Presentation av föreläsningen samt studie- och övningsmaterial

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Presentation av föreläsningen samt studie- och övningsmaterial"

Transkript

1 Presentation av föreläsningen samt studie- och övningsmaterial Jag var barn i Gulag samtal med Julian Better Julian Better, 1946, ett år efter befrielsen Julian Better föddes den 15 december 1937 i Butyrki-fängelset i Moskva. Fyra dagar senare avrättades hans far på order av NKVD, den sovjetiska hemliga polisen. Själv tillbringade Julian sju år av sin uppväxt i olika fångläger och barnhem. Genom en rad osannolika händelser frigavs han tillsammans med sin mor Foto: Björn Kjellsson, arrangerade Forum för levande historia en samling där Julian Better berättade sin levnadshistoria som barnöverlevande från Gulag. Detta blev upptakten till ett fortsatt arbete kring föreläsningen Jag var barn i Gulag samtal med Julian Better i samverkan mellan Julian Better och frilansjournalisten Ewa Wymark. Föreläsningen ges på högstadie- och gymnasieskolor, bibliotek och andra offentliga platser samt på Julian Better: Jag berättar och skriver för att återge mina egna upplevelser men jag hoppas också att kunna ge en röst åt alla de barn som föll offer för Stalins terror. Speciellt de som föddes i Gulag-lägren. tema- och studiedagar. Under januari-maj 2014 genomfördes 22 besök på olika platser runt om i Sverige. Genom sitt vittnesmål ger Julian Better ett inifrånperspektiv på Gulaglägren och totalitära system. Hans personliga minnen återges i en historisk kontext genom medverkan av Ewa Wymark. Berättelsen illustreras med autentiska bilder och dokument från arkiv. Föreläsningen avslutas med en frågestund. Skolor erbjuds kostnadsfritt ett elevriktat studie- och övningsmaterial för diskussion och reflektion. Materialet kan användas inför föreläsningen, i samband med den, eller som del av bearbetning, för diskussion och reflektion kring Gulag-lägren och totalitära regimer. Materialet innehåller bland annat Julian Better återger sin överlevnadsberättelse i en historisk kontext genom medverkan av Ewa Wymark. Föreläsningen avslutas alltid med en frågestund. tidslinjer, kartor och övningar. Se även hemsidan barnigulag.se Citat från lärare och elever: Mötet med en GULAG-överlevare som Julian Better är något unikt och oersättligt. Han trollband mina elever med sin gripande historia. Birger Tommos, lärare på Matteusskolan i Stockholm Eleverna tyckte att det var en bra föreläsning och att upplägget var bra. Arbetshäftet tyckte de rymde väldigt mycket information men att det gav en bra bild över hur lägersystemet fungerade och varför. Flertalet tyckte särskilt att frågorna var väldigt bra, att det var uppgifter som gick att diskutera. Marie Sällberg, lärare på Bokelundsskolan i Sölvesborg Tack för en helt fantastisk föreläsning! Det var ett oerhört privilegie att få lyssna, och det gav en ny dimension till den kunskap om kommunismen i Sovjetunionen som vi redan hade. Elev på Finnvedens gymnasium i Värnamo

2 Studie- och övningsmaterial Till föreläsningen Jag var barn i Gulag samtal med Julian Better Julian Better, 1946, ett år efter befrielsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 Gulag-lägrens historia och syfte...sidorna 1-11 Del 2 Övningar för diskussion, reflektion och fördjupning...sidorna Texter och bilder har till stor del hämtats ur GULAG: SOVIET PRISON CAMPS AND THEIR LEGACY av David Hosford, Pamela Kachurin och Thomas Lamont, vid National Resource Center for Russian, East European and Central Asian Studies, Harvard University. Den engelska förlagan (på 64 sidor) finns tillgänglig på: gulaghistory.org/nps/teacherresources/ Materialet återges här i översättning, med tillstånd, och får användas av lärare och elever i samband med föreläsningen Jag var barn i Gulag samtal med Julian Better. Tillägg har markerats (Red. anm.). Litteratur för fördjupning: Anne Applebaum, Gulag : De sovjetiska lägrens historia, Stockholm, * Boken är den första fullständiga och tillgängliga redogörelsen för lägersystemet. Orlando Figes, De som viskade : Terror och tystnad i Stalins Sovjet, Lund, * Ett unikt vittnesdokument om livet i Stalins Sovjet. Karl Schlögel, Terror och dröm : Moskva 1937, Stockholm, * I boken beskrivs terror och dröm 1937 i Moskva med hjälp av arkivhandlingar, dagstidningar, illustrationer, stadskartor, romaner och memoarer. Svetlana Aleksijevitj, Tiden second hand : slutet för den röda människan, Stockholm, * En vittnesmålsroman. Kaa Eneberg, Förnekelsens barn : svenskarna som drog österut, Stockholm, * En berättelse om svenska arbetare som under terroråren på 1930-talet mördats med nackskott av den sovjetiska hemliga polisens exekutionspatruller. Berättelser från Gulag-lägren: Julian Better, Jag var barn i Gulag, Stockholm, Jan-Åke Lindahl, I Stalins våld : Fånge 794 berättar, Lund Alexander Solsjenitsyn, En dag i Ivan Denisovitjs liv, Stockholm, Material för klassrummet: Film och övningar Engelsk webbsida med interaktiv tidslinje och virtuell rundtur i lägermiljön thegulag.org Se även barnigulag.se Jerzy Gliksman, Låt västerlandet veta, Stockholm, 1948.

