Bäckskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Transkript

1 Bäckskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen är: Grundskola årskurs 1-6, Förskoleklass, Fritidshem och Fritidsklubben

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 1-6, Förskoleklass, Fritidshem och Fritidsklubben Ansvariga för planen Maria Olausson, Lena Lidman, Annika Karlsson och Sandra Ottestig Vår vision Bäckskolan är en demokratisk och rättvis skola där alla elever når goda studieresultat. Skolan kännetecknas av ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan elever samt mellan elever och vuxna. I skolan finns en grundläggande trygghet och ett klimat som stödjer varje elevs utveckling och lärande utifrån individens behov och förutsättningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga genom klassråd, elevråd, skolans egen enkät och kommunens attitydundersökning. På elevrådet diskuterar eleverna enkätsvaren och likabehandlingsplanen och kommer med förslag till åtgärder. Eleverna är även delaktiga i det dagliga arbetet med normer och värden. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information genom föräldraråd, föräldramöten och hemsidan. En förenklad form är översatt till arabiska och somaliska. Personalens delaktighet Personalen är delaktig genom arbetsgruppen, genom diskussioner på personalkonferenser samt genom de insatser som skolan gör. De är även delaktiga i det dagliga arbetet med normer och värden. Förankring av planen Bäckskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har utformats tillsammans med skolans personal och elever. Eleverna har medverkat i arbetet främst genom klass- och elevråd samt genom enkätundersökningar som genomförts. Skolans föräldrar får information om planen via föräldramöte, föräldraråd, skolans hemsida och den finns i förenklad form översatt till de största språkgrupperna på skolan. Planens utformning är samordnad med skolans ordningsregler.

3 Vid läsårets början ska de första skolveckorna ägnas åt diskussioner och övningar för att konkretisera och förankra värdegrunden och planen mot diskriminering och kränkningar. Ordningsreglerna utarbetas tillsammans med eleverna. Skolan har en rutin för utarbetande av ordningsregler. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom att likabehandlingsgruppen träffas och diskuterar planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsgruppen ansvarar för utvärderingen av förra årets plan. På elevrådet utvärderar eleverna och diskuterar om åtgärderna har varit tillräckliga. Personalen görs delaktiga genom att vi tar upp planen kontinuerligt på personalkonferenser. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 2012 kände sig 88,5 % av eleverna trygga på skolan och 2013 har andelen elever som känner sig trygga ökat till 90,5% ansåg 87% av eleverna att på Bäckskolan ingriper de vuxna om elever är elaka mot varandra och 2013 har siffran minskat marginellt till 85% kände sig 98% av de som svarade på enkäten trygga på sitt fritidshem. Av de som har deltagit i enkäten 2013 känner sig 95 % trygga på sitt fritidshem upplevde 97% av de som svarat att personalen ingriper om de retas eller är elaka mot varandra är siffran 94% kände sig 97% av eleverna trygga när de var på fritidsklubben, men 2013 har siffran minskat till 88% upplevde 97% av eleverna att personalen agerar om det blir bråk och 2013 har siffran marginellt minskat till 95%. Bäckskolan ligger högre eller på samma plats i jämförelse med de andra skolorna i kommunen. De punkter som år 2-3 ska bli ännu bättre på är: " Det är ett bra arbetsklimat på de flesta lektioner". Ligger på kommunsnittet, men kommunsnittet är ganska lågt. Målet är att det ska vara bra arbetsklimat på alla lektioner. "Trygghet" Vi ligger redan högt på trygghet, precis över kommunsnittet, men det kan vi alltid bli ännu bättre på. " De som arbetar i skolan bryr sig om mig". Den ligger på kommunsnittet, men vi vill bli bättre. De punkter som 4-6 ska bli bättre på är: "Jag är med och planerar mitt skolarbet" Ligger på kommunsnittet. "Jag har möjlighet att påverka arbetssättet på lektionerna" Ligger strax över kommunsnittet. "Jag får vara med och bestämma hur mina arbetsuppgifter ska redovisas." Ligger på kommunsnittet. "Jag får vara med och utvärdera hur mina lärare undervisar." Ligger över kommunsnittet. Kommunsnittet i dessa frågor är ganska lågt och Bäckskolan vill bli ännu bättre på frågor som handlar

