meddelad i Helsingborg. Åklagare kammaråklagarna Tom Svensson och Ulrika Ekvall Åklagarkammaren i Helsingborg

Transkript

1 DOM Mål nr B meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare kammaråklagarna Tom Svensson och Ulrika Ekvall Åklagarkammaren i Helsingborg 1. Målsägande Amanda Lesnik Gånge-Rolfs Gata Helsingborg Företrädd av åklagaren 2. Ivan Lesnik Köpingevägen Helsingborg Företrädd av åklagaren 3. Simon Lesnik Nytorgsbacken 52 1tr Helsingborg Företrädd av åklagaren 4. Målsägande A Målsägandebiträde: Advokat Karin Falkvall Advokatfirman Sederholm AB Drottninggatan Helsingborg Tilltalad Anton RASMUS Nilsson, Säterigatan Helsingborg Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 712 Konsul Perssons måndag - fredag Helsingborg plats 1 E-post: helsingborgs.tingsratt@dom.se 09:00-15:00

2 DOM B Offentlig försvarare: Advokat Git Juhlin Advokatfirman Juhlin & Partners KB Box Helsingborg DOMSLUT Begångna brott 1. Våldtäkt mot barn Lagrum 6 kap 4 1 st brottsbalken 2. Stöld 8 kap 1 brottsbalken 3. Grov stöld 8 kap 4 brottsbalken Påföljd m.m. Fängelse 1 år 6 månader Skadestånd Rasmus Nilsson ska utge skadestånd till Sekretess Målsägande A med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 28 december 2009 till dess betalning sker. Rasmus Nilsson ska utge skadestånd till Ivan Lesnik med kr. Rasmus Nilsson ska utge skadestånd till Amanda Lesnik med 200 kr. Rasmus Nilsson ska utge skadestånd till Simon Lesnik med 300 kr. Sekretess 1. Sekretess enligt 35 kap 12 offentlighets- och sekretesslagen skall bestå till skydd för målsägande A:s identitet avseende vid förhandling genomgång å nya handlingar och elektronisk uppspelning av förhör och domsbilaga Sekretess enligt 35 kap 13 offentlighets- och sekretesslagen avseende 7- undersökning och rättspsykiatrisk undersökning skall bestå. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Git Juhlin tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 84 kr utlägg och kr mervärdesskatt.

3 DOM B Karin Falkvall tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan och kr mervärdesskatt. Övrigt Målsägande A:s identitet se domsbilaga 1.

4 4 DOM B YRKANDEN M. M. Åklagarens yrkande, se bilaga 2 4. Familjen Lesniks yrkanden framgår av bilaga 4. Målsägande A:s yrkande, se bilaga 5. För misstanke om brotten i bilaga 2 anhölls Rasmus Nilsson den 23 april 2010 och han försattes på fri fot den 26 april, då tingsrätten ogillade åklagarens häktningsyrkande. Åklagarkammaren företräddes inledningsvis av Tom Svensson och vid den fortsatta huvudförhandlingen efter RPU av Ulrika Ekwall DOMSKÄL Skuldfrågorna Åtalet i bilaga 1 (stöld) Rasmus Nilsson har erkänt gärningen. Åklagaren har anfört följande. Den 24 oktober 2009 blev polis kallad till ett hotell i Västerås. Där fanns några anställda vid målsägandebolaget. De hade kommit på Rasmus Nilsson med att ha stulit ett kassaskrin från ett hotellrum. Den anställde som hade hand om skrinet, som innehöll något under kr i kontanter, hade i början på kvällen lämnat rummet och gått ut för att äta middag. När han återvände upptäckte han att skrinet var borta. Rasmus Nilsson misstänktes med en gång och när han blev uppringd sade han att han var på en krog. På Rasmus Nilssons

