Mark- och miljööverdomstolen, 2014-M 6674

Transkript

1 Mark- och miljööverdomstolen, 2014-M 6674 SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning M Rotel Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Statens va nämnds beslut , BVa 55, i mål nr Va 135/11, se bilaga A KLAGANDE Göran Lagerstedt Fatburs Brunnsgata 15 Lgh Stockholm MOTPART Kristianstads kommun Kristianstad Ombud: chefsjuristen Charlotta Mjellander Samma adress SAKEN Anläggningsavgift HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten avslår överklagandet. YRKANDEN I HOVRÄTTEN Göran Lagerstedt har överklagat Va nämndens beslut såvitt avser hans yrkanden under punkterna a) och b) och sålunda yrkat att hovrätten ska fastställa dels att kommunen inte får ta ut tomtyteavgift för ytor som överstiger 800 kvadratmeter, dels att kommunens senaste höjning av anläggningstaxa i förhållande till föregående taxa är oskälig. Kristianstads kommun (kommunen) har bestritt ändring. UTVECKLING AV TALAN I HOVRÄTTEN Göran Lagerstedt har hänvisat till vad han anfört hos Va nämnden. Han har tillagt i huvudsak följande. Hans fastighet Yngsjö 13:72 är belägen i Östra Äspet och inte i Östra Sand som anges i Va nämndens beslut. Va nämnden har gjort en felaktig kalkyl vad avser tomtyteavgiftens andel av anläggningsavgiften. Nämnden inkluderar moms för anläggningsavgiften men inte för tomtyteavgiften. Med nämndens beräkning utgör tomtyteavgiften ca 25 procent av anläggningsavgiften. En korrekt beräkning ger att tomtyteavgiften utgör ca 31 procent av anläggningsavgiften, för en fastighet i ett område som inte har dagvattenavlopp. Dagvattenavlopp behövs inte i det aktuella området. Höjningen av anläggningsavgiften från år 2009 till 2011 uppgår till ca 78 procent. Höjningen är mycket stor i såväl procent som i kronor räknat. En höjning om 78 procent på två år kan inte anses vara måttlig. Kommunen har hänvisat till vad den anfört hos Va nämnden. Kommunen har tillagt i huvudsak följande. Tomtyteavgiftens storlek i förhållande till hela anläggningsavgiften är, oavsett om Va nämndens beräkning är korrekt utförd eller inte utifrån beaktande av mervärdesskatt, i överensstämmelse med praxis. Tomtyteavgiften begränsas av att den inte får överstiga övriga i taxans beräkning ingående parametrar. Taxans tillämpning innebär vid korrigering för mervärdesskatten att, som Göran Lagerstedt uppger, tomtyteavgiften 1/8

2 uppgår till ca 31 procent och inte cirka 25 procent. Tomtyteavgiftens relativa betydelse vid taxans bestämmande är fortfarande mindre än hälften. Av praxis framgår att tomtytan inte får bilda underlag för större delen av anläggningsavgiften (R 1985 ref 2:66). Kammarrätten i Göteborg har vid laglighetsprövning funnit att kommunens taxa är förenlig med praxis (mål ). Tomtyteavgiften är inte relaterad specifikt till det område som Göran Lagerstedts fastighet är belägen i utan omfattar hela verksamhetsområdet. Avgiftsuttagets fördelning innebär att kostnaderna slås ut på hela verksamhetsområdet och de varierande förhållanden som föreligger. Debitering av avgift för dagvatten är inte aktuellt för Göran Lagerstedts fastighet. Taxans höjning motsvarar cirka 78 procent under en tid av 2 år, 3 månader och 15 dagar. Av den praxis som Va nämnden redogör för kan konstateras, att en höjning under 1 år på 121 procent strider mot skälig och rättvis fördelning men att en höjning under ca 2,5 års tid, från kr till kr, 100 procent, överensstämmer med lagstiftningen. Beaktande av höjningen i absoluta tal, 33 procent, förändrar inte taxehöjningens lagenlighet. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling med stöd av 21 andra stycket lagen (1976:839) om Statens va nämnd och 50 kap. 13 andra stycket 2 rättegångsbalken. Hovrätten konstaterar, såsom både Göran Lagerstedt och kommunen anfört, att tomtyteavgiften rätteligen uppgår till ca 31 procent av hela anläggningsavgiften för den berörda fastigheten. Även med beaktande av detta, föranleder det som förekommit här inte hovrätten att göra någon annan bedömning än den Va nämnden har gjort. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Vibeke Sylten och Peder Munck, referent, samt tekniska rådet Dag Ygland. Föredragande har varit Ulrika Agerskans. STATENS VA NÄMND BESLUT BVa Va 135/11 Stockholm SÖKANDE Göran Lagerstedt Fatburs Brunnsgata Stockholm MOTPART Kristianstads kommun Kristianstad Ombud: Chefsjuristen Charlotta Mjellander Adress som ovan SAKEN Anläggningsavgift m.m. VA NÄMNDENS AVGÖRANDE Va nämnden lämnar Göran Lagerstedts talan utan bifall. 2/8

3 BAKGRUND, YRKANDEN M.M. Göran Lagerstedt äger fastigheten Kristianstad Yngsjö 13:72. Den ligger inom verksamhetsområdet för Kristianstad kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning. Kommunen har, med hänvisning till en i maj 2011 antagen va taxa, i november 2011 debiterat honom vaavgifter i enlighet med ett i målet ingivet avgiftsbeslut (se beslutsbilaga 1). Göran Lagerstedt har yrkat att a) Va nämnden ska fastställa att kommunen inte får ta ut tomtyteavgift för ytor som överstiger 800 kvadratmeter, b) Va nämnden ska fastställa att kommunens senaste höjning av anläggningstaxa i förhållande till föregående taxa är oskälig, c) Va nämnden ska fastställa att kommunen ska svara för framdragning och anslutning av el till kommunens pump, d) anläggningsavgiften ska nedsättas med ett belopp som motsvarar halva entreprenadkostnaden fördelat på fastigheterna i området med hänsyn till fiberkablarna som grävs samtidigt med anläggningen, e) anläggningsavgiften ska fördelas på 3 år och att f) Va nämnden ska fastställa att han inte ska betala fasta brukningsavgifter till kommunen. Kommunen har bestritt samtliga yrkanden. En del fastighetsägare överklagade kommunfullmäktiges beslut i maj 2011 om va taxa. Va nämnden har avvaktat förvaltningsdomstolens, kammarrättens och slutligen Högsta förvaltningsdomstolens beslut. Prövningen innebar att kommunfullmäktiges beslut kom att stå fast. Va nämnden har hållit en förberedande förhandling och sedan partema fått tillfälle att skriftligen slutföra sin talan avgjort målet på handlingarna. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Kommunen Fastigheten är belägen inom Östra Sand. Området är ett av flera utmed kusten i Kristianstads kommun som ursprungligen användes för fritidsändamål men där permanentboende blivit alltmer dominerande. Ur miljösynpunkt har det under lång tid otvetydigt varit nödvändigt att se över va frågorna. Minireningsverk och andra småskaliga lösningar är inte tillräckligt effektiva. Infiltration av avloppsvatten kan medföra beaktansvärd negativ inverkan på vattenförhållandena. Sedan lång tid tillbaka har det funnits en övergripande plan, "kustplanen", som innebär att hela kuststräckan ska inordnas i det allmänna verksamhetsområdet, däribland Östra Sand. I Kommunfullmäktiges beslut den 12 maj inordnades bland annat Östra sand i kommunens allmänna spillvattenanläggning. Den tidigare taxan för anläggningsavgifter grundades huvudsakligen på den kostnadsnivå som var hänförlig till nya obebyggda områden. Den nu gällande konstruktion av