FÄRGSÄTTNINGSGUIDE FÖR EKSJÖ CENTRUM

Transkript

1 Antagen av Kommunstyrelsen , 344 Samhällsbyggnadssektorn November 2013

2 Aschanska gården mot Norra Storgatan Aschanska gården mot Arendt Byggmästaregatan Så uppstod den svenska 1800-talsstadens typiska färgskala: Mot gatan panelklädda hus oljemålade i gult, vitt och andra ljusa färger, och mot gårdarna röda slamfärgade uthus. En stadsbild som idag inte finns kvar på så många ställen, och som just därför är dubbelt så värd att vårda där den ännu finns. Karin Fridell Anter- Åke Svedmyr 2

3 INNEHÅLL Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Mål och syfte 5 Lite historik om utvändig färgsättningstradition 6 Eksjös färger 12 Fakta om färg som material 14 Tänk efter! 16 Rekommendationer och tips 17 Vad säger lagen? 20 Eksjö kommuns riktlinjer, rådgivning 21 Informationskällor 22 Foto: Eva Blixman 3

4 INLEDNING Eksjös centrum präglas av färggrann arkitektur. Mångfalden av färger utgör en stor del av gaturummets karaktär. Den bidrar till att det urbana landskapet blir vackert, trivsamt och intressant. Den gör staden unik. Mångfalden av färger innebär även en lång historia som berättar om arkitektur och samhälle i Eksjö genom tiderna. Den historien är viktig att bevara och ska kunna föras vidare till nästkommande generationer. Av dessa anledningar bör valet av nya kulörer vid ommålning av hus med kulturhistoriska värden göras på ett varsamt sätt. De kulturhistoriska värdena får inte gå förlorade på grund av oaktsamma åtgärder vid färgsättning av hus. Färgförändringar kan påverka vår kulturmiljö på ett positivt sätt men också på ett negativt. Den positiva effekten kan nås om medvetenhet och kunskaperna finns till hands. Denna guide innehåller information, inspiration och rekommendationer om hur man går till väga när man ska måla/måla om sitt hus utvändigt. EKSJÖS FÄRGER 4

5 MÅL OCH SYFTE Olika människor har olika intressen. Är man intresserad av arkitektur, historia, konst eller liknande kan man kanske tänka sig att ta upp frågan med någon erfaren i ämnet eller gå ett sväng till biblioteket och låna några böcker om färgsättning av hus när det var dags för fasadmålning. Vill man slippa bekymret om hur huset ska målas och vill däremot lägga sin tid på ett simpass eller en promenad i skogen för att är man intresserad av idrott eller natur istället kan man börja läsa denna guide från sidan 14. Hör man till den första gruppen kan man, förutom att ta ett sväng till biblioteket, börja sin läsning redan nu. Oavsett vilken grupp man tillhör ska man alltid vara medveten om ens hus värden och den respekten som, av den anledningen, detta förtjänar. Målet med denna guide är att du kan använda den för att förenkla processen när du väl bestämt dig för att måla ditt hus utvändigt. Syftet med denna guide är inte att styra färgsättning av hus genom riktlinjer. Eksjö centrum är fullsatt av färg. Riktlinjer kan inte bara innebära ett hot mot detta, utan även mot stadens naturliga förändringsprocess. Syftet med innehållet i de här sidorna är att öka förståelsen om färgens betydelse för bevarandet av Eksjös kulturhistoriskt värdefulla byggnader och stadsrum. 5