3 1 GULAG : DE SOVJETISKA LÄGRENS HISTORIA GULAG Läger i Sovjetunionen De flesta länder har fängelsesystem där de som dömts för brott avtjänar sina straff. Medborgare i dessa länder menar att människor som begår brott bör bestraffas genom att separeras från det övriga samhället och förlora en del av sin frihet. GULAG det fånglägersystem som uppstod i Sovjetunionen efter 1929 användes främst för att få kontroll över hela befolkningen, inte för att bestraffa brottsliga handlingar. Inspärrningen av miljontals oskyldiga människor i Gulag-lägren anses med rätta som en av de värsta och mest chockerande händelserna under 1900-talet. DEFINITION AV GULAG: Statliga lägerförvaltningen DISKUSSION OM ANTAL En rapport från 1990 i Moskovskie Novosti* (Moskva Nytt) uppgav att mellan 1931 och 1953 greps personer för kontrarevolutionär verksamhet och statliga brott. Av dessa sköts * Ny forskning tyder på att mellan 1929 och 1953 passerade 18 miljoner människor genom lägren och ytterligare 6 miljoner landsförvisades. * Källa: Moskovskie Novosti (Moskva Nytt), 4 mars, 1990.

4 2 TIDSLINJE talen: Brigader med tvångsarbete i Sibirien Augusti 1918: Vladimir Lenin beordrar att "kulaker" (rika bönder), präster, och andra "icke pålitliga" ska "låsas in i ett koncentrationsläger utanför staden" September 1918: Den röda terrorn initieras av Lenin: Markägare, industrimän, köpmän, präster och antisovjetiska officerare grips och fängslas för att sättas i koncentrationsläger December 1919: 21 registrerade koncentrationsläger December 1920: 107 registrerade koncentrationsläger 1923: Solovetsky kloster i nordvästra Ryssland överlämnas till OGPU (föregångare till NKVD och KGB) för att användas som fångläger November 1925: Beslut att det är ekonomiskt nödvändigt att systematiskt använda straffarbete, samt för storskaliga byggprojekt 1929: Beslut att skapa ett lägersystem som stöd för att kunna omvandla Sovjetunionen till ett industriland : Två miljoner "kulaker" förvisas till Sibirien, Kazakstan och andra avlägsna regioner 1930: människor i fångläger 1931: människor i fångläger : Läger inrättas för konstruktionen av Vitahavskanalen som ska förbinda Vita havet med inre vattenvägar 1934: Lägren breder ut sig långt in i östra Sibirien och Kazakstan 1934: människor i fångläger : Den stora terrorn (även kallad Den stora utrensningen): var tjugonde person i Sovjetunionen arresteras 1938: människor i fångläger (Dessutom avrättades ett stort antal människor) Berija efterträder Jezjov 1939: Läger i nästan alla regioner, i varje tidzon i Sovjetunionen människor i fångläger July : Massamnesti: fångar friges till Röda armén under en treårsperiod 1945: människor i fångläger 1950: Antalet fångar når sin topp: människor i fångläger 5 mars 1953: Stalin dör människor i fångläger Det totala antalet tvångsarbetare i Sovjetunionen uppgick till Se föregående sida samt Anne Applebaum, GULAG: De sovjetiska lägrens historia, Stockholm, 2004, s (Red. anm.) 27 mars 1953: Amnesti för fångar som dömts till mindre än fem år i läger, gravida kvinnor, kvinnor med barn, alla barn under 18 år En miljon fångar friges December 1953: Berija avrättas 1954: Många restriktioner upphör för fångarna i Gulaglägren: nu kan man ta emot brev och köpa kläder 1956: Chrusjtjov erkänner i ett hemligt tal Stalins och hans medarbetares "överdrifter" 1950-talet: Arresteringar av oliktänkande fortsätter, vissa sätts i läger, några på mentalsjukhus 1986: Gorbatjov benådar alla politiska fångar och fängelser stängs för gott 1995: Ett museum öppnar vid f.d. Gulag-lägret Perm-36

5 3 Miljontals oskyldiga människor fängslades och tvingades till mellan 5 och 20 år hårt arbete i Gulaglägen. Fångarna arbetade utomhus och i gruvor, i otillgängliga områden och vid polcirkeln utan att ha lämpliga kläder, verktyg, skydd, mat eller ens rent vatten. Vi kommer aldrig få veta hur många fångar som led av svält, sjukdom, våld och kyla. En ofattbar mängd människor dog. Det var fler människor som passerade genom Gulag, och under mycket längre tid, än i nazisternas läger. Trots det är Gulag inte närmelsevis lika känt. Det finns en viktig skillnad mellan de nazistiska koncentrationslägren och Gulag. De nazistiska lägren användes för att förinta hela grupper av människor, framför allt den judiska befolkningen i Europa. Gulag användes som ett vapen för att behålla den politiska kontrollen över ett land. Gulagsystemet riktade sig inte mot någon särskild grupp människor: alla grupper fängslades oavsett etnicitet, nationalitet och religion. Dessutom, om en fånge lyckades överleva sitt straff, släpptes han eller hon till slut ut ur lägren. I de nazistiska koncentrationslägren fanns det ingen tanke eller plan att släppa fångarna fria. Hur detta kunde hända? För att kunna besvara denna svåra fråga måste vi undersöka ledarskapet i Sovjetunionen, med Josef Stalin i toppen. Josef Stalin och hans väg till makten Josef Stalin, född Iosif Dzjugasjvili, i Georgien, hade från början ingen central roll i händelseförloppet som ledde fram till bolsjevikernas statskupp Vladimir Lenin tillsatte honom som redaktör för Pravda, kommunistpartiets största tidning, och sedan till folkkommissarie för nationalitetsfrågor i november hade Stalin blivit en viktig person i Lenins inre cirkel och utsågs till generalsekreterare i det kommunistiska partiet. Ändå varnade Lenin för att Stalin skulle missbruka sin makt om han fick behålla denna position. I sitt "testamente" från år 1922, skrev Lenin: "Stalin har i sin position som generalsekreterare Vladimir Lenin och Josef Stalin (till höger), Stalin publicerade detta fotografi för att visa att Lenin trodde på och gav honom sitt stöd. Wikipedia Commons Josef Stalin obegränsad makt i sina händer och jag är inte säker på att han alltid kommer att använda denna makt med tillräcklig försiktighet." 1 Sanningen är den att Stalin vid Lenins död, två år senare, hade förändrat sin ställning till en av de mest inflytelserika i landet. År 1928, hade Stalin total kontroll över kommunistpartiet och tillsatte enbart personer som var personligen lojala mot honom vid de viktigaste regeringsposterna. Utifrån denna maktposition började Stalin och hans ekonomiplanerare omforma det primärt jordbruksbaserade sovjetiska samhället, till en industristat, genom den första femårsplanen. Förväntningarna på vad som kunde produceras var helt orealistiska, och fabriksledning och arbetare som inte kunde uppnå minikraven anklagades för sabotage och "omstörtande verksamhet". Wikipedia Commons 1 Mikhail Heller och Aleksandr Nekrich, Utopia in Power: The History of the Soviet Union from 1917 to the Present, New York. 1986, s. 160