anläggningstaxa följer Svenskt vattens basförslag såvitt avser ett antal parametrar. Kostnadsfördelningen mellan vatten, spillvatten och dagvatten har däremot anpassats till verkliga förhållanden beroende på att cirka 60 procent av de anslutande fastigheterna endast ska ha en nyttighet och taxans kostnadsfördelning mellan nyttigheter bör återge detta. Om anpassning inte görs i kostnadsfördelningen mellan nyttigheterna kommer de som ansluter till två eller tre nyttigheter tvingas ta en större del av kostnaderna än vad som är skäligt. Effekten vid oförändrad kostnadsfördelning skulle ha blivit att taxan skulle ha höjts med 83 % för att finansiera de planerade investeringskostnaderna. Inledningsvis diskuterades särtaxa. Men det visade sig, med hänsyn till det stora antalet fastigheter som skulle komma att omfattas av särtaxan inom verksamhetsområdet att särförhållande enligt vattentjänstlagen inte kan anses föreligga. Kommunen anlitade WSP för utredning av den nya anläggningstaxan. WSP föreslog en stegvis höjning av anläggningstaxan för bostadsfastigheter för att undvika att fastigheter med stora tomter som ansluter till endast spillvattennyttighet får en alltför kraftig höjning av anslutningsavgiften i ett steg. Efter politisk behandling erhöll WSP ytterligare uppdrag att utreda konsekvenserna av en anläggningstaxa där tomtyteavgiften uppgick till fast pris för tomter upp till och med m2 och därefter rörligt pris per m2 för större tomter. WSP konstaterar, att angivna förutsättningar med hög fast tomtyteavgift kan vara missgynnande mot de fastigheter som finns inom intervallet med konsekvenser att många mindre fastigheter, får betala procentuellt mer än stora fastigheter för ledningsnätet. Risk föreligger att kostnaderna inte fördelas rättvist och skäligt enligt vattentjänstlagens bestämmelser. Med WSP:s utredningar som underlag beslutade kommunfullmäktige om va taxa för att tillämpas från och med Enligt fullmäktiges beslut ska kostnaderna ses över under 2012 vilket kan medföra att taxan revideras. BVa 24/08 (Kiruna kommun) är inte tillämpligt på kommunens taxa. 3/8

4 Av vattentjänstlagen framgår följande beträffande fördelning av va taxa mellan de avgiftsskyldiga. Det totala avgiftsuttaget ska som huvudregel bestämmas så att kostnaderna fördelas enligt vad som är skäligt och rättvist enligt 31 vattentjänstlagen. Fördelningen av det totala avgiftsunderlaget mellan fastigheterna ska ske med hänsyn till den huvudsakliga nytta som varje fastighet har av anläggningen medan kostnaden för varje särskild fastighets anslutning endast undantagsvis ska beaktas vid fördelning fastigheterna emellan. De totala nödvändiga kostnaderna ska fördelas enligt basförslagets parametrar med de begränsningar som följer av aktuella bestämmelser i vattentjänstlagen som är relevanta. I praxis har godtagits att vid anläggningsavgiftens bestämmande hänsyn också får tas till tomtytan generellt inom anläggningens hela verksamhetsområde. Dock får inte tomtytan tilläggas så stor vikt att den för vissa fastigheter bildar underlag för större delen av anläggningsavgiften. Svenskt vatten (tidigare Svenska vatten och avloppsverksföreningen) har under årens lopp med hänsyn till avgöranden i Va nämnden och praxis i övrigt utarbetat förslag på konstruktion av taxa där kostnader balanseras med nytta. Anläggningskostnaden för områden med generellt större fastigheter är som regel högre än för områden med små fastigheter. Inom verksamhetsområdet finns större tomter med längre ledningar vilket utgör en del i att fördela