Klimatanpassning i Västra Götaland

Transkript

1 Klimatanpassning i Västra Götaland Lägesrapport om klimatanpassningsarbetet i länet 2010 Rapport 2011:27

2 Rapportnr: 2011:27 ISSN: X Text, grafik, foto, illustrationer & grafisk form: REposition (Maja Ivarsson, Ylva Offerman och Caroline Valen) Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Samhällsbyggnadsenheten Rapporten finns som pdf på under Publikationer

3 Förord I denna rapport presenteras resultatet av kartläggningen Klimatanpassning i Västra Götaland - Lägesrapport om klimatanpassningsarbetet i länet. Arbetet genomfördes under hösten 2010 i syfte att ta reda på förutsättningarna för länets arbete med anpassningen till ett förändrat framtida klimat. Lägesrapporten innefattar en kartläggning av kunskapsläget i länets kommuner och internt på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Arbetet med klimatanpassning är ett regeringsuppdrag och utgör ett av fem strategiska områden som Länsstyrelsen i Västra Götland aktivt arbetar med. Att bygga upp länets klimatanpassningsarbete är ett stort uppdrag. Det skapar nya utmaningar och förutsättningar såväl internt i organisationen som externt bland länets aktörer. Inte minst ställer det nya krav på Länsstyrelsen som en service- och rådgivande part med ett uttalat målgruppsperspektiv. För att Västra Götalands län på bästa möjliga sätt ska klara de utmaningar som anpassningsarbetet medför krävs samverkan på bred front. Genom kartläggningen har behovet av intern kompetensuppbyggnad, stöd och kunskapsförsörjning till externa målgrupper och samordningsinsatser identifierats, liksom behovet av tydlig kommunikation. Denna lägesrapport ligger till grund för de aktiviteter som tagits fram för Länsstyrelsens klimatanpassningsarbete under Samhällsbyggnadsenheten har tillsammans med Enheten för Skydd och Säkerhet det övergripande ansvaret i Länsstyrelsens arbete. Enheterna omfattas på olika sätt av klimatanpassningsarbetet vilket säkerställer ett brett perspektiv i arbetet, från risk- och sårbarhetsreducerande arbete till strategiska insatser i samhällsplaneringen. Arbetet sker i bred samverkan med Länsstyrelsens övriga berörda verksamhetsområden. Det har varit viktigt för arbetet att få en objektiv kartläggning av behovet internt i organisationen och ute i kommunerna för att målgruppsanpassa och effektivisera det vidare arbetet. Samhällsbyggnadsenheten har varit initiativtagare till kartläggningen och på uppdrag av enheten har REposition genomfört undersökningen med stöd och medverkan från medarbetare på Länsstyrelsen. REposition kommer med sin kunskap inom hållbar utveckling med fokus på klimatanpassning av den byggda miljön även i fortsättningen att vara en viktig samarbetspartner när Länsstyrelsen utvecklar det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelsen Västra Götaland Mars 2011 Dick Hedman Samhällsbyggnadsdirektör

4

5 Bakgrund 7 SYFTE OCH MÅL 7 METOD OCH GENOMFÖRANDE 9 Klimatanpassning 11 HÖG TID ATT PLANERA FÖR ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 12 KLIMATANPASSNINGSARBETET I SVERIGE - ROLLER OCH ANSVAR 13 Länsstyrelsens klimatanpassningsarbete 17 REGERINGSUPPDRAG: KLIMATANPASSNING 19 KLIMATANPASSNING - ETT AV LÄNSSTYRELSENS FEM STRATEGISKA OMRÅDEN 19 PÅGÅENDE ARBETE INOM KLIMATANPASSNING 21 LÄNSSTYRELSENS FORTSATTA ARBETE MED KLIMATANPASSNIN G 23 Kommunernas klimatanpassningsarbete 27 KLIMATANPASSNING I SVERIGES KOMMUNER 29 NULÄGESANALYS I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 29 HUR SER KOMMUNERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE UT? 33 IDENTIFIERADE BEHOV AV STÖD OCH UNDERLAG FRÅN LÄNSSTYRELSEN 35 Slutsatser och Handlingsplan 39 GENERELLA SLUTSATSER OM BEHOVET INTERNT OCH EXTERNT 41 HANDLINGSPLAN FÖR LÄNSSTYRELSENS ARBETE MED KLIMATANPASSNING 45 Bilagor 49 ENKÄT PLANERARDAGEN 8/ FRÅGEUNDERLAG TILL GRUPPINTERVJUER 53 INTERVJUADE PERSONER 55

6

7 Bakgrund Denna lägesrapport är en del i arbetet med att intensifiera Länsstyrelsens klimatanpassningsarbete med anledning av det regeringsuppdrag som tillföll länsstyrelserna Klimatanpassning är ett komplext och tvärsektoriellt område som kräver samverkan på bred front. Berörda enheter i Länsstyrelsens arbete är Samhällsbyggnadsenheten, Enheten för Skydd och Säkerhet, Kulturmiljöenheten, Landsbygdsenheten, Miljöskyddsenheten, Naturvårdsenheten, Vattenvårdsenheten, Enheten för Social Hållbarhet, samt Staben. Samhällsbyggnadsenheten har tillsammans med Enheten för Skydd och Säkerhet det övergripande ansvaret i myndighetens arbete. Enheternas verksamhetsområden omfattas på olika sätt av klimatanpassningsarbetet. Det säkerställer en bredd i Länsstyrelsens arbete och innebär en inbördes ansvars- och uppgiftsfördelning. Lägesrapporten har beställts och genomförts på initiativ från Samhällsbyggnadsenheten under hösten Kartläggningen har ett brett fokus på klimatanpassning men med ett fördjupat perspektiv på samhällsbyggnadsområdet och fysisk planering. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att ta fram underlag för den kommunala planeringen samt kontrollera att särskild hänsyn tas till frågor om människors hälsa och behovet av skydd mot olyckor i samband med planläggning. Länsstyrelsen har bland annat stöd i arbete genom Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken. 1. En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat Prop. 2008/09:162 I PBL infördes 1 januari 2008 en prövningsgrund 2 av detaljplaner där risk för olyckor, översvämning eller erosion föreligger. Med en ny och uppdaterad PBL som träder i kraft den 2 maj 2011 kommer klimatrelaterade aspekter att betonas ytterligare. SYFTE OCH MÅL Det övergripande syftet med klimatanpassningsarbetet är att minska sårbarheten och öka samhällets anpassningsförmåga till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har genom sitt regeringsuppdrag ett ansvar för att samordna och driva på arbetet på regional nivå. Ett första steg i Länsstyrelsens arbete har varit att få en aktuell bild av hur kunskapsläget ser ut i länet. Kartläggningen har gjorts i syfte att identifiera behovet av insatser för att utveckla och stärka arbetet. Arbetet har resulterat i en handlingsplan med prioriterade insatser för Länsstyrelsens arbete under Klimatanpassningarbetet är ett långsiktigt projekt och ett prioriterat område som Länsstyrelsen kommer att arbeta med i många år framöver. FÖRSTUDIE Målgrupp för denna lägesrapport är i första hand Länsstyrelsen som underlag för det interna arbetet. De redogörelser och slutsatser från kartläggningen som presenteras bedøms ändå vara av intresse för samtliga aktörer i länet som berörs av frågan. 2. Plan- och bygglagen: SFS 1987:10, kapitel 2 och 12 7

8 > Hur ska Västra Götaland och dess 49 kommuner på bästa sätt anpassa sig till ett förändrat klimat? > Vilka krav kommer klimatanpassningsarbetet att ställa på ny kunskap, nya verktyg och samarbetsformer för att klara denna utmaning?

