MAGASIN. Att uppfinna ett får. Från klotter till konst. Plats för fler unga företagare i skogen. Nätfrossa på lokal mat

Transkript

1 MAGASIN # Att uppfinna ett får Plats för fler unga företagare i skogen Nätfrossa på lokal mat Från klotter till konst

2 Innehåll Sid 3 LEDARE Marie Simonsson om framtid och växtkraft Sid 5 VÅRBRUK PÅ TORSTA Möt Frida och Sandra i traktorhytten Sid 8 HEMVÄVT OCH GENUINT När bryggaren på bakgården får bestämma Sid 12 FÖRETAGAREN ÖRJAN Vill se fler företagare i skogen 16 Sid 20 KULTURKRAMAREN KAPE Från klotter till konst PÅ DJUPET OM JÄMTLANDSFÅRET En okänd framgångssaga från länet SOCIALT FÖRETAGANDE PANNKAKAN, DJURHUS & LABB NÄTFROSSA PÅ LOKAL MAT Människor mår bra på gården Hitta rätt på nya Torsta Bondens marknad flyttar ut på nätet Ansvarig utgivare:...trine Amundsen, vd Torsta Text och foto:...trampolin PR, Anna Rex,...Elisabet Aagård, Torsta Grafisk form:...jensblixth.com Tryck:...Daus Tryckeri Torsta AB Ösavägen Ås Tel info@torsta.se 2

3 LEDAREN Framtidens skogsentreprenörer utbildas på Torsta Det växer så det knakar i skog och mark. Det må vara att den Jämtländska sommaren inte är särskilt lång och inte alltid så varm men det växer för fullt. Det är framtiden som växer i de Jämtländska skogarna. Framtiden för hela skogsnäringen. Vi hör talas om tidningsdöden men inte så mycket om Torstas elever kan se bortom träden in i framtiden. alla nya spännande produkter som kommer från skogen. Inte bara den vidareutveckling som sker av traditionella sågade trävaror utan mer teknologiska och komplexa produkter med träfiber som råvara. Produkter som viskos, kolfiber och biodiesel. Produkter från nanoteknologi. Produkter som vi inte ens kan tänka oss i dagsläget. Mina granar och tallar hemma i skogen I den framtidsvisionen kommer det att krävas ännu mer precision vid avverkning och ännu mer säkerhet att få exakt rätt produkt till rätt ställe vid rätt tidpunkt. Vi kommer att behöva morgondagens skogsentreprenörer som kan använda den senaste tekniken och som förstår att se skogen med alla dess träd, att granen framför dem inte är en gran utan en del av en kolfiberprodukt eller att tallen de just skördar inte bara är en tall utan en del av den biodiesel som transporterar våra produkter från Jämtland och ut i världen. På Torsta utbildar vi elever som är framtidens entreprenörer för skogsbruket. Våra elever ska inte bara avverka skog de är med och skapar framtidens produkter med skogen som råvara. Därför får våra elever jobb direkt efter sin examen. Det är enkelt oavsett om tallen blir brädor till en katedral i Spanien eller tallolja så krävs att den avverkas på rätt sätt i rätt tid och med rätt kunskap. Och det behovet finns i skogsnäringen för all överskådlig framtid. Torstas elever kan se bortom träden in i framtiden. De måste de kunna de är själva en del av den framtiden. Marie Simonsson vice ordförande Torsta 3

4 Sikta högt i ditt skogsbruk! karminkom.se Välj en partner som är trygg, lokal och långsiktig och som tror på skogens betydelse för norra Sverige. SCA har bedrivit skogsbruk i över 300 år och har en stark och lönsam industri som förädlar norrländskt virke till produkter som efterfrågas över hela världen. Behöver du hjälp med din skog? Vi ställer gärna vår kunskap till ditt förfogande genom ett stort utbud av tjänster. Kontakta oss så får du veta mer! SCA Skog, Jämtlands skogsförvaltning tel

5 EN DAG PÅ TORSTA Frida och Sandra trivs i traktorhytten Varannandagsvädret gjorde att vårbruket på Torsta fick en trevande start i år. Men så kom ett par fina dagar och alla sex lantbrukseleverna i första årskursen fick sätta sig i varsin traktor. Sandra Carlsson och Frida Jönsson har helt olika bakgrund och vägar till sitt gymnasieval. Solen skiner och temperaturen har passerat 20 grader. Några dagar tidigare visade termometern under 10 grader, så det gäller att passa på. Nils-Olof Lysén, instruktör på lantbruksutbildningen, möter upp och berättar att alla eleverna är utspridda på åkrarna för att förbereda jorden för sådden. Den första åkern vi besöker ska få rajgräs en bra växt som ger mer bete än de traditionella fodergräsen. De som ska så är Frida Jönsson och hennes klasskamrat Carolin Pålsson. Frida har redan kört en stund när vi kommer. Fem minuter senare är det dags för Carolins första traktortur, med Frida som visar inne i traktorhytten. Det tar en stund innan det bär av. Det var kanske svårt att förstå när jag visade. Jag är inte så bra på att förklara vad jag vill, så det kan bli komplicerat. Hon körde i alla fall och det gick bra, säger Frida som för övrigt är en erfaren folkraceförare från Ljusdal. Frida kommer inte från någon jordbrukarfamilj. Hennes mamma har visserligen jobbat en del med 5

6 hästar och hennes pappa är bilmekaniker, men Frida blir den första i familjen som kan stoltsera med att hon är lantbrukare. Hon trivs riktigt bra på Torsta. Det var första mötet med skolan som fick henne att börja lantbruksprogrammet i Ås. Skolan hade öppet hus och jag åkte upp från Ljusdal med mamma och pappa för att titta på utbildningen. Jag fastnade för lärarna och skolmiljön. Nu bor jag på skolans elevhem och trivs jättebra. Lärarna är fantastiska och lektionerna har bra upplägg. Vill bli veterinär Frida har siktet inställt på veterinär och läser därför in allmän behörighet till högskolan. I sommar blir det fullt fokus på folkrace för Frida. Hon har tävlat i tre år och vill fortsätta så länge hon kan. När Frida är färdigutbildad på Torsta, vill hon gärna pröva på att jobba som lantbrukare. Jag tar lätt ett jobb på ett jordbruk. För mig är det inga problem om jag behöver flytta, annars trivs jag bra här också. Det är lite olikt hemma. Östersund är en större stad med fler affärer och trevligt folk, säger Frida. Fem minuter bort med folkabussen som Nils- Olof Lysén skjutsar i, finns Sandra Carlsson i en traktor. Det är inte första turen i en traktor, däremot med stenplockaren. Det är roligt! Inget som känns jobbigt, bara kul! säger Sandra trots att det ser rätt svettigt ut där inne i hytten. Utomhusarbete lockar Sandra Carlsson kommer från Strömsund och har en helt annan bakgrund än Frida. Både hennes mamma och pappa har gått naturbruksgymnasiet på Torsta, även om mamma senare i livet sadlade om och blev tandhygienist. Pappa är klövvårdare. För Sandra var det utomhusarbetet som lockade mest. Jag hade valt samhälle på Hjalmar Strömer i första hand. Men eftersom jag är ganska less på att plugga teori, behövde jag göra något annat. Jag läser däremot in allmän högskolebehörighet med svenska, engelska och matte. Jag har egentligen lätt för att plugga teori, men jag behövde få in lite praktiskt arbete också, säger Sandra. Exakt vad hon ska göra efter Torsta är hon inte helt klar över. Men jobb på något lantbruk lockar. 6

