FINNSAM INFORMATION. FINNSAM Finnbygder i samverkan. Nummer 3 Årgång ISSN

Transkript

1 FINNSAM INFORMATION FINNSAM Finnbygder i samverkan Nummer 3 Årgång ISSN Nästa FINNSAM-Information utkommer i december Manusstopp 25 november.. 1

2 2 FINNSAM För att underlätta samarbete, forskning och samordning av finnskogsaktiviteter startades nätverksorganisationen FINNSAM (Finnbygder i Samverkan) Nätverket är öppet för alla som är intresserade av skogsfinnarnas kultur och historia. FINNSAM arrangerar årligen en vår- och en höstkonferens, där finnskogsområdena turas om att vara värdar. På det sättet får FINNSAM-medlemmarna varje gång stifta bekantskap med ett nytt finnskogsområde i Sverige och Norge. Vanligtvis arrangeras årligen även en vinterkonferens med arkiv- eller ämnestema. Regelbundet utskickas medlemsbladet FINNSAM-information, med aktuella rapporter, protokoll och nyheter. FINNSAM håller också i en mängd skogsfinska projekt, innefattande litteratur, byggnader, släktnamn, släktforskning och mycket annat. Mer information om FINNSAM hittar du på Plusgironr Sverige Bankkontonr i Postbanken Norge Medlemsavgift 2011 tv - privatperson och institution/förening: 100 resp. 300 SEK/NOK Kassör Skogsfinska bibliografin: Forskarförteckning: t.f. Bo Hansson Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE LUDVIKA Tel: (0) E-post: loherou@gmail.com Christina Norlander, N:a Karlsholmsgt 4,SE KARLSTAD Tel: (0) E-post: christina.norlander@telia.com Ledningsgrupp 2011 Mellannorrland Gävle-Dala/Orsa Bergslagen Tiveden Värmland Norge södra Finnskogen Norge norra Finnskogen (sammank.) Maud Wedin, Bergalid 3, SE FALUN Tel: (0) E-post: maud@finnbygden.se (suppl.) Kjell Nordquist, Järbo <kjell.nordqvist@hos.sandnet.se> Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE ALFTA Tel: (0) E-post: finnskogsmuseet@swipnet.se (suppl.) Barbro Sindler, Falun <barbro.sindler-hult@telia.com> Kenneth Norrgrann, Uppgränsta 4, SE VÄSTERÅS Tel: , E-post: zinda@hotmail.se (suppl.) Tor Eriksson, Örebro <tor925@gmail.com> Lena Gribing, Anderstorp, SE FINNERÖDJA Tel: (0) E-post: lena.gribing@telia.com (suppl.) Jan-Erik Björk, Källby <janne.bjork1@telia.com> Inga-Greta Lindblom, Vitsand 337, SE TORSBY Tel: , E-post inga-greta.lindblom@torsby.se (suppl.) Niclas Persson, Torsby <klemmetan@bredband.net> Birger Nesholen, Norsk Skogfinsk Museum Tel: E-post: birger@skogfinskmuseum.no (suppl.) Jan Myhrvold, Gjerdrum <jan@fennia.nu> Mary G. Tangen, Nordholt, NO-2429 TØRBERGET Tel: E-post: oltangen@bbnett.no (suppl.) Steinar Vermundsdammen,<ste-verm@online.no> Ansvarig utgivare för FINNSAM-info Maud Wedin