6 LITE HISTORIK OM UTVÄNDIG FÄRGSÄTT- NINGSTRADITION När du ska måla om ditt hus kan det vara bra om du börjar med att informera dig om den tiden det byggdes i och vad för särdrag hade husen just då. Här kan du läsa en mycket sammanfattad beskrivning om svensk utvändig färgtradition. Dock rör det sig om de mest vanliga särdragen under varje arkitektonisk stil, vilket betyder att fler variatoner på husens exteriöra färgsättning förekom även om dessa inte nämns här. Svensk tradition för utvändig målning av hus har sitt ursprung under 1600-talet, när man började måla dem med de röda pigmenten som utvanns av de då tillgängliga materialen, järnoxid och jord. Innan dess var alla hus gråa och skildes från varandra tack vare de olika färgnyanserna som berodde på de olika träsorters eget sätt att åldras. Den röda färgen skulle föreställa tegel och signalera makt och förmögenhet. Så småningom blev det vanligare med röda hus. Under loppet av 1700-talet omvandlades städerna från timmergrå till röda, ofta på initiativ av myndigheterna inför ett väntat kungabesök eller annan högtidlighet. Den röda färgen blev vanligare. På 1800-talet började bönderna ta till sig idén att rödmåla sina boningshus, och så småningom även ladugårdar och uthus. Den gula färgen infördes i den svenska färgsättnings tradition under 1700-talet, när herrgårdarnas huvudbyggnader fick den nya kulören på sina fasader som hade tagits till Sverige av arkitekter som hade rest i södra Europa, där den användes på ståtliga hus. Även vissa hus i städerna skulle indikera status och började målas med den nya färgen som föreställde gult tegel eller sandsten. I andra fall skulle husdetaljer målas i vitt för att föreställa marmor, men även grått användes för att få dessa att efterlikna sten. På ytterdörrar skulle gult föreställa oljad ek. Färgskalan för fasadmåleriet begränsades alltså till gula, bruna och röda toner, kompletterade med svart, vitt och grått. Starka och riktigt rena färger gick inte att få fram, och i kalkfärg blev alla färg ljusa på grund av olösta vita kalkpartiklar. (1) (1) Färg på huset. Fridell, Svedmyr 6

7 Under talet slog klassicismen med sina ljusa milda färger igenom. Det var först i slutet av 1800-talet andra färgskalor då infördes. Antalet tillgängliga kulörer ökade betydligt, vilket innebar att sätten att måla hus utvändigt fick en mycket större variation. De blåa och gröna pigmenten gjorde sitt inträde i den svenska traditionen för utvändig färgsättning av hus. Fasaderna målades med ljusa oljefärger. Fönsterfoder, fönsterkarm, panelavdelande lister, knutbräder och andra utvändiga snickerier markerades genom att ge dem samma kulör fast i en mycket mörkare nyans. Andra vanliga kombinationer var gult med bruna detaljer, grått eller rött med mörkgröna detaljer (det sista nämnda även med vita foder och vindskivor) och stora kontraster mellan bakgrunden och andra fasadsdelar var huvudsaken. Societetshuset, Lilla Torget 7

8 Jugend I början av 1900-talet målades ofta putsade fasader med ljusa kulörer, mestadels gula eller beige i olika nyanser. Fönsteromfattningen markerades genom att använda en slätare puts än i resten av fasaden, men målades dock i samma färg som denna. Däremot markerade man på träfasader indelningarna, knutbräderna och fönsterfoder med vitt., även på rödmålade hus, som också förekom under denna period. Fönstren målades i mörkt rött, ockragula, vita eller gröna. Nationalromantik Vanligt under denna period, som omfattades mellan 1910 och 1920, var att husfasader med liggande panel färgsattes med mörka färger, exempelvis faluröd eller mörk röd linoljefärg. Vita knutar och foder hörde till. Dessa kulörer eftersträvade en likhet med äldre hus byggda på landsbygden. Brunt användes ofta också, fast mest på hus vars panel var stående. Tjärolja användes för ändamålet. Snickeridetaljerna, i motsats till förutnämnda, framhävdes inte med andra kulörer. Däremot fick hus, vars fasader var putsade på nedervåningen, ljusa gråa och gula nyanser. Övervåningen fick i stället samma typ av rött eller brunt som i hus som i de flesta fallen byggdes i trä. Nyklassicism Denna arkitekturstil uppstod under 1920-talet. De träpanelade hus målades vanligtvis i ljusa färger. Grått, och gult var dåtidens mest uppskattade kulörer. För vindskivorna, knutbrädorna och fönsterfoder användes brutet vit. Även samma nyans av vitt kunde återkomma på träfasader. I det fallet fick snickeridetaljerna framhävas genom mörkare färger som till exempel rött och grönt. 8

