Vad händer på akuten? journalen. Ta gärna med dig tidningen hem! juli 2013

Transkript

1 juli 2013 Patientjournalen en tidning för dig som besöker Danderyds sjukhus Vad händer på akuten? journalen Ta gärna med dig tidningen hem! Kölapp, vänta, skrivas in, vänta, triagerad, färgkodad, hänvisad, vänta Vad händer egentligen och när får jag träffa doktorn? #

2 Innehåll 3 7 När läget är akut Det här händer när du kommer till Danderyds akutmottagning Lättakuten 8 9 för barn och vuxna med lättare besvär Det första du gör när du kommer till Danderyds akutmottagning är att ta en kölapp för att sedan skriva in dig i receptionen. Hjärtsektionen Snabb bedömning av hjärtspecialist Medicinsektionen Tar emot 75 akuta patienter per dygn Kirurg- och urologsektionen Många patienter med buksmärtor Ortopedsektionen När oturen är framme När du kommer in med ambulans Värt att känna till Patientjournalen är en tidning för dig som besöker Danderyds sjukhus oavsett om du är patient, anhörig eller besöker oss av en annan anledning. Den är bara till för dig! Därför har vi utgått ifrån vad vi tror att du behöver veta och funderar på, när du besöker oss, eftersom det inte alltid finns tid och möjlighet för personalen att upplysa dig om allt som händer. Vi har försökt undvika svåra medicinska termer och i de fall vi ändå använder det försöker vi förklara vad de betyder. Patientjournalen är producerad av Danderyds sjukhus. Redaktör: Ingvor Farinotte. Foto: Carin Wesström. Texter: Joachim Stokstad, Ingvor Farinotte. Text- faktagranskning: Cecilia Dejus. Form & Tryck: Modintryckoffset. Upplaga ex. Juli 2013.

3 När läget är akut Det första du gör när du gått genom dörren till Danderyds akutmottagning är att ta en kölapp för att sedan skriva in dig i receptionen. Sjuksköterskan där bedömer vilken sektion du ska till: Hjärt, Medicin, Ortoped eller Kirurg- och urologsektionen. Eller Lättakuten om du är barn eller om ditt problem är av lindrigare karaktär. E Efter inskrivningen får du sitta i väntrummet har du ont eller svårt att sitta får du ligga på en brits. Nästa steg är att du får en medicinsk bedömning en så kallad triagering av ditt tillstånd. Ett triageteam, oftast en sjuksköterska och en undersköterska, mäter då ditt blodtryck, din puls, blodets syremättnad, andningsfrekvens, temperatur och medvetandegrad. Ett gemensamt ord för dessa värden är vitala parametrar. Dina värden matas in i en digital journal och i ett program, som kallas för RETTS, som ger dig en prioriteringsfärg röd, orange, gul, grön eller blå. Färgen avgör hur snabbt du behöver undersökas av en läkare. Har du exempelvis 150 i puls blir du röd då är det omedelbart omhändertagande som gäller. Är du orange bör du undersökas snarast. Är du gul eller grön bedöms du klara att vänta tills läkaren får en möjlighet att undersöka dig. Allt beror på hur allvarligt ditt tillstånd är i förhållande till de andra patienterna. Är du blå blir du i allmänhet hänvisad till lättakuten, där väntetiderna är kortare än om du som blå skulle behöva vänta på den vanliga akutmottagningen. Sjuksköterskan skriver också in din egen beskrivning av dina symtom, som också ger dig en färg. Den av de två prioriteringsfärgerna som är allvarligast blir den som gäller. juli

4 Hur länge måste jag vänta? Har jag blivit bortglömd? Hur länge du behöver vänta beror på hur allvarligt ditt tillstånd är i förhållande till de andra patienterna. De två frågorna är de i särklass vanligaste på akutmottagningen. Den första är svår att besvara, eftersom det inte går att förutse vilka akutfall som är på väg in. Vi kan försöka att uppskatta väntetiden, men det blir bara en gissning. Och bortglömd kan man inte bli efter att ha skrivits in i receptionen, säger Cecilia Dejus, kvalitetsutvecklare på akuten. I datorn ser vi alla patienter, var man befinner sig fysiskt, vilket vårdlag man tillhör, vem som är ansvarig sjuksköterska, vad man väntar på härnäst, provsvar etc. Vi har total överblick över alla våra patienter. Kvalitetsutvecklare Cecilia Dejus När du har remiss En del patienter som besöker akutmottagningen har en remiss från sin husläkare, vårdcentral eller annan vårdgivare. Några tror då att man får gå före i kön, men så är det inte. Om du har remiss oavsett om du kommer via akutmottagningen eller med ambulans ska du skrivas in, svara på frågor och bedömas medicinskt, precis som alla andra. Hur snabbt du får träffa en läkare beror på hur allvarligt sjuk eller skadad du är i förhållande till andra väntande patienter. RÖD Mycket akuta sjukdomstillstånd som tas omhand av ett akutteam omedelbart vid ankomst. Övervakas alltid. ORANGE Vilken färg har du? Gå före i kön Om du har något av dessa symtom ska du säga till i receptionen direkt: bröstsmärtor andningsbesvär tecken på stroke Svårt sjuk eller misstanke om allvarlig sjukdom. Tas omhand inom relativt kort tid. Övervakas alltid. GUL Patient som inte uppvisar akuta tecken på omedelbart livshotande sjukdom. Övervakas på indikation. GRÖN Patient som inte uppvisar tecken på allvarlig sjukdom och som kan vänta utan medicinsk risk medan andra svårare sjuka patienter tas omhand. BLÅ Patient som upplever symtom på sjukdom eller som har andra medicinska problem som kan tas omhand på lättakuten. Målet max fyra timmars väntan Danderyds akutmottagning tar idag emot runt patienter per år. Eller drygt 230 besök om dagen i snitt, men antalet varierar mycket från dag till dag. Det så kallade tillgänglighetsmål som politikerna har satt upp är att 76 procent tre av fyra av länets akutpatienter ska få lämna mottagningen inom fyra timmar från det att de skrivits in. Detta mål klarar Danderyds akutmottagning i skrivande stund inte helt, men med 64,5 procent är man på god väg. Hittar lösningar Vi arbetar mycket med att effektivisera vården, säger Cecilia Dejus, kvalitetsutvecklare på akuten, så att det gynnar patienterna. Det största problemet är att vi inte kan styra inflödet av patienter, av naturliga skäl. Det innebär att vi stundtals kan bli kraftigt överbelastade och det ställer stora krav på oss, men då gör vi allt för att hitta lösningar. Bland annat kan vårdteamen omfördelas till en sektion som för tillfället behöver hjälp.// 4. Patientjournalen