3 3 Meddelande från redaktören Det har nu gått fyra månader sedan jag kom hem efter resan Jorden runt. En fantastisk upplevelse, men det gamla talesättet Borta bra, men hemma bäst passar väl in i sammanhanget. Skönt att vara hemma igen till familj, vänner och mina kära finnar. Sommaren har hastat genom tiden, precis som vanligt. Och hösten står för dörren. För några veckor sedan började höstomgången av serien Vem tror du att du är. Det första avsnittet i serien handlade om dalmasens, Vansbros store sons, sångarens mm Björn Skifs anor. En av de grenar man nystade i handlade om hans skogsfinska anor. Man lyfte fram en intressant figur i form av vismannen Pål Hansson Vilhuinen från 1600-talets Digerliden i Nås finnmark. Pål Hansson var trollkunnig och ämnet fascinerade givetvis reportern från SVT. Även på andra sätt märks att intresset för skogsfinsk kultur är ökande. Medlemmarna i FINNSAM ser detta vid olika mässor, föredragsaftnar, byavandringar mm. Detta är uppmuntrande och stimulerande. Det gäller nu för oss att ta vara på intresset och verka för en utveckling av FINNSAMs verksamhet. * * * * * * Innehållet i detta nummer: Rapport från vårkonferensen i Åsnes finnskog 30 maj-2 juni 2013, Liv Wennevold Rapport från släktforskardagarna i Köping augusti 2013, Tor Eriksson Finnmark eller finnskog?, Stig Welinder 400-årsjubileum för finnbosättningarna i södra och västra Hälsingland Vinterkonferensen i Karlskoga den 8-9 februari 2014 Vårkonferensen i Örträsk våren 2014 Utan er medverkan blir det inget informationsblad. Jag ser med glädje fram emot bidrag från andra medlemmar till nästa nummer. Jan-Erik Björk Redaktör Sjögrässtigen 4, SE KÄLLBY Tel: (0) E-post: janne.bjork1@telia.com Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften? Styrelsen vill påminna om att du riskerar att gå miste om värdefull information mm om du inte betalar din medlemsavgift. För endast 100 kr som privatperson blir du medlem i ett stort nätverk för intresserade av skogsfinsk kultur och kan ta del i dess aktiviteter. Jan-Erik Björk

4 4 Rapport fra FINNSAMs vårkonferanse 2013 Åsnes Finnskog 31.mai - 2. juni. Tekst: Liv Wennevold Foton: Jan Myhrvold (anm: Rapporten är något redigerad. Texten är i sin helhet med. Men antalet foton har reducerats. Rapporten finns också på FINNSAM:s hemsida.) Finnsams vårkonferanse fant sted på Dæsbekken Villmarksenter på Åsnes Finnskog. Arrangør var Åsnes Finnskog Historielag (medarrangører Solør- Värmland Finnkulturforening, Skogfinske Interesser i Norge og Skogfinsk Genealogi.) Sponsorer var Våler og Åsnes kommuner. Programmet startet umiddelbart etter lunsj fredag, med foredrag om skogfinsk innvandring til Hof-, Åsnes- og Våler Finnskog. Foredraget var ved Jan Myhrvold med lokal støtte fra Terje Bredvold. Innvandringen til disse områdene kom både sør- og østfra. Skriftlige kilder (kvegskatt) nevner Pål (Henriksson/Pålsson) Raatikainen ca Bosettingsområdet for innvandringen strakk seg fra Rotberget i sør til Risberget i nord. Neste programpost var Finnskogen Natur- og Kulturpark ved Jan Larsson, styreleder. Han orienterte om det, bokstavelig talt, grenseoverskridende prosjektet. Området som inngår i Parken skal tilby attraktive, kvalitetssikrede natur- og kulturopplevelser. Turismen i dette området innbringer allerede anslagsvis 42 millioner kroner i året, via 28 svenske og 18 norske bedrifter tilknyttet turistnæringen. Man tenker seg to faste stillinger til å samordne virksomheten. Etter kaffepause var det utflukt til Tyskeberget Finnetorp. Vår omviser i bygninger og kulturlandskap var entusiastiske Turid Myrvold fra Åsnes Finnskog Historielag. Tyskeberget har en imponerende bygnings- og gjenstandsmasse. Registrering av samlingene samt vedlikehold foregår ved hjelp av dugnadsarbeid. Et par spesielle bruksting skapte interesse og diskusjon; en stokkebåt uten baug og en aldersstegen trespade funnet i myra. Tyskeberget finnetorp Terje Audun Bredvold og milesjef Pål Eriksmoen