4 om elevinflytande. För att få reda på hur eleverna tycker och tänker kring detta görs en kort enkät som mentor/klasslärare diskuterar med eleverna. 2 av 4 fritidshem har svarat på Bäckskolans egen enkät och resultatet är mycket positivt. Det negativa som framkom i ett av fritidshemmen är småkonflikter vid mellanmålet. Det fritidshemmet ska jobba mer med är mellanmålssituationen. De insatser som har gjorts på rastverksamheten har varit lyckade och under 2014/2015 kommer skolan att fortsätta att utöka detta. Det var många elever som inte svarade på delar av enkäterna och därför ser vi över hela enkäten till nästa år. Det sociala klimatet på skolan upplevs som bättre och antalet incidenter som rapporterats till rektorerna har minskat. Rektorerna har rapporterat alla allvarliga händelser till huvudmannen. Bäckskolan har rapporterat in färre händelser till huvudmannen under hösten 2013 jämfört med våren Ärenden som har kommit till skolans kännedom har hanterats med samtal med berörda elever, samtal till föräldrar, i förekommande fall även samtal med föräldrar, elever, personal och rektor. I vissa fall har även uppföljningsplaner utformats. Andra elevsociala instanser har kontaktats i några enstaka fall. I klassråd och på elevrådet har ordningsreglerna bearbetas och eleverna upplever att de nya reglerna är lätta att följa. Skolan har tre brobyggare två i somaliska och en i arabiska. Deras arbete underlättar kontakten mellan hem och skola. Föräldrarna uppger att de känner en stor tilltro och trygghet med våra brobyggare. De är också med på våra föräldramöten när vi diskuterar planen mot diskriminering och kränkande behandling, ordningsregler och andra för skolan övergripande frågor. Många föräldrar har fortfarande svårt att förstå och ta till sig skolans plan och därför måste vi bli ännu bättre på att informera föräldrarna på deras eget språk. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Rektor ansvarar för en årlig utvärdering av händelser på skolan. Utvärderingen ska bli föremål för diskussioner både i klass- och elevråd, i arbetslag och med föräldrar/föräldraråd. Föräldrarådet träffas två gången per läsår. Diskussionerna ger förslag till omarbetning av skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och skolans ordningsregler. Ansvarig för att årets plan utvärderas Maria Olausson

5 Främjande insatser Namn Värdegrundsarbete F-6 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Förstärka respekten för allas lika värde. Insats Studiebesök görs till olika religiösa platser i närområdet för att skapa förståelse för olika religiösa åskådningar. Inom ramen för religionskunskap diskuteras och ges förutsättningar att kunna ta ställning i etiska och moraliska frågor för att skapa en bra värdegrund på skolan. Jämställdhet, utanförskap, sexualitet, sexuell läggning och kränkningar diskuteras och arbetas med kontinuerligt. I förskoleklassen kommer ofta dessa frågor upp spontant på t.ex. samlingen eller vid matsituationen. Detta sker dagligen inom ramen för undervisningen och i samband med konflikter och kränkningar som sker. Ansvarig All personal på Bäckskolan Datum när det ska vara klart Ständigt pågående Namn Delaktighet och inflytande Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att Bäckskolans elever ska känna sig delaktiga och ha inflytande över sin skolgång. Insats Läraren gör en enkät innan jullovet där eleven får svara på frågor om elevinflytande och delaktighet. De får t.ex. svara på frågor hur de bäst lär sig.

6 Ansvarig Varje klasslärare Datum när det ska vara klart Före jullovet Namn Aktiv och engagerad personal Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att främja kränkande behandling och mobbning. Uppföljning och utvärdering av arbetslagen. I arbetslagen diskuteras förhållningssätt i det praktiska arbetet. Det dyker upp nya saker hela tiden som personalen måste förhålla sig till. När får man t.ex. ha mobiltelefonen? Ständigt diskutera och följa upp, för att skapa gemensamma normer och värden. Insats Utbildning av personal och gemensamma diskussioner om normer och värden. Utarbetande av planer och ordningsregler. Skapa gemensamma förhållningsätt. Fortsätta att jobba med lärande samspel. Arbeta aktivt med normer och värden i undervisningen. Kontinuerligt förbättringsarbete. Arbeta för nolltolerans när det gäller fula ord. Ansvarig Hela organisationen, men rektor har huvudansvaret för arbetet. Datum när det ska vara klart Ständigt pågående. Namn Värdegrundsarbete fritidshem och fritidsklubb Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