9 Funktionalismen Hus under 1930-talet präglades av enkelhet. Dess utvändiga form styrdes av byggnadens inre funktioner. De rena volymerna skulle inte störas av olika typer av dekorationer eller kulörkombinationer. Vanligt var att de så kallade funkishusen, vars fasader var putsade, målades i brutet vitt, beige eller i någon väldigt ljus grånyans. Men även hus vars fasader var av stående träpanel färgsattes med ljusa pastellfärger. De kunde ha bruna, mörkgröna eller vita fönster. Till det flacka taket användes kopparplåt eller grönmålat stål, men även tegel när det gällde funkishus med vissa drag av nyklassicistisk stil. Under funktionalismen täcktes vanligen balkonger och terrasser med vitmålad plåt talet Arkitekturen under 1940-talet ärvde en del drag från 1930-tals arkitektur, bland annat husens färger. Dock återgick man till nyklassicismens gula kulör. Grönt, som hittills hade använts så sparsamt, tog kraft under denna period, då det blev all vanligare att måla hela hus gröna. Fönster och dörrar laserades eller målades i brunt för att efterlikna trä. Vindskivor, fönsterfoder och andra snickeridetaljer skulle färgsättas i samma kulör som fasaderna. Oftast användes tegeltak till 1940-talshusen talet Rött- och gultegel med putsade detaljer täckte de enkla formerna som husen fick under 1950-talet och som karakteriserade dåtidens villaarkitektur. Till putsade- och träfasader valde man antingen de klassiska ljusa pastellfärgerna eller mörkare diskreta nyanser av brunt, rött, grönt eller gult. Andra material som koppar, glas och finare träsorter satte till en klick färg på husets ansikte. Tegelpannorna dominerade som material till taket, men även betong eller plåt som målades i svart eller rött var populära. Fönster, dörrar och fönsterluckor var oftast vita, även om brunt och grönt kunde förekomma. 9

10 1960-talet Fasader i tegelsten blev ännu populärare under denna period. Framförallt mexiteglet blev mer efterfrågat, dock i kombination med brun- eller svartmålade liggande träpanel, men även med andra starka kulörer, med syfte att bryta dessa stora vita partier. Taken var av svarta eller röda betongpannor, eller av tegelsten. Fönster målades i vitt eller brunt. Parallellt med tegel-tendensen utvecklades färgindustrin i snabb takt. Alkyd- eller latexfärger började ersätta den klassiska linoljefärgen under 1960-talet. Dessa nya färger kunde dessutom framställas i nya kulörer och starka nyanser av till exempel gul, grön och blå. Det urbana landskapet i de då nya bostadsområden fick en hittills okänd färgglad karaktär talet Efter 60-talets nya färgindustris genombrott blev de nya starka kulörerna ännu populärare under 70-talet. Dock var dessa inte hållbara. Fasaderna började blekna efter bara några år och underhåll på dessa blev mer krävande. Framförallt i nya bostadsområden färgsattes kedjehus i starka nyanser av grönt, blått, gult eller rött. I andra fall målades hus utvändigt i brunt eller mörkrött. Mörk tegelsten blev också vanligt talet eller Postmodernismen Hus från 1980-talet målades utvändigt i ljusa färger som rosa, grön, gul och grå men i nya nyanser. Dessa kulörer användes på både trä-, puts- eller stenfasader och passade till klassicistiska detaljer som under detta årtionde återkom efter 1920-talsklassicismen. Vita fönster och svart tak i form av betongpannor eller bandfalsad plåt skulle komplettera husets utvändiga utseende. Det falurödmålade huset med vita knutar fortsätter att vara populärt. Det har förankrats i det svenska urbana landskapet sedan många decennier tillbaka och har kommit för att stanna. 10