6 4 KAMPANJ MOT "FOLKETS FIENDER" : Kampanjer mot "kulakerna". Från 1930 arresterades eller landsförvisades eller sköts bönder omedelbart om de misstänktes för att vara "folkets fiender". Bönderna tvingades överlämna alla spannmål till staten. Den som behöll spannmål riskerade att anklagas för "hamstring". Andra anklagades för att vara "kulaker". Ordet betyder "knuten näve" men användes för att anklaga vilken bonde som helst för "icke-sovjetiska metoder" därför att hans grödor och djur frodades. Bönder kunde pekas ut för att de ägde en extra ko, en avundsjuk granne kunde anklaga en annan för att vara "antisovjetisk". Mellan 1930 och 1933 förvisades mer än två miljoner bönder till Sibirien och ytterligare skickades till Gulag : Mordet på Kirov. Arresteringar för "antisovjetiska" aktiviteter pågick kontinuerligt fram till 1934 (se tidslinjen). Men mordet på Sergej Kirov Leningrads partichef och nära bundsförvant till Stalin utlöste en våg av massarresteringar och avrättningar som denna gång krävde tusentals liv. Samma kväll som mordet ägde rum gav Stalin order om att alla som bedrev antisovjetisk terror skulle avrättas. Under de närmast efterföljande månaderna arresterades omkring invånare i Leningrad och skickades till fångläger eller sköts [...] : Den stora terrorn. Den stora terrorn sticker ut som en av de mest brutala perioderna av förtryck under Stalin. Den började i juli 1937 och slutade i november 1938, och riktade sig mot olika grupper som av Sovjetunionens ledare uppfattades som verkliga eller potentiella "folkfiender". Först greps medlemmar av kommunistpartiet, som anklagades för kontrarevolutionär verksamhet, sedan drabbade arresteringarna partimedlemmarnas familjer och därefter allmänheten. Under Den stora terrorn arresterades människor och mer än hälften av dem sköts. "Utrota KULAKERNA som klass!" c Om cirka människor sköts under Den stora terrorn så betyder det att cirka människor sköts varje dag. 3 Courtesy of the Library of Congress 2 Anne Applebaum, GULAG: A History, New York, 2004, s Oleg Khlevniuk, The History of the GULAG from Collectivization to the Great Terror, New Haven, 2004, s

7 5 När Jezjov avrättades 1940 försvann hans bild från officiella fotografier. Se exempel ovan. Wikipedia Commons Lavrentij Berija, chef för NKVD Courtesy of the Library of Congress För att demonstrera att "omstörtande verksamhet" var ett allvarligt brott greps femtiofem personer för "sabotage" i Sjachty kolgruva i södra Ryssland Endast fyra förklarades vara oskyldiga och de övriga femtioen personerna sköts eller spärrades in för sabotage. Detta var den första av många "skenrättegångar" som stärkte statens kontroll över människorna. VEM SKICKADES TILL LÄGER? Kriminella De kriminella som skickades till arbetsläger kan delas in i två kategorier: > Människor som begick brott såsom mord, våldtäkt och rån, handlingar som skulle leda till åtal i de flesta länder. Dessa fortsatte sin kriminella karriär i lägren, till exempel genom att råna leveranser på kläder eller mat innan något kunde delas ut. > Människor som begick så små "brott" att de inte skulle ha straffats i andra länder. Till dessa "brott" räknades ogiltig frånvaro från arbetet, och snatteri, exempelvis stöld av bröd från ett kök för att ge sitt barn något att äta. Denna kategori av "kriminella" utgjorde majoriteten av fångarna i Gulagsystemet. De straffades med åtta till tio års tvångsarbete. "Rättegången" tog normalt fem minuter, om den överhuvudtaget ägde rum. NKVD:s LEDARE Den hemliga polisen eller NKVD, officiellt kallad Folkkommissariatet för inrikes ärenden, och mest välkänd under senare år som KGB, utförde gripanden och fängslanden. Följande personer var NKVD:s chefer under Stalin: Genrich Jagoda ( ) Vid tiden då Jezjov arresterades Chef för NKVD hade var tjugonde person Arresterad i mars 1937 och i landet arresterats. I varannan skjuten i mars 1938 under Den familj satt någon fängslad. 4 stora terrorn. Nikolaj Jezjov ( ) Lavrentij Berija ( ) känd som "Den blodige dvärgen". Berija blev chef för NKVD Utsedd till chef för NKVD i augusti Han inledde reformer i Han var i tjänst under Den Gulagsystemet för att göra lägren stora terrorn. Han avlägsnades mer ekonomiskt produktiva. Han från sin post 1938 och dömdes till skapade också "sharashka"-läger, avrättning för påstådda "misstag" speciella vetenskapliga under utrensningarna. Enligt laboratorium där fängslade Stalin hade man inte haft vittnen forskare arbetade. Han och tillräckliga bevis. Han arresterades i slutet av juni 1953 arresterades 1939 och sköts och sköts i december Robert Conquest, The Great Terror: A Reassessment, New York, 1990, s. 290.