7 Mål och uppföljning Förstärka respekten för allas lika värde. Att eleverna känner sig delaktiga. Vi utvärderar genom enkät. Insats I början av varje hösttermin arbetar fritidshemmen mycket med samarbetsövningar för att stärka gemenskapen i gruppen. De har även blandade grupper från olika fritidshem för att eleverna ska lära känna alla fritidshemsbarn. För att eleverna ska känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten har fritidshemmet bland annat samlingar, stormöten, omröstningar och valbara aktiviteter. Fritidshemmen anordnar varje år ett Öppet hus med mat och aktiviteter för att skapa förståelse för skolans värdegrund och det arbete som görs i skolan. Vid Öppet hus medverkar skolan och fritidshemmen tillsammans. Detta skapar möten och ökar förståelsen för skolans värdegrund. Fritidsklubben har under våren startat en fokusgrupp för att öka barnens inflytande över sommarverksamheten. Fritidsklubben har en måluppfyllelsedag i veckan, där har eleverna möjlighet att få hjälp med sina läxor samt att nå sina mål i idrott och hälsa genom att förstärka sin simundervisning. Fritidsklubben jobbar kontinuerligt att under säkra, trygga och strukturerande former ge Bäckskolans barn en eftermiddagsverksamhet som bidrar till en god gemenskap, där barnen får stärka sin självkänsla och utveckla sin ansvarsförmåga. Ansvarig Irene Eriksson och Maria Olausson Datum när det ska vara klart Ständigt pågående Namn Brobyggare Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Att skapa broar mellan kulturer, språk, hemmen och skola. Brobyggarna ska tillsammans med lärarna samarbeta med hemmen i elevernas fostran. Brobyggarna ger möjlighet att klargöra skolans normer och regler för föräldrarna. Insats Skolan har tre brobyggare; två i somaliska och en i arabiska. Bäckskolan är en mångkulturell skola och utan brobyggarnas hjälp är det svårt att skapa interkulturella kommunikationer. Ansvarig

8 Maria Olausson Datum när det ska vara klart Tillsvidare Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi använder oss av Kommunens attitydundersökning i grundskolan samt Bäckskolans egna elevenkäter för skolan, fritids och fritidsklubben. Vi jämför även antal incidenter som har rapporterats till rektorn under året. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats genom att alla elever på skolan har svarat på enkäten och diskuterat detta i elevrådet, klassrådet och på övriga lektioner. Hur personalen har involverats i kartläggningen Lärarna har en aktiv del när eleverna fyller i enkäterna. De förklarar när eleverna inte förstår frågorna. De diskuterar även resultaten på sina arbetslag. Resultat och analys Enkäten måste revideras inför nästa år. Vissa frågor ska tas bort och vissa frågor ska revideras. Eleverna har svårt att förstå enkäten och därför ska den förenklas. Kartan över skolgården måste göras om för att bli tydligare. Vi ska t.ex. skriva in matsal, idrottssal och fotbollsplan. Riskområden som har identifieras: Grusplanen Bakom nya huset Utanför matsalen Bakom längan Motorikbanan Buskarna längst ner på skolgården Jämfört med förra årets enkätundersökning är det fortfarande grusplanen, som trots insatser, är en otrygg plats. Andelen som anser att idrottshallens omklädningsrum, kapprummen och trapphusen är otrygga platser har minskat. Fler elever anger i årets enkät att de är otrygga bakom nya huset. Det är en plats där eleverna inte får vistas och därför får rastvärdarna hålla extra koll på det området.

9 Kränkningar som förekom förra året 2012 är: Fula ord och könsord Slag, sparkar och knuffar Gester som innehåller både hot om våld eller kränkningar I år är det samma typ av kränkningar som har förekommit, men dessa har minskat. I år har även kränkningar via sociala medier (internet) förekommit. Förebyggande åtgärder Namn Rastverksamhet F-6 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Inga konflikter på rasterna. Rastverksamhetsgruppen träffas regelbundet för planering och utvärdering. Åtgärd Bäckskolan fortsätter med rastvaktsschemat med rastvärdar ute på skolgården som täcker alla raster samt varje morgon. Detta har gjorts för att öka tryggheten på skolan. All ordinarie personal har reflexväst med sitt namn på. Skolan har även flera västar märkta rastvärd för tillfällig personal. Skolan har inte längre uppdelade raster, utan alla elever har gemensam förmiddagsrast. Under förmiddagsrasten samt lunchrast erbjuds alla elever vid olika tillfällen rastaktivitet under ledning av pedagog. Dessa bär en orange väst. På skolan finns en pantbod med möjlighet att låna uteleksaker. Den är öppen alla förmiddagsraster samt lunchraster alla dagar i veckan. Den leds av en pedagog samt elever från år 5 och 6. Detta har fungerat bra, det är främst de yngre eleverna som lånar uteleksaker. Schema för fotbollsplanerna finns för både konstgräsplanen och grusplanen. Gruppen som ansvarar för rastverksamheter ges tid för planering och utvärdering. Skolan ska även schemalägga tid för personal i F-6 att vara med i omklädningsrum till höstterminen Skolans omklädningsrum kommer att byggas om och bås kommer att sättas i duschrummen. Motivera åtgärd Utifrån enkäten som gjordes 2013 finns det fortfarande elever som upplevde otrygghet på raster och i omklädningsrum. Det framkom även att eleverna hade önskemål om mer organiserad verksamhet och tillgång till leksaker. Ansvarig