5 5 DOM B hotellrum återfanns kr och runt om i stan hittades efter Rasmus Nilssons anvisningar kr. Rasmus Nilsson hade på väg från restaurang där han bjöd några personer på champagne gömt de stulna kontanter han bar på sig i bl.a. buskar. Närmare hörd över åtalet har Rasmus Nilsson berättat enligt följande. Han fick ett tillfälligt arbete med att hjälpa Compass-bolaget på en mässa i Helsingborg. När denna var över blev han tillfrågad om han ville följa med till en byggmässa i Västerås. Det förekom kontanthantering vid mässan och han visste att en av företagets anställda hade ett kassaskrin med pengar på sitt hotellrum. Han tog sig in på detta rum och stal kassaskrinet. Han hade lärt känna några killar på mässan och han ville bjuda dem på något. Han träffade dem på en restaurang och han bjöd på champagne. Den del av de stulna pengarna som inte hittades har han och hans far gemensamt betalat tillbaka till Compass-bolaget. Genom erkännandet och den övriga utredningen är åtalet styrkt. Rasmus Nilsson ska dömas för stöld. Åtalet i bilaga 2 (våldtäkt mot barn alternativt sexuellt utnyttjande av barn) med skadestånd Rasmus Nilsson har vidgått att han haft sex med målsägande A. Han har vetat eller haft skälig anledning anta att hon var under 15 år och därför har han bestritt ansvar för brott. Han har bestritt skadeståndsyrkandet. Åklagaren har anfört följande. Den 15 januari 2010 kallades polis till Ramlösa för att ta upp en anmälan om våldtäkt, vilken skulle ha skett den 23 december. Målsäganden A berättade om händelsen på så sätt att Rasmus Nilsson tvingat henne till samlag utomhus. Rasmus Nilsson greps. Han förnekade det han anklagades för men berättade att han den 28 december haft ett frivilligt samlag med målsägande A.

6 6 DOM B Denna erkände att hon ljugit om händelsen den 23 december och medgav att de hade haft samlag den 28 december. Målsäganden A har i huvudsak berättat följande. I mitten av december träffade hon för första gången Rasmus Nilsson. Det var på fritidsgården i Rydebäck. Hon tror att det var en kväll. Hon och Amanda skulle sedan gå hem till Amanda. Rasmus Nilsson följde med dit. Hon, Amanda och Rasmus satt på Amandas rum och pratade. Amanda gick ut för att prata med sin far i vardagsrummet. När hon var borta kysstes och hånglade hon och Rasmus Nilsson. Hon berättade för Rasmus att hon och Rasmus syster gick på samma skola i parallellklasser. På hennes fråga sade Rasmus att han var 19 år. Hon och Amanda följde sedan Rasmus till bussen. Innan de skildes lade Rasmus in sitt telefonnummer i hennes mobil. De sms:ade sedan till varandra. De bestämde att hon skulle komma hem till honom på Ramlösagården den 28 december. Rasmus bor med sina föräldrar i ett radhus där. De satt i Rasmus säng och tittade först på teve. De började hångla. Därefter hade de samlag på så sätt att Rasmus förde in sin penis i hennes vagina. Hon låg på rygg med honom över sig. Hon kan inte minnas om han fick utlösning. Han använde kondom. Före samlaget tog de båda av sig kläderna själva. Hon vill minnas att samlaget avbröts av att någon telefon ringde. Följande avsnitt ur protokoll från polisförhör den 24 februari 2010 har åberopats av åklagaren: När A (namn här borttaget) och Rasmus hade klätt av sig la de sig i sängen. A beskrev att Rasmus låg över A och sedan hade de sex. Med sex menade A att Rasmus tog sin penis i A:s slida. A berättade att detta höll på ca en kvart. A låg på samma sätt hela tiden. Anledningen till att de slutade att ha sex var att någon ringde i Rasmus mobil eller hemtelefon. A berättade att Ramsus fick utlösning då hon kände att det rann när hon sedan gick till bussen. A hade också sagt till A att han kom i A och sa till A att hon kunde gå på toa om hon ville. Då svarade A att hon inte behövde det för att hon inte kände något. A berättade att detta var allt som skedde sexuellt mellan dem och att det förekom inget preventivmedel.