9 METOD OCH GENOMFÖRANDE Kartläggningen har genomförts i två delar dels genom en intern behovsanalys på Länsstyrelsen (A) och dels en nulägesanalys i länets kommuner (B). Tyngdpunkten har legat på att identifiera behov för att kunna intensifiera arbetet, såväl internt på Länsstyrelsen som i kommunerna. Båda delarna har i huvudsak bestått av att genomföra en kvalitativ undersökning med intervjuer och samtal med enskilda personer och/eller grupper. En enkätundersökning i kommunerna och ett frågeformulär till berörda enheter internt på Länsstyrelsen har kompletterat intervjuerna. Som underlag för kartläggningen har research inom olika områden genomförts parallellt. Bland annat har jämförelser gjorts kring hur man har lagt upp arbetet på andra Länsstyrelser i landet, en inventering av kommuner som kommit långt i arbetet och andra kartläggningar som gjorts inom klimatanpassningsområdet de senaste åren. En enkätundersökning i kommunerna har bland annat genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting under A BEHOVSANALYS - LÄNSSTYRELSEN Den interna kartläggningen gjordes genom intervjuer och samtal med planhandläggare på Samhällsbyggnadsenheten och handläggare som deltar i arbetet med plan- och infraärenden på Enheten för Skydd och Säkerhet. Ett frågeformulär till övriga berörda enheter skickades ut och har bildat underlag för en samlad bedömning av kunskapsläget i verksamheten. Kartläggningen utgick från frågeställningar som: Vad finns det för kunskap på området idag? Vad innebär klimatförändringarnas effekter och konsekvenser för verksamheten och vad ställer det för nya krav i arbetet? Hur bygger man på bästa sätt upp en intern samordningsfunktion som ansvarar för att driva på arbetet? Hur ser arbetet ut i kommunerna? Och vilka prioriterade insatser behöver göras inom området? B NULÄGESANALYS - KOMMUNERNA Den externa analysen av läget i länets kommuner gjordes i två steg. Inledningsvis genomfördes en enkätundersökning där samtliga kommuner i Västra Götaland fick möjlighet att svara på frågor om kommunens klimatanpassningsarbete. Undersökningen följdes sedan upp med besök i utvalda kommuner där berörda tjänstemän från en rad olika förvaltningar och kompetensområden intervjuades. Slutsatser från kartläggningen presenteras under kapitlena "Länsstyrelsens klimatanpassningsarbete" och "Kommunernas klimatanpassningsarbete". I rapportens sista kapitel presenteras en handlingsplan för det fortsatta arbetet. A - BEHOVSANALYS B - NULÄGESANALYS HANDLINGSPLAN 9

10

11 Klimat anpassning Jordens klimat håller på att förändras. Det pågår en global uppvärmning som med stor sannolikhet beror på människans utsläpp av växthusgaser. Globala klimatförändringar kommer att påverka oss lokalt. För Sveriges del innebär det stigande medeltemperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. De regionala skillnaderna kommer att vara stora. Västsverige förväntas drabbas särskilt hårt av ökade nederbördsmängder. Även havsnivåhöjningen kommer att påverka länets kuster. Vi står därför inför en framtid med ett förändrat klimat vars effekter redan börjar göra sig kända i samhället, i så väl naturen som i våra städer.

12 > Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden < Klimatanpassning - hög tid att planera för ett förändrat klimat Hur kraftiga framtida konsekvenser av klimatförändringarna blir beror på det globala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och på hur väl anpassat vårt samhälle är för högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande havsnivåer. Det är få delar av samhället som kommer att förbli helt opåverkade om klimatet förändras. Redan idag upplevs konsekvenserna av extrema nederbördsmängder i form av översvämningar på flera platser runt om i länet. Klimatförändringarna påverkar i stort sätt alla samhällssektorer, våra ekosystem, vår natur- och kulturmiljö samt vår hälsa och säkerhet. Det medför konsekvenser för vår bebyggelse, infrastruktur och dricksvattenförsörjning, men också för räddningstjänsten, den biologiska mångfalden och vårt jord- och skogsbruk. Vi får räkna med ökade påfrestningar, nya risksituationer, men också positiva effekter och nya möjligheter. Speciellt påverkas sektorer där det fattas beslut som har långsiktiga konsekvenser, såsom inom fysiska planering och utbyggnad av samhällets infrastruktur. Här finns det en uppenbar risk att vi bygger fast oss i förhållanden som är svåra och/ eller kostsamma att rätta till om vi inte redan nu tar hänsyn till att de fysiska förutsättningarna förändras. För att möta dessa utmaningar kommer det att bli nödvändigt att vidta omfattande anpassningsåtgärder.

13 Genom medveten planering och förebyggande insatser kan vi minska samhällets sårbarhet och öka anpassningsförmågan på sikt. VAD ÄR KLIMATANPASSNING? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden 3. Klimatanpassning är inte detsamma som åtgärder för att minska klimatförändringarna. Även om vi redan idag kraftigt skulle minska utsläppen av växthusgaser, dröjer det innan uppvärmningen av atmosfären avtar. Ju tidigare detta sker desto mindre blir klimatförändringarnas effekter. Men även om dessa nödvändiga utsläppsminskningar kommer till stånd kan vi inte helt förhindra förändringar i klimatet. Uppdraget att anpassa samhället till ett förändrat klimat ska därför ses som ett parallellt arbete till det som bedrivs för att reducera utsläpp av växthusgaser och genomföra energieffektiviseringar. Klimatanpassningsarbetet i Sverige roller och ansvar I Sverige finns det idag ingen utpekad central myndighet som har det övergripande ansvaret för klimatanpassningsfrågan. Men många av de centrala myndigheterna är inblandade i arbetet genom sina respektive sektorsansvar och arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens 3. SMHI: Vad är klimatanpassning? , < klimatanpassningsportalen/om-portalen/klimatanpassning/vad-ar-klimatanpassning > ( ) och kunskap och verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. En av förutsättningarna med anpassningsarbetet lokalt är att statliga myndigheter levererar underlag till exempelvis kommunerna för att dessa ska kunna fatta rätt beslut och genomföra åtgärder och förebyggande insatser. Centrala myndigheter av betydelse i detta sammanhang är framförallt Boverket, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens Geotekniska Institut (SGI), Naturvårdsverket och SMHI. Klimat- och sårbarhetsutredningen 4 anser att ansvaret för anpassning till ett förändrat klimat är fördelat på framförallt den enskilde, näringsliv, kommuner och staten. Var och en har i grunden ett ansvar för sin egendom och sin verksamhet. Kommunen har ett ansvar för de samhälleliga funktionerna på lokal nivå och staten har ansvar på regional och nationell nivå. LÄNSSTYRELSERNAS REGERINGSUPPDRAG Även om det i dagsläget inte finns någon uttalad strategi eller organisation för klimatanpassningsarbetet på nationell nivå, initierade man i Klimat- och sårbarhetsutredningen 5 från 2007 en organisation av klimatanpassningsarbetet där ansvaret läggs på regional nivå. Detta uppdrag förtydligades genom att länsstyrelserna i regeringens Klimat- och energiproposition 6 från mars 2009 fick medel för att regionalt ansvara för klimatanpassningsarbetet. 4. Miljödepartementet: Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter, SOU 2007:60, SOU 2007:60 6. Miljödepartementet: En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat, Prop. 2008/09:162,