kostnaderna rättvist och skäligt. Kommunen har inte fastställt taxan utifrån någon "normal tomt" utan har en taxa som upp till m2 beräknas utifrån samma beräkningsgrund. Avgiften tas ut oavsett hur fastigheten är belägen i förhållande till ledningarna. Tomtytan är ett sätt att kombinera kostnad och nytta. I Svenskt vattens förslag används beräkning utifrån en Typhus A fastighet som definieras som en enfamiljsvilla med en tomt på 800 m2 med nyttigheterna vatten, spill och dagvatten. Typhus A utgör utgångspunkt vid beräkning av kostnader vid nyanläggande. Tillåten byggarea uppgår i dag till 70 m2 och denna är tänkt att kunna öka till 140 m men ett lagakraftvunnet beslut om utökad byggyta föreligger inte. Byggarean har dock inte någon betydelse eftersom lägenhetsavgiften för enbostadshus är densamma oavsett storleken. Tomternas yta har inte någon betydelse för dagvattenavgifterna. De topografiska förhållandena i området med dess lågt belägna bebyggelse med översvämningsrisker, vilka kan antas tillta i framtiden, kräver LTA lösning (Lätt Tryck Avlopp). Olika typer av material (markförhållanden såsom sand och morän) ingår i den totala kostnadskalkylen samt att i stort sett hela kusten består av denna typ av mark. Fastighetsägaren svarar för framdragning av kabel till LTA enheten eller automatskåp samt ansvar för anslutning till husets elcentral. Med detta följer kostnaden för elförsörjning. Kommunen har i gällande AB VA direkt återgett Svenskt Vattens förslag till bestämmelse (punkt 15 s. 6 i AB VA). Bestämmelsen innebär att fastighetsägaren bekostar erforderliga anordningar för att sammankoppla enheten med installationen i övrigt. Det förhållandet att det inte inom hela verksamhetsområdet krävs LT A system strider varken mot vattentjänstlagens bestämmelser om skälig och rättvis fördelning eller, i den mån kommunallagen är tillämplig, likställighetsprincipen. Behovet av vattentjänster prövas på objektiva grunder. Inledningsvis har redogjorts för bakgrunden till utbyggnaden. Även om fastighetsägare inte använder anläggningen eller endast utnyttjar den i begränsad omfattning, exempelvis på grund av att godkänd anläggning för brukande finns, har fastighetsägaren nytta av anläggningen redan genom att denna står till förfogande närhelst behov uppstår. Dimensioneringen av den aktuella anläggningen har varit nödvändig för att tillgodose behovet. Skäl att minska de årliga avgifterna föreligger inte. Kommunen gör inte någon besparing om fastighetsägare inte använder anläggningen eftersom kostnaderna för denna huvudsakligen består av fasta kostnader i samband med utbyggnaden. I praxis har godtagits att en relativt stor del av brukningsavgiften tas ut i form av fast avgift. Fast årlig avgift avses täcka kostnader för bl.a. planering, abonnentregister, debitering. Storleken på kommunens fasta avgift följer Svenskt Vattens utarbetade normaltaxa. Av 24 vattentjänstlagen framgår, att avgifter, om vissa förutsättningar är uppfyllda ska betalas för fastigheter när va förhållande är upprättat mellan parterna, dvs. när förbindelsepunkt är anvisad är fastighetsägare skyldig att betala brukningsavgifter efter de grunder som huvudmannen bestämmer och meddelar i va taxa. Bebyggda och obebyggda fastigheter ska behandlas på samma villkor med bl.a. behovsprövning på objektiva grunder. Det är mot bakgrund av denna bestämmelse som fast brukningsavgift debiteras för bebyggda fastigheter. Sammanfattningsvis hävdar kommunen att gällande taxa följer vattentjänstlagens bestämmelser. Göran Lagerstedt a) Det förslag som