5 5 Etter middag holdt Terje A. Bredvold foredrag om konstruksjon og brenning av tjæremiler. Vi fikk også vite alt om tjærens mangfoldige bruksområder. Etter foredraget ble vi fraktet til mila i minibuss av Steinar Vermundsdammen fra Åsnes Finnskog Idrettslag. Ved mila var det anledning til å melde seg som milevakt med overnatting i gapahuk. Entertaineren Øivind Roos underholdt med viser av Dan Anderson, Evert Taube med flere. Åsnes Finnskogs egen operasanger Eva Vermundsberget bidro med egne innslag, med blant annet vakker huldresang fra skogen. Det var også anlagt natursti rundt festplassen, hvor vi ble testet i hva vi hadde fått ut av dagens program, til stor munterhet for deltakerne. Lav sol og milerøyk skapte en egen stemning - en ekte nordisk sommerkveld. Eva Vermundsberget o. Øivind Roos LØRDAG 31. mai. Etter frokost var emnet magiske tegn og symboler i området. Stopp i Possåsen Alle symbolene er samlet og registrert av Terje A. Bredvold. Prosjektet ble startet av Åsnes kommune i Tegnene er funnet på dører, dørkarmer o.l. i skogfinske bygninger. Det vanligste symbolet er pentagrammet og muruspjeldet. Det sistnevnte er nærmest et stoppskilt som skulle hindre "mara" adgang. Det er også funnet geometriske symboler på steiner. Symbolene skulle beskytte mennesker, avling og dyr og bidra til økt fruktbarhet m.m. Se utførlig artikkel i Finnkultur nr. 2, Resten av dagen var avsatt til busstur til skogfinske bosettinger - i veteranbuss fra 60-tallet. Den tok seg fint fram på skogsbilveiene. Terje A. Bredvold og Jan Sverre Moen var guider på turen. I Possåsen studerte vi symboler på et gammelt stabbur og ei skakk gammel bu. Stedet som i sin tid var en stor finnegrend har dessverre ikke mange fastboende i dag, men noen av husene brukes som fritidsboliger. I tillegg til "pensum" fikk vi oppleve et utrolig vakkert kulturlandskap og en fantastisk utsikt. Vi besøkte også Gravberget kirke, som ble donert av Borregaard på 1950-tallet. Kirken har form som et stilisert grantre, er tjærebredd og har et meget spesielt og vakkert interiør som må oppleves. Vi ble guidet av kirketjener og nærmeste nabo til kirken, Eva Olastuen. Etter omvisningen kunne vi spasere rett over veien til skolehuset, hvor vi fikk servert flesk og motti (sponset av Våler kommune). Gravberget gård var vi også innom, et flott anlegg som eies av Statskog. Norsk Elgsenter holdt til her i noen år, men er dessverre ikke i drift lenger.

6 Det ble også tid til et besøk ved det rekonstruerte fløtermiljøet ved Haldammen. Mange benyttet anledningen til en fottur langs fossen som kaster seg ned i juvet. Kveldens middag ble spandert av Åsnes kommune ved ordfører Ørjan Bue. I tillegg fikk alle deltakere hver sin pin med kommunevåpenet - tre fløterhaker på gyllen bunn. Etter middag var det tid for et nytt besøk i Rønnesetra. Her kunne man også teste både fredagens resultat av tjæreproduksjonen og ølet fra det lokale mikrobryggeriet. SØNDAG 1. juni. Første punkt på programmet var orientering om det skogfinske DNAprosjektet ved Jan Myhrvold. Trond Bækkevold var dessverre forhindret fra å møte. Jan Myhrvold orienterte om tre delprosjekter gjennomført i Hof, Åsnes og Våler Finnskoger samt Södra og Norra Finnskoga. Et interessant og omfattende arbeid med tekniske detaljer det vil føre for langt å gå inn på her. Imidlertid kan vi sende en tanke til salig Karl Axel Gottlund for hans framsynte innsamling av finske slektsnavn i Skandinavia. Det arbeidet kommer også til nytte i DNA-sammenheng. Gravberget kirke Etter lunsj var det tid for FINNSAMs årsmøte som ble avviklet raskt og effektivt med Bo Hansson som møteleder. Nok en givende FINNSAM-konferanse er avviklet, denne gang av et historielag med en dugnadsånd som man skal lete lenge etter. Røykstua i Gravbergsgarden 6