14 DE CENTRALA MYNDIGHETERNA Myndigheternas ansvar i arbetet är att med sina respektive sektorskompetenser och kunskaper stödja länsstyrelserna i deras roll som samordnare av det regionala klimatanpassningsarbetet. LÄNSSTYRELSERNA Länsstyrelserna ansvarar för att på regional nivå samordna statliga och mellankommunala intressen i planeringen. Länsstyrelsen har särskilt ansvar att ta fram underlag för den kommunala planeringen samt kontrollera att särskild hänsyn tas till frågor om människors hälsa och behovet av skydd mot olyckor i samband med planläggning. KOMMUNERNA Kommunerna har ett samlat ansvar för den lokala samhällsutvecklingen och bebyggelseplaneringen inom sina geografiska områden. Då kommunerna har planmonopol, måste de i den fysiska planeringen ta hänsyn till klimatförändringars effekter så att inte ytterligare risker byggs in i samhället. Ansvarsfördelning

15 I budgetpropositionen 7 för 2009 avsatte regeringen 584 miljoner kronor för arbetet med klimatanpassning under åren Länsstyrelserna disponerar gemensamt 25 miljoner kronor per år under denna period. Det innebär att länsstyrelserna ansvarar för att på regional nivå samordna och driva på klimatanpassningsarbetet. Med utgångspunkt i detta pågår det nu uppbyggnad av arbetet på samtliga länsstyrelser i landet. En övergripande kartläggning visar att man har valt att organisera arbetet på olika sätt. Det skiljer sig vilken eller vilka enheter som ansvarar för arbetet, hur mycket personella resurser som är avsatta och hur långsiktigt arbetet är om det genomförs som ett avgränsat projekt med utgångspunkt i de externa medlen eller om arbetet integrerats i den ordinarie verksamheten 8. KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR ANPASSNINGSARBETET Även Sveriges kommuner har ett stort ansvar vad gäller klimatanpassning. Kommunerna har ett samlat ansvar för den lokala samhällsutvecklingen och bebyggelseplaneringen inom sina geografiska områden. Med den fysiska planeringen har kommunerna traditionellt tagit ett stort ansvar när det gäller att skydda samhället mot allehanda långsiktiga risker såsom översvämningar, ras och skred. Genom Plan- och bygglagen (PBL) och det så kallade planmonopolet är det kommunen som tar initiativ till och fattar beslut om planläggning för bebyggelse. Kommunerna upprättar översiktsplaner med riktlinjer för mark- och vattenanvändning och detaljplaner som i juridiskt bindande former reglerar nybyggande och andra bebyggelseändringar. Eftersom kommunerna har planmonopol, måste de i den fysiska planeringen ta hänsyn till klimatförändringarnas effekter så att inte ytterligare risker byggs in i samhället. Klimatförändringarna och havsnivåhöjningen aktualiserar ansvarsfrågor inom två områden: säkert nybyggande och skydd av befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse bör inte uppföras på mark som riskerar att utsättas för översvämning eller andra konsekvenser av klimatförändringarna. PBL och Miljöbalken (MB) innehåller regler som ska tillgodose detta intresse. Hur hot mot befintlig bebyggelse ska hanteras är inte särskilt väl reglerat i gällande lagar. Dagens PBL och MB är inte utformade för att skydda befintlig bebyggelse och fastigheter mot naturen själv till exempel i form av stigande havsnivåer. En ny PBL träder i kraft 2 maj och kommer att innebära skärpta krav på hänsyn till framtida klimatförändringar för att tillgodose en hållbar utveckling. Flera kommuner i landet arbetar redan aktivt med klimatanpassning och det finns även exempel på företag, branschorganisationer och forskningsfinansiärer som tagit egna initiativ på området. 7. Finansdepartementet: Budgetpropositionen: Prop. 2008/09:1, Slutsatser från Sammanställning av länsstyrelsernas arbete med klimatanpassning under 2010 som togs fram inför klimatsamordnarmötet i Göteborg den 8 december Boverket: Ny enklare plan- och bygglag < ( ) 15

16 Länsstyrelsens klimat anpassnings arbete Konsekvenserna av ett förändrat klimat berör geografiska områden som inte hindras av fysiska eller administrativa gränser och alla samhällssektorer berörs i olika omfattning. Speciellt påverkas sektorer där det fattas beslut som har långsiktiga konsekvenser, såsom inom den fysiska planeringen och utbyggnaden av samhällets infrastruktur. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län innebär klimatanpassningsarbetet att höja kunskapsnivån och bidra med kunskapsförsörjning till länets aktörer. Aktörer på både lokal, regional och nationell nivå, från sektorsmyndigheter, intresseorganisationer och näringsliv, till olika kommunala förvaltningar och enskilda personer. Genom medveten planering och förebyggande insatser kan vi minska samhällets sårbarhet och öka anpassningsförmågan på sikt.

17

18 + ENERGIFRÅGOR OCH MINSKADE UTSLÄPP KLIMATANPASSNING Vi är bra på att minska utsläppen... men trots detta krävas betydande insatser... Vi måste börja anpassa oss nu!