7 7 DOM B Tillfrågad om dessa uppgifter har A uppgett: Hon kan ha ljugit om att det rann ur henne. Hon vet inte varför hon inte berättade som det var från början. Närmare hörd över åtalet har Rasmus Nilsson i huvudsak berättat följande. Han var med några kompisar på fritidsgården i Rydebäck. Det blev sedan så att han följde med A och Amanda från gården. De gick hem till Amandas hem. Då Amanda lämnade rummet började han och A att kyssas. Han frågade inte var A bodde eller så. Han vet nu att A går i en parallellklass till den där hans syster, som fyllde 14 år nyligen. Det pratade inte om honom heller. De pratade inte så mycket personligt. Flickorna följde sedan honom till bussen. Han och A strulade vid busshållplatsen (med strula menar han tungkyssas). Hans mobil hade dött så därför lade han in sitt nummer i A:s mobil och bad henne skicka sitt nummer i ett sms. De hade sedan fortlöpande kontakt. En morgon bestämde de att de skulle träffas. Hon kom hem till honom. Ingen annan var hemma. De kollade på teve. De började åter strula. Han började att pulla henne och hon runkade åt honom. Han hade två fingrar inne i henne. Han gjorde inget annat med henne. Han fick inte utlösning. Telefonen ringde. Samtidigt kände han att det något som inte stämde därför ville han inte fortsätta. Han ville vara seriös och han tyckte om henne. Han var naken och A hade ett linne på sig. Åklagaren har åberopat några avsnitt från ett polisförhör med Rasmus Nilsson 23 februari Sedan fortsatte dom, lade sig under täcket, klädde av sig båda. Hon runkade av mig och jag pullade henne och sen la jag mig på henne, men jag tryckte aldrig in den utan jag hade den bara alltså penisen då, hade jag bara glidande utanpå, för det var något i stämningen.. att detta stämmer inte sen jag aldrig riktigt kunna sätta finger på det, nu i efterhand kan jag ju säga varför då, men just då kände jag liksom att nåt stämmer inte, sen om det var omgivningen, att jag kände mig iakttagen, eller om det var A i sig, eller någonting annat som jag inte tyckte stämde, det vet jag inte, det visste jag inte då.

8 8 DOM B Rasmus får frågan vad han menade när han säger att han pullade A och vad det är. Han svarar när man penetrerar tjejen med fingrar. Det så han gjorde med A. På fråga var han penetrerade henne så svarar han i vaginan. Han säger att han använde både sitt pekfinger och långfinger och förde upp dom till ungefär hälften i hennes vagina. Han gjorde så här med henne i ungefär minuter. Hon verkade gilla det säger han, för hon började pussa honom. Efter det här gick det över till att han lade sig på henne och gned sig mot henne. Det var i det läget han fick känslan av att stämningen inte stämde. Till slut kasade han bara ner från henne, sedan låg de bara där och pussades och kollade på tv, för han ville inte gå vidare. Förhörsledaren ställer frågor kring det som A gjorde med honom. Han säger att hon runkade av mig. Hon höll på med det i ungefär minuter. Detta resulterade i att han fick utlösning på sin egen mage, samt på hennes händer. När de låg i sängen här låg de liksom halvt på sidan båda två mittemot varandra. Under pullningen låg de på ungefär samma sätt. Rasmus drar sig nu till minnes att han vid något tillfälle skrev sms till A och frågade om hon var oskuld. Hon skrev tillbaka att hon var det. Vid ett annat samtal, när de pratade med varandra, sa hon att hon INTE var det. Rasmus får frågan igen om A:s ålder och han påstår att han inte visste att hon var under 15 år. Han tillfrågas om varför han inte frågat henne om hennes ålder, med tanke just på att han tidigare är dömd för våldtäkt. Han säger just den frågan har jag faktiskt funderat på efteråt, det enda jag kan komma fram till varför det skulle kunna va så, det var att jag har varit så djupt deprimerad, så jag har inte orkat lägga kraften just på en sån fråga, för det har påmint mig för mycket om det gamla antagligen. Tillfrågad om dessa uppgifter i de avseenden de avviker från det han nu uppgett i rätten har Rasmus Nilsson uppgett följande. Han var väldigt trött och hungrig då han som då var anhållen hördes. Det är först senare som han blivit säker på vad som hände. Det stämmer således inte att han lade sig på henne och gjorde samlagsrörelse utanpå hennes könsorgan. Han kan inte idag minnas att han fick utlösning. Han tänkte inte på att A kunde var under 15 år. Amanda Nyström har vittnat och uppgett följande. Hon lärde känna A genom dennas kusin för kanske två år sedan. Hon träffade Rasmus Nilsson på fritidsgården i Rydebäck i december A var då i hennes sällskap. De spelade kort och lagade nudlar. Därefter gick hon, A och Rasmus Nilsson hem till Amandas bostad och de