kommunen kom ut med vad gäller beräkningen och avgifterna för att anlägga nya avloppsavledningar var att kommunen inte skulle ta en högre avgift för större fastigheter. Kommunen uppgav att avgift skulle tas ut för högst 800 m2 även om fastigheten var större än 800 kvadratmeter, men kommunen har därefter ändrat sig i frågan. Vidare har kommunen inte bevisat att kostnaden ökar med tomtstorleken. Avgiften ska vara skälig och rättvis. Tomtema måste vara minimum ca m2 i fastighetens område för att bibehålla karaktären och av miljöskäl. Dagvatten saknas och kommer inte att införas. Skäl saknas för en tomtyteavgift. 4/8

5 b) Taxan som kommunen ändrade under maj 2011 är avsevärt högre än den tidigare gällande taxan. Höjningen är oskälig i enlighet med 31 vattentjänstlagen. Två stora taxehöjningar under kort tid är inte skäligt. Kommunens val av teknik medför dessutom extra kostnader för fastighetsägare utöver kommunens avgift. Tekniken finns inte i andra områden med samma anläggningsavgift. c) Det är orimligt och oskäligt att han ska betala för elledningarna som dras fram till kommunens anläggning. Ledningsdragningen blir meter. Han har beräknat att nedgrävningen av elkabeln och anslutningen till elskåpet kostar mellan kr och detta ska kommunen stå för. d) I samband med att kommunen bygger den nya anläggningen har plats upplåtits till fibernätet som byggs av det kommunala bolaget. Kostnaderna ska fördelas och kreditering bör ske för anläggningen av fibernätet. Den kreditering som har skett anser han vara liten. Fastighetsägarna ska inte stå för denna kostnad. Kostnadsfördelning mellan bredband och VA som kommunen har redovisat kan inte vara rimlig. Entreprenadkostnaden är normalt en dominerande post. Kommunen bör lämna en fullständig redovisning hur kostnaderna har fördelats i projektet. e) Anläggningsavgiften bör fördelas under tre år eftersom många kommuner agerar på så vis, vilket underlättar för fritidshusägarna att kunna betala avgiften. Bedömningen bör inte baseras på fastighetens taxeringsvärde. Alla har inte råd att betala så stora belopp på en gång. Han åberopar inga andra omständigheter än följande. Anläggningsavgiftens storlek är på en nivå som kan betraktas "konsumtionskredit". Något större problem att få ett inköp av t.ex. bil, hemmabioanläggning etc. uppdelat på fem år till låg kostnad är inget problem på marknaden. Uppdelning beviljas i princip momentant efter en snabb kreditupplysning. Säkerhet krävs inte. Han har svårt att se kommunens problem med att bevilja uppdelning av anläggningsavgiften på tre år. Kreditrisken är försumbar. Den utrustning (pump etc.) som ska placeras på hans tomt är han dessutom inte ens ägare till. Det är kommunens egendom. Ett alternativ till att få anläggningsavgiften uppdelad tre år är för honom att ta upp ett banklån eller sälja aktiefonder. Dessa alternativ är ogynnsamma ekonomiskt vid belopp av denna storlek och skulle heller aldrig komma ifråga vid avbetalningsköp i denna storlek på marknaden. En delbetalning om la har redan genomförts. Vid utbyggnad och tvångsanslutning av vatten och VA i befintliga fritidshusområden bör en kommun tillåta en fördelning av anläggningsavgiften på flera år. Detta är också möjligt enligt vattentjänstlagen. I många fall används fritidshusen bara 4 8 veckor per år. Husen är ofta små och enkla. Hans hus är ca 40 m stort och han har en friggebod om ca 10 m2. Det underlättar för fastighetsägaren om avgiften fördelas på flera år. Om avgiften fördelas på flera år innebär inte detta att alla fastighetsägare inte