5 Akuten bara när det är bråttom Att man bara ska gå till akuten när det verkligen är akut må låta självklart, men faktum är att ganska många som åker hit lika gärna kunde ha fått hjälp av sin husläkare. Och sluppit sitta länge och vänta. Har du möjlighet är det därför klokt att kontakta Vårdguiden på telefon innan du åker till akuten. Då kan en sjuksköterska råda dig om vart du bör vända dig. Har du frågor medan du väntar? Vem du kan fråga beror på var du befinner dig. I det första väntrummet kan receptionen hjälpa dig. Efter triagen (när man har gjort en medicinsk bedömning) finns en sjuksköterska som är ansvarig för dig, som du kan fråga.

6 Vi som jobbar på akuten N När vi har intervjuat vårdpersonal på akutmottagningen finns det en sak de allra flesta svarar på frågan varför de jobbar här? Jag tycker om mötet med människorna. Att vara empatisk och ha viljan att hjälpa och vårda är kännetecknande för de som arbetar här. Men, det är inte bara läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som får en akutmottagning att fungera. Utan lokalvårdarna skulle verksamheten vara direkt farlig. Utan de inhyrda transportörerna skulle patienterna ha svårt att komma till olika avdelningar. Utan de frivilliga värdarna från Röda Korset skulle många patienter känna oro och förvirring. Totalt är runt 250 personer engagerade på Danderyds akutmottagning. Läkarna är dock inte anställda på akuten, utan på sina respektive kliniker, men har sina fasta pass på akuten. Läkarna på akuten har precis som på avdelningarna olika lång erfarenhet i sitt yrke. AT-läkare har en tidsbegränsad anställning under handledning, efter att ha fullgjort läkarutbildningen. ST-läkare står för specialisttjänstgörande läkare, som är allmänläkare med specialistkompetens. Undersköterskorna är ofta den yrkeskategori som är närmast patienten och ansvarar för en stor del av omvårdnadsbehovet. Sjuksköterskorna svarar för helheten på akuten och är omvårdnadsansvariga. Har du husdjur? När du skriver in dig i receptionen får du svara på en del frågor som kan uppfattas som märkliga. Till exempel om du har husdjur. Eller om du tillåter sammanhållen journal. Det finns dock goda orsaker till att du får de här frågorna. Främst handlar det om oron för resistenta bakterier sådana som antibiotika inte biter på. Husdjur i synnerhet hundar kan bära på resistenta bakterier, som kan överföras till människa. Vid misstanke om resistenta bakterier kan du bli speciellt omhändertagen. Resistenta bakterier vet du med dig att du eller någon anhörig bär på sådana? Sår och eksem om du har det vill man ibland ta en odling för att se att du inte bär på resistenta bakterier. Vårdats utomlands om du nyligen har fått sjukhusvård i utlandet kan det finnas risk för resistenta bakterier. Sammanhållen journal om du samtycker till att alla som vårdar dig får läsa din journal. (Se även separat notis på sidan 23). Berätta att du är här om du tillåter att personalen får bekräfta att du är inlagd när till exempel anhöriga ringer. 6. Patientjournalen

7 Jag fick den här BROSCHEN 1987 av prinsessan Christina när jag blev Sophiasyster. Nu får jag snart en ny utmärkelse efter 25 år som sjuksköterska, berättar Annette Ernstdotter som också har ansvar som ledningssjuksköterska sedan drygt fem år på akuten. Kompetens är väldigt viktigt, oavsett vilken position du har här på akuten. Ledningssjuksköterskan är spindeln i nätet Det är ledningssjuksköterskan som fördelar ansvaret för de olika positionerna för dagen. All personal på akuten utbildas/tränas för att kunna tjänstgöra på de flesta positioner, till exempel triagen (där du blir medicinskt bedömd), ambulansintaget, akutrummen etc. Ofta arbetar man i team om en undersköterska och en sjuksköterska. Som ledningssjuksköterska måste du ha koll på vad som krävs, vara en god människokännare och se vilka som passar bäst var, just den dagen. Utöver det måste du agera snabbt och vara flexibel om du märker att patientinflödet är större än normalt inom något område, till exempel medicin. Då får du omfördela resurserna så att alla patienter tas om hand så snabbt och säkert som möjligt. Jag gillar när det händer mycket samtidigt. Då gäller det att snabbt organisera och pussla, samtidigt som du behåller ditt lugn och är stresstålig. Annette berättar att hon känner sig hemma på akuten, det är hennes gebit. Med sin långa erfarenhet är hon också en stor tillgång som handledare för studenter från Sophiahemmet. Trots att jag arbetat som sjuksköterska i så många år, lär jag mig någonting nytt varje dag. Jag tycker mycket om människor, både att vårda och att handleda. Trots att jag arbetat som sjuksköterska i så många år, lär jag mig någonting nytt varje dag. Ska du till gynakuten? Du som har svåra gynekologiska besvär som buksmärta som hänger ihop med tidig graviditet eller förlossning, ska i första hand vända dig till akutmottagningen för gynekologi. Den ligger på plan 4 (gå via huvudentrén och följ skyltningen). Är du långt gången i en graviditet ska du vända dig direkt till förlossningsavdelningen. Förlossningsavdelningen ligger i hus 14, plan 5. ledningssjuksköterska Annette Ernstdotter juli