10 Rektor Maria Olausson Datum när det ska vara klart Namn Kränkningar via sociala medier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Inga elever ska utsättas för kränkningar på nätet. Inför nästa års uppföljning ska skolan lägga till en fråga om eleverna har blivit utsatta för kränkningar via nätet i skolans elevenkät. Åtgärd Kommunen kommer att ordna en utbildning för elever, personal och föräldrar om kränkningar på nätet. Motivera åtgärd Skolan har under året uppmärksammat en kränkning via sociala medier. Ansvarig Maria Olausson Datum när det ska vara klart 31 december 2014 Namn Regler och konsekvenser Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att få alla att förstå vilka regler som gäller på skolan. Vi följer upp detta tillsammans med

11 eleverna. Alla elever är delaktiga i upprättandet av skolans regler. Detta följs upp på klassråd, matråd och i elevråd med exempelvis en kort fråga. " Följer du skolans regler"? Sedan diskuteras frågan i klassen. Åtgärd Ta fram nya skol- och klassrumsregler där elever och personal deltar. Ta fram konsekvenser för elever som inte följer gemensamt satta regler. Gemensamma aktiviteter som främjar kontakten mellan skolans alla elever. Motivera åtgärd Att alla följer skolans regler och att skolans normer och värden är kända av alla på skolan, skapar trygghet och minskar kränkningar och trakasserier. Ansvarig All personal på Bäckskolan Datum när det ska vara klart Under höstterminen 2014 Rutiner för akuta situationer Policy All personal som får kännedom om att ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling ska omgående anmäla detta till rektor. Rektor anmäler i sin tur detta till huvudman (Linköpings kommun) och ansvarar för att skyndsamt utreda händelsen. Vissa ärenden anmäls till socialtjänsten eller andra berörda verksamheter. Alla på Bäckskolan, personal och elever, har ett ansvar för att ingen blir utsatt för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personal på skolan har alltid ansvar för att ingripa och därefter rapportera till ansvarig rektor. Elever som utsätts för kränkningar eller trakasserier ska ta kontakt med närmaste personal. Oavsett om det är undervisande lärare eller inte. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har en väl fungerande rastverksamhetsorganisation, vilket ger möjlighet att tidigt upptäcka kränkningar och trakasserier. Skolan har tjej /killsnack vid behov. I idrottens omklädningsrum ska personal schemaläggas. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till I första hand elevens mentor/klasslärare/övrig personal och därefter rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Så fort en elev upplever/känner sig kränkt ska det utredas. Rektor ansvarar för att utredningen ska ske skyndsamt och med hänsyn till den som utsatts och övriga inblandade.

12 1. En händelse utreds av mentor/ansvarig pedagog. Utredningen bör tydligt visa vad som har inträffat och vilka som varit berörda. 2. Vårdnadshavare kontaktas. Mentorer ansvarar för information till berörda vårdnadshavare. 3. Om kränkningarna fortsätter trots insatser från mentor/klasslärare, kommer rektor och kurator att träffa de inblandade eleverna och deras föräldrar. Allvarliga händelser kan bli föremål för anmälan till polis eller socialtjänst. Det kan också bli aktuellt med anmälan till arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar för bedömning i dessa fall och gör därefter en anmälan. Vid behov skrivs ett åtgärdsprogram eller en uppföljningsplan. Åtgärderna måste utformas i relation till händelsen. Beslutade åtgärder dokumenteras för berörda elever. Elevhälsoteamet ansvarar för elevkurativa insatser som riktar sig till alla inblandade. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal I de fall en personal på Bäckskolan kränker en elev och eleven anmäler detta till rektor ska rektor omgående utreda ärendet. Därefter anmäler rektor till huvudman. Rektor ansvarar för dokumentation av vidtagna åtgärder och vad som framkommit i utredningen. Rutiner för uppföljning Rektor ansvarar för en årlig utvärdering av händelser på skolan. Utvärderingen ska bli föremål för diskussioner både i klass- och elevråd, i arbetslag och med föräldrar/föräldraråd (föräldrarådet träffas två gången per läsår). Diskussionerna ger då förslag till omarbetning av skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, och skolans ordningsregler. Rutiner för dokumentation Vid utredning sker dokumentation av mentor/ansvarig pedagog eller rektor/kurator. Ansvarsförhållande Rektorn är skolans huvudman och är ytterst ansvarig. Skolans likabehandlingsgrupp samt all personal är delaktiga i upprättande av en ny likabehandlingsplan.

13 Bilaga Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

14 Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

15 Bilaga Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

16 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier]

17 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]