7 Frida Jönsson och Sandra Carlsson har olika bakgrund och olika intressen, men båda trivs i traktorhytten på Torsta. Gärna i kombination med högskolestudier. Vi blir ju lantbrukare och kan ta jobb på en gård efter yrkesexamen. Det behövs alltid folk, särskilt vid vårbruk, som kan tänka sig att plöja och harva dygnet runt på våren och sedan skörda och bunta hela hösten. De flesta som söker jobb efter den här utbildningen får jobb. Det är perfekt att få göra något kul samtidigt som jag pluggar på högskola. Vill man så går det Sandra har pendlat från hemmet i Strömsund hela året. Det blir fyra och en halv timme per dag i restid. Men vill man så går det resonerar hon. Även om hon blir trött av allt resande, har hon ändå energi över till sitt största fritidsintresse. Jag dansar mycket. Djur och dans tar i stort sett all min fritid. Vissa kallar det styrdans, men jag brukar säga bugg och foxtrott. 7

8 Gustav Hylén kombinerar mat, öl och musik i företaget som han och Kerstin Hylén driver tillsammans. Bryggaren på Bakgården Precis när jag rullar in på den lilla vägen som leder till Bakgården är det som att himlen bara öppnar sig och det går knappt att urskilja de små röda husen runt gårdsplanen. Kerstin och Gustav Hylén tar emot i sitt härliga lantkök och bjuder på Kerstins surdegsbröd. På en köksstol ligger en katt och spinner och kaffet är hett och gott. Jag har kommit hit för att höra mer om Gustavs ölbryggeri och om hur det funkar att vara en så kallad mikrobryggare. Gustav har i och för sig tagit det ett steg längre på storleksskalan genom att kalla sin egen verksamhet pikobryggeri. Han har fram till nu bryggt öl i 50-literssatser men har just skaffat sig ett kärl som tar 200 liter. Ja, det blir ju lite annorlunda med alla smaker och recept såklart, när man ska brygga fyra gånger så mycket, men det är rätt lätt att stega upp till 200 liter, säger Gustav. Eget öl ger stort mervärde Bryggeriet är inte deras huvudverksamhet, utan en del i det företag som Gustav och Kerstin driver tillsammans. De ägnar sig åt både catering, musikproduktion och driver ett bageri, och allt sköts från den egna gården. I det gamla stallet som byggdes om till industrikök, samsas makarna om veckodagarna i början på veckan brygger Gustav sin öl, och i slutet på veckan bakar Kerstin brödet. Det hela började egentligen med att Kerstin, som har haft ett gott samarbete med Eldrimner, föreslog för Gustav att han skulle gå en kurs i ölbryggeri hos dem. Sagt och gjort. Det var en bra kurs, med mycket information, men det var den goda kontakten med Jämtlandsbryggerier i Pilgrimstad som verkligen väckte glädjen och passionen. Ganska snart märkte paret att det gav ett stort mervärde till cateringverksamheten att kunna erbjuda ett eget öl. 8

9 Musik blir öl I dagsläget finns det nio olika sorter, från ljus lager till svartaste stout. Det är det som är charmen med att göra små satser, att kunna variera smaker och prova sig fram för att få fram en unik smak, säger Gustav och berättar om hur de olika ölsorterna är döpta efter musiker Django s Delight efter jazzgitarristen Django Reinhardt och Lars Lager, efter musikern Lars Ericsson. Hoven Droven som är en steam beer och Triakel Weisse, ett veteöl, är öl som Gustav har tagit fram i samarbete med musikgrupperna som också har spelat in sina skivor i studion på gården. Till sommarens restaurang Smaka på Revsund som makarna har på Revsundslogen så har Gustav tagit fram ett björksavsöl som säljs i numrerad upplaga. Tillsammans med några vänner håller han på att ta fram ett blåbärsöl också. Jag är inte riktigt klar än över exakt hur det ska göras, men jag håller på att testa, säger Gustav med ett leende. Hemvävt och genuint Gustav berättar med inlevelse om hur han har byggt och ordnat i det före detta stallet för att tillgodose den ökade efterfrågan på Bakgårdens öl. Det senaste tillskottet till bryggeriet är nya kyltankar, för att bättre kunna kontrollera temperaturen, och därmed smaken, på ölet. Det är jätteviktigt. På det här sättet kan jag noga följa hur ölet utvecklar sig och tappa på flaskor när det är precis rätt. I ett angränsande rum står kartonger med flaskor, alla märkta med Bakgårdens trevliga logotyp och etiketter. Och etiketterna ja, de är nästan ett kapitel för sig. Väl avvägda, stilrent utformade följer de den grafiska profilen och sticker ut på hyllorna. Vi valde att trycka på ett kvistpapper för att få en hemvävd och genuin känsla på våra flaskor. Man ska kunna känna igen en Bakgårdsflaska direkt. I logotypen samsas symboler för alla verksamheterna som makarna Hylén ägnar sig åt trumpet, bröd, flaska och porslin, alla under samma tak. Bakgårdens öl hittar du på Jazzköket och Captain Cook i Östersund, och på Tivars krog på Norderön. FAKTA: MIKROBRYGGERIER Ett mikrobryggeri är som namnet antyder ett litet bryggeri som brygger öl med hantverksmässiga metoder baserade på den klassiska bryggartraditionen. De första svenska mikrobyggerierna etablerades 1995, och är i dagsläget uppe i ett 70-tal. I Jämtland och Härjedalen finns till exempel följande bryggerier: Bakgården Gäddede Källarbryggeri Jemtehed & Brande Jormbryggeriet Jämtlands Bryggeri Klövsjö Gårdsbryggeri Rävens och Skatans bryggeri Åre Bryggcompagni Steampunk Brewing (Källa: Wikipedia, 9