8 Lättakuten Lättakuten för barn och vuxna med lättare besvär 8. Patientjournalen Var glad om du hänvisas till Lättakuten. Då bedöms ditt tillstånd vara av lindrigare karaktär. Sannolikt blir även din väntetid kortare jämfört med om du, med lätta besvär, skulle vänta på den vanliga akutmottagningen. D Den nya Lättakuten har som främsta syfte att avlasta Danderyds akutmottagning, så att man där kan fokusera på och ta hand om allvarligare sjukdomar och skador. En bonus är att det blir bättre för ALLA patienter eftersom de med lindrigare besvär får snabbare hjälp av en läkare på Lättakuten samtidigt som det blir mindre köer på den vanliga akutmottagningen. Eftersom vi har funnits så kort tid finns ingen säker statistik, men vi beräknar att ta emot drygt 40 patienter om dagen, med en genomsnittlig väntetid på en timme, säger Markus Frick, enhetschef för Lättakuten. Organisatoriskt tillhör Lättakuten Många av patienterna hade kunnat gå till sin vårdcentral i stället Lättakuten... Tar emot barn Tar emot vuxna med lindrigare besvär Är öppen alla dagar Har ingen tidsbokning Har ingen telefonrådgivning Ring i stället till 1177 Vårdguiden Stockholms läns sjukvårdsområde, men det finns självklart ett nära samarbete med Danderyds akutmottagning. När man söker till den vanliga akutmottagningen görs en första medicinsk bedömning som kan innebära att man blir hänvisad till Lättakuten. Föräldrar med sjuka barn som kontaktar Vårdguiden blir hänvisade direkt till Lättakuten. Frånsett under influensasäsongen har majoriteten av de fall som Lättakuten tar emot ortopediska besvär: stukning, ont i nacke, rygg, finger etc. Åtta av tio behöver inte gipsas. Man gör enklare gipsningar på Lättakuten, övriga som måste gipsas får en remiss till ortopedakuten. Många av patienterna hade kunnat gå till sin vårdcentral i stället, men väljer av olika skäl Enhetschef Markus Frick och omständigheter att gå till akuten, avslutar Markus. För barn som hänvisas till lättakuten gäller: De som har medicinska besvär, har fyllt ett år men är under 18 (för njurbäckeninflammation ska man ha fyllt två år). De som har kirurgiska besvär, är äldre än sex månader men under 15 år. De som har ortopediska besvär, är minst sex månader men under 15 år. Ungefär 40 procent av patienterna på Lättakuten är barn. Den vanliga akutmottagningen tar inte emot barn förutom på kirurg- och urologen och ortopeden från 15 år.

9 Danderyds Hört mycket gott om sjukhus Det fanns ett hjärta där, men det var bara doktorn som hörde. Det berättar Alexander, 5,5 år. Han är lite hängig och matt, då han har haft problem med magen ett par dagar. Han håller sin mamma Sharlene i handen och tycker egentligen inte så mycket om att vara på sjukhus. Doktorn var snäll, han kände på min mage. Mamma Sharlene Siljander Axelsson, berättar att hon ringt till Vårdguiden då Alexander både spytt och haft diarré, men han har också haft förstoppning och väldigt ont i magen. Sharlene blev hänvisad till vårdcentralen i Bergshamra som tyckte att de skulle åka vidare till Lättakuten på Danderyds sjukhus eller till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Vi åkte till Danderyds sjukhus för jag har hört att det är så bra här. Att vårdpersonalen är professionella och vänliga och att man får ett bra bemötande, säger Sharlene. Och det stämmer, jag upplever att det är precis så här. Men nu har läkaren sagt att vi behöver åka till Astrid Lindgren i alla fall, då Alexander kan behöva utredas mer och att den utrustning som krävs inte finns här på Lättakuten. Sharlene har ingen bil med sig, de har åkt buss från Bergshamra. Nu försöker hon Det är egentligen ingen skillnad i vårdnivå på en vårdcentral och Lättakuten. Om ett barn behöver utredas mer än vad man kan göra på en vårdcentral bör barnet hänvisas till Astrid Lindgrens barnsjukhus. ta reda på hur man enklast kan ta sig till Solna och ALB. Hon känner självklart oro och ber personalen om hjälp. Eftersom de skulle bli tvungna att byta buss på vägen och Alexander inte mår bra, ordnar personalen med en sjuktransport. Sharlene blir glatt överraskad att den servicen finns och Alexander tycker att det ska bli spännande. juli

10 Röd Linje till hjärt Till hjärtsektionen kommer den som har problem med exempelvis oregelbunden hjärtrytm eller bröstsmärtor. Till skillnad från övriga sektioner på akuten blir hjärtpatienterna bedömda av en specialistläkare, eftersom snabb diagnos kan vara direkt livsavgörande. Hjärtspecialist Sara Aspberg De allra flesta av dem som kommer in med hjärtinfarkt överlever. 10. Patientjournalen Har du bröstsmärtor eller andningsbesvär ska du säga till direkt i receptionen. Om du känner att du kan gå för egen maskin, ska du sedan följa den röda golvlinjen till Hjärtsektionen. En specialistläkare där gör en preliminär bedömning, samtidigt som en undersköterska tar EKG och blodtryck med mera. Anser inte specialistläkaren att du måste tas omhand direkt kan du få vänta dels på provsvar, som kan ta mer än en timme att få analyserade, dels på att underläkaren gör en utförligare undersökning, för att ta beslut om du kan gå hem eller behöver läggas in på en avdelning. Vi har cirka 50 patienter per dygn. Vi försöker att uppnå det uppsatta målet på fyra timmar från inskrivning till utskrivning, säger sektionsansvarig sjuksköterska Maud Pettersson. Ibland är det ett stort patienttryck, med många larm samtidigt. Eftersom larmpatienter alltid är högprioriterade, leder det till att andra med lägre prioritet får vänta. Ungefär 40 procent av patienterna från Hjärtsektionen läggs in. Hur man känner sitt hjärta är individuellt Hjärtsektionen har precis fått nya, moderna lokaler som bland annat ger en mycket bra överblick, vilket höjer patienternas säkerhet. Det fungerar väldigt bra här för det mesta, berättar biträdande överläkare Sara Aspberg, 47 år, som är hjärtspecialist och ansvarig den här veckan på Hjärtsektionen. När vi får in mycket patienter på en gång, kan det bli långa väntetider, men alla patienter som kommer in här blir bedömda av en hjärtspecialist väldigt snabbt. Om vi då gör bedömningen att det inte behöver göras någonting akut, får patienten vänta. På Hjärtsektionen gör vårdteamen triagen själva, dvs den medicinska bedömningen. Här finns vårdteam i form av hjärtspecialist, underläkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Läkarna arbetar normalt på Hjärtkliniken men har sina veckopass här på akuten. Det är en kreativ utmaning att få vara här, säger Sara Aspberg. Vi har ett bra teamarbete som fungerar.

