Puts och färg på fasad

Transkript

1 Puts och färg på fasad Fasadens material, färgtyp och kulör är en betydelsefull del av byggnadens arkitektoniska uttryck. Varje tidsepok har sin speciella arkitekturstil och sin särskilda färgskala. Huset kommer bäst till sin rätt om fasaden underhålls med ursprungliga material och metoder och renoveringen blir som regel mest hållbar. Stockholm är idag unikt i världen med alla sina kalkputsade och kalkfärgade fasader. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Historik Kalkputsade fasader har förekommit sedan medeltiden men blev vanliga i Stockholm vid 1600-talets slut. Tidigare hade husen målats röda direkt på teglet eller vitkalkats som slottet Tre Kronor på 1500-talet. På 1600-talet av färgades de putsade fasaderna ofta i grått. Under och 1800-talen har de gula avfärgningarna med grått listverk varit dominerande. Under 1900-talet blir färg variationen större. Putsen har i de flesta fall utförts som slätputs men även andra utföranden förekommer t.ex. spritputs eller slamning. Traditionell kalkputs och kalkfärg var vanlig långt in på talet. På 1900-talet började man blanda cement i kalkputsen som då blev hårdare. Silikatfärg, som i andra delar av landet började användas vid sekelskiftet 1900, fick inget genomslag i Stockholm. Kalkputs och kalkfärg är alltjämt ett av de vanligaste fasadmaterialen i Stockholm. Ragvaldsgatan, Södermalm. En rikt dekorerad putsfasad som senast avfärgades med kalkfärg Foto Ingrid Johansson tal Fasaderna fick en rik dekor av rustik i bottenvåningen, listverk, kraftiga fönsteromfattningar, dekorativa ornament och ibland friskulptur. Oftast är hela fasaden utförd i puts, ibland med inslag av sten, gips, gjutjärn eller zink. Allt avfärgades i en och samma kulör och skuggspelet i den skulpterade fasaden gav variation. Kalkputsen utfördes slät med skarpa profiler och avfärgades med kalkfärg, kalkmjölk pigmenterad med jordpigment eller ibland oxider. Gipsdetaljer målades med linoljefärg i samma kulör som kalkfärgen. Kulörerna var stenimiterande vanligen i olika gula nyanser men också grått i olika schatteringar förekom. Sockel våningen hade

2 däröver putsades och avfärgades i en enda ljus kulör. Stora Nygatan 7. En putsfasad med gipsdekor som på 1970-talet målades med plastfärg renoveras med linoljefärg till ursprungligt utseende. Foto Ingrid Johansson. Götgatan 7, Södermalm byggdes Fasaden renoverades med kalkputs och kalkfärg till ursprunglig kulör Foto Ingrid Johansson tal Idealet var den bara tegelmuren som ibland slammades tunt. De fasader som putsades utfördes vanligen med kalkputs men terrasitputs, en genomfärgad kalkcement puts med inslag av glimmer började förekomma. Putsytan blev grövre och kulörerna kraftigare. På putsade hus var färgsättning med gulbeige fasad och grått listverk vanligt tal Klassicismen var 1920-talets ideal och fasaderna blev strama och ibland en avvikande kulör. Helt oljemålade kalkputs fasader förekom särskilt där en stor del av de dekorativa elementen var av annat material än puts tal På 1890-talet propagerades för äkta stenmaterial och tegel. Hade man inte råd med de äkta materialen efterliknades de i putsen i färgsättning och med imiterade fogar. De kalkputsade ytorna var slätputsade eller spritputsade och kulörerna så lika stenen som möjligt i ljust gult, grårosa eller brunrött. Mångfärgade dekorationsmålade putsytor kunde förekomma under och 90- talen i slätputsade fält över fönstren Jugendarkitekturen strävade efter att frigöra sig från historiska stilar. Fasaden gjordes slät med buktande burspråk. Skulpterade ornament eller ristningar i putsen och ibland kakel, glas och tegel dekorerade fasaden. Sockel våningen var ofta av natursten och murytan Danderydsgatan, Östermalm, med kraftfull färgsättning i 1920-talets anda. Foto Ingrid Johansson.