7 7 Släktforskardagarna i Köping augusti 2013 Tor Eriksson, Örebro Släktforskardagarna äger årligen rum någonstans i Sverige. I år var turen kommen till Köping med Västra Mälardalens Släktforskare som huvudarrangör. På lördagen och söndagen stod mässan öppen för allmänheten. Finnsam deltog som en av bortåt sextio utställare; de höll till i Ullvihallen, Köping Arena. Vår monter var placerad bakom Sveriges Släktforskarförbunds monter, där man rundade ett hörn för att komma till oss. Eftersom vi dessutom höll till nära ingången till en av salarna var det många besökare som hittade till oss. Här installerade vi oss. Roll-upen spändes upp, duken klipptes till och lades på bordet, skålen med Vicks blå fylldes, böckerna och kartan lades fram. Köping, porten till Bergslagen, hade som tema för årets släktforskardagar Bergslagen och Järnet. Temat kändes naturligt, då Köping ligger i början av Bergslagen, men även i slutet, där det mesta av det tillverkade järnet vägdes ut och lastades ombord på fartygen som fraktade ut Bergslagens järn i världen. Kring motivet Bergslagen och Järnet hölls en serie föredrag. Ing-Marie Pettersson-Jensen stod för ett av dem. Hon är verksamhetschef för kulturmiljöer och museer i Norbergs kommun. På söndagen berättade hon om Norberg och järnet: Bergsmännen och den medeltida industrialiseringen. Det var ämnet för hennes doktorsavhandling i arkeologi som hon disputerade på tidigare i år. Totalt hölls över tjugo föredrag under de två dagarna som mässan var tillgänglig för allmänheten. Den TV-kände professorn och forskaren Dick Harrison var årets huvudföreläsare. I den stora aulan med plats för fyrahundra personer, fick han en helt egen tid både på lördagen och söndagen. Det behövdes för han fyllde aulan båda dagarna. Alla anförandena var i Ullvigymnasiet, där även maten serverades. Finnsams monter var enbart 4 kvm, medan Släkt- och Bygdeforskarföreningen ENGELBREKT hade en mycket större sådan helt för sig själv. Bland förevisarna fanns även de som mer handfast erbjöd hjälp i de genealogiska studierna, som t.ex. Ancestry, Arkiv Digital och olika avdelningar av DIS (Datorhjälp I Släktforskningen). Arkiv Digital var dessutom huvudsponsor den här gången. Vi hade delat upp bemanningen av Finnsams monter, så under lördagen var jag, Gunnar och Jon där. Under söndagen hade jag hjälp av Gunnar, Kenneth Norrgrann och Helena Söderlund, båda från Västerås. Lördagen var som sagt en hektisk dag för oss. Folk strömmade in i utställningshallen. Många kom fram till oss för att få veta lite mer om skogsfinnarna. Det kom ungefär dubbelt så många besökare under den första dagen som under den andra. Fördelen med söndagen blev ju att vi fick mer tid att prata med besökarna. Sammanlagt sökte sig över 6000 personer hit till Köping, vilket var nytt besöksrekord för detta evenemang.

8 8 Jon Bodin och Gunnar Larsson pratar med besökare vid Finnsams monter Den geografiska spridningen på våra besökare var stor; en del kom från Orsa Finnmark, andra från Värmland, några från Medelpad, några från Tiveden. Vi märkte bl.a. att det vore bra med en lista över kontaktpersoner i olika områden. Våra besökare tog för sig av Vicks blå och köpte böcker och skrifter. Totalt sålde vi för ca kronor under helgen. Försäljningen var ungefär lika stor båda dagarna, trots att det alltså var många fler kunder på lördagen. På bordet lades även ut de senaste numren av Finnmarken förr och nu. Det kunde ju passa bra vid Porten till Bergslagen. Många frågade efter artiklar om olika byar i Bergslagen, så intresse fanns verkligen, även om vi bara sålde ett exemplar. Av Maud Wedins häfte Skogsfinnarna i Skandinavien såldes nästan fyrtio stycken på svenska. Nu finns inte så många häften kvar på svenska, så det måste ske en nytryckning ganska snart. Söndagen blev betydligt lugnare. Kenneth och jag hälsade på i ett par montrar inför Finnsams höstkonferens 2014 i Södermanland. Som åhörare på en föreläsning hann jag även lyssna till Kalle Bäck, professor i historia vid Linköpings Universitet. Det är aktuellt att anlita honom som föredragshållare på höstkonferensen i Södermanland nästa år. Jag ville höra hur han var som talare, och han gjorde ett mycket positivt intryck på mig.