10 1 ELEVBOENDE med rum för 30 elever. Många elever har långt till skolan och bor här under veckorna. 2 HUVUDENTRÉ till restaurang och undervisningslokaler. 3 TORSTA GÅRDSRESTAURANG med mat från den egna gården. Restaurangen, med plats för 150 gäster, har öppet för lunch för allmänheten och serverar även mat till elever och konferensgäster. 4 HUVUDBYGGNAD med kontor, konferens- och undervisningslokaler. 5 6 SIMULATORLABB med simulatorer för att hantera skördare, skotare och skytteträning för jakt. VERKSTAD MASKINPARKERING för Torstas bilar, traktorer och skogsmaskiner. LADUGÅRD med 55 mjölkkor som i medel producerar liter ekologisk mjölk per år PANNKAKAN är en pedagogisk miljö för skolklasser där barn får lära sig om matens väg från åkern, kon och hönan till pannkakan som serveras i resturangen. Ingång bakom ladugården. SÅGHUS OCH TIMMERHALL Här blir timmer till plank och träprodukter DJURHUSET Här får de elever på skolan som valt inriktning mot smådjur lära sig om ormar, ödlor, marsvin, kaniner och andra smådjur. TORSTAS TACKOR hyrs ut till allmänheten och de som hyr en tacka får både ull och kött från tackans lamm. Tackorna har sitt vinterhem i anslutning till ladugården. TORSTAS ÅTTA RIDHÄSTAR rids och sköts av skolans hästelever. På sommaren betar de gärna på Torstas mark i Ås men på vintern bor och rids de på Frösön. Välkom To 10

11 men till rsta 1 11

12 Vill se fler unga företagare i skogen Företagare kan förstås se ut på lite olika sätt. Många tänker nog på en äldre person. Kanske någon med kostym och portfölj? Någon som gärna syns och tar plats? Som snackar vinst, ökad omsättning och vill expandera? Örjan Wiklund är inget av det där. Han är 28 år, klädd i arbetsbyxor och T-shirt. Han trivs bra själv, och är oväntat svår att hitta. Trots att han har markerat med plastband måste jag ringa tre gånger innan jag kommer rätt. Och när jag väl hittar honom på ett kalhygge någonstans mellan Hara och Hackås känner jag mig smärtsamt mycket som gubben i chipsreklamen... Kontorsklädd, lite vilse och med dumma frågor. Vad jobbar du med mitt i den här skogen? Just nu jobbar jag med markberedning. Jag förbereder nya planteringspunkter för plant så att det ska kunna växa upp ny skog här, säger Örjan. Han hoppar ner från grävaren och börjar engagerat visa hur den nya granplantan kommer att skyddas av jordfliken han precis har grävt upp. Stort behov av små skogsjobb Förutom markberedning tar Örjan hand om skadade skogsbilvägar, skotarspår och rensar diken. Jobb där det är en fördel med en relativt liten grävare istället för en mycket större och tyngre skogsmaskin. Ofta får han uppdrag på blöta hyggen där det inte går att köra större maskiner. Och blöta hyggen kan vara minst lika produktiva som de på fastlandet, säger Örjan. Just efterfrågan av den här typen av mindre skogsjobb var det som fick Örjan att ta steget och starta eget för tre år sedan. Han såg behovet då och upplever att det ökar. Skogsägarna blir allt mer medvetna, intresserade och kunniga. Det efterfrågas kvalitet och det gynnar mig. Det tar lite längre tid för mig att utföra till exempel ett markarbete som det här jämfört med om det skulle göras av en vanlig dragen markberedare. Men å andra sidan blir det bra. Jag ser vad jag gör, det blir inga skador och varje planeringspunkt är medvetet vald, säger Örjan. Största kunden är Norrskog, men han har också uppdrag för andra skogsbolag och privata markägare. Brist på jobb har det aldrig varit. När han startade företaget hyrde han en grävare, men ganska omgående kände att sig trygg med att investera i en egen. Ensamarbete en bonus Det bästa med att starta eget har varit friheten och ansvaret. Att göra lite som man vill men aldrig kunna skylla på någon annan. Ensamheten i skogen är snarare en bonus än ett problem. Jag trivs i skogen. Det är lugnt och fridfullt. Och jag gillar att jobba själv. Jag har inga planer på att anställa och expandera. Inte nu i alla fall, men man vet ju aldrig, säger Örjan. De flesta av Örjans klasskompisar från Torsta fick jobb i skogen tämligen omgående men det är inte så många som startat eget. Det tycker Örjan är synd. Skogen är en framtidsbransch. Det finns mycket jobb och fler unga företagare i skogen skulle vara positivt, de tillför ny kunskap och nya idéer. Och när han ska ge råd till andra som vill satsa låter han faktiskt lite som den där företagare med kostym och portfölj Skaffa dig mycket kunskap. Ta reda på fakta om marknaden och gör en ordentlig kalkyl. 12

13 13 FÖRETAGAREN

14 Nätfrossa på lokal mat Bondens marknad har flyttat ut på nätet. Lösningarna ser olika ut, men alla använder på olika sätt webben eller mobilen för att knyta bonden direkt till konsumenten. Och enligt innovatörerna själva blir intresset allt större. Många har nog ojat sig över hur bärbara datorer och smarta mobiltelefoner skapar avstånd mellan människor. Men det har blivit lättare än någonsin tidigare att köpa kött, fisk, ägg och grönsaker direkt från bonden, just tack vare utvecklingen av webben och den mobila tekniken. Sedan januari 2013 driver Eva Hallin företaget Glada lådan ( som erbjuder online-beställning och hemkörning av lokalproducerad mat. Jag har jobbat med länets matproducenter via Eldrimner, Matskrået och Gastronomy, så jag visste att det finns massor av bra mat här. Men det var inte så tillgängligt för konsumenten. Min syster i England hade fått lokalt producerad mat hemkörd i flera år. Så då tyckte jag att det borde gå även här, säger Eva Hallin Växande intresse Kort därpå hade hon plockat ihop några olika lådor och satt upp Facebooksida samt en webbsida för onlinebeställning. Idag har Glada Lådan nära tvåtusen Lisa Jungell och Erik Östling driver nättjänsten Gårdsnära en mötesplats för producenter och konsumenter. gillare på Facebook. Allt fler hör också av sig med frågor om maten och producenterna; vilka tillsatser är det i sylten? Hur djurhållningen ut? Besprutas grönsakerna? Eva har personlig kontakt med alla producenter kan hon garantera alltifrån råvarukvalitet och innehåll till djuromsorg. Jag kör ekologiska grönsaker. När det gäller kött är det viktigaste att djuren har haft det bra och fått minimalt med antibiotika. Så är det generellt här i länet. Vi har bra djuromsorg med mycket fritt naturbete. 14