skulle behandlas lika. Det finns kommuner i t.ex. Stockholmsområdet som tillämpar denna princip. Kommunen har inte angivit skälen för att inte tillåta flera års fördelning av avgiften. Vid ny exploatering och nybyggnad av områden är det givetvis svårare att argumentera för flera års fördelning av avgiften. f) Vad gäller årliga fasta avgifter för bl.a. administration i det fall fastigheten inte fysiskt anslutits till VA anser han att då fastigheten inte ansluts bör kostnaderna vara lägre. Ur miljösynpunkt bör fasta kostnader vara låga och förbrukningsavgifter höga i ett VA system. De fasta avgifterna är inte skäliga i det fall inkoppling inte sker. Om fastigheten inte inkopplas behövs ingen eller mycket minimal administration och underhåll. KOMMUNEN har om respektive yrkande framhållit bl.a. följande. a) Kommunens tomtyteavgift utgår från 0 kvadratmeter till m med en begränsningsregel i va taxan 5.3. Det vill säga att fastigheter som är upp till m2 får betala för varje m2 oavsett om fastigheten är 800 m2 eller m2. b) 2011 års taxa antogs av kornmunfullmäktige den 31 maj 2011 och började gälla från den 15 juli Om man hade tillämpat gamla taxan för Göran Lagerstedts fastighet hade anläggningsavgiften blivit kr inklusive mervärdesskatt. Med ändringen av taxan blev nu anläggningsavgiften kr inklusive mervärdesskatt. Kommunen anser inte att det är en avsevärd höjning av taxan. c) Kommunen har för närvarande inte någon uppfattning angående kostnaden för elanslutningen från Göran Lagerstedts fastighet till anläggningen. Elskåpets placering är ca 20 meter från huset. d) C4 statsnät har av kommunen debiterats för sin del av de gemensamma kostnaderna. Dessa kostnader och fördelningen framgår av bilagd redovisning (beslutsbilaga 2) och posterna CBB.32 jordschakt, CEC.32 kringfyllning, YCE.12 underlag rel.handling, DGB.11 återställande väg, BSB.32 korsande kablar 20 % av totala och rötter i schackt 20 % av det totala. Vidare har kommunen debiterat de för C4 statsnät specifika kostnader som redovisas på raden 1 2 (posterna NCC och ÄTA). Efter tillägg av samordningskostnader har kommunen fakturerat ca kr. e) Kommunen följer vattentjänstlagen i första hand och kommunen utgår från att alla fastighetsägare ska behandlas lika. Kommunen anser inte att Göran Lagerstedt har angivit några bärande skäl att dela upp betalningen av anläggningsavgiften. f) Fast årlig avgift avses täcka kostnader för bl.a. planering, abonnentregister, debitering. Storleken på kommunens fasta avgift följer Svenskt Vattens utarbetade normaltaxa. 5/8

6 VA NÄMNDENS SKÄL Enligt 31 första stycket lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, vattentjänstlagen, ska avgifterna bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Bestämmelsen motsvarar vad som fram till den 1 januari 2007 gällde enligt 26 lagen om allmänna vatten och avloppsanläggningar (1970:244), va lagen. Va nämnden gör följande bedömningar. Tomtyteavgift (yrkande a) Att anläggningsavgiftens storlek påverkas av fastighetens areal är vedertaget. Den del som påverkas av ytan får emellertid inte bli den dominerande delen. I praxis (BVa 4/12) har fastslagits att denna avgiftsparameter normalt inte får överstiga summan av de övriga avgiftsparametrarna i anläggningsavgiften. Utdrag ur Kristianstad kommuns nu aktuella va taxor (år 2009 resp. 2011) har fogats till detta beslut (beslutsbilagorna 3 4 ). Enligt p. 5.1 i 2011 års taxa, som tillämpas sedan den 15 juni 2011, utgörs anläggningsavgiften per fastighet av summan av servis, förbindelsepunkts, tomtyte, lägenhets