19 ENERGI & KLIMATPÅVERKAN SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING VATTEN MILJÖMÅL > KLIMATANPASSNING Regeringsuppdrag: Klimatanpassning Länsstyrelserna i Sverige fick i 2009 ett gemensamt uppdrag att ansvara för att på regional nivå driva på och samordna klimatanpassningsarbetet. Uppdrag 37 i regleringsbrevet för budgetår 2010 är kort formulerat: Länsstyrelsen ska redovisa de insatser och medelsanvändning med anledning av uppdraget att samordna klimatanpassningsarbetet. 10 Klimatanpassning berör ett brett spektra av aktörer på både regional och nationell nivå, från sektorsmyndigheter till intresseorganisationer, näringslivet och olika kommunala förvaltningar till enskilda personer. Länsstyrelsernas uppdrag innebär samordning, rådgivning och stöd till regionala aktörer i deras anpassningsarbete. För Länsstyrelsen i Västra Götaland innebär detta att höja kunskapsnivån och bidra med kunskapsförsörjning i arbetet. Ambitionen för all verksamhet som Länsstyrelsen bedriver är ett uttalat målgruppsperspektiv. Det blir inte minst viktigt inom ett nytt och komplext område som klimatanpassning där många av Länsstyrelsens målgrupper kommer att behöva stöd och underlag i sitt arbete. Länsstyrelsens roll som service- och rådgivande myndighet kräver ökad intern kunskap, kompetens och utveckling av nya arbetssätt. Det blir nödvändigt att hitta effektiva sätt att samverka tvärsektoriellt inom 10. I regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende länsstyrelserna. Uppdrag 37 under Energi och klimat (Näringsdepartementet och Miljödepartementet), Regionala klimat- och energistrategier m.m. Länsstyrelsen och med berörda aktörer för att täcka in bredden i frågorna. I sin helhet ställer klimatanpassningsarbetet nya krav på såväl kunskap som samverkan på bred front. Klimatanpassning ett av Länsstyrelsens fem strategiska områden Länsstyrelsen bedriver i många frågor ett tvärsektoriellt arbete. Verksamheten sträcker sig över en rad olika områden, såsom integration och jämställdhetsfrågor, djurtillsyn, kulturmiljö, samhällsbyggnad, miljöskydd, naturvård, vattenvård och krishantering. Länsstyrelsen har en bred kompetens inom sina olika verksamheter, med möjlighet att ge samlade bedömningar i komplexa ärenden. De senaste åren har en handfull strategiska frågor vuxit fram som särskilt komplexa och viktiga att fokusera på i arbetet för det hållbara samhället. Länsstyrelsen har utifrån dessa definierat fem strategiska områden - Energi och klimatpåverkan, Klimatanpassning, Vatten, Miljömål och Socialt hållbar utveckling. Alla områdena kännetecknas av att de är omfattande, de har långsiktiga mål och sträcker sig över långa tidsperioder. Arbetet ställer även krav på tvärsektoriell samverkan, både internt och externt. ENERGI & KLIMATPÅVERKAN OCH KLIMATANPASSNING I Sverige och i Västra Götaland pågår ett omfattande arbete att minska utsläppen av 19

20 Inriktningsmål för arbetet Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning bedrivs utifrån gemensamma antaganden om klimatets utveckling och en samlad bedömning av effekter och åtgärdsbehov. Länsstyrelsen är en regionalt samordnande part i anpassningsarbetet till ett förändrat klimat och bidrar med kunskapsförsörjning och stöd till länets aktörer. växthusgaser. Målsättningarna på området är tydliga och ambitionen är hög. Men trots dessa insatser kommer det ändå att behövas åtgärder för att anpassa länet till klimatförändringarnas effekter. De två strategiska områdena Energi och klimatpåverkan och Klimatanpassning är nära sammankopplade och betydande insatser inom båda områden krävs i arbetet för ett hållbart samhälle. STYRDOKUMENT OCH INRIKTNINGSMÅL En viktig del i arbetet med alla de strategiska områdena har varit att definiera långsiktiga mål och en strategisk inriktning som ska vara vägledande för arbete 11. För Klimatanpassning har följande inriktningsmål tagits fram: - Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning bedrivs utifrån gemensamma antaganden om klimatets utveckling och en samlad bedömning av effekter och åtgärdsbehov. - Länsstyrelsen är en regionalt samordnande part i anpassningsarbetet till ett förändrat klimat och bidrar med kunskapsförsörjning och stöd till länets aktörer. ORGANISATION OCH KLIMATSAMORDNINGSFUNKTION Klimatanpassningsarbetet berör Länsstyrelsens verksamhet dagligen och inom flera olika områden, som till exempel i frågor om fysisk planering, infrastruktur, fiske, jordbruk, dricksvattenförsörjning och krisberedskap. Huvudansvaret för regeringsuppdraget och det 11. Länsstyrelsen - för det hållbara samhället. Inriktning inom fem strategiska områden. Beslut

21 INTERN KOMPETENSUPPBYGGNAD KUNSKAPSFÖRSÖRJNING till externa målgrupper SAMORDNINGSINSATSER KOMMUNIKATION OCH INFORMATION till externa målgrupper Länsstyrelsens fokusområden strategiska arbetet är uppdelat mellan enheterna Samhällsbyggnad och Skydd och Säkerhet. Enheternas verksamhetsområden är utpekade som särskilt berörda ur klimatanpassningsynpunkt och omfattas på olika sätt av arbetet. Det säkerställer ett brett perspektiv, från att frågorna beaktas i översiktlig planering till åtgärder för att säkra människors liv och hälsa. Arbetet sker i bred samverkan med övriga berörda enheter där i första hand Kulturmiljöenheten, Landsbygdsenheten, Miljöskyddsenheten, Naturvårdsenheten, Vattenvårdsenheten, Enheten för Social Hållbarhet, är utpekade och bidrar med kompetens och genomförande av projekt inom specifika områden. I arbetet med att bygga upp det strategiska området Klimatanpassning har man under hösten etablerat en samordningsfunktion som ansvarar för arbetet internt och utgör kontaktperson gentemot Länsstyrelsens målgrupper i arbetet. Samordningsfunktionen består av en klimatsamordnare placerad på respektive ansvarig enhet. I arbetet ingår även en tvärsektoriell arbetsgrupp med representanter från övriga berörda enhter. Tillsammans ansvarar samordnarna och arbetsgruppen för att initiera och genomföra projekt inom området. Styrgrupp för arbetet är Strategigruppen där samtliga enhetschefer är representerade. Pågående arbete inom klimatanpassning NATIONELLT KLIMATANPASSNINGSNÄTVERK I samband med regeringsuppdraget har ett landstäckande nätverk bestående av klimatsamordnare från samtliga länsstyrelser etablerats. Nätverket träffas två gånger per år för att diskutera gemensamma frågeställningar och utbyta erfarenheter. I nätverket förs en löpande dialog med de centrala myndigheter som aktivt arbetar för att stötta länsstyrelserna i arbetet. Länsstyrelsen i Västra Götaland var värd för fjolårets andra möte som anordnades i Göteborg den 8 december SAMVERKAN OCH DIALOG MED EXTERNA AKTÖRER I LÄNET En viktig del i Länsstyrelsens uppdrag är att inleda och föra en löpande dialog med externa aktörer som berörs av anpassningsarbetet. Under hösten har information om Länsstyrelsens regeringsuppdrag spridits i etablerade nätverk och i kontakt med kommuner och övriga myndigheter. Presentationer har bland annat hållits vid delregionala planerarträffar 12 för länets kommuner och vid Trafikverkets klimatanpassningsutbildning i Göteborg den 5 till 6 oktober Länsstyrelsen deltar även aktivit i nätverk där frågorna behandlas. Exempelvis för Länsstyrelsen en dialog med berörda kommuner genom nätverket Kommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering kring frågor om långsiktig och klimatanpassad planering i Vänernområdet. PÅGÅENDE OCH AVSLUTADE PROJEKT 2010 Länsstyrelsen har under 2010 genomfört och medverkat i en rad olika projekt med koppling till klimatanpassningsområdet. Det sträcker sig från utredningar om högvattenscenarier för Vänern och skredriskkartering i Göta älvdalen och remissbehandling av planeringsunderlag för 12. Fyrbodal (Lysekil ), Sjuhärad (Svenljunga ) och Skaraborg (Mariestad ) 21

