/6 93/ Riesenschnauzer P & S - 1/4 2/2 - - Rottweiler 238/48 196/52 330/ Schäfer 280/46 305/34 522/ Svart Terrier 6/5 1/2 3/4-3 Totalt 975/ / / * Statistiken t o m 2005 redovisar endast antalet mentaltestade hundar utan fördelningen godkänd/ej godkänd.

21 Rasklubbarnas samarbetskommitté Rasklubbarnas samarbetskommitté (RASK) har bestått av en representant från varje rasklubb för vilka Brukshundklubben har avelsansvar. Ordförande för kommittén var Barbro Olsson. RASK har under året haft två protokollförda möten. Arbetet har under året bestått av diskussioner kring inrättande av vallprov. Samarbetet med Brukshundklubbens kommittéer och sektorer har varit mycket bra. Rasklubbarna har också under senare delen av året arbetat med hur man fortsättningsvis ska kunna ha ett samarbetsforum med inriktning på att bistå den nya organisationen i arbetet med rasklubbsfrågor. Centrala PR- och informationskommittén Brukshundklubbens PR- och informationskommittés uppdrag är att ha ett övergripande helhetsgrepp över kommunikationsverksamheten inom Brukshundklubben genom att ha en strategisk snarare än en operativ roll. Genom informationsinsamling, analys och utvärdering, samt strategier, policies och mallar ska den strategiska kommunikationsverksamheten skapa verktyg så att det underlättar för varje verksamhetsområde att nå sina målsättningar. PR- och informationskommitténs roll är också att kvalitetssäkra på vilket sätt Brukshundklubben för fram sitt budskap. Detta genom att ta del av informationsinnehåll, renodla kommunikationskanaler och granska formen på den information som Brukshundklubben sänder ut till sina målgrupper. Kommittén för PR och information har under året bestått av Anna Persson (ordförande), Titti Godén och Jeanette Forssman. Kommittén har haft fem protokollförda möten under året. Representation Årets representation inleddes i januari med informationsmonter på MyDog i Göteborg. På tjänstehundssektorns utbildningskonferens närvarande kommittén och informerade om extranätet Fido. Detsamma skedde på Kongressen i Göteborg i maj. På Världsutställningen i Stockholm i juli och på Hund08 anordnade kommittén en informationsmonter. På SM i Bruks och IPO som arrangerades i Västerås arrangerade och bemannade kommittén Brukshundklubbens informationstält. Konferenser Den oktober anordnade kommittén en varumärkeskonferens för distrikt, rasklubbar, kommittéer och sektorer. 25 diskussionsbenägna deltagare bidrog till massor av material, tankar och idéer till det påbörjade varumärkesarbetet. Aktiviteter Varumärkesarbetet inleddes under året med en Brand Wheel-övning som gick ut på att hitta organisationens kärnvärden vad står vi för? I övningen deltog handplockade personer från olika delar av vår organisation som under ledning av två kompetenta konsulter bland annat kom fram till fyra ledord för Brukshundklubbens verksamhet; kunskap, engagemang, glädje och nytta. Extranätet Fido lanserades i maj. På grund av ett något krångligt inloggningsförfarande har mycket fokus legat i att hjälpa medlemmar med inloggningar, men vi har också kunnat utveckla vissa funktioner som efterfrågats av medlemmarna. Dessa är främst den digitala årskalendern och arbetsrummen. Brukshundens redaktionsråd spelar en viktig roll som bollplank till redaktionen och att föra fram medlemmarnas synpunkter om tidningens utformning och utseende. Redaktionsrådet har haft ett möte under året och diskuterade då Brukshundens innehåll och layout som kommer få effekter på tidningen framledes. Två nya informationsbroschyrer har producerats; dressyrpolicyn Hunden i Svenska Brukshundklubben och en rekryteringsbroschyr för Hundtjänstskolan. Vår informationsfolder om Svenska Brukshundklubben fick en ansiktslyftning i år och finns i uppdaterad version att beställa från kansliet. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 21