15 Öppnade butik Det roligaste med att få leverera närproducerade varor är att de har något magiskt över sig. Folk blir så otroligt glada när Eva kör ut varorna att hon känner sig som jultomten varje dag. Något hon inte hade räknat med var att hon även skulle öppna en fysisk butik i Östersund. Den har växt fram tack vare försäljningen på nätet. En del varor vill folk smaka på innan de köper. Gransirap till exempel. Det är inget folk gärna beställer utan att veta vad det är eller hur det smakar. Så butiken är ett jättebra komplement till webben. Vissa varor går bara att sälja där. Eva Hallin säljer även till andra delar av landet och har även fått förfrågningar från Tyskland och Italien. Glada Lådan betyder mycket för producenterna. Vissa av dem har Eva som största kund. Digital marknadsplats Men direktlänken till konsumenten är inte bara viktig för producenterna. Företaget Gårdsnära varken tillverkar eller säljer något, utan erbjuder en digital marknadsplats. Vår grundidé är att hjälpa producenter och konsumenter att komma närmare varandra. Men vår målgrupp kan lika gärna vara Glada Lådan, en butik eller en restaurang som behöver hitta rätt producenter, säger grundaren Erik Östling. Tjänsten Gårdsnära är en hemsida (www. gardsnara.se) och en app till iphone med en kartfunktion som talar om vilka producenter, butiker eller förädlare av närproducerad mat i Sverige som finns nära användaren. Det går att söka olika sorters mat, producenter eller platser. Och intresset har ökat snabbt. Samtal från Danmark Förra året vid den här tiden hade vi unika besökare i juli. I år har vi mer än tredubblat till drygt unika besökare. Det är en ökning med 185 procent. Vi ser också att 1-2 företag i veckan registrerar sig på sidan. Totalt finns nästan företag registrerade. Men Gårdsnära har också fått en del oväntade effekter. I somras fick Erik ett mejl från en dansk Michelinrestaurang som sökte en producent av svenskt ekologiskt nötkött på andra sidan sundet. Jag gav henne fyra namn och veckan efter hörde hon av sig igen och sökte producenter av vaktel, lamm och duva. Det är ju otroligt roligt att få sådana förfrågningar och vi hjälper förstås gärna till, men det är knepigt att ta betalt för. Gårdsnära överraskar hela tiden med nya affärsmöjligheter, säger Erik Östling. Lokal trovärdighet Det har även kommit förfrågningar om att starta Gårdsnära i andra länder. Både från Norden och övriga Europa. Erik tycker att det är positivt, men framhåller samtidigt vikten av att en lokal aktör i så fall ansvarar för att driva tjänsten. Alternativet är att sälja eller hyra ut den tekniska plattformen. Den lokala kopplingen är oerhört viktigt. Det är en förtroendefråga helt. Vi försöker att hålla en nära kontakt med våra producenter på Gårdsnära för att kunna vara goda ambassadörer för dem, exempelvis genom vi besöker dem och deras verksamheter. Det är svårt att göra det i andra länder med samma trovärdighet. Ytterligare nättjänster för närproducerad mat Torstas Tackor Hyr en tacka mot en årsavgift och få garn, skinn och kött, samt möjlighet att besöka din tacka så ofta du vill. Min Farm Välj ett område (Jämtland eller Västerbotten) och plocka ihop vilka varor som du vill ska finnas på din farm. Betala och online och hämta ut i centrala Östersund. Ekobeställarna Beställ ekologiskt kött, fisk, ägg m.m. online. Finns endast i Göteborg och Östersund. 15

16 Konsten att uppfinna ett får Varför åka över halva jorden i jakt på bra ull? Frågan som Woolpower ställde sig för tio år sedan blev starten för en av Jämtlands kanske minst kända framgångssagor Jämtlandsfåret. Men medan fåret lever en anonym tillvaro i Sverige, turnerar ullen runt bland ullkännare i Europa. 16

17 PÅ DJUPET Kanske är symbiosen mellan får och människa bland de allra äldsta. Fåret har fått skydd från rovdjur och människan i sin tur har fått mjölk, mat och kläder. Men fåret är inte endast ursprungligt. När fårbonden Ingalill Rosenius går ut i hagen och lockar till sig två lamm som i full kareta kommer för att tanka lite efterlängtad moderskärlek, uppfödda på flaska som de är, då är det i form av en ganska ny uppfinning de kommer Jämtlandsfåret. Idag har vi 70 tackor, 97 lamm och två avelsbaggar, berättar Ingalill. Men tanken är att komma upp i runt 100, 110 tackor. Lammen tappar snart intresset och skubbar efter sin flock. De har de bra här i Dvärsätt, stora hagar med sjöutsikt och allt, som en av de 17 besättningar av Jämtlandsfåret som finns idag. Det började med att Woolpower frågade sig varför man inte skulle kunna ta fram merinoull i Sverige, berättar Anna Hedendahl som är avelsansvarig för Jämtlandsfåret. Varför skulle de behöva åka över halva världen för att köpa merinoull? 17

18 Kostsamma vintrar I Sverige slängs 97 % av all ull, fokus har legat på avel av fina och produktiva köttdjur, inte på ullproduktion. Frågan som Woolpower ställde sig fick genklang hos Ullforum och ett projekt man får till det fina fåret och när vi började så gallrade vi ur många får för att det skulle bli en bra stam på gården. För tillfället sker ett generationsskifte bland fårbönderna i Jämtland. Det är inte så många Ingalill Rosenius händer vandrar över de täta skinnen, som om de inte får nog av känslan. startades för att se om det skulle kunna vara möjligt att få till finfibrig ull. Men att ta in ett rent merinofår till Sverige skulle det inte finnas någon ekonomi i, berättar Anna. Merinofåret har låg produktivitet. I Australien och på Nya Zeeland där merinofåren går utomhus året runt klarar de på sin höjd att ta hand om två lamm varje sommar. Men i Sverige måste fåren vara lönsamma, även över vintern. I Sverige kostar varje tacka att ha stående på foder över vintern, då är det viktigt att hon är fertil och ger avkastning, förklarar Anna. Lösningen blev att korsa merinon med ett högfertilt svenskt får, Sveafåret, som kan få tre, fyra lamm per tacka och år och som dessutom har inslag av finullsfår köptes fyra merinobaggar från Danmark in och aveln startade. Generationsskifte bland fårbönder Ingalill blev fårbonde som ett led i att återhämta sig från en tuff tid som förskolelärare. Via arbetsprövning på Ullforum kom hon i kontakt med projektet kring Jämtlandsfåret och efter ett tag fick hon möjlighet att ta över en besättning med Jämtlandsfår. Hon beskriver dem som lugna och trevliga, inte buffliga som andra får kan vara. Goda mödrar som månar om sina lamm och tar hand om varandra, som grupp. Många som köpte får under projektet fick en stor besättning. Men det tar ett tag innan kvar av dem som var med och drog igång projekt Jämtlandsfåret. Mycket värdefull kunskap har gått i pension, de som tar över får börja om lite från början, skaffa sig alla erfarenheter från scratch. Jag har lärt mig att bli mer rädd om ullen, till exempel, blivit bättre på betesskötsel, säger Ingalill. Är gräset 6-10 cm långt så kan jag släppa ut dem på våren, är det högre så har det hänt att jag putsat gräset först, det gynnar ullen. Jag har fått fin respons på garnet som jag fått från Ullforum nu, det har varit lätt att hantera, säger de. Och då är det vinterullen som jag sålt! Uppskattade produkter Anna och Ingalill plockar fram skinn, vita och mörkt grafitgrå, och några vita garnnystan som de lägger på utemöbelns bord. Ingalills händer vandrar över skinnen, pillar med den täta ullen. Titta här! Det är otroligt tätt och mjukt. Och vi har fått enormt mycket beröm för lystern i garnet. I år säljer jag ull för första gången. När köparna väl har fått upp ögonen så står de i kö, jag har fått en beställning på 20 kilo! säger Ingalill. 20 kilo är långt från de 100 ton som Woolpower använder årligen i sin produktion, men projektet har kommit en bit på vägen. Och framför allt har Sverige fått en alldeles egen finullsras. Jämtlandsfåret blev till officiellt när vi bjöds 18