8 6 Bilden är en reproduktion av en sekvens i filmen Stalin The Greatest Dictator (Discovery), med tillstånd. Andrej Vysinskij var chefsåklagare vid de s k moskvarättegångarna (Red. anm.) [...] ARTIKEL 58 Artikel 58 godkändes som sovjetisk strafflag 1928, och var den strafflag som användes allra mest för att anklaga och döma "politiska" fångar, de som anklagades för kontrarevolutionär verksamhet eller antisovjetiska aktiviteter. Men den var så vagt uttryck och tolkningen så bred att den kunde tillämpas i så gott som alla fall. Det finns många exempel, speciellt under Den stora terrorn 1937 och 1938, på människor som anklagades under artikel 58 och som uppenbart inte ägnade sig åt antisovjetiska aktiviteter: > Man dömd till tre år för att "le sympatiskt" när en berusad soldat på en restaurang i Odessa berättade antisovjetiska skämt. > Kocken som sökte jobb på Japans ambassad men som arresterades och anklagades för spionage innan hon ens fått jobbet. > Tusentals oskyldiga människor som råkade tillhöra samma familj som misstänkta "förrädare". Dessa människor dömdes till minst fem eller åtta års tvångsarbete. De flesta som arresterades under artikel 58 tvingades erkänna en påhittad kontrarevolutionär verksamhet, som till exempel att man planerade förgifta vattnet eller tala emot insamlandet av korn. Jag vann nobelpriset i litteratur. Vad gjorde du? I strafflagen angavs det att kontrarevolutionära verksamheter begås när en "person som begått dem, oavsett om han utfört dem i kontrarevolutionärt syfte, medvetet undanhållit möjligheten att sådan verksamhet kunnat uppstå och borde ha förutsett de för samhället farliga konsekvenserna av dessa handlingar". (Högsta domstolen 1928) Courtesy of the Library of Congress.

9 7 MASSAMNESTI OCH TIDIG FRIGIVNING En viktig skillnad mellan Gulagsystemet och de nazistiska koncentrationslägren var att en person som dömts till fem års straffarbete i Sovjetunionen kunde förvänta sig, om han eller hon överlevde, att släppas fri när straffet var avtjänat , släpptes till exempel mellan och människor varje år. Vissa fångar kunde även friges tidigare om de arbetade hårt och producerade mer än den kvot de måste uppnå. Amnestier Det förekom massamnestier 1941 och 1953 (se tidslinjen). Amnestin 1941 tillät fångar att ta värvning till Röda armén och slåss under andra världskriget. En allmän amnesti utfärdades 1953, en kort tid efter Stalins död, som ett erkännande för att den stora majoriteten fångar orättfärdigt fängslats. 1945, 1948 och 1949, frigavs gravida kvinnor, kvinnor med små barn från fängelsesystemet. År 1949 fanns kvinnor i fångläger var gravida och hade små barn i lägren. De fångar som släpptes fria ställdes ofta inför många svårigheter. Några sändes i exil, eller förbjöds återvända till sina hem i städerna. Det var mycket svårt att hitta arbete. Familjemedlemmarna var i regel döda, eller rädda för att förknippas med en före detta Gulag-fånge. Om frisläppta fångar tilläts återvända till sina hem, måste de överleva en flera månader lång resa, helt utan hjälp och med lite eller inga tillgångar. Vissa valde att stanna, eller blev strandsatta, i städerna som låg i närheten av den plats där de varit fängslade. DE SOM LÄMNADES KVAR: SOCIALA EFFEKTER AV MASSARRESTERINGAR Fångarnas fruar När gifta män dömdes till arbetsläger blev även deras fruar och barn offer. Vänner och grannar kunde vända dem ryggen av rädsla för att bli förknippade med "fruar till folkets fiender". En fånge sa: "Jag tänkte ofta på min fru. Hon hade det värre än jag. Jag var ju bland de utstötta medan hon var bland fria människor, av vilka det kunde finnas många som ville undvika henne " 5 Ofta förlorade fruarna sina jobb, lägenheter, och tvingades sälja sina ägodelar och leva på tillfälliga jobb och stöd från vänliga anhöriga. De flesta kvinnor visste inte till vilket fängelse deras män hade förts, och eftersom brevväxling mellan fångarna och yttervärlden var så strikt reglerad, var det nästan omöjligt att kommunicera. Om fruarna visste var männen fanns, valde en del kvinnor att flytta till den staden så att de kunde komma på besök. Om en fånge arbetade hårt och belönades med ett besök av sin fru eller mor måste han dock räkna med att besöket övervakades av vakter. Fångarnas barn Om båda föräldrarna skickades till fångläger adopterades barnen av familjemedlemmar och växte upp i andra städer, eller skickades till barnhem där de, liksom fångarnas fruar, behandlades illa av de andra barnen. Personalen vågade inte visa dem för mycket empati av rädsla att anklagas för att sympatisera med "fiender". Under Den stora terrorn skickades på mindre än ett år barn till barnhem i samband med att deras föräldrar greps. Ibland togs även barnen till fånglägren, och placerades i särskilda baracker. Barn som föddes i fånglägren var kvar hos sina mammor tills de blev två år och förflyttades sedan till barnhem. 5 Robert Conquest, The Great Terror: A Reassessment, New York, 1990, s. 264.

10 8 OLIKA TYPER AV LÄGER Människor som arresterades blev kvar i de överfulla fängelsecellerna fram till att de dömdes av en domstol eller särskild kommitté. De skickades då till en av de olika tvångsarbetslägren eller sattes i exil. Det fanns i huvudsak tre olika typer av läger: > Läger omgivna av taggtråd och vakter i torn, där fångarna bodde i överfulla baracker. Fångarna kunde röra sig inom lägrets zon, men fick inte lämna zonen. Om någon upptäcktes utanför zonen blev han eller hon omedelbart skjuten. Photograph Courtesy of Tomasz Kizny Barnens barack i Molotov, 1946 >av polis på ett sjukhus under pågående operation > av butikspersonal som inbjuder kunden att titta på en ny varuleverans >av en religiös pilgrim som ber om härbärge i Kristi namn >av mannen som kommit för att läsa av elmätaren >av en cyklist som kör på en fotgängare på gatan >av konduktören på att tåg >av en taxichaufför > Striktare läger med taggtrådsförsedda fönster, låsta baracker och begränsad rörelsefrihet i zonen. > Obevakade läger i avlägsna regioner i Sovjetunionen, där arbetet övervakades men fångarna hade full rörelsefrihet. Ett annat alternativt straff bestod i att personen skickades till en avlägsen region i Sovjetunionen utan rätt att lämna området. Flyktförsök bestraffades. Det var oftast grupper av människor som fick detta straff snarare än enskilda brottslingar. De ansågs vara opålitliga eller misstänktes för något. Bland dessa grupper fanns koreaner, tyskar och tjetjener. Tusentals tjetjener dog under massexil, vilket är en av anledningarna till att Tjetjenien vill bli självständigt från Ryssland i dag. Arbetet varierade också. Den sorts arbete som krävdes av fångarna avgjordes helt av var lägret låg. I lägren i Centralasien arbetade fångarna mest med jordbruk, till exempel att odla och plocka bomull, medan fångarna i de nordliga lägren arbetade med skogsavverkning. I nästa textavsnitt kan vi se att vissa läger upprättades i en speciell region för ett särskilt projekt. 6 Robert Conquest, The Great Terror: A Reassessment, New York, 1990, s Aleksandr Solzhenitsyn, The GULAG Archipelago, New York, s. 6 ff. " Här i dag, borta i morgon" Människors rädsla för att bli arresterad påverkade det offentliga livet. Ilja Ehrenburg, en berömd journalist, beskriver hur man på tidningsredaktionen för Izvestija "Levererat meddelande" (red. anm.) slutade att sätta upp sina namn på dörrarna, eftersom människor försvann så snabbt. De levde med en "Här i dag, borta i morgon"- mentalitet. På regeringskontoren var det likadant: tomma platser, tärda ansikten och en extrem ovilja att prata. 6 Sovjetmedborgare i allmänhet visste att arresteringar kunde ske när som helst utan förvarning. Solsjenitsyn listade de olika situationer då människor arresterades: >av kassören på en bank >av chefen på en biograf >av främlingar som rusar upp på gatan och påstår att de är gamla vänner En av effekterna var att "människor tog farväl av varandra varje dag när de lämnade hemmet och gick till jobbet, eftersom de inte visste om de skulle komma hem igen på kvällen..." En annan effekt var den extrema misstänksamheten mot främlingar och misstron mot en hälsning eller så litet som ett leende av någon på gatan. Människor levde under extrem stress: "Alla som bor i lägenheten försätts i ett skräcktillstånd när någon knackar på dörren." 7

11 9 Förhållandet mellan lägren och naturresurserna LÄGRENS EKONOMISKA FUNKTION De sovjetiska ekonomiplanerarna räknade faktiskt in straffarbetet i landets totala ekonomi. Även om man sa att det främsta skälet för fängelsestraffet var att avtjäna tid för vissa påstådda brott, så var NKVD:s ministrar överens om att man skulle låta den kostnadsfria arbetskraften bidra till ekonomin. Gulagsystemet bidrog till alla sektorer i den sovjetiska ekonomin: gruvdrift, motorväg, järnvägskonstruktion, vapentillverkning, kemiska fabriker, kraftverk, fiskkonservering, konstruktion av flygplatser, uppförande av bostadshus, och avloppssystem. Fångarna producerade bland annat missiler, bildelar, lädervaror, möbler, textilier, glas, koppar, lampor, ljus, lås, knappar och även leksaker. Gulag spelade en central roll för Sovjetunionens ekonomi genom produktionen av en tredjedel av landets guld och mycket av dess kol och timmer. En av femtio arbetare i Sovjetunionen var Gulag-fånge. DISKUSSION: Ekonomi respektive bestraffning bakom massarresteringar och lägersystem Prioriteringarna varierade vid I början av Stalins era olika tidpunkter: I början av behandlades faktiskt fångar Stalins era, fram till 1935, var bättre jämfört med hur de nationalekonomin lika viktig behandlades senare, då fokus som straffåtgärder och var att få ut maximalt av politisk kontroll. Fångarna arbetskraften snarare än att skickades till områden där "utrota" fiender. stora projekt pågick, såsom Vitahavskanalen i norr eller Dalstroi långt in i östra Sibirien där fångarna grävde efter guld.

12 10 Stora byggprojekt Stalins och hans planerare var besatta av storskaliga byggprojekt som skulle göra andra industriländer avundsjuka på Sovjetunionen. Bland annat följande: > En kanal som förbinder Moskvafloden med floden Volga > En järnväg mellan Bajkalsjön och Amurfloden > Konstruktion av kraftverksdammar Fångar som arbetar vid Vitahavskanalen Wikipedia Commons FALLSTUDIE: PROJEKT VITAHAVSKANALEN: "FÖR SMAL OCH GRUND" En studie av projektet med Vitahavskanalen kan hjälpa oss att förstå det absurda i att använda straffarbete för större byggprojekt. Stalin trodde att det var bra för Sovjetunionens ekonomi att använda fångar eftersom de utförde arbetet gratis, men fångarna fick inte tillgång till lämpliga verktyg eller maskiner, vilket resulterade i att de konstruerade ett primitivt och nästan obrukbart kanalsystem. Projektet är viktigt av den anledningen att det ändrade inriktningen för Gulagsystemet. Från och med nu bestämdes lägrens placering av vilka projekt och arbeten som skulle utföras. Vitahavskanalen var det första projektet som lämnades över till NKVD. Faktiskt så var NKVD ansvarigt för de största byggsystemen i Sovjetunionen. Byggnationen av Vitahavskanalen I mer än 200 år hade ryska ledare sett framför sig en kanal som skulle förbinda de inre vattenvägarna med Vita havet. Men de insåg att ett sådant projekt inte skulle gå att genomföra och försökte aldrig att bygga kanalen. Stalin bestämde sig för att genomföra projektet för att plocka politiska poäng genom att Sovjetunionen under hans ledning kunde åstadkomma något så svårt. På så sätt kom projektet med Vitahavskanalen att bli ett testfall och en guldgruva för propaganda att omskola fångar genom arbete till fullvärdiga sovjetiska medborgare. I stället för att använda stål och cement till byggnationen av den 277 km långa kanalen med vattendrag och slussar, tvingades fångarna använda sand, sten och trä. De enda redskapen som man hade var primitiva och Stalin ville ha bygget klart så snart som möjligt fångar utförde arbetet med handgjorda sågar, träspadar och skottkärror. Fångarna skulle få mer mat och nya kläder eftersom deras arbete var så viktigt, men så blev det aldrig. Deras levnadsvillkor var usla. När fångarna kom till nya arbetsplatser fanns det ingenting där, de var tvungna att bygga sina egna baracker och organisera matförsörjning, ofta i minusgrader. Minst människor dog under konstruktionen av Vitahavskanalen. Då har man inte räknat antalet människor som dog efter att de blev fria på grund av sjukdom eller olycksfall. Stalin gav order om att kanalen skulle färdigställas på 20 månader. Så blev det också, men för denna extrema brådska fick man betala ett högt pris: kanalen användes sällan för pråmar och var för smal och grund för passagerarbåtar eller ubåtar. Även om projektet ur praktisk synpunkt var misslyckat så var det en triumf för Stalin och hans ekonomiplanerare att man lyckats slutföra kanalbygget inom tidsramen.

13 11 LÄGREN EKONOMISKT MISSLYCKADE I vissa avseenden gav straffarbete utdelning till Sovjetunionens ekonomi. Till exempel översteg bidraget från guldgruvorna i Sibirien alla förväntningar. Men även om man sa att arbetarnas insatser var viktiga för Sovjetunionens ekonomi så är det inte förvånande, med tanke på de usla förhållandena, att straffarbetet inte gav ett så stort bidrag. Eftersom fångarna inte fick tillräckligt med mat, förnödenheter och kläder så var de svaga och sjuka och kunde inte arbeta. Lavrentij Berija trodde att lägren skulle bli mer effektiva genom reformer. Han ökade livsmedelsransoneringen, föreslog att lägeradministrationen skulle se till att sjuka fångar återgick till arbetet och att fångar skickades till läger för särskilt viktiga byggprojekt. Han ville också att man skulle upphöra med villkorlig frigivning samt tidig frigivning, eftersom fångarna som släpptes var de som arbetade bäst, och kvar lämnades mindre produktiva arbetare. Han förordade också "hårdare tvångsåtgärder" mot "frånvaro och de som vägrade arbeta, samt sabotörer". 8 Liksom andra ökade han förtrycket för att tvinga fram mer arbetskraft, och hårdare disciplin, till exempel 11-timmars arbetsdag och högst tre dagar ledigt per månad. Efter Stalins död 1953 började Berija stänga ner läger efter läger, och angav som främsta skäl att de var ekonomiskt ineffektiva. Än i dag fortsätter diskussionen om Gulagsystemet var avsett för bestraffning eller om det ska ses som en ekonomisk institution. TIDSLINJE JULIAN BETTER 1929: Julian Betters mamma och pappa, Henrietta Better och Pawel Sierankiewicz, kommer till Moskva 30 augusti 1937: Pawel grips av NKVD, och några dagar senare grips även Henrietta Pawel döms, trots att han nekar till brott, för kontrarevolutionär verksamhet och skjuts tillsammans som tusentals andra som anklagas för samma brott Henrietta döms för "misstanke om spionage" och ska avtjäna fem år i Gulag-lägren 15 december 1937: Julian föds i Butyrki-fängelset 1939: Julian skiljs från sin mor och placeras som "barn till folkets fiende" på ett barnhem för småbarn 1942: Julian placeras på ett barnhem i Syktyvkar för äldre barn och ser inte sin mamma under ett helt år 1943: Julian "adopteras" av en rysk familj och räddas från de usla förhållandena i barnhemmet 1945: Genom en rad osannolika händelser blir Julian och Henrietta fria från lägret i Sangradok i Komirepubliken och återvänder till Polen, där Julian börjar skolan De pratar aldrig om sina upplevelser i Gulag-lägren 5 mars 1953: Stalin dör och Julian får veta sanningen om vad som verkligen hände hans far 1968: Julian Better och hans fru Ewa lämnar Polen och bosätter sig i Sverige Sammanställning av Ewa Wymark 2009: Julian Better berättar i en offentlig samling om sina upplevelser som barn i Gulag-lägren 2013: Julian Betters bok, Jag var barn i Gulag, publiceras på Albert Bonniers Förlag 8 Oleg Khlevniuk, The History of the GULAG from Collectivization to the Great Terror, New Haven, 2004, s. 203.

14 12 ÖVNINGAR FÖR DISKUSSION, REFLEKTION OCH FÖRDJUPNING VIKTIGA ORD, HÄNDELSER OCH NAMN ATT LÄGGA PÅ MINNET Lenin Stalin Mordet på Kirov Den stora terrorn "Folkets fiender" Nikolaj Jezjov Lavrentij Berija Kulaker NKVD (KGB) Artikel 58 Skenrättegångar Vitahavskanalen DISKUSSIONSFRÅGOR a Vad ville Stalin uppnå genom att skapa Gulagsystemet? Vilket mål var viktigast: att ha politisk kontroll eller att förbättra Sovjetunionens ekonomi och infrastruktur? b Hur och på vilket sätt uppfyllde Gulag Stalins målsättningar? c* Hur hanterade de som arresterats och skickats till Gulag sin situation? Vem tror du hade bäst chans att överleva, och vem hade sämre chans i fånglägren? Finns det något utanför fångarnas kontroll som kan ha påverkat deras möjligheter att överleva? d* Hur reagerade människor på arresteringar och fängslanden av vänner och familjemedlemmar? e Om det som skulle hända med dem som fängslades var förutbestämt under Stalins era, varför insisterade då de sovjetiska myndigheterna på att genomföra hela processen, med arrestering, förhör och rättegång? * Övningarna c, d och g kan med fördel göras efter eller i samband med Julian Betters besök på skolan. f Barnen du ser på bilden bor på barnhem. De tackar Stalin för sin "lyckliga barndom": "Tack för vår skola och vårt barnhem, där vi bor och lever som en enda stor familj. Vi som är Lenins och Stalins små barn, går modigt framåt mot vetenskapens topp." "Vi hälsar vårt kommunistparti. Vårt fria folk och vår ledare, leder vår älskade nation mot kommunismen!" 9 Hur kommer det sig tror du att de hyllar Stalin med så fina ord? Motivera ditt svar. g* Barn som föddes i Gulag-lägren togs ifrån sina föräldrar och uppfostrades av staten på barnhem. Jämför barnens tal (ovan) och Julian Betters personliga berättelse. Vilka skillnader kan du lägga märke till? Bilden är en reproduktion av en sekvens i filmen Stalin The Greatest Dictator (Discovery), med tillstånd. 9 Citatet är hämtat ur filmen Children of the Gulag, Les Films en Vrac, 2011, Java Films. Övningarna a-e är hämtade ur GULAG: SOVIET PRISON CAMPS AND THEIR LEGACY av David Hosford, Pamela Kachurin och Thomas Lamont, med tillstånd. I översättning av Ewa Wymark. Övriga övningar har utarbetats av Julian Better och Ewa Wymark. Materialet får användas av elever och lärare i samband med föreläsningen Jag var barn i Gulag samtal med Julian Better.

15 13 ÖVNINGAR FÖR DISKUSSION, REFLEKTION OCH FÖRDJUPNING h Hur kunde det hända? Diskutera påståendena och fundera på om de stämmer: "Allt som ledningen planerade var hemligt, ingen annan visste något." "Regimen hade total makt över all media, människor var helt utelämnade till den 'sanning' som staten presenterade." FUNDERA ÖVER FRÅGORNA: Kan du alltid lita på den information du får? Hur tar du själv reda på fakta? i Vad tror du avgjorde lägrens placering? FÖRDJUPNING: Leta upp några av lägren på en riktig karta. Vilka fakta kan du hitta om klimatet och geografin? Vad säger dessa fakta om lägerfångarnas miljö? Fånglägret Perm-36 (numera museum). Wikipedia Commons, Gerald Praschl Tajgan i Sibirien, där temperaturen kan sjunka under -60 grader. Wikipedia Commons j FÖRDJUPNING: Vem köpte produkter från Gulag-lägren, till exempel virke, vete och olja? Vilken roll spelade köparna? Tror du att köpare påverkar arbetsförhållanden för människor i lågavlönade länder i dag? Övningarna a-e är hämtade ur GULAG: SOVIET PRISON CAMPS AND THEIR LEGACY av David Hosford, Pamela Kachurin och Thomas Lamont, med tillstånd. I översättning av Ewa Wymark. Övriga övningar har utarbetats av Julian Better och Ewa Wymark. Materialet får användas av elever och lärare i samband med föreläsningen Jag var barn i Gulag samtal med Julian Better.

