Inledning. Tingsrätten (ordförande rådmannen Anna-Karin Lundberg) meddelade dom den 17 mars 2003.

Transkript

1 Inledning Allmän åklagare väckte vid Skövde tingsrätt åtal mot M.A.G., född 1981, för bl.a. misshandel under påstående att denne den 1 februari 2003 på dansrestaurangen Olssons lada i Skövde hade tilldelat en person ett knytnävsslag över höger öga. Under åtalspunkt 4 åtalades M.A.G. för ofredande, alternativt förgripelse mot tjänsteman samt våldsamt motstånd enligt följande gärningsbeskrivning: M.A.G. har den 1 februari 2003, efter det att han har gripits av polisen i anledning av händelsen upptagen under åtalspunkt 3, på polisstationen i Skövde otillbörligen förgripit sig mot polismannen S.J. i hans myndighetsutövning genom att spotta denne med blodblandat spott i ansiktet, vilket medfört skada och olägenhet för S.J. M.A.G. har ävensom vid samma tillfälle på polisstationen satt sig till kraftigt motvärn mot S.J. och hans kollega genom att kasta med kroppen, vifta med armarna och sparka med benen. Polismännen har härvid hindrats i sin myndighetsutövning. Åklagaren yrkade för målsäganden S.J:s räkning förpliktande för M.A.G. att utge ersättning med kr för kränkning och kr för sveda och värk, jämte ränta. Tingsrätten (ordförande rådmannen Anna-Karin Lundberg) meddelade dom den 17 mars 2003.

2 Text 1. Parternas berättelser i tingsrätten Hörd som målsägande har S.J. uppgett följande: M.A.G. hade blivit avvisad från Olssons lada och XL. Han konstaterade att det inte gick att lämna M.A.G., som var berusad och uppvisade en negativ inställning till avvisandet, på platsen varför de beslutade att köra hem honom. M.A.G. blev upprörd och ifrågasatte vakternas och polisernas agerande varför han beslutade att omhänderta honom enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. och istället köra honom till arresten. I bilen klagade M.A.G. över att han hade ont i näsan. M.A.G. hade även blod på läpparna. I arrestlokalen kallade M.A.G. honom för fula ord och då främst könsord. Plötsligt reste sig M.A.G. häftigt upp och rusade emot honom. Han lyckades få tag i M.A.G:s högra arm. I den uppkomna situationen spottade M.A.G. honom rakt i ansiktet på någon decimeters avstånd. Spottet var blodblandat och rann ned i ansiktet. Han slog reflexmässigt till M.A.G. i ansiktet för att undvika mer spott. Därefter lyckades tre poliser få in M.A.G. i en cell där han avvisiterades liggande på golvet. M.A.G. gjorde kraftigt motstånd genom att vifta med armarna och kränga med kroppen och benen. - Att bli spottad på är något av det värsta en polis kan råka ut för och är oerhört kränkande. Eftersom spottet var blodblandat uppkom frågan om M.A.G. bar på någon smitta och om blodet kommit i kontakt med hans slemhinnor. Efter en vecka fick han besked om att M.A.G. inte bar på någon smitta. Det var tungt för honom och hans fru att bära ovissheten och en stor lättnad när provsvaret kom. M.A.G. har uppgett följande: S.J. lovade att köra honom hem. I bilen ställde S.J:s kvinnliga kollega frågor som han besvarade. S.J. blev ursinnig och sade till honom att han inte fick tala i bilen. I stället för att köra honom hem körde de honom till polisstationen. Han var helt lugn på polisstationen. Han tilltalade inte S.J. med några fula ord. Han ställde sig upp för att ta av sig jackan när S.J. tog tag i hans högra arm och armbågade honom ett par gånger på näsan. Han spottade på S.J. för att denne slagit honom. Han visste att det inte skulle hända något om han anmälde S.J. Därefter blev han slagen av flera poliser och nedlagd på marken där de satte på honom handfängsel. Han gjorde inget motstånd. Det var lika bra att ge upp eftersom de var flera mot en. Frågor att besvara (text 1): [forts på nästa sida]

3 Har M.A.G. spottat S.J. i ansiktet? Sade M.A.G. fula ord till S.J.? Slog S.J. till M.A.G.? Gjorde M.A.G. motstånd? Att bli spottad i ansiktet - är det något av det värsta som en polis kan råka ut för? Är det kränkande för en polis att bli bespottad?

4 Text 2. Lagens bestämmelser om ofredande (4 kap. 7 brottsbalken) Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Frågor att besvara (text 2): Döms den som antastar någon annan till böter eller fängelse? Tycker du att M.A.G. bör dömas för ofredande, på grund av spottandet? Varför/varför inte?

5 Text 3. Lagens tidigare (före 2002, då tingsrätten och hovrätten dömer) bestämmelser om skadestånd för kränkning (dåvarande 1 kap. 3 skadeståndslagen) Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta det lidande som kränkningen innebär. Frågor att besvara (text 3): Kommer den som allvarligt kränker någon annan att ersätta det lidande som kränkningen innebär? Har S.J. blivit kränkt? Varför, varför inte? Bör S.J. i sådana fall få skadestånd för kränkningen? Varför, varför inte? Om S.J. ska få skadestånd - hur mycket tycker du är lagom?

6 Text 4. Prejudikat av Högsta domstolen (NJA 1999 s. 725) HD [ ] beslöt följande dom: Domskäl. F.S. har, i samband med ett omhändertagande, i en polisbil spottat mot polismannen M.R., så att spottet träffade dennes axel och stänkte upp i ansiktet, och därefter, när han leddes in i arresten på polisstationen, spottat M.R. rakt i ansiktet. [ ] HD har [tidigare] uttalat att en polisman i tjänsten måste vara beredd på att mötas med visst våld och ha en större mental beredskap inför detta än andra. Ersättning enligt 1 kap 3 skadeståndslagen kan enligt rättsfallet inte utgå vid varje våldshandling, utan någon undre gräns måste gälla. Motsvarande synsätt bör anläggas vid ofredande. Det ofredande som M.R. har utsatts för i samband med omhändertagandet av F.S. kan inte anses ha utgjort en så allvarlig kränkning att M.R. är berättigad till ersättning enligt 1 kap 3 skadeståndslagen. HD:s dom meddelades d 22 nov 1999 (mål nr T ). Frågor att besvara (text 4): Dömde Högsta domstolen F.S. att betala ersättning till M.R. för kränkning? Har polismän en större mentalberedskap än andra för att möta våld? Har S.J. (från text 1) blivit tillräckligt kränkt för att få skadestånd?

7 Text 5. Tingsrättens bedömning Det har framkommit att M.A.G. var berusad vid tillfället och därför omhändertogs. M.A.G. har erkänt att han spottat S.J. i ansiktet. Åtalet är således styrkt i den delen och gärningen skall bedömas som ofredande. S.J. har beskrivit hur det krävdes tre poliser för att föra M.A.G. till en cell och avvisitera honom. Han har också uppgett att M.A.G. gjorde kraftigt motstånd genom att kränga och vifta runt sig. Åtalet för våldsamt motstånd är därmed styrkt. S.J. kan inte anses ha haft ett sådant psykiskt lidande att ersättning för sveda och värk kan utgå. - Genom spottningen har S.J. blivit utsatt för ett kränkande angrepp i sin tjänsteutövning. Mot bakgrund av rådande praxis (NJA 1999 s. 725), finner tingsrätten dock att den behandling S.J. utsatts för i tjänsten inte utgör en så allvarlig kränkning att rätt till skadestånd föreligger. S.J:s enskilda anspråk skall därför i sin helhet ogillas. M.A.G. dömdes för ofredande samt för misshandel, våldsamt motstånd och viss annan brottslighet till fängelse. S.J:s skadeståndsyrkande ogillades. Nämndemännen Lis Malmros och Bertil Svensson var skiljaktiga i frågan om skadestånd för kränkning till S.J. och anförde: I förevarande fall, där en polisman blivit spottad rakt i ansiktet med blodblandad saliv, är kränkningen så allvarlig att ersättning bör utgå enligt 2 kap. 3 skadeståndslagen. Det yrkade beloppet, kr, framstår som skäligt. Frågor att besvara (text 5): Har M.A.G spottat S.J. i ansiktet? Slog S.J. till M.A.G.? Gjorde M.A.G. motstånd? Hade S.J. ett psykiskt lidande? Får S.J. något skadestånd för kränkningen (att han blivit bespottad) eller sveda och verk (oro i väntan på provsvar)? Varför/varför inte? Var domstolen enig?

8 Text 6. Parternas berättelser i hovrätten Med anledning av S.J:s skadeståndsyrkande i anslutning till åtalet för ofredande har S.J. hörts på nytt. Utöver de uppgifter som redovisats i tingsrättens dom har S.J. uppgett bl.a. följande: M.A.G. spottade honom rakt i ansiktet och på mycket nära håll, ca ett par dm, i ansiktet. Det var en så stor spottloska att han tror att M.A.G. måste att suttit och samlat spott en stund för att kunna åstadkomma så mycket spott. Han vet inte om han fick spottet i munnen, men det rann i ansiktet på honom och han tyckte att han kände smak av blod i munnen. De var tvungna att lägga ner M.A.G. innan han kunde torka bort spottet. Under denna tid undvek han att svälja och försökte även bli av med sitt eget saliv. Han kände till M.A.G. sedan tidigare och visste att denne umgicks med missbrukare. Eftersom spottet var blodblandat blev han orolig för att han hade erhållit någon smitta. Han befarade att M.A.G. kunde vara smittad av hepatit eller HIV. Han kontaktade omgående sjukhuset i Skövde. Han har inte varit sjukskriven, men känt oro och haft sömnproblem under den tid han väntat på provsvaret från sjukhuset. Frågor att besvara (text 6): Hade M.A.G. "suttit och samlat spott en stund för att kunna åstadkomma så mycket spott"? Umgicks M.A.G. med missbrukare? Hade S.J. haft sömnproblem? Hur skiljer sig denna berättelse från den i tingsrätten? Varför skiljer den sig?

9 Text 7. Hovrättens bedömning Eftersom spottet var blodblandat anser hovrätten att S.J. har haft ett sådant psykiskt lidande under den vecka som han väntat på provsvaret, att han har rätt till ersättning för sveda och värk. Skälig ersättning bör bestämmas till 500 kr. När det gäller ersättning för kränkning gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på det sättet att hovrätten dels ogillade åtalet för misshandel dels bestämde att M.A.G. skulle betala skadestånd till S.J. med 500 kr jämte ränta. Frågor att besvara (text 7): Hade S.J. haft ett psykiskt lidande? Ändrade hovrätten tingsrättens dom? Får S.J. något skadestånd för kränkningen (att han blivit bespottad) eller sveda och verk (oro i väntan på provsvar)? Varför/varför inte?

10 Text 8. Förarbete till en ny skadeståndslag (prop 2000/01:68, s. 50, 66) Den brottsliga handlingen bör vara av väsentlig betydelse för frågan om en ersättningsbar kränkning föreligger eller inte. En annan sak är att personer i vissa yrkesgrupper i praktiken har anledning att räkna med att mötas med angrepp i arbetet och också har en bättre beredskap för detta. Det ligger i sakens natur att det då krävs något mer än normalt för att en allvarlig kränkning skall kunna konstateras. Enligt regeringens mening får dock detta synsätt inte dras så långt att den personliga kränkningen hamnar i bakgrunden. Även om det ingår i en persons normala arbetsuppgifter att hantera våldsamma och stökiga personer, bör ersättning ofta kunna ges om han eller hon i tjänsten utsätts för en brottslig kränkning som är skymflig och direkt angriper den privata sfären, t.ex. ett renodlat kränkande angrepp som att bli spottad rakt i ansiktet. Frågor att besvara (text 8): Har poliser en bättre beredskap att möta angrepp i arbetet? Innebär att bli spottat rakt i ansiktet ett angrepp på den privata sfären? Hur skiljer sig denna text från tidigare prejudikat (text 4)?

11 Text 9. Lagens nuvarande bestämmelser om kränkning (2 kap. 3 skadeståndslagen), som Högsta domstolen ska döma efter Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär. Frågor att besvara (text 9): Kommer den som allvarligt kränker någon annan att ersätta det lidande som kränkningen innebär? Har S.J. blivit kränkt? Varför, varför inte? Bör S.J. i sådana fall få skadestånd för kränkningen? Varför, varför inte? Om S.J. ska få skadestånd - hur mycket tycker du är lagom?

12 Text 10. Högsta domstolens (HD:s) bedömning Enligt [tidigare 1 kap. 3 skadeståndslagen] skulle skadeståndslagens bestämmelser om skyldighet att ersätta personskada tillämpas också i fråga om lidande som någon tillfogade annan genom [ ] ärekränkning eller dylik brottslig gärning. Denna bestämmelse har numera ersatts av 2 kap. 3 skadeståndslagen. Där föreskrivs att den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär. Bestämmelsen i 2 kap. 3 innebar enligt regeringen inga egentliga sakliga nyheter utan det var i huvudsak fråga om förtydliganden av vad som redan gällde. Likväl borde ändringarna enligt regeringen kunna möjliggöra en generösare bedömning gentemot brottsoffer i vissa fall. När en fråga om kränkningsersättning prövas måste liksom tidigare samtliga omständigheter vid den påstådda kränkningen vägas in och en samlad bedömning ske. Är det fråga om en påstådd kränkning som skett i anslutning till ett polisingripande där en polisman tillgripit våld, måste krävas mer än annars för att kränkningsersättning skall tillerkännas polismannen. Det gäller i all synnerhet om polismannen genom sitt agerande provocerat till eller på annat sätt framkallat den påstådda kränkningen. I förevarande fall har M.A.G:s åtgärd att spotta S.J. rakt i ansiktet haft ett omedelbart samband med att S.J. skulle föra in M.A.G. i polisarresten. Det har emellertid inte visats att S.J. fullgjort detta tjänsteåliggande på ett olämpligt sätt eller att han annars genom sitt agerande framkallat ofredandet. Under i målet föreliggande omständigheter får M.A.G:s bespottning bedömas som en i hög grad förnedrande och skymflig handling mot S.J. Handlingen får, även med beaktande av S.J:s utsatta yrke och den beredskap han måste ha mot angrepp av olika slag, anses innebära en kränkning av ett så allvarligt slag som avses med bestämmelsen i 2 kap. 3 skadeståndslagen. Det yrkade beloppet får anses skäligt. S.J:s talan skall således bifallas. Med ändring av hovrättens dom, såvitt nu är i fråga, bestämmer HD det skadeståndsbelopp som M.A.G. har att utge till S.J. till kr jämte ränta. Frågor att besvara (text 10): [forts på nästa sida]

13 Har S.J fört in M.A.G. i arresten på ett olämpligt sätt? Varför är det viktigt att slå fast? Var M.A.G:s bespottning av S.J. förnedrande? Vad är skillnaden mellan att den nya lagtexten (text 8) innehåller "nyheter" eller att det är fråga om ett "förtydligande"? Ordet "lidande" är bytt mot "skada". Varför ändrar HD hovrättens dom?