19 in till världsmerinokonferensen Där blev vi tvungna att formulera oss, sätta ett namn på rasen och konkretisera vilka avelsmål vi hade. Då döpte vi det till Jämtlandsfåret, det kändes som ett namn som klingade bra. Att vi åkte på konferensen gjorde att vi idag är med i en utställning som turnerar i Europa med skinn och garn som ett av två svenska får, berättar Anna. Efter konferensen tog det fart. Lokal media uppmärksammade att en nykläckt fårras från Jämtland varit ute i världen på konferens. Nationell media fick nys om Jämtlandsfåret och nyheten blev till och med global genom det världsomspännande magasinet Wild Fibers som gjorde ett reportage. Då kände vi att det slog igenom. Svensk merino som sätter Jämtland på kartan, säger Anna. Paris Hilton, som ett av mina får hette då, hennes ull turnerar fortfarande runt ute i Europa. Just nu är den i Beella, en stad i Italien där över människor jobbar med ull! Vill lyfta Jämtland Men Anna berättar att trots framgångarna i Europa så är Jämtlandsfåret relativt okänt i fårsverige ändå. Och helt okontroversiellt kanske Men attityden har långsamt förändrats. Idag finns de som väljer att köpa ulldjur, som väljer att föra rasen framåt även om utmaningarna kring ekonomin finns kvar. De flesta besättningarna är ganska små och fårbönderna måste nu, efter projektets slut, lära sig att stå på egna ben. Jämtlandsfåret har vid det här laget en egen avelsförening och är med som ett av 10 får i avelsvärderingen i Sverige, det finns, på riktigt. Nu återstår att marknadsföra fåret och produkterna och Ingalill och Anna tror att nyckeln till det är just Jämtland. Vi bor i Jämtland, det är lätt att bli patriotisk då. Slakten till exempel, vill vi ska hålla sig inom gränsen, vi vill att det här ska gynna Jämtland. Gotlandsskinn är ju jättefina, men vi vill att folk ska få upp ögonen för Jämtlandsskinnet, tätheten och mjukheten, säger Ingalill. Ingalill ser positivt på framtiden. Hon har själv insett att ullen är unik och har märkt att andra har gjort samma sak. Jag behöver hitta försäljningskanaler för mina 70 lammskinn. Vi behöver stärka varumärket och bli fler fårägare. Man måste vara kreativ. Jag funderar på att öppna en gårdsbutik, det behövs mer pengar till verksamheten, säger Ingalill. Ingalill och Anna har skäl att vara stolta - Garnet har fantastisk lyster! är bara ett omdöme av produkterna. det inte har varit heller, att ta fram ett kombinationsfår. De som vurmar för finullsfår tycker att fåret ska vara uteslutande finullsfår, Jämtlandsfåret har utöver sin ull ett bra slaktvärde. Men just kombinationen kan vara en ekonomisk lösning för många fårbönder. Ullen ger fårbonden ytterligare ett ekonomiskt ben att stå på, säger Anna. Behöver bli fler Men Woolpower då? De som väckte idén från början? Kvaliteten på garnet de har tagit emot och som Ullforum spinner, är det inget fel på, det skulle fungera utmärkt. Men Woolpower behöver ett ton ull för att kunna ha i en produktion och den ull som produceras idag räcker inte till. Men det är roligt att de ser värdet i den ull som de får från oss. Och vi kan utan problem göra ett garn som fungerar i deras maskiner utan att tillsätta någonting, säger Ingalill. Och de äger till och med ett Jämtlandsfår som heter Merina och som bloggar på deras hemsida. Hon bor här hos grannen. Vi håller konversationen igång med Woolpower, nu behöver vi bara bli fler fårägare, lägger Anna till. 19

20 Kulturkramaren från Brunflo Jag möter Kape, eller Gustav Kaape Lindqvist som han också heter, på en dammig parkering vid Bringåsens bygdegård. Vi är där för att titta på hans senaste alster, en målning på en Volkswagenbuss. Problemet är bara att det inte finns någon buss på parkeringen. Efter några telefonsamtal lyckas vi få reda på att bussen finns i Häggenås, och tar oss dit lagom till att solen börjar sjunka ner mot horisonten. På en släpvagn står den, på väg att lastas in i ett garage. Just det här är ett beställningsjobb där Kape fick fria händer med designen. Jag ville leka med den traditionella hippiekänslan i folkabussen, glädjen och friheten, men samtidigt ha lite tyngd och allvar i budskapet, säger han och tar ett varv runt bussen och bättrar på färgen där det behövs. Det ser så lätt ut, när Kape med mjuk hand lägger färglager med skuggor, och det är knappt att jag begriper hur han med sådan exakthet kan styra en spray-stråle på det sättet jag hade gissat att man behövde både schabloner och annat för att få till det. Kape ler och säger diplomatiskt att det är olika för olika konstnärer, men själv gillar han bäst att måla på fri hand och låta motivet växa fram gradvis istället för att ha specifika skisser att gå efter. Morfar och mormor hade mjölkgård Den 35-årige graffittikonstnären från Brunflo kom i ropet i samband med LRF:s kampanj för 20

21 PORTRÄTTET Gustav Kaape Lindqvist är konstnären bakom LRF:s uppmärksammande kampanj Mjölk är tjockare än vatten. att förbättra villkoren för länets mjölkbönder, och genom att förvandla höbalar till konstverk med budskapet Mjölk är tjockare än vatten väcktes uppmärksamhet i frågan. Kape har själv en nära koppling till just LRF hans morföräldrar hade mjölkgård och hans morfar var ordförande för LRF i Sunne i 30 år. När LRF kontaktade mig så kände jag att det här var något jag verkligen ville göra. Jag följde ju med morfar i lagården som barn och jag tycker att mötet mellan landet och urban kultur är oerhört spännande, säger han. När vi pratar vidare kring Kapes verksamhet under åren blir just den saken väldigt tydlig, att han genomgående ägnar sig åt projekt som lever i gränslandet mellan olika kulturer och traditioner. Jag brukar kalla det för kulturkram istället för kulturkrock, det är intressant att utmana och bryta gränser. Jag är emot allt som förstör miljön och våra själar, men istället för att slåss vill jag bidra till en positiv förändring genom att sprida glädje och ett litet leende här och var, säger Gustav och ler. Från klotter till konst Förutom konsten är Kape också etablerad musiker och kommer under sommaren 2014 att släppa två nya plattor och hoppas att komma ut och spela. Han varvar konst och musik med att ungefär var tredje år ta ett vanligt jobb, och jobbar då ofta på Tingshuset och coachar arbetslösa ungdomar. Det är viktigt både för mig och för konsten att ha kontakt med verkligheten. Jag vill dessutom känna att jag gör något för någon annan, det är det som berikar mig. När jag frågar den smått banala frågan om vad hans drömkonstprojekt skulle vara, blir han tyst en stund. Varje projekt är ett drömprojekt, faktiskt. Det låter kanske fånigt, men jag trodde aldrig att jag skulle få hålla på med graffittin så som jag gör idag. När jag började för 20 år sedan så hette det bara klotter och var olagligt. Under den här tiden har det istället blivit en accepterad konstform och fått ta plats i det offentliga rummet. Det är en dröm, bara det, att få vara med i den utvecklingen, avslutar Gustav. 21