22 Centrala agilitysektorn Agilitysektorns uppdrag har varit att arbeta för att utveckla sporten och skapa fler starter per år. Det har agilitysektorn bland annat gjort genom att informera, entusiasmera och organisera distrikt och klubbar till ökad verksamhet vad gäller kursverksamhet, funktionärsutbildning och tävlingsarrangemang. Sektorn har informerat om agilityverksamhet i Brukshunden, via hemsidan och genom andra aktuella informationskanaler. Sektorn har vidare arbetat för att agilityansvariga och/eller agilitysektorer ska finnas i varje distrikt och lokalklubb. Målen för verksamheten anser sektorn vara uppnådda. Agilitytävlandet fortsätter att öka, vilket tyder på stor verksamhet på klubbarna. Svenska Agilitylandslaget har haft stora framgångar under året. Fram till kongressen i maj bestod sektorn av Dag Brück (ordförande), Eva Bertilsson, Yvonne Fång, Håkan Ericson och Mija Jansson. Efter kongressen tog Yvonne Fång över ordförandeskapet. Sektorn utökades även med Ola Bergh och Camilla Brundin. Sektorn har haft fem möten under året, varav två telefonmöten. Representation Sektorn har varit representerad vid kongressen, budgetmöte, centrala utskotts- och arbetshelgen, organisationskonferens, Brukshundens redaktionsråd och FS arbetsgrupper. Sektorn var även representerad vid agility-sm, VM i Helsingfors, Finland och NordM i Hamar, Norge. Utbildning Ingen utbildning genomfördes under året. Åtta nya domare blev auktoriserade (kursen gick ). Konferenser Den mars arrangerade sektorn årets centrala konferens för distriktsansvariga i agility. Konferensen hölls på Kydingeholm och på programmet stod bland annat SM, distriktsarbete och tävlingsfrågor. De flesta av Brukhundklubbens distrikt var representerade. Dessutom deltog representanter för Sveriges Hundungdom och Kennelklubbens länsklubbar. Aktiviteter Sektorn har genom landslagsledningen Eva Karlsson och Anita Axelsson arrangerat ett landslagsläger på Kydingeholm den augusti. Tävling Vid VM i Helsingfors den september tog Åsa Söderman med Erik brons i small och Anna Käll med Tilda blev fyra i medium. Vid Nordiska mästerskapen i Hamar den 23 november tog Sverige tre guld genom Annika Mojanis med Izor i medium, Elin Hylander med Zimba i small och laget i small. Årets SM arrangerades den juni av smålandsdistriktet och tävlingsplats var Lundegårds camping på Öland. SM hade 163 individuella startande och 42 startande lag. Se bilaga 4. Övrigt Sektorn har genomfört en webbenkät angående SM-finalerna för agility. Resultatet av enkäten blev att finalerna ändras till att genomföras enligt VM-modell. Antal officiella starter Individuellt Lag* Antal tävlingar** * För redovisas antalet lagstarter, från 2004 redovisas antalet ekipagestarter i lag ** Från 2004 redovisas varje dag av ett flerdagarsevenemang som en separat tävling 22 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

23 Centrala Draghundssektorn Brukshundklubben har ansvaret för meriteringen av draghundar. Ansvaret för övriga delar av draghundsverksamheten regleras enligt avtal med Svenska Draghundsportförbundet (SDSF). Ekonomiskt stöd för verksamheten ges från Brukshundklubben med hänsyn till den verksamhet som erbjuds Brukshundklubbens medlemmar genom dragprov för meritering. Draghundssektorn har under året bestått av Lennarth Sanfridsson (ordförande) och Anders Ekholm. I samarbetesgruppen ingår Inga-Lill Badh och Catherine Carlsson från SDSF. Sektorn har haft ett möte om utveckling av draghundsverksamheten inom barmarksdrag. Dragprov Ansvaret för tävlingsprogrammet ligger hos Svenska Draghundsportförbundet, till vilket samtliga medlemsklubbar anmäler sina draghundstävlingar. Redovisning av tävlingsresultat sker till Draghundsportförbundet, medan dragprovsresultat redovisas till Brukshundklubben. Dragproven för meritering arrangeras som tidigare i samband med tävling av de lokala brukshundklubbar som är medlemmar i Draghundsportförbundet. Omfattningen av draghundsverksamheten är självklart mycket beroende av tillgången på snö. Ett antal milda och snöfattiga vintrar i syd- och mellansverige har gjort att det totala antalet dragprov och därmed antal deltagare under ett flertal år legat på en relativt låg nivå. Brukshundklubbarna har heller inte förutsättningarna för att hålla skidspår på det viset som i dag krävs av skidåkare. Möjligheterna att komma in på olika orter och köra med hund i preparerade skidspår, på idrotts och skidanläggningar är begränsade. Då bruksraserna minskar i antal bland tävlande har sektorn satsat på marknadsföring detta år. På Hund08 var draghundsverksamheten väl uppmärksammad i Brukshundklubbens informationsmonter och många besökare intresserade sig för sporten. Centrala Hundägarutbildningssektorn Centrala hundägarutbildningssektorn har som uppdrag att genomföra central utbildning av lärare, att utveckla innehåll och kursplaner för instruktörsutbildning och att underlätta och stimulera verksamma inom den regionala och lokal hundägarutbildningen. Syftet med den central hundägarutbildning är i huvudsak att den ska leda till att lokalklubbar kan erbjuda en kvalitativ utbildning för alla som söker sig till