9/16/2014. Snövit. Rättsfallsanalys. Föreläsningens syften. 1. Tolkning. 2. Tolkning i juridiken. a) Del av introduktionen till civilrätten

Transkript

1 Rättsfallsanalys Föreläsningens syften Joel Samuelsson a) Del av introduktionen till civilrätten b) Effektivare seminarieförberedelser c) Hjälp i PM skrivandet Tolkning Tolkning är konkretisering. 2. Tolkning i juridiken (abstrakt) regel Snövit tolkning tolkning (konkret) fall händelse Tolkningsfrågan/rättsfrågan: 3 Vad betyder denna regel i just detta fall? 4 1

2 rättsfall 3. Tolkning av rättsfall Ett rättsfall är i sig en tolkning. När vi använder oss av rättsfall gör vi en tolkning av denna tolkning. regel Rätten bildas genom praxis Självständigt. Inte genom (statligt) ingripande. lagstiftaren tolkning 1 tolkning 2 andra fall Rätten fall 1 rättstillämparen Prejudikatets räckvidd? 5 6 the law [...] works itself pure Rätten före och efter ett rättsfall; Snövit före och efter Disneys filmatisering Lord Mansfield t 7 8 2

3 Säljaren överlåter härmed fastigheten Kråkslottet 5 i Småstads kommun till köparen för en köpeskilling av 1 miljon ( ) kr. 1 Tillträdesdag är Köpeskillingens erläggande: Köpeskillingen betalas genom att köparen från och med Tillträdesdagen övertar betalningsansvaret för följande lån: Småstadsbanken, med pantbrev betalar på kontraktsdagen kr och på tillträdesdagensmåstad Köpare: Agaton Sax Bed a Bengtsson 9/16/2014 Länkar i kedjan Vilket är prejudikatet? Var är prejudikatet? Prejudikatet: Det juridiska budskapet, själva regeln... NJA 1962 s 276 referat prejudikat NJA 1962 s 270 tolkning??? tolkningsresultat 9 tolkningsobjekt 10 Samma som vanligt Prejudikatet är egentligen inte en del av referattexten som sådan, utan produkten av vår läsning/tolkning... Text uttryck givet (objektivt) tolkning innebörd/ avsikt icke givet (subjektivt) 11 MEN, det finns vanligen en nyckelpassage att fokusera på och den finner man i HD:s dom, närmare bestämt i majoritetens domskäl: NJA årtal sidnummer referatrubrik referat bakgrund yrkanden grunder utveckling av talan TR TR:ns dom domskäl domslut ev. minoritetsmeningar/tillägg HovR:ns dom domskäl HovR domslut ev. minoritetsmeningar/tillägg ev. fråga om prövningstillstånd ev. föredragande rev.sekr.:s förslag till dom domskäl domslut HD HD:s dom domskäl domslut ev. minoritetsmeningar/tillägg 12 3

4 Dom Skälens disposition svarar mot det bakomliggande syftet: Att motivera domslutet Domskäl: rättsfrågan preciseras (utifrån parternas yrkanden) a) problemet relateras till omständigheterna och till givna regler och rättsliga principer b) rättsläget klargörs (ev. principuttalande ) c) tillämpning på det föreliggande fallet slutsats Domslut RB 17:3 De processuella ramarna Domstolen är bunden av parternas yrkanden och grunder. Dom må ej givas över annat eller mera, än vad part i behörig ordning yrkat. Är saken sådan, att förlikning därom är tillåten, må dom ej grundas å omständighet, som icke av part åberopats till grund för hans talan. Läs b) mot c), och mot a). Läs slutsatsen mot rättsfrågan. Och skälen mot domslutet yrkande rättsfaktum grund rättsföljd Tolka inte rättsfall motsatsvis! yrkanden och grunder SkL 2 kap 1 Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. fråga och svar Uppsåtligt vållande av sakskada ger SEK i ersättning, i enlighet med kärandens yrkande. NYTT FALL Oaktsamt vållande av jämförlig sakskada. Yrkat belopp: ger SEK

5 Referatrubriken STEG ETT Vad handlar det om? Yrkanden och grunder Yrkanden och grunder HD P.S. överklagade och yrkade att HD skulle ogilla B.T:s skadeståndstalan. I andra hand yrkade hon att skadeståndet skulle sättas ned. B.T. motsatte sig yrkandet. HovR I skadeståndsdelen yrkade hon attb.t:s skadeståndsyrkande skulle ogillas eller att beloppets storlek i allt fall skulle sättas ned. [ ] B.T. bestred ändring. TR B.T. yrkade i egenskap av målsägande skadestånd för kränkning med kr jämteränta. [ ] P.S. harbestrittb.t:s skadeståndsyrkande på den grunden att oaktsamhetsbrottetinteär av det slag som bör föranleda attkränkningsersättning utgår. För det fall tingsrätten finner att ersättning skall utgå skall skadeståndet jämkas till noll med hänsyn till att B.T. tog en egen risk då han trots vetskap om att P.S. var berusad medföljde som passagerare

6 STEG TVÅ Konstatera utgången. STEG TRE Identifiera den avgörande passagen i högsta instans Se först till de prejudicerande skälens uppbyggnad. STEG FYRA Analysera. Försök att förstå avgörandet. Sök domens s.k. ratio. Princip: Ett stycke, ett budskap

7 1. Genom hovrättens i den delen lagakraftvunna dom har P.S. fällts till ansvar för grovt rattfylleri och vållande till kroppsskada, grovt brott. Gärningarna bestod i att P.S. i alkoholpåverkat tillstånd förde en personbil över en refug och kom över i mötande trafiks körfält samt att hon körde på en lyktstolpe varvid bilen voltade. Genom denna körning har P.S. orsakat B.T., som var passagerare i personbilen, svåra kroppsskador vilket lett till att hans högerarm fått amputeras. 2. Fråga är om P.S. är skyldig att ersätta B.T. för sådan kränkning som avses i 2 kap. 3 skadeståndslagen. Enligt den bestämmelsen ska den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära, ersätta den skada som kränkningen innebär För att ersättning för kränkning ska komma i fråga krävs vanligtvis att ett uppsåtligt brott har begåtts. HD har dock funnit att ersättning för kränkning genom brott i undantagsfall kan utgå även vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna vid brottet är så försvårande att den skadevållandes handling närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes integritet. I rättsfallet NJA 1997 s. 315 hade den tilltalade gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, vållande till kroppsskada, grovt brott, samt obehörigt avvikande från trafikolycksplats, grovt brott, genom att i alkoholpåverkat tillstånd utan att bromsa eller väja undan köra på och skada en fotgängare samt därefter avvika från olycksplatsen. I rättsfallet NJA 1997 s. 572 hade den tilltalade gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada genom att med hög hastighet köra på dörren till en polisbil och därvid skada den polisman som stod bakom dörren. 4. Omständigheterna i detta fall skiljer sig påtagligt från dem i de ovan nämnda avgörandena. Visserligen har P.S. genom körningen varit oaktsam, men inget talar för att hon medvetet har tagit risken att passagerarna skulle bli allvarligt skadade. Omständigheterna är inte så försvårande att P.S:s handling närmar sig en uppsåtlig gärning med samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på B.T:s integritet. Det är därför inte fråga om ett sådant brottsligt angrepp som grundar rätt till ersättning för kränkning. B.T:s skadeståndstalan ska på grund härav ogillas

8 Läs klargörandet av rättsläget mot tillämpningen i det enskilda fallet. Och tvärtom. Gå nära! Exakt vad hänger det på? Ställ mening mot mening. Omständigheterna i detta fall skiljer sig påtagligt från dem i de ovan nämnda avgörandena. St. 3 St. 4 Visserligen har P.S. genom körningen varit oaktsam, men inget talar för att hon medvetet har tagit risken att passagerarna skulle bli allvarligt skadade Ställ majoritet mot minoritet. Underinstans mot överinstans. Det ger känsla för frågans djup. TR Av stadgad praxis (se bl.a. NJA 1997 s. 315, NJA 1997 s. 572 och Svea hovrätts dom av den 12 september 2002 imålnr T ) följer att oaktsamhetsbrott kan grunda skadeståndsskyldighet för kränkning. P.S. har genom att framföra bilen i alkoholpåverkat tillstånd åsamkat B.T. en allvarlig skada. Omständigheterna vid händelsen är sådana att de varit ägnade att kränka B.T:s människovärde. Med hänsyn härtill bör P.S:s handling grunda skyldighet att utge s.k. kränkningsersättning. Vid bestämmande av ersättningens storlek kan konstateras att den kränkning av B.T:s person som har ägt rum har berott på ett medvetet risktagande från P.S:s sida. Det kan dock enligt tingsrättens mening inte bortses från att även B.T. tagit en medveten risk genom beslutet att följa med i bilen trots att han måste ha insett att P.S. var alkoholpåverkad. Tingsrätten finner mot bakgrund av det anförda att kränkningsersättningen skall bestämmas till skäliga kr. Rekonstruera rättsläget!

9 Text och kontext tillägg tidigare och senare praxis lagregler referatrubriken domskälen nyckelpassage i övrigt skiljaktiga meningar yrkanden och grunder underinstansernas domar Det finns naturligtvis inte någon anledning att inte vara uppriktig: [jurister] använder i regel ingen vetenskaplig metod. Man läser tryckt text på samma sätt som man läser en tidning eller en roman. Nils Jareborg Tekniken är densamma