och, i förekommande fall en dagvattenavgift. I p. 5.3 regleras tomtyteavgiftens storlek i förhållande till övriga avgiftsparametrar så att den yta som kan debiteras är högst m2. Tomtyteavgiften får enligt samma bestämmelse inte heller överstiga summan av de övriga parametrarna. En tillämpning av kommunens taxa i detta fall innebär att tomtyteavgiftens relativa betydelse blir betydligt mindre än hälften (drygt / kr), jfr beslutsbilaga 1. Debiteringen av tomtyteavgift får anses vara förenlig med vattentjänstlagens reglering. Taxehöjning (yrkande b) Parterna är ense om att 2011 års taxa jämfört med 2009 års taxa innebar en höjning för Göran Lagerstedts del med kr ( kr./ kr) inklusive mervärdesskatt. Höjningen motsvarar ca 78 % för tiden mellan den 1 april 2009 då den tidigare taxan trädde i kraft och den 15 juli 2011 då det årets taxa trädde i kraft. Frågan är då om en höjning på 78 % över en tid om drygt två år är förenlig med vattentjänstlagens reglering. Kommunen har bl.a. redovisat att kostnadsfördelningen har anpassats till att en stor del (60 procent) av de anslutande endast har en av nyttigheterna vatten, spillvatten och dagvatten. Vad gäller storleken av höjningen beaktar nämnden följande. Va utredningen uttalade på sin tid (se SOU 1967:65 s 74) att höjningar av engångsavgiften bör vara måttliga. Detta refereras visserligen i va lagspropositionen (se prop. 118:1970 s 106) men berörs inte vidare inte heller av Lagrådet eller vid riksdagens behandling av lagförslaget. Frågan regleras numera i 31 vattentjänstlagen. Någon ändring av förutsättningarna för prövningen i förhållandena till vad som gällde enligt va lagen har inte avsetts i förarbetena till vattentjänstlagen (prop. 2005/06:78 s. 145, bet. BoU8 och rskr. 213). Det saknas vägledande motivuttalanden i frågan. Skäligheten i sig i höjda anläggningsavgifter har prövats mot 26 va lagen i några avgöranden. Plöjningar som har varit högst påtagliga har accepterats av Va nämnden och dess överinstans. I Vattenöverdomstolens dom, DT 5/73, godtogs mellan taxorna för åren 1967 och 1970 en höjning med mellan och kr vilket innebar en nära nog fördubblad avgift för anslutning till avloppsanläggningen. Domstolen fann att höjningen inte kunde anses vara så betydande att den skillnad i avgift som uppkom mellan likartade fastigheter vid tillämpning av å ena sidan 1967 års taxa och å andra sidan 1970 års taxa kunde anses strida mot grundsatserna i års va lag. I Va nämndens avgörande B Va 61/78 betecknades en taxehöjning om kr, varigenom engångsavgifterna fördubblades mellan 1 januari 1975 och den 1 juli 1977, som "kraftig" men inte i och för sig oförenlig med va lagen. Från vattentjänstlagens tid kan nämnas att Va nämnden i ett avgörande från 2008 fann att en taxeenlig avgiftshöjning för anläggningsavgift på 121 procent (drygt kr) mellan två intilliggande år vid anslutning av fastighet stred mot kravet på en skälig och rättvis avgiftsfördelning. Skälig avgift ansågs inte heller kunna bestämmas av Va nämnden. (Se Va nämndens beslut den 15 april 2008, BVa 24 samt Miljööverdomstolens dom den 19 augusti 2009 i mål M varigenom domstolen på talan av huvudmannen fastställde nämndens avgörande.) I ett avgörande från den 2 april 2013 godtog nämnden höjningar som för prövningsfastigheten motsvarade ca 30 procent mellan första halvåret 2009 och 2010 och 50 procent mellan åren 2007 och I nämndens avgörande den 11 februari 2014 godtog nämnden en höjning med 50 procent på tre år. (Se Va nämndens beslut BVa 24/13 i mål nr Va 92/11 och BVa 14/14 i mål nr Va 63/13.) I förhållande till 2008 års avgörande så är den nu aktuella höjningen lägre och den görs över en betydligt längre tidsperiod. I absoluta tal är det redan utan beaktande av penningvärdesförsämringen en stor skillnad mellan höjningsbeloppen (ca kr resp kr). I relativa tal är det 78 i stället för 121 procent. 6/8