11 1990-talet Arkitekturen under denna period eftersträvade en stark likhet för de gamla stilarna, vilket i kombination med den nya teknologin i byggmetoderna gav en resultat som kunde upplevas oäkta. Ljusa färger som beige och olika nyanser av vit användes på hus som riktade sig mer mot den modernistiska stilen (30/40-talet), medan hus som ville likna ännu äldre stilar färgsattes med fylligare nyanser av till exempel grön och gul. Fönster målades i vitt och som material till taket valde man helst bandplåt. Parallellt med den tendensen utvecklades längtan efter mer miljövänliga alternativ. Hus skulle byggas i trä eftersom det var närproducerat. Detta material skulle få visa sina naturliga egenskaper och därför behandlades det med transparenta färger som lasur, opigmenterade oljor eller bara med järnvitriol och 2010-talet Tendensen om att kopiera gamla stilar sträcker sig ända till idag. Huskatalogerna har i sitt utbud kopior av gamla husstilar för alla smaker. Förutom att vitt och mörka nyanser av grått blivit trendigare, fortsätter fasadfärgsättningen som det var i det föregående decenniet vara vanligt förekommande. Dock blir faluröd populär åter igen, numera i nya varianter som gulocker och svart. bild: intressantahus.se/projekten/villa-faber/ 11

12 EKSJÖS FÄRGER Husens färger i Eksjö centrum speglar stadens uppbyggande. En blandning av 400 år arkitektoniska stilar samlas här, och på samma sätt 400 år färgsättnings tradition. De här egenskaperna har bevarats genom tiderna, vilket har lett till att Eksjös gaturum har fått behålla sin färgfulla karaktär. Något som vi ska vara stolta och rädda om. Dock är Eksjös husfärger inte heliga. Hus måste kunna byta ut sina färger mot andra färger utan att staden förlorar sin karaktär, som människorna byter om sina kläder utan att förlora sin identitet. Eksjös hus kan också byta kläder då och då, men dessa kläder måste stämma med deras identitet för inte få dem att känna sig obekväma, som en dam från 1800-talet skulle känna sig om hon gick klädd i ett par jeans med hål i knäna. Nuförtiden domineras Eksjös gaturum av pastellfärger. Mestadels handlar det om hus från 1800-talet eller om timmerhus från eller 1700-talet som senare täcktes med fasadpanel och locklister som skulle målas enligt tidens modens nya tendenser; färger som rosa, gul, grön och grå i form av oljefärger blev moderna. Dessa kulörer skulle få trähus att föreställa Södra Europas stenhus. Sam- tidigt var Eksjö en agrar stad och inte alla hade råd att köpa de lyxiga oljefärgerna som var mycket dyrare än den traditionella faluröda. Beviset på dessa tiders modefenomen kan tydligt betraktas på Norra- och Södra Storgatan idag. Numera sticker det ett rött hus ut någonstans i det urbana landskapet fortfarande kvar, som ett minne av den tiden då kungen skulle besöka staden och husen på de gatorna han skulle gå på skulle rödmålas i sin ära. Staden har under alla år färgsatts med varsamhet och hänsyn till dess historia och arkitektoniska stilar. Den vackra stadsbilden som vi har idag är resultatet av stadens invånarnas uppskattning och medvetenhet för att bevara sitt. Bevare mig väl! framtaget av kommunen år 1984, är en handbok tänkt för att öka kunskaperna hos de som är intresserade av att bevara sin stad och sina hus kulturhistoriska värden. Om färgsättning av hus står det i denna skrift: Huvuddelen av byggnaderna i Gamla stan är panelade hus med 1800-talskaraktär som ska vara målade med oljefärg i relativt ljus och klar färgskala för att ansluta till historisk tradition. Färgfulla Nygatan Färglösa Nygatan 12