11 Snabb bedömning av hjärtspecialist Det tog bara tio minuter hit med ambulans Sara berättar att överlevnaden för patienter med hjärtinfarkt som kommer in till sjukhuset har ökat markant de senaste åren. Idag överlever de allra flesta sin infarkt, tack vare snabba åtgärder som t ex ballongvidgning som sker på PCI-lab på Hjärtkliniken. Om man däremot räknar in plötslig hjärtdöd i hemmet blir siffrorna sämre. Därför är det viktigt att komma in akut när du känner nytillkomna, obekanta symtom (smärta eller obehag) i bröstet eller på andra ställen, t ex nacken, armen, ryggen. Hur man känner sitt hjärta är mycket olika. Sara Aspberg har varit hjärtläkare på Danderyds sjukhus sedan 1999 och hon tycker fortfarande att det är roligt att gå till jobbet varje dag! Nu har jag fått åka ambulans för första gången i mitt liv, säger Katarina Enbom, som sitter i en säng på hjärtsektionen och äter en efterlängtad sen salladslunch. Ambulansen gav mig bara prioritet 2, så det var inga sirener eller blåljus, men det gick fort ändå. Bara tio minuter från Löwenströmska sjukhuset. Katarina hade känt bröstsmärtor under natten. Hon ringde Löwenströmska och åkte dit under förmiddagen. Där tog de bland annat ett EKG-prov, som inte såg helt okej ut. De tyckte att jag skulle åka till Danderyds sjukhus med ambulans. Katarina är uppkopplad och övervakad genom en monitor som hela tiden visar hennes värden, som nu ser bättre ut. Jag är väl lite omtumlad och förvånad över vilken uppmärksamhet jag får. Jag har träffat många sjuksköterskor som har varit jättetrevliga och gulliga. De berättar precis vad de olika strecken på monitorn betyder. Då blir man mindre orolig. juli

12 Gul linje till medicin Tar emot 75 akuta patienter per dygn Till medicinsektionen kommer patienter med en rad olika problem: stroke, propp i ben och lunga, infektioner, lunginflammation, bensår, diabetes, andningsbesvär. Sektionen har flest patienter per dygn, men också mer personal. Om du vid inskrivningen bedöms höra till medicinsektionen får du antingen vänta tills du blir uppropad av en sjuksköterska eller bli hänvisad direkt till det medicinska vårdteamet då ska du följa den gula linjen i golvet. Ett vårdteam gör sedan en rad kontroller och tar prover som avgör hur snabbt du behöver träffa en läkare. Det är svårt att säga exakt vilka problem som får högsta prioritet. Patientens allmäntillstånd och vitala värden och varför man har sökt sig till akuten avgör hur snabbt en läkare behöver undersöka dig, säger sektionsansvarig sjuksköterska Åsa Persson. Medicin tar emot flest patienter av sektionerna på akuten i snitt runt 75 per dygn. Men ibland drar siffran i väg över 100. Vi har också mest personal, men det förekommer i enstaka fall att väntetiden blir så lång som tolv timmar. Vi tar emot alla, men ibland hade det nog varit bättre att först kontakta sin vårdcentral för att se om de kan ta emot, speciellt om besvären har varit långvariga. Medicinakuten arbetar mycket med att minska köerna för patienterna och oftast lyckas man ganska bra. Det vi inte kan styra över är när det kommer flera larm samtidigt som många patienter väntar. Då måste larmpatienterna alltid gå före. Åsa Persson uppskattar att drygt 30 procent av patienterna som kommer in akut behöver läggas in, övriga får gå hem. // Man får inga svar direkt Finns det någon mjölk till kaffet här? Gösta Westesson, 80 år, undrar. Han väntar på läkaren i ett rum på medicinsektionen när kaffesuget blev akut Jag har diabetes och mina värden är skyhöga. Det är därför jag är här. På frågan hur länge Gösta har fått vänta på läkaren svarar han ett par timmar. Han tycker att bemötandet på akuten är ungefär detsamma som det var för ett år sedan när han och hustrun var här ofta. Man får inga svar direkt, säger Gösta. Informationen är väl inte den bästa, om man får säga så. Och det har inte förändrats nämnvärt från förra året. Jag behöver ju insulin! När får jag det? frågar han läkaren som kommer in på rummet igen för att ta hand om sin patient. 12. Patientjournalen

13 Mycket bättre än jag trodde Det tog bara 20 minuter innan jag fick träffa en sjuksköterska, berättar Stefan Carlsson, 51 år, som väntar på medicinsektionen. Min husläkare rekommenderade mig att åka hit. Han tyckte att jag borde kolla upp mitt onda knä, eftersom det kan handla om en blodpropp. Stefan har redan fått träffa en läkare och nu väntar han på att få göra ett ultraljud. Allt har gått fort och jag har fått ett fantastiskt bra bemötande. Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara så här bra, med tanke på allt som sägs och skrivs i medierna. Min husläkare rekommenderade mig att åka hit. Har du tecken på stroke? Då ska du omedelbart ringa en ambulans eftersom varje minut räknas och du behöver behandling så fort som möjligt. Misstänker du att någon nära dig har fått en stroke? Kontrollera följande: A ANSIKTE KROPPSDEL UTTAL TID K U T Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger ring 112! Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller ring 112! UTTAL Kan personen upprepa en enkel mening som Det är vackert väder idag? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ring 112! Varje minut räknas. Patienterna blir glada att träffa mig Och leg läkaren Sen Chai, från medicinkliniken, som bara har varit anställd på Danderyds sjukhus i sex månader, blir glad att få träffa patienterna. Jag var student här på sjukhuset och trivdes så bra att jag sökte mig tillbaka när jag blev färdig läkare. De läkare som är i tjänst på akutmottagningen kommer från klinikerna hjärt, medicin, ortopedi och kirurg- och urologi, som schemalägger tid på akuten med en vecka i taget för läkarna. Sen Chai tycker väldigt mycket om att få tjänstgöra på akuten. Många av oss läkare som är på akuten, är här ofta. Själv tycker jag att det är spännande och utvecklande att få tjänstgöra här. Jag får träffa väldigt många patienter och jag gillar utmaningen att snabbt ta reda på vad som är fel, att utreda en smärta eller svullnad är viktigt. Oftast är det många patienter som väntar på läkaren på medicinakuten. De blir verkligen glada och tacksamma när jag kommer, det är en härlig känsla. Visst finns även motsatsen ibland, men de allra flesta patienter jag har förmånen att få hjälpa är jättetrevliga. Sen Chai, leg läkare medicinakuten juli