22 Projekt 2010 SMHI UTREDNING KRING VÄNERN SMHI har under året genomfört en fördjupad studie av högvattenscenarier för Vänern finansierat av Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland, Länsförsäkringar och nätverket Kommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering. Studien förväntas vara klar i januari SGI GÖTA ÄLVUPPDRAGET För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs bättre kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Regeringen har därför gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att genomföra en skredriskkartering för Göta älv. För genomförandet behöver nya och bättre skredanalyser och stabilitetsberäkningar tas fram för den mycket skredkänsliga dalgången. SGI påbörjade uppdraget under 2009 och det ska vara slutfört Länsstyrelsen medverkar i den expertgrupp som har knutits till projektet. PLANERINGSUNDERLAGET STIGANDE VATTEN I SAMHÄLLSPLANERINGEN Planeringsunderlaget Stigande Vatten i samhällsplaneringen har under våren varit ute på remiss hos länets kommuner och berörda myndigheter. Rapporten kommer under 2011 att uppdateras och utvecklas med utgångspunkt i nya utredningar och de inkomna remissvaren. Ett samarbete med Värmlands län kommer att startas upp kring delen i rapporten som berör Vänern. KLIMATANPASSAD STADSSTRUKTUR I FRIHAMNEN ETT PILOTPROJEKT INOM MISTRA URBAN FUTURES Länsstyrelsen medverkar i pilotstudie 2 Klimatanpassad stadsstruktur i Frihamnen som genomförs inom ramen för Mistra Urban Futures och som pågår till slutet av Under hösten har en av totalt fyra workshops genomförts där representanter från olika enheter har bidragit med sin kompetens. HAV MÖTER LAND Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen. Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor. En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen. Välkommen till Kattegatt- Skagerrak år Projekt Hav möter Land vill ändra på detta. Syftet är att etablera gemensamma förvaltningsstrategier för Kattegatt-Skagerrak-regionen inom en rad specifika områden. Klimat, vattenförvaltning och samhällsplanering är tre fokus. Länsstyrelsen Västra Götaland är Lead partner i projektet där kommuner, regioner, universitet och statliga myndigheter medverkar. Pågår

23 hantering av stigande vatten i samhällsplaneringen, till Interreg-projektet "Hav möter Land" ett samarbete mellan de nordiska grannländerna kring Kattegatt-Skagerrak-regionen. Ett urval av projekt där Länsstyrelsen medverkat presenteras här intill. Länsstyrelsens fortsatta arbete med klimatanpassning Den interna kartläggningen av klimatanpassningsarbetet har identifierat en rad områden och behov som Länsstyrelsen bör arbete vidare med: GEMENSAMT ANTAGANDE OM KLIMATETS UTVECKLING I dagsläget saknas en samlad bild av klimatets utveckling i Västra Götaland. Detta speglas i osäkerheter i handläggningsprocesser och i kommunikationen inom såväl Länsstyrelsen som utåt i samverkan och samarbete med andra aktörer. Det finns ett stort behov av att definiera vilka klimateffekter som kommer att beröra länet och vilka konsekvenser detta kan förväntas få. Få av enheterna har en överblick över vad klimatförändringarna kan komma att innebära för arbetet inom deras verksamhetsområde framöver, men den samlade bedömningen är att det kommer att innebära en ökad arbetsbelastning och att det ställer nya krav på det tvärsektoriella arbetet. De klimateffekter som enheterna bedömer kommer att ha stor påverkan på arbetet framöver är i första hand extremt väder med ökad nederbörd, extrema skyfall, värmeböljor och perioder med långvarig torka. Ett allmänt varmare klimat med varmare somrar och mildare vintrar kommer generellt att få betydelse. Det innebär till exempel ökad luftfuktighet som påverkar bebyggelse och kulturmiljö, och färre dagar med tjäle som får konsekvenser för skogsbruket. På längre sikt kommer havsnivåhöjningen att ställa till problem. Man ser redan idag konsekvenser av extrema nederbördsmängder i form av översvämningar, ras och skred men någon övergripande bild av konsekvensernas omfattning på sikt har man inte. Med utgångspunkt i den intitala kartläggningen måste ett gemensamt antagande tas fram om hur länet kommer att påverkas och vilka konsekvenser som följer av ett förändrat klimat. Detta är viktigt internt för att enas om ett gemensamt scenario som utgångspunkt för arbetet, och inte minst så att en samlad bild kan kommuniceras utåt mot Länsstyrelsens målgrupper. HANDLÄGGNING AV PLANER Planhandläggarna berör i sitt dagliga arbete i hög grad frågor kopplade till klimatanpassning i dialog med kommunerna och antagande av nya planer. Det ställer krav på interna arbetsprocesser och kunskap internt i organisationen. Eftersom ett gemensamt antagande saknas, upplevs handläggningen av klimatrelaterade ärenden som svåra, till exempel frågeställningar som "vilka effekter är relevanta att redovisa för ett givet område och i vilket tidsperspektiv?" Det behövs rekommendationer på vad planhandläggarna bör ta upp i tidiga samrådskeden med kommunerna då det är viktigt att tidigt i processen föra en dialog kring frågorna. 23

24 Identifierade behov internt Allmän grundkunskap i ämnet Gemensam information om klimatförändringarnas förväntade effekter i länet och med detta ett gemensamt antagande av förändrade vattennivåer vid extremt väder och havsnivåhöjning Verktyg för interna arbetsprocesser - tex. rätt information till rätt läge i planprocessen (ÖP/FÖP/DP) Saknas utförligt kunskaps- och planeringsunderlag att tillhandahålla länets externa målgrupper (kommuner, exploatörer, myndigheter etc.) Forum för samverkan både mellan länsstyrelser och andra intressenter så som försäkringsbolag, exploatörer, myndigheter etc. Behov av att bredda frågan - höja kunskapsnivån Kontinuerlig omvärldsbevakning Referensbank med goda exempel Kommunikation om ämnet, idag saknas informationskanaler Tydligare rutiner för vilka krav Länsstyrelsen kan ställa på underlag och utredningar i antagande av nya planer efterfrågas. Detta är särskilt viktigt i och med att man i Plan- och bygglagen har infört hänsynstagande till översvämningsrisk som en prövningsgrund i planprocessen. Utan tydliga riktlinjer blir det stor osäkerhet kring när en plan kan och bör tas in för prövning. Många planärenden där problematiken kring klimatanpassning blir tydlig gäller områden för befintlig bebyggelse. Här behövs mycket mer kunskap och rutiner för hur man ska handlägga dessa ärenden. Eftersom klimatanpassningsfrågan är så komplex och berör många sektorer finns det ett behov av att Länsstyrelsen fokuserar på sin rådgivande roll och fortsätter att utveckla sitt målgruppsperspektiv. KUNSKAPS- OCH PLANERINGSUNDERLAG I dagsläget används remissutgåvan av underlaget Stigande Vatten i samhällsplaneringen 13 av både planhandläggare och kommuner som stöd i planprocessen. Underlaget är dock i behov av att uppdateras och vidareutvecklas då vissa delar inte innehåller tillräcklig eller aktuell information. Andra rapporter som har nämnts som viktigt kunskapsunderlag i arbetet är Bygg för morgondagens klimat 14 från Boverket. Behovet av nytt kunskaps- och planeringsunderlag är stort både för användning internt på Länsstyrelsen men även i kommunikationen gentemot Länsstyrelsens målgrupper och då främst kommunerna. Det efterfrågas underlag och goda exempel inom översiktsplanering, 13. Stigande vatten i samhällsplaneringen (Preliminär) 14. Boverket: Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande, 2009