Brukshundklubben. Hundägarutbildningssektorn har bestått av: Annika Hamilton (ordförande), Carina Andersson, Helena Dådring, Anki Ekelund och Åsa Klint. Hundägarutbildningssektorn har under året haft fem protokollförda möten. Konferenser En konferens med distriktens hundägarutbildningssektorer genomfördes i april där 16 distrikt var representerade. I anslutning till konferensen i Upplands Väsby startades symposieturnén Påverkan eller åverkan. Symposiet samlade drygt 200 personer. Föreläsare var Björn Forkman, Kerstin Malm och Kenth Svartberg. Symposiet genomförs som en turné i samarbete med Studiefrämjandet och har också genomförts i Örebro där närmare 200 personer deltog. Turnén kommer att gå vidare till ytterligare fyra platser under Genomförda utbildningar Allmänlydnadslärarutbildning avslutades under året och 14 personer certifierades. Brukshundklubbens coachutbildning har avslutats och tolv personer tilldelades titeln SBK-coach. En utvecklingskurs för lärare avhölls i augusti med 22 deltagare där inriktningen på specialkursen var specialdressyr. Inbjudna lärare var Lasse Eriksson (spår), Maria Hagström (sök), Anders Reitmaier (rapport) och Lothar Marunga (skydds). Som kursledning deltog centrala hundägarutbildningssektorn. Ytterligare en utvecklingskurs hölls i november med inriktning på mentalkunskap, med Ann-Cathrine Edoff som lärare. Utbildningen samlade sju deltagare, kursledare var Anki Ekelund. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 23

24 Uppstartad utbildning En tävlingslärarutbildning har startat under året, utbildningen samlade elva deltagare. Som lärare medverkade: Kenth Svartberg, Niina Svartberg, Maria Hagström och Anne-Marie Folkesson (pedagogik och kursledning). Utbildningen avslutas i maj Platsen för samtliga utbildningar har varit Kydingeholm. Lärarhandledningar för instruktörsutbildning Lärarhandledning steg 1 och 2 har genomgått en översyn och en uppdatering pågår vid årets slut. Översynen avser inte ändringar av innehåll. Avtalsinstruktör Några medlemmar har tillkommit som avtalsinstruktörer/lärare under. Vid årets slut har elva personer skrivit ramavtal med förbundet. SKK valpinstruktör På uppdrag av Kennelklubben har en utbildning för SKK-valpinstruktörer genomförts på Kydingeholm med Åsa Klint som lärare. Fem personer deltog i utbildningen. Samarbete med Studiefrämjandet Sektorn har genom Anne-Marie Folkesson varit representerad på Studiefrämjandets hundhandläggarträffar. Studiefrämjandet har bidragit med pikétröjor till deltagare som gått utvecklingskurs för lärare. Arbetet i hundägarutbildningssektorn har genomsyrats av engagemang, målmedvetenhet, kompetens och utpräglat god samarbetsförmåga. Det har i sin tur genererat ett positivt och engagerat förhållningssätt som präglat alla de arrangemang som genomförts. Genomgående har utvärderingarna av genomförda aktiviteter varit mycket positiva. Hundägarutbildningssektorn kan konstatera att vägen till att uppnå de långsiktiga mål som upprättats, är på god väg. Centrala Rasutvecklingssektorn Rasutvecklingssektorn har till uppgift att bevaka, initiera och utveckla avelsinriktningen för de raser Svenska Brukshundklubben har rasansvar för. Sektorn har även till uppgift att bedriva och utveckla verksamheten inom utställning och exteriörbeskrivning. Rasutvecklingssektorn har under året bestått av Kerstin Persson (ordförande), Margareta Carlsson, Sune Halvarsson, Åsa Karlsson och Bo Wiberg som avhållit åtta protokollförda möten. Hundars Hälsa Projektet avseende ryggproblem hos Bruksraser fortsätter tillsammans med Per Arvelius och Åke Hedhammar på SLU. Konferenser Konferens för ordföranden i distriktens och rasklubbars rasutvecklingssektorer Konferensen genomfördes den 5-6 april på Kydingeholm. Konferensen behandlade bestämmelser för utställningsarrangörer från 2010, information om ansökningar/protokoll m.m. Per-Erik Sundgren informerade om arbetet med databehandling av exteriörprotokollen, MH och MT, IPO, Miljö- och funktionsprov, MT-utvärdering och allmänt om mentalitet. Avelsmåls- och uppfödarkonferens Konferensen genomfördes den oktober på Kydingeholm. Konferensens behandlade HD och ED-index. Föreläsare var Sofia Malm, Doktorand SLU Genetik, Thyroidea och gentester, Katarina Ferm, Doktorand SLU samt Ann-Sofi Lagerstedt, Professor i kirurgi vid KV/SLU som föreläste om fertilitet, inseminering och vad som kan hända när man åker utomlands och parar smittor etc. 24 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse