Studiehandledning, Statsvetenskaplig metod 2, Statsvetenskap 3 (7,5 hp), HT 2016

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Studiehandledning, Statsvetenskaplig metod 2, Statsvetenskap 3 (7,5 hp), HT G33/733G47 Syfte Syftet med kursen är att studenten ska få möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper i olika metodtekniker samt förbereda studenten inför skrivandet av en kandidatuppsats. Särskild tonvikt läggs på att genom konkretiserande exempel och praktiska övningar utveckla studentens förmåga att analysera och tolka olika typer av kvalitativa och kvantitativa data. Kursen behandlar ett flertal olika delar av forskningsprocessen, och ett flertal olika statsvetenskapliga metoder. För att skapa en röd tråd genom kursen har vi valt ut ett sammanhållande tema tillit som kommer att utgöra forskningsobjekt i kursens inlämningsuppgifter och seminarier. Syftet med detta är att visa hur ett visst fenomen, d.v.s. i detta fall (politisk eller social) tillit, kan generera olika slags forskningsfrågor, definieras på olika vis, studeras utifrån olika teoretiska utgångspunkter, och undersökas med olika metoder. Mål Efter avlutad delkurs förväntas studenten kunna: 1. utforma en egen vetenskaplig undersökning 2. formulera, operationalisera och besvara empiriska frågeställningar/hypoteser 3. tillämpa de olika metoder som studerats i momentet 4. argumentera för olika val av metoder i relation till olika typer av forskningsuppgifter och material 5. redogöra för huvudsakliga tillämpningsområden och begränsningar vid användningen av olika metoder 6. visa ett fördjupat kritiskt och analytiskt förhållningssätt till olika statsvetenskapliga metoder Examination Delkursen examineras löpande genom fyra inlämningsuppgifter samt aktivt deltagande i seminarier. Inlämningsuppgift 1 är en övning i större grupp (på denna uppgift erhålls högst betyget G), inlämningsuppgift 2 är en skriftlig uppgift i mindre grupp (två personer), och de två övriga (inlämningsuppgift 3 och 4) är individuella skriftliga uppgifter. På denna delkurs ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

2 - För betyget G krävs: o Aktivt deltagande vid de fyra seminarierna samt på dataövningen o Betyget G på samtliga inlämningsuppgifter. - För betyget VG krävs: o Aktivt deltagande vid de fyra seminarierna samt på dataövningen o Betyget VG på minst två av inlämningsuppgifterna 2-4, samt betyget G på inlämningsuppgift 1. Betygskriterier Väl Godkänd För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas: Den studerande uppvisar en god förmåga att kunna ta ett kvalificerat helhetsgrepp på kursens innehåll genom att med analytiskt djup identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifika frågor och problematiker. Detta inkluderar att kunna tillämpa centrala metodologiska begrepp och statsvetenskapliga metoder för att på ett relevant vis kunna reflektera kring kursens innehåll. Den studerande visar god förmåga att producera kvalificerade texter med självständiga resonemang på ett för kursen relevant sätt avseende innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i kursens litteratur, föreläsningar och/eller seminarier. Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på en kurs skall följande krav uppfyllas: Den studerande uppvisar en förmåga att kunna identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifika frågor och problematiker. Detta inkluderar att kunna tillämpa centrala metodologiska begrepp och statsvetenskapliga metoder för att på ett relevant vis kunna reflektera kring kursens innehåll. Den studerande visar förmåga att producera texter med ett för kursen relevant innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i kursens litteratur, föreläsningar och/eller seminarier. Underkänd Om den studerande inte uppfyller kriterierna för Godkänd innebär det att betyget blir Underkänd. Inlämningsuppgifter Uppgift 1. Problembaserad gruppuppgift. Att designa en undersökning. Avser uppfylla kursmål 1, 2, 4 och 6. Inlämning i samband med seminarium 1. Uppgift 2. Gruppuppgift (två personer): Statistisk analys. Avser uppfylla kursmål 2, 3, 4, 5. Inlämning i samband med seminarium 3.

3 Uppgift 3. Individuell uppgift: Att analysera och kritisera texter och idéer. Avser uppfylla kursmål 3, 4, 5 och 6. Inlämning i samband med seminarium 2. Uppgift 4. Individuell uppgift: Uppsatsdesign. Avser uppfylla kursmål 1, 2, 4 och 6. Inlämning i samband med seminarium 4. Inlämning av uppgifter sker normalt via inlämningsfunktionen eller samarbetsytan i Lisam. Studenterna får återkoppling på sina uppgifter genom kommentarer på respektive uppgift. Detaljschema (för tider och salar: se time edit) Moment Litteratur/förberedelser Lärare Föreläsning 1: Kursintroduktion; att identifiera forskningsproblem och formulera forskningsfrågor. Esaiasson et. al., kap. 1-2; Teorell & Svensson, kap 1. Föreläsning 2: Teorianknytning, operationalisering och undersökningsdesign. Esaiasson et. al., kap. 3-4, och s ; Teorell & Svensson, kap. 2-3, och s Föreläsning 3: Att samla in och analysera data. Esaiasson et. al., kap 13-15, 17-18; Teorell & Svensson, kap. 4. Föreläsning 4: Beskrivande statistik; generalisering från urval till population. Esaiasson et. al., kap 10; Teorell & Svensson, sid och RÖ Seminarium 1: Att designa en undersökning de första stegen. Se seminarieinstruktioner. Föreläsning 5: Enkla samband mellan två variabler; modeller och mer komplexa analyser. Teorell & Svensson, kap Se även Esaiasson et. al., kap. 20. RÖ Kvantitativ metod: Datasalsövning Se seminarieinstruktioner. RÖ

4 Seminarium 2: Statistisk analys. Se seminarieinstruktioner. RÖ Föreläsning 6: Analys av texter och idéer. Beckman, kap. 1-3, 5; Esaiasson et. al., kap , 16; Teorell & Svensson, sid Föreläsning 7: Idékritik och normativ metod. Beckman, kap. 4; Badersten. Seminarium 3: Att analysera och kritisera idéer. Se seminarieinstruktioner. Seminarium 4: Uppsatsdesign. Se seminarieinstruktioner. Lärare = Jörgen Ödalen (kursansvarig) RÖ= Richard Öhrvall Litteratur Badersten, Björn (2003) Att studera det önskvärda, Statsvetenskaplig tidskrift 106(3). Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys: Det kritiska studiet av politiska texter och idéer (Stockholm: Santérus). Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e upplagan (Stockholm: Norstedts juridik). Teorell, Jan & Torsten Svensson (2007). Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig metod (Malmö: Liber). Utdelat material och artiklar tillkommer.

5 Seminarieinstruktioner m.m. Uppgift 1. Problembaserad gruppuppgift: Att designa en undersökning de första stegen. Uppgift 1 syftar till att ni ska konfronteras med forskningsprocessen på ett konkret sätt. Tanken är att du tillsammans med dina kurskamrater i den minigrupp du delats in i ska planera ett hypotetiskt forskningsprojekt på temat tillit ( trust ). Det fiktiva forskningsprojektet redovisas sedan muntligt inför den övriga gruppen vid seminariet. I övningen ställs ni inför de avvägningar och beslut som möter en när man tar sig an en konkret forskningsuppgift. Fokus ligger på de inledande delarna av forskningsprocessen: att identifiera ett forskningsproblem; motivera och formulera syften och forskningsfrågor; att identifiera, definiera och operationalisera centrala begrepp; samt att finna relevant litteratur. Tänk er in i följande situation: Ni har alla nyligen blivit anställda vid en utredningsavdelning vid en organisation eller myndighet. Din arbetsgivare har bestämt att organisationen/ myndigheten behöver förbättra sin kunskap om den politiska betydelsen av medborgerlig tillit och vill därför få ett antal undersökningar genomförda. Undersökningarna ska alltså behandla fenomenet tillit, och ska vara statsvetenskapligt relevanta, men i övrigt har ni fått fria händer vad gäller att identifiera specifika problem, formulera forskningsfrågor o.s.v. Uppdraget att utforma undersökningar har fallit på den nya arbetsgrupp i vilken ni nu ingår (d.v.s. din seminariegrupp). Ni har beslutat er för att i mindre delgrupper tänka igenom hur olika undersökningar på temat kan utformas. När ni sedan träffas i den större arbetsgruppen under seminarium 1 presenterar ni era olika förslag för varandra, och diskuterar dem. Ämnet (politisk och social) tillit är ett av de livaktigaste forskningsområdena inom statsvetenskap idag, och det finns därför mängder av artiklar och böcker att tillgå som behandlar denna tematik utifrån många olika perspektiv, teorier och metodologiska utgångspunkter. Dessa tidigare undersökningar kan användas för att generera nya idéer. En del av ert uppdrag är att identifiera minst två vetenskapliga artiklar som är av relevans för den forskningsfråga (eller frågor) ni formulerar, och att ni förhåller er till dessa artiklar i er framställning. Ert första uppdrag är att välja vilket mer specifikt ämne som ska behandlas. Identifiera ett problem på temat tillit som ni finner intressant, och redovisa argument för varför ni anser att detta problem bör undersökas närmare. Därefter är det dags för er att precisera problemet. För att er undersökning ska kunna genomföras krävs att ni ytterligare avgränsar och preciserar uppgiften; vilket är det övergripande syftet med undersökningen? Är det en beskrivande eller förklarande undersökning, eller kanske både och? Vilken är den specifika forskningsfrågan (eller de specifika forskningsfrågorna, om ni vill ställa flera)?

6 För att kunna undersöka ett fenomen krävs ett precist sätt att beskriva det på. Er arbetsgivare har redan beslutat att temat för era undersökningar ska vara tillit. Det är dock upp till er att närmare definiera detta begrepp; hur definieras tillit i er undersökning? Finns några andra centrala begrepp i er undersökning som behöver definieras? Vilka är de i sådant fall, och hur definierar ni dem? Utöver en teoretisk definition krävs också, för att ett fenomen ska kunna undersökas empiriskt, en praktiskt användbar så kallad operationell definition som anger hur ni avser mäta tillit och eventuella andra centrala begrepp i er undersökning. Hur operationaliserar ni era centrala begrepp? Genom hela uppgiften ska ni reflektera kring de val ni gör; vilka är argumenten för dem? Hur skulle man kunna göra istället? Vilka styrkor och svagheter finns hos de olika alternativen? Era resonemang ska redovisas under den muntliga presentationen. Som angivits ovan ska ni även leta upp minst två forskningsartiklar som är av relevans för er undersökning. Ni ska förhålla er till dessa artiklar i er presentation; detta kan ske på olika vis i de olika projekten, och i olika delar av forskningsprocessen. Kanske hittar ni några artiklar som hjälper er identifiera ett intressant problem? Eller så hittar ni kanske någon artikel som operationaliserar något av era centrala teoretiska begrepp på ett för er användbart sätt? Måhända hittar ni en intressant operationalisering, men som ni anser behöver utvecklas? Kanske hittar ni en artikel som undersöker samma fråga som ni, men på ett helt annat sätt än vad ni har planerat? Hur ska ni i sådant fall förhålla er till det? Ert undersökningsupplägg ska presenteras muntligt vid seminarium 1. Ni får, om ni önskar, använda er av hjälpmedel så som power point-bilder, white boarden, eller något annat. Presentationen bör ta max 15 minuter, och utrymme ska lämnas till frågor från övriga seminariedeltagare. Underlagen för er presentation (power point-bilder, anteckningar) samt de två vetenskapliga artiklarna ni hittat, ska laddas upp på samarbetsytan på Lisam, innan seminariet. Kvantitativ metod: Datasalsövning *** Syftet med datasalsövningen är att introducera statistikprogrammet SPSS för att kunna ta fram några enkla redovisningar av resultat (i form av tabeller och diagram) och reflektera över dessa resultat. Vid datasalsövningen kommer ni att få lära er det som behövs för att kunna ta lösa några av de frågor som ingår i inlämningsuppgiften för kvantmomentet (inlämningsuppgift 2). Vi kommer att använda oss av ett datamaterial från European Social Survey (ESS) i datasalsövningen. En fil med det datamaterialet kommer att läggas upp under Kursdokument i Lisam inför datasalsövningen. Tid: , onsdagen den 31 augusti Lokal: Surtsey

7 Statistikprogrammet SPSS SPSS finns installerat på datorerna i datasalen och även andra datasalar på LiU. Den som vill installera programmet på egen dator (och eventuellt ta med den till datasalsövningen) kan ladda ned SPSS via Studentportalen, se Där finns även information om vem som ska kontaktas om det inte funkar att logga in eller att ladda ned SPSS. Det går även att ladda ned en testversion av SPSS härifrån (den funkar dock endast i 14 dagar): DESKTOP_TRIAL&M161008W&S_TACT=M161008W&lang=en_US. Hjälp med SPSS Under Kursdokument i Lisam finns dokumentet En enkel guide till SPSS upplagd. Vi kommer att gå igenom det dokumentet vid datasalsövningen. Då kommer vi att gå igenom alla moment som behövs för att lösa inlämningsuppgiften. För den som önskar finns dock mer information kring hur SPSS kan användas finns mycket hjälp på nätet, se till exempel: London School of Economics and Political Science (LSE) har en serie videofilmer som ger en introduktion till SPSS, se: SPSS-Akuten. Blogg med exempel på problem och lösningar. UCLA. University of Californias introduktion till SPSS. En mer utförlig introduktion till SPSS finns i Levesque, Raynald (2015). Programming and Data Management for IBM SPSS Statistics Uppgift 2: Analys av data och upplägg av kvantitativ undersökning *** Den här uppgiften syftar till att ni ska bekanta er med statistisk analys och de styrkor och svagheter som finns med en sådan ansats. Ett ytterligare syfte är att ge mer kunskap kring hur en forskningsfråga kan lösas med hjälp av kvantitativa metoder och hur en sådan undersökning kan läggas upp. En del av inlämningsuppgiften består av att ta fram resultat med hjälp av statistikprogrammet SPSS (se även information ovan under rubriken Kvantitativ metod: Datasalsövning ). Programmet introduceras vid datasalsövningen. Vid datasalsövningen kommer ni att få lära er det som behövs för att kunna ta fram de resultat som behövs för att lösa dessa delar av inlämningsuppgiften och i slutet av passet kommer det att finnas tid för att arbeta med inlämningsuppgiften.

8 Inlämningsuppgiften genomförs förslagsvis i par om två studenter, men det går även bra att göra den enskilt. Inlämningen sker genom Lisam och var noga med att skriva alla författares namn både i filnamnet och i själva dokumentet. Om ni är fler än en författare räcker det att en av er lämnar in via Lisam. Uppgiften ska lämnas in via Lisam senast kl dagen innan seminariet. Vid seminariet kommer svaren på inlämningsuppgiften att diskuteras. Ni ska vara förberedda på att presentera era svar, i synnerhet vad gäller fråga 3 och fråga 4. Datamaterial Inlämningsuppgiften ska genomföras med hjälp av datamaterial från den svenska delen av 2014 års omgång av European Social Survey (ESS). Vi kommer även att använda det datasetet i datorsalsövningarna. Datamaterialet är insamlat genom besöksintervjuer. Datasetet, frågeformulär (på svenska och engelska) och dokumentation av datainsamlingen kommer att läggas upp under Kursdokument i Lisam. Tänk på att använda dessa dokument när ni besvarar frågorna nedan! För den som är intresserad finns det ytterligare information om European Social Survey och möjlighet att ladda ned ytterligare datamaterial från undersökningens webbsida: Fråga 1 I datamaterialet finns en fråga kring vilket parti respondenten röstade på i 2014 års riksdagsval. Ta fram en tabell som visar hur svaren fördelar sig bland dem som har uttryckt ett partival (dvs. andelen röstande på respektive parti bland dem som röstade på något parti). Tabellen ska presenteras som ni skulle presentera den i en uppsats (tänk på utformning, rubrik, källhänvisning, etc.) Verkar fördelningen återspegla hur det faktiskt ser ut i befolkningen? Vad baserar ni ert svar på? Max 300 ord. Fråga 2 I datamaterialet finns tre olika frågor som avser generell tillit: variablerna ppltrst, pplfair och pplhlp. De mäts alla med hjälp av skalor från 0 till 10. Välj en av dessa tre variabler och ta fram det genomsnittliga värdet efter vilket parti respondenterna har röstat på i 2014 års riksdagsval, dvs. genomsnittlig tillit för dem som röstat på Centerpartiet, Kristdemokraterna, och så vidare. Presentera resultatet både i form av en tabell och som ett diagram som illustrerar genomsnittlig tillit efter partival i riksdagsvalet Tabellen och diagrammet ska presenteras som ni skulle presentera dem i en uppsats (tänk på utformning, rubrik, källhänvisning, etc.). Beskriv era resultat finns det skillnader mellan partierna? Vad kan det bero på? Finns det andra variabler som man borde ta hänsyn till när man jämför tillit bland olika partiers sympatisörer? Max 300 ord. Fråga 3 I datamaterialet finns ett antal olika variabler som avser förtroende för olika politiska nivåer (riksdagen, Europaparlamentet och Förenta Nationerna), andra institutioner (rättssystemet och polisen) och för olika aktörer (politiker och politiska partier). Välj en av dessa variabler som er beroende variabel. Presentera hur respondenternas svar på den frågan fördelar sig.

9 Välj sedan tre andra variabler som ni tror kan förklara variationen i den beroende variabel som ni har valt. Motivera era val. Dessa tre variabler blir era oberoende variabler. Beskriv och motivera även vilka samband ni förväntar er mellan den beroende och respektive av de tre oberoende variablerna ni har valt. För var och en av de tre oberoende variablerna, beräkna och presentera sambandet mellan den oberoende och den beroende variabeln. Detta med hjälp av lämpliga tabeller, diagram eller korrelationsmått eller något annat sätt ni finner lämpligt (det är tillräckligt med ett sätt). Det räcker att sambanden framgår av er presentation ni behöver inte göra något statistiskt test. Beskriv sambanden: i vilken riktning går sambanden och är de i enlighet med vad ni hade förväntat er? Diskutera hur resultaten ska tolkas. Går det att fastställa orsak och verkan (kausalitet) utifrån era resultat? För även ett resonemang kring vilka begränsningar som är förknippade med denna enkla analys. Beskrivning och tolkning av resultaten ska omfatta max 500 ord. Fråga 4 Sätt er in i situationen att ni ska skriva en kandidatuppsats som syftar till att i något avseende studera tillit eller förtroende och att ni vill göra detta med hjälp av kvantitativ metod. Beskriv kortfattat hur ni skulle lägga upp er studie. Ni får gärna vara kreativa i ert tänkta tillvägagångssätt, men upplägget ska vara realistiskt att genomföra under den tidsperiod som står till buds för kandidatuppsats i statsvetenskap, det vill säga tio veckor. I er beskrivning ska följande delar ingå: Presentation av syfte och frågeställning Operationalisering av nyckelbegrepp för undersökningen Beskrivning av vilket datamaterial som ska användas och var det ska komma ifrån (t.ex. genom enkätundersökning, experiment eller använda något tillgängligt datamaterial, etc.). Redogörelse för era hypoteser och hur de ska testas. Beskrivning av styrkor, svagheter och risker med det föreslagna upplägget Svaret ska omfatta ord. *** Uppgift 3: Individuell uppgift: Att analysera och kritisera idéer När man genomför en vetenskaplig undersökning förhåller man sig alltid till tidigare forskning. Något som är viktigt när tidigare forskning behandlas i en undersökning är att den behandlas som en integrerad del av uppsatsen; den bör inte utgöra en del av uppsatsen som är frikopplad från den övriga undersökningen. I alla delar av en undersökning bör man förhålla sig till tidigare forskning, kritiskt granska den och reflektera kring vad den kan bidra med till den egna undersökningen.