25 detaljplanering och i gestaltningsfrågor samt tillägg i datorverktyget OGIS med klimatanpassningsaspekter som exempelvis översvämningsrisk. Eftersom Västra Götaland är ett stort län med 49 kommuner och har en komplex problematik kopplad till ämnet är det viktigt att alla kommuner kan relatera till innehållet i kunskaps- och planeringsunderlag som tas fram. Det är även viktigt att målgruppsanpassa informationen så ny kunskap når ut till både tjänstemän och politiker. ÖKAD KUNSKAP OCH KOMPETENS Kunskapen om klimatförändringarna generellt är god bland Länsstyrelsens medarbetare. Inom detta tema har också en rad seminarier och konferenser anordnats de senaste åren. Men generellt finns det behov av mer kunskap och kompetens om vad klimatanpassning innebär med en större bredd i frågan än idag, från att ganska ensidigt handla om översvämningsprobelamtiken till fler och mer långsiktiga konsekvenser av ett förändrat klimat och vilka åtgärder det kommer att kräva. Att bevaka frågan i ett helhetsperspektiv och se den i ett större sammanhang, kommer att bli viktigt framöver. I dagsläget behöver omvärldsbevakning (nyheter på nätet, seminarier/konferenser, nya rapporter m.m.) på området sättas i system, så att alla kan få tillgång till den senaste kunskapen och informationen. Länsstyrelsens webbplats borde kunna utvecklas på detta område och fungera som ett bra verktyg både internt och externt. Önskemål om att oftare dela med sig av goda exempel på till exempel kommuner som har kommit långt i arbetet efterfrågas. Detta liksom omvärldsbevakning behöver struktureras för att effektivt kunna utbyta goda exempel. KOMMUNIKATION TILL EXTERNA AKTÖRER I dagsläget finns det ingen strategi för hur man kommunicerar Länsstyrelsens arbete inom området. Länsstyrelsens nya webbplats lancerades i december Med den kommer klimatanpassning att få ett större och tydligare utrymme på sidan. Ett informationsmaterial om klimatanpassning som kan användas i kontakt med kommuner och andra externa aktörer efterfrågas. Generellt behöver man bli bättre på att lyfta frågan i kontakt med alla externa aktörer. IDENTIFIERADE BEHOV Genom den interna kartläggningen har det identifierats en rad viktiga fokusområden för Länsstyrelsen att arbeta vidare med. Det finns behov av intern kompetensuppbyggnad kring ämnet, från allmän- till mer djupgående kunskap, stöd och kunskapsförsörjning till externa målgrupper efterfrågas, samt behov av att samorda regionala aktörer och etablera en bra kommunikationsstrategi för arbetet. 25

26

27 Kommunernas klimat anpassnings arbete Västra Götaland är Sveriges största län med totalt 49 kommuner. De västra delarna av Sverige förväntas att drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter. Samtidigt finns här en bred geografisk spridning där konsekvenserna kommer att bli olika för olika delar av länet, med en generell indelning i Kust-, Inlands- och Vänernproblematik.

28 /04/ ENKÄTSVAR PLANERARDAGEN Strömstad Vänersborg Lysekil Hjo Orust Alingsås Kungälv Lerum Borås Ulricehamn Göteborg Mölndal Bollebygd Svarade på enkäten Svarade på enkäten samt visat intresse att medverka i Länsstyrelsens vidare arbete

29 Klimatanpassning i Sveriges kommuner Sveriges kommuner kommer framöver att behöva ta större hänsyn till klimatförändringarna i sin samhällsplanering än vad som tidigare varit nödvändigt. Från och med nu skall lokaliseringsoch utformningsbeslut baseras på nya underlag. Ökad kunskap om klimatförändringarnas utveckling ställer Sveriges och Västra Götalands kommuner inför nya utmaningar. Den lokala nivåns ansvar för att anpassa samhället till ett förändrat klimat understryks både i Klimat- och sårbarhetsutredningen 15 och i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik 16. Sedan den 1 januari 2008 är olyckor, översvämningar och erosion faktorer som kommunerna enligt PBL skall ta hänsyn till i den fysiska planeringen 17. NATIONELL KLIMATANPASSNINGSENKÄT "Läget i landet" 18 är en enkätundersökning om klimatanpassning i den fysiska planeringen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde under sommar och höst 2009 i Sveriges kommuner. Drygt 200 (70%) av landets kommuner svarade på frågor om hur de arbetar med klimatanpassning och vilka behov de såg av underlag och verktyg i arbetet. Av svaren att döma arbetar nio av tio av Sveriges 15. SOU 2007: Prop. 2008/09: Plan- och bygglagen: SFS 1987:10, kapitel 2 och Sveriges Kommuner och Landsting: Läget i landet en enkätundersökning om klimatanpassning i den fysiska planeringen, 2009 kommuner med klimatanpassning i sin fysiska planering, både vad gäller översiktsplanering och detaljplanering, och sju av tio kommuner arbetar med implementering av klimatanpassning i riktlinjer för byggande. Att tillgången till planeringsunderlag behöver förbättras var tydligt då endast 20 % anger att de har det mesta av det underlag som de behöver för att kunna skapa lokala klimatscenarier, och endast 1 % av kommunerna anger att de har allt planeringsunderlag de behöver. I Västra Götaland svarade 33 av länets 49 kommuner (67,3%) på enkäten och av dessa sade drygt 8 av 10 att de i någon utsträckning arbetade med klimatanpassning i sin fysiska planering. 62,5% av kommunerna svarade att de arbetade med klimatanpassning i sina riktlinjer för byggande men ingen av de tillfrågade tyckte att de hade allt planeringsunderlag som de behövde för att göra lokala klimatscenarier. En fjärdedel tyckte att de hade det mesta av vad de behövde och cirka en femtedel av de svarande kommunerna angav att de inte hade något av det planeringsunderlag för klimatscenarier som de behövde. I vilken omfattning arbetet i kommunerna pågick tydliggjordes inte i enkäten och inte heller vilka av länets kommuner som hade medverkat. Nulägesanalys i Västra Götalands kommuner Som ett led i kartläggningen av hur Länsstyrelsen i Västra Götaland på bästa sätt kan stötta länets kommuner i frågan genomfördes en 29

30 /01/ GEOGRAFISKT LÄGE + /02/ BEFOLKNINGSMÄNGD Strömstad Dals-Ed Bengtsfors Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Orust Tjörn Kungälv Öckerö Munkedal Göteborg Uddevalla Partille Mölndal Mellerud Färgelanda Vänersborg Lilla Edet Trollhättan Lerum Härryda Grästorp Mark Essunga Lidköping Vara Stenungsund Vårgårda Herrljunga Ale Alingsås Bollebygd Borås Svenljunga Götene Skara Falköping Ulricehamn Tranemo Mariestad Skövde Tidaholm Töreboda Karlsborg Tibro Hjo KUST > 15 invånare < 15 invånare INLAND > 15 invånare < 15 invånare VÄNERN > 15 invånare < 15 invånare /03/ ÖP-LÄGET Dals-Ed-03 Bengtsfors-94 Åmål-91 Strömstad-10 Gullspång-10 Sotenäs-10 Lysekil-06 Tanum-02 Mellerud-10 Färgelanda-06 Munkedal-10 Vänersborg-06 Lidköping-03 Uddevalla-10 Grästorp-92 Vara-92 Trollhättan-03 Orust-09 Essunga-02 Lilla Edet-10 Mariestad-03 Töreboda-92 Karlsborg-91 Götene-05 Skövde-06 Tibro-03 Skara-05 Hjo-10 Tidaholm-91 Falköping-08 Stenungsund-06 Tjörn-03 Vårgårda-06 Herrljunga-06 Alingsås-98 Ale-07 Kungälv-11 Lerum-08 Ulricehamn-02 Borås-06 Partille-06 Öckerö-06 Bollebygd-02 Göteborg-09 Härryda-11 Mölndal-06 Tranemo-09 Mark-98 Svenljunga-98 ÖP ÖP ÖP

31 enkätundersökning 19. Deltagande kommuner på Länsstyrelsens Planerardag 20 den 8 oktober 2010 fick möjlighet att svara på frågor kring kommunens klimatanpassningsarbete. Enkäten skickades även ut till samtliga kommuner i länet efter seminariet. Enkätundersökningen följdes upp med en serie intervjuer i ett antal utvalda kommuner, där Länsstyrelsen genom besök hos kommunerna kartlade kunskapsnivån samt behovet av kunskap, stöd och underlag på området. ENKÄT PÅ PLANERARDAGEN 30 kommuner fanns representerade på Planerardagen och till de som inte var närvarande skickades enkäten ut på i efterhand. Totalt svarade 13 av länets 49 kommuner på enkäten (se figur s.28) Av de svarande sade 12 av 13 att klimatförändringar och dess effekter utgjorde en viktig förutsättning för kommunens planering idag. Av dessa nämnde alla att stigande vattennivåer, både havshöjning och i sjöar och vattendrag, utgör en viktig fråga i planeringen. På frågan om kommunen hade genomfört eller hade pågående projekt kopplade till klimatanpassning, svarade en kommun att ett brett projekt kring klimatfrågor pågick, fem angav att de hade genomfört översvämningskarteringar och fyra kommuner svarade att de hade eller hade haft pågående projekt kring dagvatten. Tre kommuner angav att de arbetade aktivt med åtgärdsplaner 19. Se frågor i bilaga 1 20 Planerardagen är ett forum för samhällsbyggnadsfrågor i länet och arrangeras två gånger per år av Samhällsbyggnadsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götaland. i riskområden. Tre kommuner skrev att det inte fanns några projekt alls i anknytning till frågan. När det gällde önskat stöd från Länsstyrelsen efterfrågade kommunerna en tydlighet kring vilka framtida nivåer man ska förhålla sig till. Man önskade hjälp med kunskapshöjning både hos tjänstemän och politiker och man ville ha klarhet i ansvarsfrågan. Även stöd med mellankommunal samordning efterfrågades. ETT REPRESENTATIVT URVAL Urvalet av kommuner för intervjuerna baserades på flera parametrar som togs fram för att få en stor spridning och ett representativt urval bland länets kommuner. I första hand delades kommunerna in efter parametrar som geografiskt läge med indelning i Kust, Inland och Vänern, befolkningsmängd/resurser samt gällande ÖPläge (översiktsplanens aktualitet). Därefter lyftes kommuner med intressant problematik i förhållande till klimatanpassning och planering fram, kommuner där det finns allmänt intresse för frågan men där arbetet kan ha kommit olika långt, samt kommuner där det finns resurser och drivkraft hos kommunen att själv driva frågan. Detta förslag till kommuner matchades sedan med de svar man fått in i enkätundersökningen, samt en ytterligare parameter kommuner som visat intresse för att eventuellt medverka i projekt eller liknande i Länsstyrelsens vidare arbete. De nio utvalda kommunerna var: Bengtsfors, Lerum, Lidköping, Lysekil, Mölndal, Tanum, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. 31

32 Parametrar för urval GEOGRAFISKT LÄGE indelning i kust-, inland- och Vänernproblematik /karta 01/ BEFOLKNINGSMÄNGD OCH RESURSER stor/liten kommun kopplat till befolkningsmängd /karta 02/ ÖP-LÄGE översiktsplanens aktualitet /karta 03/ ENKÄTSVAR från undersökning på Planerardagen i oktober 2010 /karta 04/ UTVALDA KOMMUENR Bengtsfors Åmål Tanum Uddevalla Vänersborg Lidköping Lysekil Lerum Mölndal KUST > 15 invånare < 15 invånare INLAND > 15 invånare < 15 invånare VÄNERN > 15 invånare < 15 invånare