22 Projektet Mer Värden ur Skogen mötte våren i Småland Totalt 15 personer deltog på resan som gick med nattåg från Östersund till Hallsberg och sen vidare i buss till Adelöv i trakten mellan Gränna och Tranås. I Adelöv visades olika former av förnybar energi som tillsammans med mjölkproduktion och landskapsvård skapar mervärden åt bygden. Byskolan hade räddats genom ett starkt lokalt engagemang, vilket bidrar till att fler unga familjer nu flyttar till Adelöv. Nästa besöksmål var Näshult i närheten av Åseda. Här finns bl.a. Lövsjö Loghouse som är något av ett pionjärföretag när det gäller rustik inredning. Vi besökte även Edstorps såg & hyvleri och Horseryds gårdsslakteri. När Sara och Mats flyttade till Näshult hade de bestämt sig för att gjuta liv i den nerlagda lanthandeln mitt i Vi tittar på närvarmepannan i Adelöv. Näshultsbyn. Affären har nu kombinerats med en restaurang och den gamla lanthandeln har återfått sin roll som mötesplats. Det är lätt att imponeras av den glädje och stolthet för bygden som så tydligt märktes bland både unga och gamla i Näshult och Adelöv. Samtidigt finns det en välkommande attityd och en insikt om att fler kommer att behövas framöver. Efter två innehållsrika dagar återvände vi med nattåget tillbaka till Östersund. Irland gav inspiration Ett grönskande vackert landskap med betande djur i kombination med trevliga reskamrater och intressanta studiebesök, kan knappt ge annat än inspiration. Interreg-projektet GRENI (Grönt Entreprenörskap och Innovationssystem) med parter från Jämtland och Tröndelag reste i april till Galway, Irland. Syftet med resan var att se hur man där arbetar med entreprenörskap och innovation och för att få inspiration och idéer. Dagarna var späckade med aktiviteter och vi fick träffa allt från Irlands egen minister för småföretag till Galways borgmästare och lantbrukare. Av alla besök vi gjorde var det mötet med lantbrukaren The Friendly Farmer som var mest uppskattat. Välmående kycklingar, värphöns, ankor, kalkoner och gäss som gick ute med tillgång till hönshus, visade hur han på ett enkelt och ekologiskt sätt löst djurhållningen. Något att ta med hem! 22

23 Hej LRF-medlem, vem är du? Jag heter Marléne Ljungdahl, är 28 år, och getbonde. Jag har alltid velat jobba med djur och har pluggat naturvetenskapliga programmet på Torsta och läst till travhästskötare på Wången för att uppnå det målet. Nu har jag mina hästar och min getgård. Jag är stolt över gården, djuren och mjölken vi producerar medlemmar får saker att hända. Jag är med i LRF dels för att lära känna nya personer, dels för att det är en chans att kunna vara med och påverka. Marléne Ljungdahl, getbonde och styrelseledamot för LRF Ungdomen. facebook.com/lrfjamtland Vi utvecklar skogens alla värden 23

24 Glädjen på gården övervinner hinder Människan mår bättre om hon får umgås med djur. Det har en rad forskare bevisat. Minskad stress, oro och depressioner är några exempel. Lantbrukaren Elisabeth Bettan Grenholm i Dvärsätt har gjort bruk av den kunskapen, med goda resultat. De barn och vuxna som kommer till hennes gård, drar en vinstlott. Lo Hagberg är ett exempel. Hon fick diagnosen Aspergers för två år sedan. Innan dess var livet en kamp. Jag har mått jättedåligt i 14 år. Jag har haft ångest, depressioner, tvångsbeteende och ett allvarligt självskadebeteende, bland annat anorexi. En gång var det nära att jag miste livet för att jag inte ville leva. Idag tycker jag att livet faktiskt är riktigt bra, säger Lo. Hellre djur än människor Nu är Lo Hagberg 30 år och trots att hon mått dåligt i halva sitt liv, är det en glad person vi träffar. Hon samtalar med oss, skrattar och gosar med djuren på gården. Just idag är det studiebesök med många nya ansikten, varav två tillhör Torsta Magasin. Just mötet med många obekanta människor brukar vara riktigt jobbigt för Lo. Lite jobbigt är det, men det går bra. Jag kan kontrollera det eftersom jag är väl förberedd på vilka som ska komma. Jag visste att ni två skulle vara här och intervjua mig. Då är det lugnt. Jag går i terapi och lär mig hur jag ska kunna hantera sådana här situationer, säger Lo. Aspergers syndrom kännetecknas bland annat av svårigheter med sociala situationer. Lo ska snart sluta med terapin. Hon hoppas då få komma till Bettans gård två dagar i veckan istället för en. För om möten med människor kan vara jobbiga, är det tvärtom med djur. När jag får vara med djur släpper det för mig. Det finns inget bättre ställe än hos en häst, säger Lo. Lo kom i kontakt med Bettan Grenholm genom ett samarbete mellan psykiatrins återhämtningsenhet K2 och Jamtli. Bettan jobbar deltid 24