13 Falurödfärg passar enbart på de byggnader som har drag av och 1700-talet eller som har oklädd timmerstomme. Sådan rödfärgad byggnad ska förses med vita fönster och fönsterfoder. Svarta foder förekom endast, och i ganska lite omfattning, på uthus på landsbygden. Vissa praktbyggnader från senare delen av 1800-talet hade en så rik panelutformning att de målades i en och samma oljefärg över hela fasaden. Sådana byggnader förekommer knappt i Eksjö. Enligt traditionen i Eksjö har utskjutande delar i fasaden såsom fönster- och dörrfoder, knutar, pilastrer och gesimser målats i en ljusare färg än resten av fasaden, oftast vitt eller ljust grått. Ibland har indragna delar, t ex fönsterbågar målats med en något mörkare färgton, dock fortfarande så ljus att fönstrets form och indelning framträder mot den mörka fönsterrutan. Dörrar har med få undantag täckmålats. Äldre panelklädda dörrar målades i en färg som ofta avvek (men passade till) husets färg i övrigt. Nyare spegeldörrar hade ofta mycket djupa profiler varför man inte behövde ytterligare förstärka skuggspelet genom att använda flera olika färger. Lasyrfärger förekom överhuvudtaget inte på byggnader utomhus. Rödfärga inte huvudbyggnader i tron att det är traditionellt och historiskt riktigt. Falurött bör endast användas på uthus och på enstaka byggnader i övrigt, där 1700-talsbyggande fortfarande lämnat kvar tydliga stildrag. Övriga huvudbyggnader är avsedda att målas med täckande oljefärg. Färgskalan bör vara klar och inte alltför mörk (det vill säga inte för mycket svart-inblandning). Antalet färgtoner som går att åstadkomma med dagens färgpigment är betydligt större än tidigare. Var dock återhållsam med blått, och i viss mån, grönt, vilka båda var dyra förr och därför ovanliga. Blått är dessutom en svår nyans att passa in i stadsbilden. Dörrar bör täckmålas. Brunt, rött och ockra var vanligt förr. Även grönt har förekommit. Dörrar, målade med ådringsteknink, bör givetvis restaureras. Tidigare oljefärgsmålade fasader måste målas med riktig oljefärg utan alkydtillsatser eller dylikt. Nya fasader kan även målas med andra färgtyper om man så önskar, dock inte med lasyrfärg. Lasyr är en ofullständig och icke täckande målningsbehandling med mycket starka syntetiska färgpigment som passar mycket dåligt i en gammal stadsbild. Lasyr får inte förekomma i Gamla stan. Puts bör i första hand behandlas med kalkfärg. Andra typer av målningsbehandling finns med varierande lämplighet. Tak bör beläggas med rött lertegel. Undvik svarta, gula eller glaserade takpannor. Dessa rekommendationer och riktlinjer är högaktuella fortfarande och bör, av den anledningen, följas. 13

14 FAKTA OM FÄRG SOM MATERIAL Ur valj-ratt-fargmaterial Slamfärg Det förmodligen äldsta av våra färgmaterial är slamfärgen, där det mest kända exemplet är Falu rödfärg. Slamfärg ska målas på grova ytor såsom ohyvlad träpanel. Ytan blir fullständigt matt och får en karaktäristisk lyster. Slamfärgen flagnar inte, utan tvättas sakta men säkert bort från ytan. Det här är svårt att efterlikna med andra färgmaterial, även om kulören förekommer i andra material. Linoljefärg Ett annat färgmaterial med lång tradition är linoljefärgen. Tvärtemot slamfärg, är den avsedd för hyvlade paneler och snickeridetaljer. Nymålad är ytan blank, men efter några år blir den helt matt. Det här tycker många är ett naturligt och vackert åldrande, medan andra tycker att det är en nackdel. Förmodligen var det därför linolja inte fanns att få tag på under många år. Med dagens nyväckta intresse för gamla hus har linoljefärgen börjat förekomma igen, även om den inte är vanlig. En nackdel med linoljefärg är att många fabrikat innehåller lacknafta eller andra miljö- och hälsovådliga lösningsmdel. Alkydfärg En färg som är besläktad med linoljefärgen är alkydfärg. I jämförelse ger alkydfärgen ett hårdare och fylligare färgskikt som behåller sin glans längre. Liksom linoljefärgen innehåller alkydfärg lacknafta eller andra lösningsmedel. För att komma ifrån det här har industrin utvecklat färgmaterial som istället spädes med vatten. Den vanligaste vattenburna färgtypen är akrylatfärg som också kallas latex- eller plastfärg. Akrylatfärg Akrylatfärgen bryts inte ner av väder och vind, som är fallet med alkyd eller linoljefärg. Med en akrylatfärg ser fasaden nymålad ut längre. Många tycker att ytan ser onaturlig och plastig ut. Klarlack Klarlack (fernissa) är ett helt transparent och opigmenterat färgmaterial. 14