33 > Alla kommuner beskriver tendenser till ett blötare och mer extremt klimat < KOMMUNBESÖK OCH GRUPPINTERVJUER Klimatanpassning är ett relativt nytt och komplext ämne som berör många samhällssektorer och kräver därmed samarbete mellan många olika kompetenser. Därför bjöd Länsstyrelsen till intervjuerna in personer från olika förvaltningar på kommunen för att på så vis få en rättvis bild av läget. Ambitionen var att täcka in hela kommunens arbete med klimatanpassning och personer från Samhällsbyggnad, Tekniska/VA, Miljö, Säkerhet och Kommunledningen föreslogs som representanter till intervjun. Kommunerna i länet är organiserade på olika sätt och det var inte alltid alla inbjudna hade möjlighet att deltaga vid intervjutillfället 21. Mötena inleddes med en presentation av Länsstyrelsens uppdrag, roll och organisation, syfte och mål med mötet samt en definition av ämnesområdet Klimatanpassning. På intervjun diskuterades sedan olika frågeställningar knutna till kommunens kunskapsläge, dess organisation, vilka pågående projekt som finns, vilka samarbeten och nätverk som man deltar i, vilka planeringsunderlag som används och vilka framtida behov av stöd man ser 22. Hur ser klimatanpassningsarbetet ut i kommunerna? KUNSKAPSLÄGET I alla tillfrågade kommuner är man medveten om problematiken och ser redan konsekvenser av ett förändrat klimat. Åtta av de nio tillfrågade har under de senaste tio åren drabbats av allvarliga och kostsamma översvämningar och alla kommuner beskriver tendenser till ett blötare och mer extremt klimat. Kommunerna beskriver klimatanpassning som en stor utmaning eftersom exploateringstrycket i vattennära lägen är stort. Trots medvetenhet om ämnet har endast två av de intervjuade kommunerna fattat politiskt beslut om att särskilt prioritera området. Generellt definieras klimatanpassning ur ett kortsiktigt perspektiv med fokus på de effekter vi redan ser idag med extrema nederbördsmängder, ökade flöden och översvämningar. Fokus på de mindre uppenbara och indirekta effekterna med till exempel konsekvenser för hälsa och sjukvård tas inte upp. Ingen av de tillfrågade kommunerna har gjort någon djupare kartläggning av klimatförändringarnas effekter och konsekvenser på lång sikt. PÅGÅENDE ARBETE OCH PROJEKT Läget i kommunerna skiljer sig åt på flera punkter, dels finns det en bred spridning av vilka problem man har upplevt och står inför men även hur sårbar kommunen är i förhållande till dessa förändringar. Endast en tredjedel av de tillfrågade kommunerna har gjort en kartläggning av hur kommunen påverkas vid extremt väder med höga vattenstånd och extrema flöden. Detta beror enligt kommunerna på brist på tillgängligt underlag och karteringar i kommunen, samt brist på beslutsunderlag och argument att använda gentemot politiker och exploatörer. 21. Se deltagarna i bilaga Se frågor i bilaga 2 33

34 Rapporter/underlag som en eller flera kommuner känner till eller använder: Konsekvenser av ett förändrat klimat enligt de tillfrågade kommunerna: STIGANDE VATTEN I SAMHÄLLSPLANERINGEN Länsstyrelsen Västra Götaland KLIMATET, HAVSNIVÅN OCH PLANERINGEN Malmö Stad VATTEN VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR Länsstyrelserna, Vattenmyndigheten FRAMTIDA HAVSVATTENSTÅND SOM UNDERLAG FÖR SAMHÄLLSPLANERING SMHI KUSTKOMMUNER PERMANENT: havsnivåhöjning TEMPORÄRT: vinduppstuvning, ökad nederbörd, ökade flöden/ vattenstånd i vattendrag och sjöar, grundvattenförändringar INLANDSKOMMUNER PERMANENT: - TEMPORÄRT: ökad nederbörd, ökade flöden/vattenstånd i vattendrag och sjöar, grundvattenförändringar VÄNERNKOMMUNER PERMANENT: (långvarig) höjning av Vänern TEMPORÄRT: höjning av Vänern, vinduppstuvning, ökad nederbörd, ökade flöden/vattenstånd i vattendrag och sjöar, grundvattenförändringar NATUROLYCKOR FYSIK PLANERING, FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER & KLIMATFÖRÄNDRINGAR Boverket BYGG FÖR MORGONDAGENS KLIMAT Boverket NY NATIONELL HÖJDMODELL Lantmäteriet pågående projekt CLIMATOOLS FOI forskningsprojekt under utveckling HAV MÖTER LAND Länsstyrelsen Västra Götaland m. fl PÅGÅENDE UTREDNINGAR/ARBETE SOM BERÖR ÄMNET Finns: 8 Finns inte: 1 KLIMATANPASSNINGSSTRATEGI Finns: 2 (varav 1 håller på) Finns inte: 7 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN, LÄNSSTYRELSEN ENHETEN FÖR SKYDD OCH SÄKERHET, LÄNSSTYRELSEN SMHI MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT VATTENMYNDIGHETEN SVENSKT VATTEN Kommunernas kontakter i klimatanpassningsfrågan:

35 Existerade kommunikationsforum: PLANERARDAGEN & DELREGIONALA TRÄFFAR (SJUHÄRAD, FYRBODAL OCH SKARABORG) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN KOMMUNER I SAMVERKAN OM VÄNERNS VATTENREGLERING SAMVERKAN MELLAN KOMMUNER NORRA BOHUSLÄN SÄVEÅNS VATTENRÅD & ANDRA VATTENRÅD/FÖRBUND STADSARKITEKTTRÄFF KONSULTFÖRETAGET NORCONSULT MILJÖSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND UNDERLAG OCH RIKTLINJER Många av kommunerna är osäkra på vilka högvattenscenarier och nivåer man bör förhålla sig till och saknar ett gemensamt ställningstagande från Länsstyrelsens sida. De tillfrågade kommunerna säger alla att det största problemet i kommunen handlar om vad man skall göra med befintlig bebyggelse. Man efterfrågar stöd i form av konkreta planeringsverktyg för olika skalor, för både existerande och nytillkommande bebyggelse, och några kommuner har frågat efter rapporten "Stigande Vatten i samhällsplaneringen" 23 med funderingar kring färdigställande av denna. En del kommuner efterfrågar även tydligare riktlinjer kring ansvarsfrågan; Vad är statens ansvar, vad är kommunens eget och vad är den enskilda medborgarens? Man uttrycker att klimatanpassning är en så komplex och strategisk fråga att delar av ansvaret bör ligga på staten. Detta gäller till exempel önskemål om specifika nivåer att förhålla sig till vid extrema högvattenscenarier, där man menar att staten bör ansvara för extraordinära händelser som inträffar utöver säkerhetsmarginalerna. SAMVERKAN MELLANKOMMUNALT Klimatanpassning har inga administrativa eller fysiska gränser och kräver därför samarbete på alla nivåer, såväl inom kommunen som över kommungränser. Kartläggningen pekar på att det nu är nödvändigt att kommunerna börjar samarbeta kring klimatanpassning då få kommuner tidigare har träffats vare sig internt eller 23. Stigande vatten i samhällsplaneringen (Preliminär) mellankommunalt för att diskutera frågan. Internt på kommunerna handlar det om att etablera nya samarbetsformer mellan förvaltningar och enheter, mellankommunalt rör det sig om att hitta former för att samverka kring exempelvis ett vattensystem som rinner genom flera kommuner. INFORMATION Flera kommuner har framfört att Samhällsbyggnadsenheten är en naturlig ingång till Länsstyrelsen i dessa frågor eftersom det även är denna enhet som är kontakt i andra strategiska frågor och översiktlig planering. Länsstyrelsens informations- och kommunikationsinsatserna kring klimatanpassning är idag nästan obefintlig och bör förstärkas med både web-kommunikation, med bland annat goda exempel, och besök i kommunerna. Flera kommuner utrycker också en önskan om att bli påmind om ämnet av Länsstyrelsen eftersom en strategisk fråga som klimatanpassning kan hamna långt ner på dagordningen i en högt belastad arbetsvardag. Identifierade behov av stöd & underlag från Länsstyrelsen Klimatanpassning är ett nytt kunskapsområde och man har på många håll i länet inte kommit särskilt långt i arbetet med att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Även om medvetenheten om problemen finns, saknas djupare kunskap och behovet är stort av både kunskapsuppbyggnad och verktyg för klimatanpassad samhällsbyggnad och planering. 35