14 Grön linje till kirurgi och urologi Många patienter med buksmärtor De flesta av de 65 patienter som dagligen hänvisas till kirurg- och urologsektionen har buksmärtor. De kan vara svåra att diagnosticera och ofarliga lika väl som allvarliga. Bland patienterna här finns även många med sår-, bränn- och skallskador, liksom urologiska problem. Jag fick träffa läkaren inom en timme Stig Pettersson, 82 år, vilar på en säng i ett rum på kirurg- och urologsektionen. Han är lite gulaktig i ansiktet men verkar annars ganska pigg. Jag kom in på akuten klockan 13 och klockan 14 hade jag fått träffa både sjuksköterska och läkare. Det tycker jag är bra! Men när doktorn lämnade rummet nyss sa han att han skulle vara tillbaka på två minuter. Det var nog lite väl optimistiskt, men ambitionen är bra! Stig har åkt in på rekommendation av sin husläkare, som var lite oroad över några provsvar och tyckte att akuten borde kolla honom. Det var något med gallan och magen. Under åren satte jag inte min fot på ett sjukhus, men nu efter jag har fyllt 80 har det blivit några turer hit. Strax före nyår var jag här med rosfeber, då fick jag också hjälp snabbt. Stig tycker att han blivit bemött med värme och att informationen varit ganska bra. Men man måste vara aktiv och själv fråga, menar han. 14. Patientjournalen

15 D Det är den gröna linjen du ska följa om du vid inskrivningen bedöms höra till kirurgoch urologsektionen, om du inte först måste vänta på att bli uppropad av en sjuksköterska. Om du har ont får du ligga på en brits. Efter den medicinska bedömningen, triagen där man gör en rad kontroller och tar prover, vet teamet hur snabbt du behöver träffa en läkare. Vi märker inom ett par minuter om det är väldigt akut eller kan vänta, säger Sara Lindberg, sektionsansvarig sjuksköterska för kirurg- och urologsektionen. Allmänt kan man säga att om du har haft ont i magen i fyra månader, då är vi inte oroliga för att ditt tillstånd kommer att försämras under tiden på akuten. Har du däremot haft väldigt ont i magen i två timmar, då kan det vara bråttom. Med långvariga bukbesvär är det bättre att gå till sin husläkare. Sara Lindberg poängterar att akuten enbart sysslar med det som är just akut utredningar och behandlingar tar den ordinarie vården hand om. Om du är på kirurg- och urologsektionen på grund av buksmärtor är det viktigt att du inte äter något förrän en läkare säger att det är ok. Och eftersom man ofta tar urinprov är det bra om du säger till personalen innan du besöker toaletten. Läkaren bedömer om du behöver opereras och/eller läggas in på en vårdavdelning. Sjuksköterskan Ann-Charlotte Moberg Du måste vara flexibel i tanken Jag är egentligen en ung sjuksköterska, ler Ann-Charlotte Moberg, 58 år. Jag började utbilda mig när jag hade fyllt 45 och blev klar som 48-åring. Idag jobbar Ann-Charlotte 50 procent på akutmottagningen och 50 procent inom barn- och ungdomspsykiatrin. Men hon började sin anställning på hjärtkliniken och sedan som nattsköterska på ortopedkliniken. Man blir väldigt ensam sjuksköterska på en avdelning, och ansvaret är stort. Därför sökte jag mig 2006 till akuten eftersom jag upplever att här är man som allra tryggast, både som patient och personal. Man är aldrig ensam. Många spännande möten med olika typer av människor Jag upplever alla möten som spännande och det krävs att man är flexibel i tanken och ser vem man har framför sig. Vår uppgift är primärt att ge vård, men det kan vara lika viktigt att du är en god medmänniska med empati, för att patienten ska bli lugn och trygg. På frågan om det inte finns några nackdelar med jobbet svarar Ann-Charlotte: Ibland är det väldigt stressigt och det kan vara tungt och slitigt. Men jag är noga med att ha koll på hur jag mår och jag agerar när jag inte mår bra. För mig är återhämtning A och O. Det kan vara lika viktigt att du är en god medmänniska med empati. juli

16 BLÅ LINJE till ORTOPEDEN När oturen är framme Till ortopedsektionen kommer främst patienter med misstänkta frakturer, sårskador, samt smärta från nacke och rygg. Antalet patienter runt 50 per dygn kan tredubblas när den första halkan sätter in. O Om du vid inskrivningen bedöms höra till ortopedsektionen får du antingen vänta tills du blir uppropad av en sjuksköterska eller bli hänvisad direkt till ortopedsektionen då ska du följa den blåa linjen i golvet. Efter triageringen (den medicinska bedömningen) får du ibland en remiss direkt till röntgen av sjuksköterskan. Om det bedöms vara en mer invecklad fraktur måste läkaren titta på din skada innan du får gå vidare till röntgen. Jag möttes av leenden När läkaren kommer in leende i rummet där 25-åriga Faisal Aziz sitter på ortopedsektionen, utbrister han: Det är precis så där jag menar, som det ska vara! Jag har fått ett jättebra bemötande sedan jag kom hit. All personal har haft ett leende på läpparna när de mött mig. Och det kan han behöva Faisal har riktigt ont. Min axel hoppade ur led, och jag drog tillbaka den själv. Det gör så ont att man inte vet var man ska göra av smärtan. Det är outhärdligt. Faisal fick vänta i två, tre timmar innan han fick träffa den leende doktorn. Det går ganska fort när man väl är här, tycker han, men självklart vore det bättre att slippa vänta alls, när man har så ont. Det var ett tag sedan axeln åkte ur led första gången, när Faisal ramlade ner för en rulltrappa. Sedan dess har han blivit skickad överallt, som han uttrycker det. Vårdcentral, röntgen, sjukgymnaster i en evig cirkel. Han har en tid inbokad hos en kirurg och han hoppas på att då bli opererad. Det hade varit mycket bättre om jag hade fått träffa en kirurg direkt, menar Faisal, som ändå är väldigt nöjd med besöket på ortopedsektionen i dag. Absolut, till och med imponerad. 16. Patientjournalen