15 Lasyr och täcklasyr Använder du lasyr kan du se trästrukturen, men förändra dess färg. I princip är lasyr det samma som klarlack, men med en liten tillsats av pigment. Med täcklasyr behåller du träkänslan utan att underlaget lyser igenom. Klarlack och täcklasyr ger inget bra skydd mot solstrålningen. Både färgskiktet och träytan bryts ner snabbare än om fasaden är täckmålad. En laserad yta måste målas ofta om du vill undvika att trät bryts ner och blir fult. Putsfasader När vi talar om putsade ytor i den här texten avses mineralisk kalk- eller kalkcementputs, vilket är det vanligast förekommande. Det finns också moderna organiska fasadisoleringsmaterial. En putsfasad kan färgas antingen genom att målas eller genom att det yttersta putsskiktet är genomfärgat. En fasad med genomfärgad puts har nackdelen att putslagningar lätt syns och att man då oftast tvingas måla om hela fasaden. Kalkfärg Traditionell kalkfärg blandas till på plats av släckt kalk, vatten och pigment. Det är ett billigt färgmaterial som är svårt att måla med. Det krävs en skicklig hantverkare och ett underlag helst av ren kalkputs för att få ett bra resultat när man målar med kalkfärg. Färgen ger ett svagt färgskikt som färgar av sig vid beröring. Idag finns också modern fabrikstillverkad kalkfärg. Kalkcementfärg När du har en hårdare kalkcementputs som underlag kan du använda kalkcementfärg. Med den färgen blir ytskiktet hårdare och beständigare än om du använder kalkfärg. Det synliga resultatet blir dock i stort sett detsamma. Silikatfärg En silikatfärg lämpar sig bäst för kalkcementputser och betong. Den ger en yta som är hård och beständig men ändå lika fuktgenomsläpplig som kalk- och kalkcementfärg. Till utseendet ger den en yta som liknar en yta målad med kalkfärg. Ren silikatfärg kan inte förvaras färdigblandad på burk utan att stelna, utan måste levereras i två komponenter bindemedlet kalivattenglas och pigment/ fyllnadsmedel. I många av dagens silikatfärger finns tillsatser av akrylat. På det sättet har man fått fram ett färgmaterial som kan förvaras färdigblandat på en burk. Tyvärr saknar de här färgmaterialen lystern och kulörskiftningarna som är karaktäristiska för de rent mineraliska färgmaterialen kalkfärg, kalkcementfärg och silikatfärg. Silikonharts De vanligaste organiska färgmaterialen för putsfasader har bindemedel av akrylat eller silikonharts. Alla moderna organiska putsfärger ger fasader som så gott som helt saknar färgskiftningar. Även om färgen uppges vara matt är den sällan lika matt som en mineralisk putsfärg, utan ger ett dött och plastigt intryck. Färgen behåller dock sin kulör och blankhet länge. När skador börjar uppträda på den här typen av färg sker det i form av sprickor, krackeleringar, resningar och flagad färg. Den typen av skador får du inte på putsfasader som målats med kalk-, kalkcement- eller silikatfärg. 15

16 TÄNK EFTER! Ett hus karaktär utgörs av sin form, storlek, material och kulörer. Gör man omfattande förändringar i en av dessa komponenter, påverkar man husets kulturhitoriska värden. Om det dessutom inte är bara en utan fler som gör omfattande förändringar på sina gamla hus enligt de nya tendenserna, påverkar man även stadens identitet, och våra framtida generationer kommer att leva ett historielöst liv. Vad finns för identitet i ett samhälle som inte äger sin egen historia? Bevarandet av äldre byggnader är lika viktigt som att bygga upp vår egen arkitektoniska historia. På samma sätt är det betydelsefullt att de färgerna som vi väljer till de husen vi bygger idag är representativa av vår tid. Färgerna är till huset lika viktiga som dess storlek, form och material. En bra anledning för att måla det med varsamhet och respekt. Det vore förödande om dessa förlorade sin karaktär Värt att tänka inför färgsättning av ditt hus! Informera dig om hur man går till väga när du ska måla om ditt hus utvändigt och anlita gärna duktiga hantverkare. Du och din stad kommer att känna er stolta över resultatet. 16