3 regelbundna med klassiska motiv. Fasadmaterialet var fortfarande kalkputs, ofta genomfärgad med grov struktur. Naturstenen ersattes vanligen av konststen. Listverk och detaljer fick en avvikande kulör. Färgskalan blev mättad och även grönt förekommer liksom enstaka blå exempel. Fortfarande användes den traditionella kalkfärgen tal Funktionalismens enkelhet uteslöt rent dekorativa element. De funktionella detaljerna som balkonger och portar fick däremot en omsorgsfull utformning. Fasaderna putsades släta och avfärgades med kalkfärg, oftast i ljusa kulörer som grått och gult till nästan vitt. Undantagsvis förekommer grönt som fasadfärg och ibland mustigare rödgula toner tal Krigsåren kring 1940 begränsade tillgången på material. Olika försök att utveckla nya material tog sin början. Byggande med annat än tegel medförde också behov av andra fasadmaterial. Vanligast var fortfarande kalkputsen. Färgskalan blev återigen kraftigare. På talet förekommer fasader med rutmönster eller diagonalmönster i olika kulörer och putsytor med tydlig struktur av rivbrädan. Underhåll och renovering av putsade fasader Analys och åtgärdsbeskrivning Inför en renovering är det klokt att göra en analys av befintliga material. Olämpliga material kan ha använts vid tidigare reno veringar. Det kan ha betydelse för vilken puts och LM-staden i Midsommarkransen med enkla slätputsade fasader. Foto Ingrid Johansson. Putsad och rutmönstrad fasad från 1950-talet vid Ormängstorget, Hässelby gård. Foto Ingrid Johansson. färgtyp som är möjliga att använda. Undersök husets ursprungliga material och färgsättning. Anlita en fasadkonsult med kunskap om äldre bebyggelse som gör en åtgärdsbeskrivning innan jobbet handlas upp. Den ursprungliga färgsättningen kan fastställas av byggnadsantikvarier eller en färgkonsult. Har byggnaden portal, listverk och dekorationer av sten bör en stenkonservator anlitas för att bedöma stenens kondition och föreslå eventuella åtgärder. Kalkputsen och kalkfärgen fick under talen, när mycket hantverkskunskap gått förlorad, ett oförtjänt dåligt rykte. Idag finns flera konsulter, entreprenörer och kalk- och färgtillverkare som är väl förtrogna med de traditionella metoderna och kan tillhandahålla lämpliga material. Se upp med förslag om nya moderna material och behandlingar som sägs vara bra och

4 underhållsfria, andas, vara fuktgenomsläppliga och bättre än de traditionella. Det är en fördel att veta hur materialet åldras och att det går att underhålla. Underhåll En kalkputsad och traditionellt avfärgad fasad håller sig fin mycket länge om arbetet är välgjort. Färgen djupnar och ytan hålls ren genom att lite av kalkfärgens yttersta lager offrar, bryts ner lite på ytan. Färgen kan hålla i år och ibland längre om ytan inte är särskilt hårt utsatt för väder och vind. Viktigt är att hålla stuprör och plåtavtäckningar i gott skick för att undvika fuktskador. En fasad med genomfärgad puts av terrasittyp bör i första hand bara lagas och tvättas ren. Avfärgas den försvinner den ursprungliga ytans glimmer. På 1960-talet introducerade vissa byggnadsfirmor billigare sätt att renovera eftersatta fasader. Med nya starkt vidhäftande sprutputser och färger, som krävde sand som ballast, slarvades ofta med underarbeten. Effekten blev att tidigare släta profilerade lister, fönsteromfattningar och portaler fick knottriga ytskikt, som lättare band smuts. Exempel på olämplig fasadbehandling där genomfärgad tunn puts har sprutats på fasaden. Den knottriga ytan förfular fasaden och ger fäste för smuts. Foto Lars Bengtsson. Klotter Idag är klotter på fasaderna ett stort bekymmer. Många metoder för klottersanering har en negativ inverkan på putsen. Blästring och kemikalier förstör underlaget. Ett bra alternativ är att stryka färgen flera gånger i bottenvåningen så att färglagret blir tjockare. Då kan klottret slipas bort och när färgen blivit för tunn stryks ny färg på. Att rekommendera är att sluta avtal med en putsfirma som sköter klottersaneringen på detta sätt. Några begrepp Fabriksblandad kalkfärg innehåller finmalen kalksten eller finkrossad dolomit samt förtjockningmedel i form av cellulosa eller ibland plast. Färgen har god täckförmåga och behöver bara strykas två gånger men den saknar den traditionella färgens sammansättning och lyster. Gotlandskalk är ett produktnamn på våtsläckt kalk. Hydraulisk kalk hårdnar genom en reaktion med vatten och blir därmed motståndskraftig mot vatten. Det hydrauliska bruket har hög tryckhållfasthet men har sämre förmåga att följa underlagets rörelser. Används inte i traditionella behandlingar. Kalkcementfärg, KC-färg, innehåller kalk och cement. Färgen blir hårdare och fukttätare än ren Den bör inte användas på ren kalkputs. Kalklimfärg betecknar en fabrikstillverkad Kalkmjölk blandas av kalkdeg och vatten till en vit färg. Kulturkalkfärg är ett produktnamn på en fabrikstillverkad Lufthårdnande kalkputs hårdnar genom att ta upp koldioxid ur luften. Slätputs är en slät puts som är bearbetad med rivbräda eller slev. Traditionell kalkfärg blandas på arbetsplatsen. Foto Göran Fredriksson. Spritputs innehåller ballast i form av kalkbitar, grus eller sten som ger ytan en skrovlig eller bubblig karaktär. Våtblandad kalkfärg är en fabrikstillverkad Våtsläckt kalk är kalksten som bränts och släckts med vatten. Kalken suger upp vattnet vid omrörning och blir en kalkdeg. Används för att tillreda traditionell Terrasit är ursprungligen ett produktnamn på en genomfärgad puts som innehåller glimmer. Kallas även ädelputs. Torrsläckt kalk är släckt med en mindre mängd vatten och bildar ett pulver. Torrsläckt kalk är mindre smidig än våtsläckt kalk, används vanligen i fabriksblandad Traditionell kalkfärg tillreds av kalkdeg, vatten och färgpigment. När kalkdeg blandas med mer vatten bildas kalkmjölk, d.v.s. vit Vill man ha en annan kulör tillsätter man kalkäkta pigment som tål den basiska miljön som kalken skapar. Traditionell kalkfärg blandades alltid förr på byggarbetsplatsen men kan numera erhållas färdigblandad av några entreprenörer.