17 Undersköterskan och gipsaren Sven-Rune Oscarson Med hjälp av triageringsverktyget RETTS gör vi en bedömning av hur snabbt du måste träffa en läkare, säger Gunilla Rybrink, ansvarig sjuksköterska för ortopedsektionen. Om en skelettdel är kraftigt felställd, om man har kraftig smärta eller djupa sårskador får man högsta prioritet. Har man däremot stukat foten för några dagar sedan får man ofta vänta lite längre innan man får träffa en läkare. Om du är på ortopedsektionen på grund av skada på handled eller hand är det bra om du har tagit av dig eventuella smycken på den handen annars kan man behöva knipsa av ringar, armband och liknande om handen svullnar kraftigt. Utifrån röntgenbilderna som kan ta sin tid att analysera bedömer läkaren om din fraktur kan dras på plats eller om den måste opereras. Röntgenbilderna kan ju också visa att det inte är en fraktur utan bara en stukning. Då kan det räcka med ett bandage och vila i några dagar. Om du ska opereras kan det hända att man gipsar dig och bestämmer ett återbesök på den vanliga ortopedmottagningen inom några dagar. Inte sällan gör man en röntgen även efter en gipsning, för att se att skadan på benet ligger rätt. Normalt händer detta vid fraktur som gipsas: l Röntgen l Gipsning l Eventuell kontrollröntgen l Återbesök efter 2 3 veckor, röntgen, eventuellt nytt gips lika länge. Belastningen på ortopedsektionen varierar, men när den första halkan kommer i november brukar väntrummet fyllas snabbt och väntetiden kan bli lång. 30 års erfarenhet av benbrott Jag har jobbat här så länge att det finns studenter som tror att jag var här redan på 1920-talet, ler undersköterskan Sven-Rune Oscarson, 62 år. Men jag har varit här sedan början av 80-talet, så det är några år. Svempa, som han allmänt kallas av kollegorna, är en ikon inom sitt område - benbrott. Han utbildar inte bara andra undersköterskor, utan även underläkare, AT-läkare och läkarstudenter i konsten att gipsa och konsten att lägga felställda frakturer i rätt position, något som kallas repositionsteknik (det är dock alltid en ortopedläkare som gör det). Jag är väldigt stolt över att tre gånger ha fått Dagens ros av läkarstudenter som var nöjda med utbildningen hos mig. Blir ofta konsulterad Under sina år på Danderyds sjukhus har Svempa alltid jobbat på en akutmottagning, aldrig på en avdelning. Sedan många år tillbaka är han bara på ortopedsektionen. Där lär han ut sina kunskaper om hur man gipsar snabbt och säkert, till andra undersköterskor. Att jobba här på akuten passar mig bra eftersom jag kan styra mina arbetspass på ett sätt som gör det möjligt för mig att ägna fritiden till mina intressen. Svempa är mycket engagerad i storbandsjazz och spelar själv klassisk gitarr. Det roligaste med mitt jobb är att undervisa och gipsa. Jag blir ofta konsulterad av både läkare och annan vårdpersonal, eftersom jag har så lång erfarenhet. juli

18 Tveka aldrig att ringa 112 om du får bröstsmärtor som du inte känner igen, andningsbesvär eller tecken på stroke (se AKUT-testet sid 13). När du kommer in med ambulans I snitt kommer det in runt 70 ambulanstransporter per dygn, men antalet varierar mycket. De flesta av dessa har prioritet 2 eller lägre, vilket innebär att patienten inte har livshotande skador eller ett akut sjukdomstillstånd. De patienterna skrivs in och triageras (bedöms medicinskt) precis på samma sätt som de patienter som kommer in till akutmottagningen på egen hand. Sedan finns det runt akutlarm per dygn där läget är ett helt annat. Då handlar det om mycket akuta tillstånd som måste tas om hand omedelbart. Här larmar ambulanspersonalen via en speciell telefonlinje som kallas för Rakel. Akutlarmet hörs och syns i akutmottagningens lokaler så att all personal är medveten om att ett akutlarm är på ingång. I 18. Patientjournalen Efter samtal med ansvarig läkare, som får information om hur många minuter det handlar om innan ambulansen är framme, sker allting snabbt. Ett anpassat vårdteam med specialister, läkare, sjuk- och undersköterskor förbereder ett akutrum som ligger precis vid ambulansintaget, så att patienten får ett omedelbart omhändertagande. Allt är förberett när patienten anländer. Ambulanspersonalen avrapporterar vad som hänt och berättar allt de vet om patientens tillstånd. Ofta har vitala parametrar tagits redan i ambulansen. På Danderyds akutmottagning finns tre akutrum. Här räddas liv!

19 När ambulansen kommer in på ett larm, och vårdteamet står redo i akutrummet, är allt fokus på patienten. Inte sällan brukar en anhörig ansluta efter ett tag, fylld av ångest och oro. Då finns anhörigstödjaren där. Viktigt att stödja anhöriga Jag har arbetat som undersköterska på akuten i 13 år - och lärt mig massor, berättar undersköterskan Pernilla Eidenberg. Men jag upplevde brister med hur vi tog hand om anhöriga till svårt sjuka som kom in akut, eller när patienter avled. Vi hade ingen rutin för det, och det blev inte bra. Inte för patienterna och deras anhöriga, och inte för oss heller. Det ledde till att Pernilla i augusti 2011 tog fram rutiner för anhörigstöd på akutmottagningen. Det var som att få en dröm uppfylld, berättar Pernilla. Vi var flera som såg behovet av ett fungerande anhörigstöd. Samarbete över gränserna Idag finns alltid en anhörigstödjare i tjänst på akuten, dygnet runt. Det undersköterskan Pernilla Eidenberg är oftast en undersköterska som vet och kan förklara för anhöriga vad som händer med den som är sjuk, och även kan ta hand om anhöriga i kris. Vi har även ett gott samarbete med sjukhuskyrkan och med en del av kommunernas anhörigkonsulenter. Dessutom finns tillgång till kuratorer på klinikerna och även psykiatrijour om det skulle behövas. Det är så viktigt att vi tänker på de anhöriga, menar Pernilla. Förutom att det är en medmänsklig rättighet bidrar det till mindre lidande och kan faktiskt förebygga allvarliga sjukdomar. Det är inte sällan som vi har fått lägga in en anhörig som helt enkelt inte klarade pressen och inte fick en chans att bearbeta sina känslor, eller få avlastning. Nu tror jag att vi både ser och tar hand om de anhöriga på ett mer professionellt sätt och undviker därmed att även de blir patienter.// Förklara för anhöriga vad som händer. Anhörigstödjare Sofia Märges, undersköterska Ambulansen har tre olika prioriteringar: 1. Siren och blåljus (akutlarm) 2. Förtur akut sjukdom 3. Sjuktransport Vem/vilka kontaktar ambulans? 1. Patienten själv eller anhörig ringer 112 till SOS Alarm 2. Vårdcentraler/husläkare 3. Äldreboende/servicehem 4. Vårdguiden #