17 REKOMMENDATIONER OCH TIPS När det är dags för fasadmålning tar man ställning till att antingen måla om sitt hus med befintliga kulörer eller byta om kostym på det helt och hålet. Vill du helst att ditt hus ska få helt nya kulörer kan du börja med att undersöka lite av dess historia. Gamla foto/tavlor eller äldre släktingar/grannar kan ge dig referenser om husets kulörer i gångna tider. Det kan hända att dessa kulörer ingick i en annan färgskala som du ändå tycker är intressant och vill därför återställa den. Ett annat sätt att gå tillbaka i tiden är genom att skrapa fram gamla färglager med sandpapper eller med en skalpell, väldigt försiktigt. Det kallas för att göra en färgtrappa. Om huset är målat med linoljefärg rekommenderas att stryka lite ren linolja på en liten yta av fasaden innan man sätter igång med skrapningen. Färgen får tillbaka sin glans; under åren har den fått smuts och sol, varför man ser något nu som inte stämmer med färgens ursprungliga egenskaper. Om du bestämmer dig för att färgsätta ditt hus med de befintliga färgerna eller de framskrapade kan man göra en analys på dessa genom att ta ett färgprov och skicka det till ett laboratorium. Du får tillbaka ett ganska exakt resultat. Ett alternativ till att göra en sådan färganalys är att använda sig av en NCS-karta (1). De kulörerna som i den finns kan man jämföra med de kulörerna som du har framför dig. Hittar man en liknande färg, kan man gå till färgaffären och köpa exempelvis 3 olika nyanser av denna och prova de på plats. Om du inte får fram några färger genom att skrapa de olika skikten, eller om du helt enkelt vill färgsätta dina fasader på ett helt nytt sätt, kommer du säkert att hitta vackra kulörer som passar ditt hus med dess arkitektoniska stil. Husens färger är inte heliga. Det som är heligt är husens karaktär och dess påverkan i det historiska sammanhanget de befinner sig i. 17

18 Provmåla alltid direkt på fasaden! Stryk den önskade färgen i minst 3 olika nyanser på minst 1m² för varje. Ställ dig sedan några meter ifrån huset och betrakta det tills du kommer fram till vilken av de tre nyanserna som passar bäst på ditt hus. Det räcker inte med de tryckta färgproverna som du får i affären. Den kulören du ser på pappret kommer alltid att upplevas på ett annat sätt i verkligheten. Pappret är litet, huset är stort. Stora färgade ytor återger en mycket ljusare nyans än små ytor. Vid val av ljusa kulörer är risken stor för att huset kan upplevas som lysande på avstånd. Det är även viktigt att tänka på kulören på taket. I vissa fall syns det knappt, i andra fall kan det utgöra upp till hälften av den totala ytan på huset som man ser från gatan. (Se exempel i bilderna till höger) Kom ihåg, dessutom, att du inte bor ensam på din gata, att ditt hus är en beståndsdel i den helheten som i detta fall är stadsrummet, och att det vore synd att förstöra det genom att misslyckas med ommålning av sitt hus. Att de nya kulörerna ska passa in i den miljön som huset befinner sig i är lika viktigt som att välja rätt fasadkulör för att undvika att husets historiska värden går förlorade. Fotomontage. Villa på Husargatan 18