5 Traditionella pigment, några exempel Ockror är i huvudsak gula jordfärgspigment som har stor täckförmåga. De är billiga och hållbara. Oxider är färgstarka pigment som ger rött, gult, brunt och svart. Terra di Siena är ett jordfärgspigment som ger gulbrun eller rödbrun kulör. Umbra är ett jordfärgspigment som ger bruna eller grå kulörer. Bygglov / bygganmälan För de flesta utvändiga åtgärder, till exempel omfärgning av fasad, krävs bygglov. Innan fasadarbetena påbörjas skall man därför alltid ta kontakt med Stadsbyggnadskontoret för att kontrollera om bygglov behövs. Oavsett om bygglov krävs för den tänkta åtgärden eller ej måste man alltid följa kraven i PBL som gäller särskilt värdefull bebyggelse. Även ett utförande lika befintligt kräver en precisering av kulören: Har färgen förändrats? Har ytan grånat av föroreningar? Hur såg den ut från början? Adressen till stadsbyggnadskontorets webbplats är: ELISABET WANNBERG Regelverk I Plan- och bygglagen (PBL) står att särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inte får förvanskas. Ändringar och underhåll skall utföras på ett sådant sätt och med sådana material och metoder att byggnadens särart bevaras. I Stockholms byggnadsordning som är en del av stadens översiktsplan, berörs också bebyggelsens färgskala. Här sägs att den befintliga bebyggelsen skall färgsättas enligt den färgkaraktär som hör bebyggelseepoken till. Färgvalet skall också göras med hänsyn till omgivande bebyggelse. Läs mer! Cramér, Margareta, Färg på fasader i Stockholm.Särtryck ur Stadsvandringar 1980 (2). Stockholms stadsmuseum. Stockholm Hjorth, Sven Olof m fl, Traditionell Statens råd för byggnadsforskning. Svensk byggtjänst. Stockholm1998. Kalkputs 1-6. Praktiska anvisningar för arbete med kalkbruk och ECS-Teknik AB Kjellberg, Henrik, Lisinski, Jan, Kalkputs Inventering av utförande och projektstyrning. Riksantikvarieämbetet. Stockholm1998. Lindqvist, Jan Erik m.fl., Gammal kalkputs analys och utvärdering. Riksantikvarieämbetet, Malinowski, Ewa, Puts på gamla hus. Statens råd för byggnadsforskning. Stockholm Sandström Malinowski, Ewa, Johansson, Tommy, Murning och putsning. Hantverket i gamla hus, Svenska föreningen för byggnadsvård. Byggförlaget Wannberg, Elisabet, Kalkfasader puts & färg. Stockholms stadsmuseum Länktips Riksantikvarieämbetets Materialguide är en faktabas för dem som arbetar med byggnadsvård eller fastighetsförvaltning. Stockholms läns museums webbsidor om byggnadsvård vänder sig till alla som är intresserade av hus och byggnadshantverk. SPBA är en sammanslutning för Sveriges praktiserande byggnadsantikvarier FIBOR är en branschförening för byggnadsvårdsföretag. Medlemmarna är konsulter och entreprenörer med dokumenterad kompetens inom byggnadsvård. bor.org Faktarummet på Stockholm stadsmuseum I Faktarummet fi nns arkivmaterial av olika slag: inventeringar, äldre fotografi er, referensbibliotek m.m. Tel Stockholmskällan På webbplatsen Stockholmskällan kan du hitta fotografi er, litteraturtips, arkivhandlingar m.m. om Stockholm.