20 sjuksköterskan Johanna Ohlén Högt tempo vid ambulansintaget Ambulanspatienter går inte automatiskt före i kön. Jag har varit intresserad av att jobba på akuten länge, men inte känt mig tillräckligt erfaren för att söka tidigare. Nu har jag varit här i snart ett år och det känns helt rätt för mig att arbeta här, säger sjuksköterskan Johanna Ohlén, 33 år, som just idag är mottagande sjuksköterska för ambulanserna tillsammans med en undersköterska. Aktiviteten är hög vid ambulansintaget där Johanna sitter. Dörrarna öppnas och stängs i en jämn ström när ambulanspersonal rullar in nya patienter och avrapporterar till Johanna om vad som hänt och hur patienten mår. Ofta har ambulanspersonalen redan tagit reda på en del av patientens sjukdomshistoria (anamnes) och värden som blodtryck och puls. Efter det sker den medicinska bedömningen som visar hur snabbt patienten måste träffa en läkare. Räcker inte alltid till Jag gillar när det händer mycket, säger Johanna. Det passar mig som person att ha mycket på gång samtidigt. Här är ingen dag den andra lik, det är det som gör arbetet här så roligt! På frågan om det inte finns några nackdelar med jobbet som triagesjuksköterska på ambulansintaget svarar Johanna: Om inflödet av patienter är för stort är det inte alltid man räcker till. Patienterna blir lidande då väntetiderna kan bli långa trots att vi arbetar i ett mycket högt tempo. Ibland känns det som att man bara släcker bränder, dvs gör det absolut mest akuta för stunden. Då är det tur att det finns Röda Korsvärdar som ser och hjälper patienter vid behov. Det kan räcka med att hålla någon ledsen och ensam patient i handen. Röda Korsvärdarna hos oss är fantastiska. Har kört tusentals patienter till akuten Jag började som brandman 1983, men tyckte att det hände för lite där. Därför sadlade jag om och blev ambulanssjukvårdare 1985, berättar Ingvar Aspén, 49 år, anställd på företaget Samariten. Efter 28 år som ambulanssjukvårdare har Ingvar lång erfarenhet av yrket och har hjälpt tusentals patienter till akuten. >>> 112 Ambulansmodellen Höft Stroke Hjärt 20. Patientjournalen

21 Mitt jobb är omväxlande och fritt. Att jag är kvar efter så många år visar att jag trivs med utmaningen. Men jag upplever att det finns många ensamma och ångestfyllda människor som ringer ambulans utan ett akut vårdbehov. Det finns patienter som vi har kört över 200 gånger till akuten, en del 4-5 gånger per vecka. Ökat våld Någonting som vi inom ambulansen ser är att våldet har eskalerat de senaste åren. Både patienter och anhöriga kan vara våldsamma och hotfulla, när vi kommer för att hjälpa dem. Det känns väldigt obehagligt. Under åren har Ingvar fått vara med om det mesta. Skottat snö, gått ut med hunden, lagat mat, bäddat ner patienter och liknande omvårdnad även om det inte ingår i uppdraget. Han minns många roliga incidenter men även sorgliga. Det ingår i jobbet. // ambulanssjukvårdare Ingvar Aspén Snabbspår à la Ambulansmodellen Hjärtspåret med Mobimed-larm 45 min från larm till operation Höftspåret Opererad inom 24 timmar En annan typ av akutlarm är Stroke- Hjärt- och Höftspåret, där patienten kommer direkt till operation, röntgen eller vårdavdelning utan att stanna på akutmottagningen. När larmet går på hjärtintensiven på Danderyds sjukhus och det bedöms som en akut hjärtinfarkt förbereds allt för ballongvidgning av ett eller flera igentäppta kranskärl. Snittiden från larm till påbörjad operation är endast 45 minuter. Ambulanspersonalen har redan mätt patientens vitala parametrar och tagit ett EKG som skickats elektroniskt till hjärtintensiven på sjukhuset. Av tio larm är det i snitt en patient som tas direkt till operation och en som tas direkt till hjärtavdelning. 8 av 10 hänvisas till akutmottagningen. Strokespåret med BRAIN-larm Door-to-needle endast 43 minuter Vid misstänkt höftfraktur påbörjas behandling, bland annat smärtlindring, redan i ambulansen. Patienterna är ofta äldre, sköra personer som behöver vård omgående. Ortopedavdelningen är förberedd när patienten är på ingång och ambulanspersonalen tar patienten direkt till röntgen. På vårdavdelningen finns personal med specialistkompetens, som möter upp. Patienten får träffa ortopedkirurg och narkosläkare. Cirka 8 av 10 patienter blir opererade inom ett dygn. När ambulanspersonalen misstänker stroke larmas sjukhuset via en speciell telefonlinje - BRAIN. Om medicinjouren bekräftar misstanken förbereds för en akut röntgen dit patienten transporteras via en hiss som går direkt dit. En neurolog möter upp och undersöker patienten på väg till röntgen. Prover har tagits i ambulansen. För de patienter som får trombolysbehandling påbörjas denna i snitt 43 minuter från ankomst till sjukhuset. Vid vanliga larm är tiden runt en timme. juli