19 Riksantikvarieämbetet i samarbete med NCS Colour AB har tagit fram ett urval av traditionella färger för linoljefärg. Dessa färger kallas för kulturkulörer och kan vara av stor nytta när du ska måla om ditt gamla hus. Nuförtiden har alla färgtillverkare någon typ av bildredigeringsprogram för att färgsätta hus. Ett foto om huset läggs upp i programmet och målas sedan med de önskade kulörerna. Detta verktyg hjälper den som vill måla sitt hus att få en idé om hur detta kommer att se ut med de färgerna som denne har tänkt sig använda. Men var försiktig! Även om den perfekta kombinationen skulle framträda kan kulörerna visa sig vara en hel annan sak i verkligheten. Kontorshus vid Mejerigatan Fasader Dörr Fönster Andra snickerier (1) NCS - Natural Colour System är ett logiskt färgbeteckningssystem som bygger på hur människan uppfattar färg. Varje färg kan beskrivas med dess grad av likhet till elementarfärgerna gul, röd, blå, grön, vit och svart; färger som i sin renaste form inte kan liknas vid någon annan färg. Natural Colour System utvecklades genom 15 års omfattande forskning med målet att skapa ett visuellt orienterat färgsystem. Idag tillämpas färgsystemet av allt från färgstyrning i produktutveckling och att säkerställa noggranheten i målarfärg- Fasader Fönster produktion, till färgdesign i arkitektur och inredning. Ur Flerbostadshus på Österlånggatan Dörr Foder 19

20 VAD SÄGER LAGEN? Plan- och bygglagen 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Byggnadsverks utformning 1 En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Förbud mot förvanskning 13 En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Underhåll och varsamhet 14 Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. Bygglov 2 Det krävs bygglov för 1. nybyggnad, 2. tillbyggnad, och 3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. 5 För en och två bostadshus krävs bygglov för att bytta färg (endast när åtgärden väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär) Kv. Kompaniet, Beväringsgatan 20

21 EKSJÖ KOMMUNS RIKTLINJER RÅDGIVNING Enligt lagen krävs det bygglov för byte av färg, fasadbeklädnad, taktäckningsmaterial eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Dock vill Eksjö kommun underlätta för dig som bryr dig om ditt kulturarv genom att inte kräva bygglov om du i första hand vänder dig till den här myndigheten eller till Länsstyrelsen för överenskommelse om de förut angivna ändringarna. Länsstyrelsen i Jönköping och Eksjö kommun är tillgängliga för den som behöver vägledning inför ommålning av kulturhistoriska byggnader. På kommunen kan du kontakta Samhällsbyggnadssektorn. Lokala kunniga hantverkare kommer man åt genom Qvarnarps byggnadsvårdsförening. Lilla Torget 21

22 INFORMATIONSKÄLLOR Litteratur NCS Colour Akademy, Exteriör färgsättning, kurslitteratur, 2013 Byggnadskultur 1/08, diverse artiklar om färgsättning av svenska hus, 2008 Byggnadens särdrag, en stilhistorisk handbok. Boverket, 1995 Fridell Anter Karin, Enberg Kristina, Utvändig färgsättning, Byggforskningsrådet, 1997 Björk, Nordling, Reppen, Så byggdes villan, Formas, 2009 Byggnadsmåleri med traditionella färgtyper, Riksantikvarieämbetet, 1999 Färgsättningsprogram med antikvarisk analys, Falköping kommun, 2011 Mariann Syllner-Gustafsson, Rätt sparat- rätt bevarat! Eksjö kommun, 1985 Hemsidor Målning utomhus på trä Lagar och stöd UTOMHUS/Husstilar-291.html Bildregistret Alla foton som i denna guide används är tagna av författaren om inget annat anges. Karin Fridell Anter, Åke Svedmyr, Färgen på huset, Formas, 2003 Bevare mig väl! Eksjö kummun,

23 Underskatta inte ditt hus! Alla hus har historiska värden. Om det är från 1750, 1920, 1970 eller 2010 spelar inte någon roll. De husen som våra förfäder byggde för 300 eller 30 år sedan är vårt kulturarv idag. Det vi bygger idag, blir de nästkommande generationernas kulturarv. I tjänsten, Lucia Botero, arkitekt Eksjö kommun Bild: Lennart Grandelius