9 9 Besökarna samlas vid Riksarkivets monter Jan Myhrvold från Norge skymtades i vimlet. Vi pratade om nästa års Släktforskardagar. De är i Karlstad sista helgen i augusti. Värmlands Släktforskarförening fanns på plats i Köping för att informera om den kommande mässan. Under Finnsams höstkonferens möte i Järvsö ett par veckor senare utsågs jag till ansvarig person för Finnsams medverkan i Karlstad nästa år. Vid det tillfället hoppas jag att jag kan få hjälp av Finnsams medlemmar i Värmland att bemanna vår plats. Det är viktigt att visa att Finnsam finns. Var gör man det bättre än på sådana här stora expon. Sedan är det ju roligt att träffa människor som är så intresserade av vilka skogsfinnarna var, hur de levde och vilka spår som finns kvar idag. Som kontaktperson för Finnsam i Köping vill jag passa på att tacka Gunnar, Jon, Kenneth och Helena för att de hjälpte till att bemanna vår monter denna helg, den augusti Skogsfinska DNA-projektet I Finnkultur 2012: 4 skriver Jan Myhrvold om status på DNA-fronten. Projektet som startade 2009 har registrerat 150 deltagare. Projektet har som huvudmål att koppla den skogsfinska migrationen till ursprunget i Finland. Det är möjligt att hitta dessa kopplingar genom att kombinera y-kromosom-dna med finskt släktnamn. Men det kräver att många fler än de hittillsvarande testar sig. Ta därför gärna kontakt med Jan Myhrvold och framför ditt intresse av testa dig. Jan kan nås på telefon eller via e-post jan@fennia.nu. Hemsidan

10 10 Finnmark eller Finnskog Under arbetet med slutpublikationen av de arkeologiska utgrävningarna av skogsfinska gårdar har två skrivproblem blivit aktuella. Hur vi har löst dem kommer att avslöjas nästa år. 1. Rättviks Finnmark eller Rättviks finnmark Vilket av dessa båda skrivsätten är det korrekta eller åtminstone lämpliga? Den gamla svenska språknämnden rekommenderade som huvudregel litet F: Göta kanal, Stilla havet etc. Andra exempel i de följande paragraferna sätter den skrivandes omdöme på prov: Dagens Nyheter, Svenska Institutet, Södra Kungsvägen (dock, Södra vägen), Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (dock, Kungliga biblioteket). Finnsams:s medlemmar skriver nog oftast med stort F. Är det korrekt och lämpligt? 2. Finnbygder, finnmarker och finnskogar Vilket ord skall användas, om man önskar att omskriva alla av skogsfinnar röjda och bebodda områden: alla Skandinaviens finnbygder, finnmarker eller finnskogar? Finnsam tog tidigt på 1990-talet ställning genom att låta finnsam utläsas Finnbygder i samverkan, fast det syns ju inte på förkortningen. Ordet finnbygder har nackdelen, att det lätt ger associationer till bygder med en finsktalande befolkning som inte är skogsfinsk, till exempel Tornedalen. Det vanligaste ordet i lokala områdesnamn är finnskogar. Det har nackdelen att det för de flesta osökt leder tankarna mot Värmland. Det ger också associationer till Livet i finnskogarna och kan åtföljas av en förlöjligande klang. Ordet finnmark är tämligen exklusivt för Dalarna. Det har dock en viss historisk prioritet genom att det torde ha varit det vanligaste på 1600-talet, även om finnarna på skogen och finnskog också förekom då. Alltså: Orsa Finnmark är en finnskog Orsa finnmark är en finnskog Alfta Finnskog är en finnmark Alfta finnskog är en finnmark Plats för insändare, diskussion och opinionsbildning. Kan Finnsam formulera en rekommendation? Stig Welinder