7 Vid en jämförelse med 1978 års avgörande kan det konstateras att höjningen görs över ungefär lika lång tid och att den i relativa tal är något mindre. Samtidigt kan höjningen i absoluta tal (och med beaktande av penningvärdesförändringar) uppskattas vara drygt 33 procentenheter större. Den av kommunen beslutade höjningen av anläggningsavgiften måste visserligen betraktas som kraftig men den kan dock inte anses i och för sig vara oförenlig med vattentjänstlagen. Framdragning och anslutning av el till kommunens pump (yrkande c) Att fastighetsägare har en skyldighet att svara för elförsörjning av en pumpanordning framgår av 20 andra stycket vattentjänstlagen. En sådan försörjning torde normalt inte kunna utföras utan viss ledningsdragning. Denna varierar i längd och kan även kräva visst grävarbete, allt beroende på förhållandena på de enskilda fastigheterna. Någon skyldighet för huvudmannen att svara för detta föreligger dock inte. Nedsättning av anläggningsavgiften (yrkande d) Kommunens redovisning (se beslutsbilaga 2) tyder på att fördelningen av kostnader på C4 Statsnät har gjorts på ett rimligt sätt och att kommunen på ett korrekt sätt har beaktat att arbeten med anläggande av fiberkablarna har utförts samtidigt. Utredningen i övrigt ger inte stöd för det motsatta förhållandet. Fördelning av anläggnings av giften (yrkande e) Av 36 vattentjänstlagen framgår det att en anläggningsavgift ska fördelas på årliga betalningar under viss tid, längst tio år om 1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter, 2. fastighetsägaren begär att avgiften ska fördelas, och 3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet. Göran Lagerstedt har i huvudsak anfört följande. Anläggningsavgiftens storlek är på en nivå som kan betraktas som "konsumtionskredit". Uppdelning beviljas i princip momentant efter en snabb kreditupplysning. Säkerhet krävs inte. Kreditrisken är försumbar. Den utrustning (pump etc.) som ska placeras på hans tomt är han dessutom inte ens ägare till. Det är kommunens egendom. Ett alternativ till att få anläggningsavgiften uppdelad tre år är för honom att ta upp ett banklån eller sälja aktiefonder. Dessa alternativ är ogynnsamma ekonomiskt vid belopp av denna storlek och skulle heller aldrig komma ifråga vid avbetalningsköp i denna storlek på marknaden. En delbetalning om kr har redan genomförts. De skäl som Göran Lagerstedt har anfört är inte tillräckliga för att motivera fördelning av avgiften i enlighet med 36 vattentjänstlagen. Avgiftsfrihet för fasta brukningsavgifter (yrkande f) Av va taxans 14 framgår det att fast avgift m.m. ska betalas för en bebyggd fastighet. Prövningsfastigheten är bebyggd och faller sålunda in under denna bestämmelse. Kommunens debitering är förenlig med vattentjänstlagens regler. Att fastigheten inte är ansluten förändrar inte nu aktuell avgiftsskyldighet. Sammanfattning Va nämnden anser sammanfattningsvis att Göran Lagerstedts talan på ovan angivna grunder bör lämnas utan bifall. HUR MAN ÖVERKLAGAR Se bilaga 5 På Va nämndens vägnar Lars Olsson Va nämnden: ordföranden Lars Olsson samt ledamöterna Jörgen Hanaeus, Åke Sjögren, Sture Bergström, Bertil Jönsson och Knut 7/8

8 Andrén (enhälligt). 8/8