10 Syftet med denna uppgift är att du ska öva dig på att konstruktivt kritisera andras undersökningsupplägg, begreppsdefinitioner, analysinstrument, eller argumentation. De slags undersökningar vi fokuserar på i denna uppgift utgör olika typer av analyser av texter, idéer eller begrepp; samtliga på temat (politisk eller social) tillit. På kursens Lisam-sida finner du en mapp med några olika artiklar som, direkt eller indirekt, studerar tillit. Några av dem är diskursanalyser; andra är normativa analyser. Flera av artiklarna innehåller begreppsanalytiska inslag. Ögna igenom artiklarna och välj ut någon som fångar ditt intresse. Uppgiften utgörs av två delar: Redovisa Vilket slags undersökning utförs i den artikel du har läst; är det en beskrivande, förklarande eller normativ analys? Vilken är forskningsfrågan, och hur motiveras den? Vilken metod används? Hur definieras de centrala begreppen? Finns en tydligt redovisad teoretisk utgångspunkt? Finns ett analysinstrument, och hur ser det i sådant fall ut? Konstruktivt kritisera Välj ut någon aspekt av den artikel du läst som du finner problematisk, och möjlig att utveckla. Det kan exempelvis vara en viss definition, ett visst argument, eller en viss analys. Redogör för vad du finner problematiskt, och varför. Resonera därefter kring hur författaren skulle kunna göra istället; hur skulle det du finner problematiskt i artikeln kunna utvecklas eller modifieras för att göra undersökningen/argumentationen bättre? Uppgiften ska vara max 1000 ord lång. Uppgiften ska lämnas in via Lisam senast kl dagen innan seminariet. Vid seminariet delas ni in i mindre grupper i vilka ni redovisar era uppgifter för varandra. Uppgift 4: Uppsatsdesign *** Denna uppgift består i att utforma en uppsatsdesign. Ambitionen ska vara att denna design ska kunna ligga till grund för din kandidatuppsats. Syftet med seminarietillfället är att du ska erbjudas tillfälle att presentera ditt första utkast till uppsatsplan för intresserade kurskamrater som i sin tur kan bidra till att göra din uppsatsidé ännu bättre. Om du redan nu vet att du ska skriva kandidatuppsatsen tillsammans med en annan student kan ni jobba med uppgiften tillsammans, men ni ska ändå lämna in två separata och självständigt skrivna uppgifter. I uppsatsdesignen ska följande frågor hanteras: 1. Vad är ditt forskningsproblem? På vilket sätt knyter problemet an till någon statsvetenskaplig teori eller något statsvetenskapligt forskningsområde? På vilket sätt är problemet inom- och utomvetenskapligt relevant?

11 2. Vad är ditt preliminära syfte med undersökningen? Precisera syftet i mer konkreta frågeställningar. 3. Vilken metod och vilket material skall du använda dig av? Är det t.ex. någon from av fallstudie, en intervjustudie, idéanalys, normativ analys eller kvantitativ studie? Hur skall materialet bearbetas och analyseras? Du förväntas knyta an till kurslitteraturen när du besvarar denna delfråga. 4. Vad har du för hypoteser eller förväntningar om resultatet av studien? Hur kan dina val av hypoteser, eller förväntningar om resultatet, motiveras? Kan tidigare forskning bidra med relevanta hypoteser/förväntningar? Uppgiften lämnas in via inlämningsfunktionen och laddas upp på samarbetsytan i Lisam senast kl. 17 dagen innan seminariet. Inlämningsuppgiften skall omfatta ca 1200 ord. Vid seminariet delas ni in i några mindre grupper i vilka ni får presentera era uppsatsdesigner för varandra. Presentationen bör klaras av på cirka fem minuter, så att det blir gott om tid för frågor och kommentarer från de andra deltagarna i gruppen. Ni förväntas ha läst igenom de texter övriga i den mindre gruppen har producerat. Efter seminariet kommer du att ha möjlighet att revidera din uppsatsplan utifrån de kommentarer du fått under seminariet. Den reviderade versionen av uppgiften ska lämnas in via Lisams inlämningsfunktion senast två dagar efter seminariet. Det är denna reviderade version som kommer att examineras. Den reviderade versionen får vara max 1500 ord lång.