25 Lo Haglund trivs på gården: Idag tycker jag livet är riktigt bra. på Jamtlis jordbruk och därigenom fick Lo höra om Grön omsorg och Hägra Gård. Eftersom hon ville dit tog hon själv upp frågan med sina handläggare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Och det gick vägen. En del i elevhälsan Bettan Grenholm är ingen psykolog, rehabiliteringsvetare eller pedagog. Hon är lantbrukare med får, hästar, höns, kaniner och hundar på gården. Tillsammans med kurator och specialpedagog är Bettan en i teamet vid elevhälsan på Krokoms kommun och hon jobbar främst med att ta emot barn och ungdomar med behov av särskilt stöd. Men även vuxna, som Lo, som behöver en meningsfull sysselsättning kan arbetsträna på gården. När det gäller barn och ungdomar kan det börja med att ett barn har problem i klassen. Rektorn gör en förfrågan till elevhälsan som kan besluta om Grön omsorg. Tiden som en elev tillbringar på Bettans gård kan variera utifrån behov och utveckling. Jag kan t.ex. ha en elev hos mig med koncentrationssvårigheter som har svårt med matten och inte vill räkna. Jag säger att det är helt okej. Några minuter senare står vi och räknar in får Man får vara lite klurig, flinar Bettan Grenholm. Bettan har lärt sig mycket och gått utbildningar inom LRF. Men hon ser sig inte som någon specialpedagog eller rehabiliteringsexpert, utan som en resurs som köparna inte har tillgång till annars. Jag hyr ut min gårdsmiljö. Jag strukturerar och planera dagarna utifrån läroplanen och personens unika behov. Jag utgår mycket från vad personen i fråga gillar. Det ska vara roligt det är viktigt! Glädje och att arbetsuppgifterna känns meningsfulla bidrar till att utveckling och att hinder övervinns, säger Bettan Grenholm. FAKTA: GRÖN OMSORG Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor i behov av särskilt stöd. Det kan handla om allt ifrån barn och unga med psykiska funktionshinder, till arbetslösa, långtidssjukskrivna eller personer som omfattas av socialtjänsten. Vanliga köpare av Grön omsorg är offentliga organisationer som kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Kriminalvården. Grön omsorg kan drivas som totalentreprenad, vilket kräver tillstånd eftersom ansvaret för rehabiliteringen ligger på företaget. Än så länge är det vanligare att omsorgen drivs av en aktivitetsledare. Då ligger huvudansvaret hos personer med lämplig utbildning. LRF Jämtland har tagit fram en handbok för den som vill starta verksamhet inom Grön omsorg. Kontakta LRF Jämtland om du vill ha ett exemplar. 25

26 Grön rehabilitering hjälper sjukskrivna tillbaka till jobbet Grön rehabilitering bygger på samma tankar som Grön omsorg att människor mår bra på gården. Grön rehabilitering riktar sig till långtidssjukskrivna som har behov av rehabilitering i syfte att återvända till arbetsmarknaden. I Ås, granne med Torsta, finns Fröjas trädgårdar. Där har Cilla Wiklund arbetat med Grön rehabilitering i över 15 år. Runt fem personer åt gången arbetar i hälsoträdgården. De flesta är utbrända och kommer till Fröjas via arbetsförmedlingen eller landstinget. Till vår hälsoträdgård kommer människor för att komma tillbaka till livet i sin egen takt. Människor som har rusat på och gjort slut på all sin kraft behöver ge sin hjärna tid att återhämta sig. Här får man bara vara, gräva, plantera och skapa. Efter en tid kommer kraften tillbaka, berättar Cilla. Enligt henne är det en styrka i trädgården att allt måste få ta sin tid. Det går inte att skynda på ett frö som ska bli en planta. Här är det lugn och ro som gäller. Och det hjälper! Det ser jag dagligen. Skogen är framtiden! Skogen är en av Sveriges viktigaste och mest spännande branscher, en bransch som dessutom har en helt förnybar råvara! Skogen och alla dess produkter är bra för klimatet och ingår i ett naturligt och evigt kretslopp. Norrskog vill vara med och bidra till ett klimatanpassat och hållbart skogsbruk. Vi vill också hjälpa Norrskogs medlemmar att skapa, och behålla, den fantastiska miljö som finns i våra skogar. Norrskog består av medlemmar som tillsammans är delägare i skogs- och träindustrin. Norrskog har industrier i bland annat i Krokom, Sikås och Hammerdal. Industrier som garanterar medlemmarna avsättning för sitt virke, bidrar till viktiga arbetstillfällen och ett hållbart sammhälle. 26

27 Belönas för sina prestationer Vid årets studentexamen i Ås Kyrka delades stipendier ut för goda prestationer till Torstas elever. Storleken på stipendierna varierade. Stipendiater övre raden från vänster: Kevin Dahberg, Thommy Myrén, Olov Skogelid och Anton Nathanaelsson. Mittersta raden fr. vä: Johannes Lindkvist, Torbjörn Roos, Anders Hansander och Jacob Nilsson Hopstadius. Främre raden från vänster: Petronella Henriksson, Mira Hovsgård, Sofie Gunnholt och Michaela Jansson. Jaktsäsong hela året med skyttesimulator Alla elever på Torsta får möjlighet att ta jägarexamen på kvällstid på skolan. Den teoretiska delen är omfattande och kräver en hel del läsning och förberedelser. För att klara den praktiska delen krävs övning i skytte och vapenhantering. Flera timmar i veckan tränar eleverna på Torsta för fullt inför jägarexamen. Teoretiska prov varvas med träning i vapenvård och säker vapenhantering. Praktiskt skytte tränas virtuellt i en skyttesimulator. Det ger möjlighet till riktigt mycket praktisk skytteträning på ett miljövänligt och säkert sätt. I simulatorn får man träna på att skjuta allt från hare till brunbjörn och får kunskap om hur träffbilden förändras vid olika utgångshastigheter, kulvikter och hagelstorlekar. Lövskogen naturens gourmetkälla Skog och produkter från skogen ger oanade affärsmöjligheter. Granskott och björksav och mycket annat kan förädlas till spännande och efterfrågade produkter med rätt kunskap. I maj anordnade Torsta en inspirationsdag om lövskogen som en del av projektet Mer värden ur skogen. En av föreläsarna var Peter Blombergsson från Bonäset, Järpen som pratade om konceptet matskogen. En lövskogsprodukt som Peter arbetar med är björksirap. Det går åt ca liter sav för att Peter Blombergsson visar svampen Shaga producera 50 liter sirap. Peters björksirap har vunnit priser och säljs till världens högst rankade krogar som t.ex. Noma i Köpenhamn. En annan produkt är sprängticka som även kallas Chaga och har använts som medicinalväxt i Asien under flera tusen år för att stärka immunförsvaret. Chaga dricks normalt som te. Under eftermiddagen fick deltagarna möjlighet att provsmaka björksirap och dessutom se hur Peter Blombergsson pluggade in Chagasvamp i en björkstam. 27