11 årsjubileum för finnbosättningarna i södra och västra Hälsingland År 1613 och 1614 skrevs det ut många nedsättningsbrev för skogsfinska nybyggen i södra och västra Hälsingland års jubileum kommer att uppmärksammas vid en Temadag på Hembygdshuset i Alfta. Söndagen 24 november kl 14. Program presenteras på FINNSAM:s hemsida under början av november års jubileum kommer främst att firas via byavandringar: Lör. 10/5, Grannäs Lör. 17/5, Gullberg Tors. 17/7 Finnbyarna i Los Ev Galven och fler finnbosättningar under sommaren. Mer information kommer på FINNSAM:s hemsida samt i FINNSAM-info nr samt nr Koordinator: Maths Östberg, Finnskogsmuseet info@finnskogsmuseet.se gm Maud Wedin Vinterkonferens i Karlskoga 8-9 februari 2014 Välkommen till vinterns FINNSAM-konferens i Karlskoga. Den äger rum den 8-9 februari Inkvartering kommer att ske på Karlskoga Folkhögskola. På programmet står kolonisationen i Karlskoga, skogsfinsk kolonisation i området samt bergslagens gruvor och hyttor på tonvikt på skogsfinnarnas situation mm. Som föreläsare medverkar bl.a. doktorand Martin Andersson, Håkan Henriksson och Lars-Olof Herou. Närmare information om anmälan, program etc. kommer att lämnas i FINNSAMinfo nr 4 för i år. Bergslags- och Tivedengrupperna gm Jan-Erik Björk

12 12 Vårkonferens i Örträsk Planeringsgruppen har börjat sin planering av vårkonferensen i Örträsk våren I samband med höstkonferensen presenterade Anette Norberg ett idéutkast. I detta ingår följande ämnen och aktiviteter: Torsdag resdag Resan kan förslagsvis går via Sollefteå och Åsele, förbi Näsvattnet, Ådalsliden, Omsjö, Grunstjärn. En idé är att stanna till i Myckelgensjö, en grannby till Grundtjärn. Där finns en intressant gammal gård med finnhässja. Resan kan sedan fortsätta via Hälla och Gafsele till Örträsk. Fredag föreläsningsdag Föreläsningarna kommer att äga rum i Örträsk. På dagordningen står ett antal ämnen, t.ex. Lappskattelanden, skogssamisk kultur, äganderätt, Hilduinens härkomst, förrymda soldater, kyrkstugor och ödebyar. Lördag rundtur Maria Matsdotter och hennes familjs liv innehåller det mesta av skogsfinnarnas tidiga historia i norra Ångermanland och södra Lappmarken. Guiderna berättar om denna kvinnas händelserika liv under rundturen. Örträsk Agnäs Mjösjö Nordsjö Movattnet Vägsele Lycksele gammplats gammelhemmet i Knaften Örträsk. Söndag hemresa Datum för konferensen är preliminärt fastställt till den 29 maj- 1 juni. Inkvarteringen sker i Örträsk. Närmare information kommer i nästkommande nummer av FINNSAM-info. För att undersöka önskemålet om en gemensam bussresa kommer man att kräva en intresseanmälan. Jan-Erik Björk Nyare litteratur några exempel Hedström, Jan-Olof. igenom gode Ordningar och flitigt upseende Bergsstaten 375 år. Stockholm Kan beställas gratis från SGU. Larsen, Britt-Karin. Det vokser et tre i Mostamägg, Cappelen Damm 2009, Himmelbjörnens skog Cappelen Damm 2010, Som steinen skinner Cappelen Damm 2011 mfl. Wedin, Maud. Finnbosättningar i Uppsala, Uppsala Kan beställas från Uppsala kommun. Wedin, Maud. Skogsfinnarna i Järvsö och Undervik, Falun Kan beställas från maud@finnbygden.se.