22 Värt att känna till Praktisk information Mat i olika former finns på plan tre. Tänk på att informera personalen innan du äter eller dricker. Vid buksmärtor bör du inte äta eller dricka innan du träffat läkaren. Kiosk finns på plan tre. Behöver du lämna akutmottagningen? Då gör du det på egen risk. Informera personalen om du väljer att inte stanna kvar. Ladda mobiltelefon, läsplatta eller dator? Det är ok, bara du hittar ett ledigt jack. Alkohol och rökning Det är inte tillåtet att röka eller att dricka alkohol inom sjukhuset. Rökning är enbart tillåten på anvisade platser utanför sjukhuset fråga i receptionen. Man får inte röka utanför entrédörrar. Snacks, godis, kaffe och te finns i varuautomater invid akutmottagningens reception, samt mellan medicin- och ortopedsektionen. Blir väntan lång kan du få fika och smörgås av personalen. Behöver du gå på toaletten? Finns vid alla väntrum. Om du är på kirurgoch urologsektionen bör du först säga till personalen, eftersom de ofta behöver ett urinprov. Sjukhuset gör Lex Maria-anmälningar När en patient drabbats av, eller riskerar att drabbas av allvarlig vårdskada ska detta rapporteras av sjukhuset till Socialstyrelsen. Sjukhuset är även skyldig att utreda det som hänt och införa nya rutiner så att risken att det händer igen minimeras. Denna regel kallas Lex Maria. Sedan den 1 januari 2012 offentliggör och kommenterar Danderyds sjukhus sina anmälningar på hemsidan, samtidigt som de skickas till Socialstyrelsen. Här presenteras även Socialstyrelsens beslut. Lex Maria finns till för att höja patientsäkerheten. Vill du använda mobiltelefon? Det är ok på akutmottagningen, men visa hänsyn och ha gärna mobilen på tyst läge. Däremot får du inte utan skriftligt tillstånd fotografera, inte ens med mobilen, på akuten. Apotek ligger vid huvudentrén, öppet vardagar , lördagar Kan anhöriga följa med och vänta med dig? Ja, men av utrymmesskäl tillåts bara undantagsvis mer än två åt gången. Det finns också speciella situationer där anhöriga ombeds att inte närvara. Upplysningsskydd & sekretess A lla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det betyder att de enligt lag inte får lämna ut uppgifter om dig, din sjukdom, din behandling eller om din privata situation utan att du själv har godkänt det. Därför är det bra om du meddelar vårdpersonalen vem de får lämna ut uppgifter till exempelvis en anhörig som ringer och vill veta hur du mår. Du kan även begära upplysningsskydd då får personalen inte tala om för någon obehörig att du befinner dig på sjukhuset. 22. Patientjournalen

23 Bara den vårdpersonal som har hand om dig har rätt att läsa din journal Ris & ros Har du synpunkter positiva eller negativa på den vård du har fått på Danderyds sjukhus? Då ska du i första hand kontakta den aktuella avdelningen eller mottagningen direkt, via brev eller telefon. Du kan även vända dig direkt till verksamhetsområdets chef (via växeln, ). Om du inte lyckas få kontakt med rätt person kan du få hjälp av sjukhusets patientvägledare, via telefon ( ), mejl (patientvagledare@ds.se) eller brev (Danderyds sjukhus, Patientvägledare, Stockholm). Notera att vissa enheter inom sjukhusområdet, till exempel geriatrik och psykiatri, inte bedrivs av Danderyds sjukhus utan av Stockholms läns sjukvårdsområde. Om du klagar på vården och inte tycker att dina synpunkter har hanterats rätt av sjukhuset, eller om du vill driva saken vidare, kan du kontakta bland annat Patientnämndens förvaltning via telefon ( ) eller mejl (registrator@pan.sll.se). Du kan också läsa mer om nämnden, som är en opartisk instans, fristående från vården, på deras hemsida ( Tryggt och säkert med gemensam patientjournal I dag använder vårdgivarna i Stockholm ofta samma digitala journalsystem, så kallad sammanhållen journalföring, med det gemensamma namnet TakeCare. Det gör att den läkare som behandlar dig snabbt kan få en helhetsbild av din hälsa, utan att du behöver återberätta ditt livs historia. Bara den vårdpersonal som träffar och har hand om dig har rätt att läsa din journal, och enbart i samband med vårdtillfälle eller besök. Om någon som inte har rätt att läsa din journal gör det, går det att se vem som har gjort det. Det är straffbart. Du kan av integritetsskäl begära att din journal eller delar av den spärras för andra vårdgivare. Men innan du gör det bör du diskutera saken med din läkare livsviktig information i journalen kan bli oåtkomlig om du spärrar den. Om du exempelvis har spärrat den del som kallas VMI, Viktig Medicinsk Information, innebär det att en ny vårdgivare inte får information om till exempel viktiga diagnoser, resistenta bakterier och om du är överkänslig mot vissa läkemedel. Om du kommer in akut till sjukhuset och inte kan kommunicera, kan vårdande läkare häva spärren för att kunna ge bästa möjliga vård. På finns mer detaljerad information om sammanhållen journal. juli

24 Vi finns till för dig! Akutmottagningen på Danderyds sjukhus är öppen dygnet runt, alla årets dagar. Här finns 250 medarbetare som har valt att jobba här av olika anledningar. Många tycker om tempot. Att det hela tiden händer saker som ställer stora krav på oss att hitta de bästa lösningarna för dig. En utmaning som innebär att kunna se och förstå, tänka och agera snabbt och vara flexibel, samtidigt som jag är en god människokännare och visar empati. En sak har alla medarbetare här gemensamt. De tycker om mötet med dig och vill ge dig vård som präglas av omtanke och kvalitet. Det är vår ambition, men när trycket är hårt kan du som besöker oss uppleva att vi inte ser dig, inte bryr oss. Men det gör vi! Och vi är medvetna om att du sannolikt mår dåligt, och känner oro. Vi gör vårt bästa och du ska veta, att även om du får vänta länge och kan känna dig bortglömd har vi superkoll på dig. Varmt välkommen till Danderyds akutmottagning Akutmottagningen byggdes under 1960-talet, dimensionerad för att kunna ta emot runt patienter per år. Idag tar vi emot runt patienter! Därför kommer en utbyggnad att ske successivt med början hösten Den nya akutvårdsbyggnaden beräknas vara klar i slutet av Vi hoppas att du har överseende med eventuella störningar som kan uppstå under byggtiden. Vi bygger den för din skull! Anna Färg Hagansbo, verksamhetschef