28 Nytt landsbygdsprogram nya möjligheter för dig och Torsta Det nya landsbygdsprogrammet ska med hjälp av 36 miljarder kronor ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. Den största delen, 26 miljarder, ska gå till ett hållbart jordbruk i hela landet. Det innebär bland annat investeringsstöd till nya ladugårdar, startstöd till unga företagare, pengar till samarbete och innovation, kompensationsbidrag, djurvälfärdsersättningar, ekologiskt jordbruk, miljö- och klimatersättningar samt kompetensutveckling. Torsta kommer att ta aktiv del i programmet för att kunna erbjuda rätt kompetensutveckling till de jämtländska jordbrukarna, säger vd Trine Amundsen. Kort ur landsbygdsprogrammet: Kraftig satsning på bredband Landsbygdsprogrammet innebär en kraftig satsning på bredband. Drygt 3 miljarder är destinerade för fiber på landsbygden. Där inte de kommersiella företagen kan finansiera fiberutbyggnaden kan du tillsammans med dina grannar söka pengar från landsbygdsprogrammet. Lokal service För att landsbygden ska vara attraktiv att bo och verka i krävs även lokal service och möjligheter till bra fritidsaktiviteter. Därför innehåller programmet stöd till lanthandlare och bensinstationer på landsbygden, men även till attraktiva fritids- och rekreationsmiljöer och till idrotts- och fritidsanläggningar på landsbygden. Lokalt ledd utveckling Lokalt ledd utveckling enligt leardermetoden är en särskild del i landsbygdsprogrammet. I vinter väntas jordbruksverket avgöra vilka utvecklingsgrupper som får dela på 2 miljarder kronor för att förverkliga sina planer. Alla tidigare leaderområden i länet har anmält sitt intresse. En nyhet är att regionala fonden, sociala fonden och havsoch fiskefonden har avsatt pengar till lokalt ledd utveckling. Mer information om landsbygdsprogrammet, ansökningstider m.m. finns på Ultraljudsundersökning på kor och får Med hjälp av ultraljud går det snabbt att se om kon är dräktig och hur många lammfoster tackan har. Torsta har införskaffat en ultraljudsapparat för att kunna använda både till kor och får. För korna använder man den i första hand för att redan från dag 30 efter seminering kunna se om kon är dräktig. Ultraljudet kan också användas till att bedöma äggstockar och eventuella felaktigheter i livmodern. Även vad gäller får används apparaten i första hand för att se om tackan är dräktig, men önskemålet är också att kunna avgöra om tackan bär på ett eller flera foster. Detta har betydelse för hur mycket mat tackan behöver under resten av dräktigheten. Det går även att titta på muskel/fettansättning hos lammen för att få hjälp att bedöma när de är slaktmogna. Förhoppningen är att komma i gång på riktigt under hösten för att kunna hjälpa djurägare ute i länet. Här ser man ett ganska stort foster (lamm ca70d) med huvudet åt vänster och kroppen åt höger, man kan ana revbensbågen. Strax ovanför är en så kallad kotte som är en del av moderkakan. Det svarta runt fostret är fostervatten. 28

29 Det händer på Torsta Höst och vinter 2014/15 29

30 GYMNASIEINRIKTNINGAR HÖSTEN 2014 LANTBRUK Djur - maskin Inom inriktningen Lantbruk får du en bred utbildning inom växtodling, djurskötsel, maskiner, arbetsteknik och företagande. Denna utbildning är till för dig som är kreativ, självständig, mångsidig och flexibel. Du får kunskaper i hur man sköter och hanterar lantbrukets alla djur och lär dig att odla och utnyttja maskinparken på ett miljöriktigt sätt. Du får grunder i svets och reparationsteknik för att klara service och löpande underhåll på maskinparken. I utbildningen DJUR Häst Hos oss får du en kvalificerad häst- och ridutbildning. Vårt mål är att alla naturbrukselever som väljer inriktningen Häst ska klara använder vi oss av skolans ekologiska lantbruk som består av mjölkkor, getter och får samt en modern maskinpark. Ridsportförbundets yrkesprov för hästskötare. På ridutbildningen har vi hästar som passar din utbildningsnivå, välutbildade läromästare både för dig som är en oerfaren ryttare men även till dig som vill ta dig ut på tävlingsbanorna. Efter avslutad utbildning kommer du vara anställningsbar som hästskötare. SKOG Maskin/Jakt - Skogsmaskin - Skogsvårdare DJUR Smådjur/zoohandel Här får du lära dig att hantera och sköta olika djurslag. Djurvård är en fördjupning med inriktning mot sällskapsdjur och djur inom zoohandel men även mot våra lantbruksdjur och vilda djurslag. Du utbildar dig mot skogsmaskinförare eller maskin/jakt. Som skogsmaskinförare får du kunskaper i att köra skotare och skördare. Skog/jakt innehåller jakt, viltvård, skogsmaskiner och skogsskötsel. På skolan finns det tre simulatorer, två för skogsmaskin och en för skytte. Här får våra elever träna upp sin teknik, snabbhet och förmåga i verklighetstrogna situationer och på ett miljövänligt sätt. Är din stora passion hundar? Då finns möjligheten att läsa 300 poäng hund. 30

31 DET HÄNDER PÅ TORSTA! HÖST OCH VINTER 2014/15 Jorden och skogen i stan Bondgården som klassrum 1-2 O K T 2014 Jorden och skogen i stan arrangeras i år på Jamtli. Dagen är anpassad för elever som börjar årskurs 4-6 hösten Lärare och elever får följa med in i jordens och skogens värld med allt från skörd, plantering och hur maten går från jord till bord. Hur gör man en pannkaka? Vad äter en ko? Ta med din klass på en fullspäckad dag där ni får gå runt bland spännande stationer med massa prova-påupplevelser. Öppen gård Helgen 4-5 oktober blir det 4-5 skördemarknad i hela länet O K T med bland annat öppna 2014 gårdar, öppet hos mathantverkare och minimarknander med lokala produkter. Kom och besök oss på Torsta för att hälsa på kor och får, provsitta i traktorer och hoppa i hö! Mer information kommer i dagspress och på vår hemsida. Anmäl dig och din klass och kom till vår station där du lär dig om Pannkakan och får testa att skjuta en björn i vår skyttesimulator. Anmälan: mona.thorsson@lrf.se Åre Höstmarknad Klimatförändringar är vår tids största utmaning. Men de bjuder också på möjligheter nya affärsmöjligheter, företagsetableringar och utveckling. De gröna näringarnas betydelse är S E P 2014 stor inom området och vi kan ta en tätposition i omställningsarbetet. För andra året står vi på Åre Höstmarknad för att prata med er om klimathotet och förnybar energi. Ju förr vi ställer om till förnybar energi desto mindre minskar vi samhällskostnaderna. Kom och hälsa på oss på Åre höstmarknad! Fårdag på Torsta En dag full av föredrag och förevisningar i fårets tecken. Fåren vallas med hund in mot fårfrissan för klippning. Vid klippningen visas hur ullen bäst ska tas om hand för vidare förädling. Richard van der Poel visar och berättar om klippning, gårdsmönstring och köttmönstring. All ull är bra till något, det gäller bara att veta till vad och vad man ska använda garnet till. Vår veterinär Anna Beck-Friis visar vilka möjligheter ultraljud ger. Magnus Håård från Svenska Fåravelsförbundet visar och förklarar avelsvärderingssystemet BLUP. Helena Gaerum, Lodbrokan delar med sig av sina tankar och erfarenheter om skinn och skinnberedning. Dagen avslutas med visning av vårt minispinneri och gemensam middag. Anmälan via 28 A U G