16 14 ÖVNINGAR FÖR DISKUSSION, REFLEKTION OCH FÖRDJUPNING k Finns det gemensamma drag hos totalitära regimer? Markera de påståenden du tycker stämmer för: Nazismen Stalinismen * Det fanns en stark och upphöjd ledare. * Det fanns en plan att vinna mer makt och/eller ta över fler landområden. * Ett "nytt samhälle" skulle skapas till varje pris * En "ny och bättre" människa skulle formas efter ett ideal * Regimen utövade terror mot en eller flera grupper av människor. * Regimen pekade ut "fiender" som skulle utrotas. * Religiösa institutioner attackerades. * Människor användes till tvångsarbete. FÖRDJUPNING: Finns det andra gemensamma drag och/eller olikheter hos dessa regimer? Finns det någon stat i dag som du skulle beskriva som helt eller delvis totalitär? Motivera ditt svar. Vad kan du själv som medborgare göra för att hindra att en totalitär regim kommer till makten? Övningarna a-e är hämtade ur GULAG: SOVIET PRISON CAMPS AND THEIR LEGACY av David Hosford, Pamela Kachurin och Thomas Lamont, med tillstånd. I översättning av Ewa Wymark. Övriga övningar har utarbetats av Julian Better och Ewa Wymark. Materialet får användas av elever och lärare i samband med föreläsningen Jag var barn i Gulag samtal med Julian Better.

Holodomor: terror-hungersnöden i Ukraina åren 1932-1933 Johan Dietsch

Holodomor: terror-hungersnöden i Ukraina åren 1932-1933 Johan Dietsch 1 Holodomor: terror-hungersnöden i Ukraina åren 1932-1933 Johan Dietsch En stor svältkatastrof krävde miljontals liv i Sovjetunionen från hösten 1932 till sommaren 1933. Värst drabbades Ukrainska socialistiska

Läs mer

En Dag i Ivan Denisovitjs liv

En Dag i Ivan Denisovitjs liv En Dag i Ivan Denisovitjs liv Mottagandet av Alexander Solzjenitsyns debutroman i svenska tidningar Ola Magnusson Examensarbete Svenska språket och litteraturen 61-90 Lärarutbildningen Vårterminen 2008

Läs mer

Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer

Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer KLAS-GÖRAN KARLSSON & MICHAEL SCHOENHALS Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer Forskningsöversikt Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Forskningsöversikt. Forum för levande

Läs mer

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I denna skrift ingår översättning, sammanfattning och bearbetning av följande

Läs mer

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer

Det är faktiskt mitt liv det handlar om

Det är faktiskt mitt liv det handlar om Det är faktiskt mitt liv det handlar om Dokumentation från Vänsterpartiets hearing om vårdnad, boende och umgänge den 29 april 2005 i riksdagens förstakammarsal Innehållsförteckning 3 Förord av Tasso Stafilidis

Läs mer

Alla vill spela Stalin

Alla vill spela Stalin Alla vill spela Stalin Av Jonas Larsson och Simon Erlandsson Med assistans av: Nina Joelsson, Maria Larsson, Elenor Wiklund och Jenny Wiklund www.trevligascenarion.se INTRODUKTION Josef Stalin, Sovjetunionens

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att man kan

Läs mer

JANNE TELLER OM DET VAR KRIG I NORDEN LÄRARHANDLEDNING PEDAGOGISKA TIPS PÅ HUR MAN KAN ANVÄNDA BOKEN I SKOLUNDERVISNING

JANNE TELLER OM DET VAR KRIG I NORDEN LÄRARHANDLEDNING PEDAGOGISKA TIPS PÅ HUR MAN KAN ANVÄNDA BOKEN I SKOLUNDERVISNING JANNE TELLER OM DET VAR KRIG I NORDEN LÄRARHANDLEDNING PEDAGOGISKA TIPS PÅ HUR MAN KAN ANVÄNDA BOKEN I SKOLUNDERVISNING av Kalle Güettler, lärare, författare, skolbibliotekspedagog Illustrationer av Helle

Läs mer

Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna

Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna 1 Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna (17 juli 1924) 1 Kamrater, jag kommer snart att få tillfälle att tala inför Kulturarbetarnas andra allryska konferens. Låt oss hoppas att bara det faktum

Läs mer

En bok om Förintelsen i Europa 1933 1945

En bok om Förintelsen i Europa 1933 1945 om detta må ni berätta STÉPHANE BRUCHFELD OCH PAUL A. LEVINE En bok om Förintelsen i Europa 1933 1945 med nytt kapitel om Sverige och Förintelsen FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA I juni 1997 tog statsminister

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

I skuggan av ett krig Kazor

I skuggan av ett krig Kazor Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism I skuggan av ett krig Kazor Sammanfattning I skuggan av ett krig Kazor är ett spel där eleverna delas in i två grupper som gestaltar folken, nordlänningar och sydlänningar.

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Unga som skadar sig genom sex

Unga som skadar sig genom sex Unga som skadar sig genom sex Linda Jonsson och Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2012 Unga som skadar sig genom sex Linda Jonsson Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

Arbetsmiljön är viktig

Arbetsmiljön är viktig Arbetsmiljön är viktig Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Hur vi mår i skolan eller på jobbet är väldigt viktigt och påverkar oss i vårt dagliga liv. Arbetsmiljön påverkar också våra förutsättningar

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

ÄR KÄRLEKEN FRI? INDIVIDENS FRIHET RELIGIONENS MAKT

ÄR KÄRLEKEN FRI? INDIVIDENS FRIHET RELIGIONENS MAKT ÄR KÄRLEKEN FRI? Individens frihet religionens makt 1 ÄR KÄRLEKEN FRI? INDIVIDENS FRIHET RELIGIONENS MAKT Rapport från ett seminarium arrangerat av Riksdagens tvärpolitiska SRHR-grupp (Sexuell Reproduktiv

Läs mer

Före första världskriget (1861-1914) För att förstå världskrigen är det viktigt att förstå bakgrunden, varför det gick som det gick

Före första världskriget (1861-1914) För att förstå världskrigen är det viktigt att förstå bakgrunden, varför det gick som det gick Före första världskriget (1861-1914) För att förstå världskrigen är det viktigt att förstå bakgrunden, varför det gick som det gick Tysklands enande Preussens kung Wilhelm I ville ha ett stort enat Tyskland.

Läs mer