9 9 DOM B var på Amandas rum. Vid ett tillfälle gick Amanda ur rummet för att prata med sin far. Hon har ett svagt minne av att de pratade med varandra om hur gamla de var. Amanda är två år äldre än A. Hon kommer inte ihåg om de pratade om A:s ålder, men det gjorde de säkert. Hon tror inte att Rasmus Nilsson pratade om sin syster. Tingsrätten gör följande bedömning. Både Rasmus Nilsson och A har uppgett att det förekommit ett sexualumgänge dem emellan den 28 december De har båda lämnat olika uppgifter om hur detta närmare gestaltade sig. Även enligt Rasmus Nilsson i rätten lämnade berättelse har sexualumgänget varit sådant att sexualhandlingen haft samlagskaraktär. Målsäganden har berättat att de talade om Rasmus syster och att hon berättade att de var lika gamla, 13 år. Någon anledning ifrågasätta denna föreligger inte. Rasmus Nilsson har således vetat om målsägandens ålder. Rasmus Nilsson och målsägandens kortvariga förbindelse har varit av helt renodlad sexuell karaktär. Gärningen kan därför inte anses vara av sådan lindrigare karaktär att det inte ska bedömas som våldtäkt mot barn. Rasmus Nilsson ska därför dömas för detta brott och, då det begärda skadeståndet är skäligt, förpliktas utge detta till A. Åtalet i bilaga 3 (grov stöld) med skadestånd Rasmus Nilsson har erkänt att han tagit sig in i villan med en nyckel som han tillgripit. Han har erkänt tillgrepp av gods inne från huset, men förnekat att han stulit mopeden. Han har uppgett att han lämnat tillbaka godset, dock inte busskortet. Verktygen känner han inte till något om. Han har därför medgett Amanda Lesniks yrkande och bestritt Ivan och Simon Lesniks yrkande. Åklagaren har anfört: Rasmus Nilsson hade sällskap med Amanda Lesnik. Han var på besök hos Amandas far i dennes vill på Köpingevägen. Fadern var sedan bort och när han kom hem upptäckte han att hans dator var försvunnen. Amanda tillfrågades om hon tagit den. Hon svarande nekande, men hon misstänkte att

10 10 DOM B Rasmus Nilsson hade tagit den. Hon frågade därför honom och hon sade till honom att de hade kameraövervakning i villan. Ytterligare egendom hade försvunnit från villan. Också en moped som stod uppställd vid huset var försvunnen. Ivan Lesnik har hörts och bekräftat att den i åtalet angivna egendomen saknades efter att Rasmus Nilsson tagit sig in i huset. Simon Lesnik hare uppgett: Han blev av med en väska. I den fanns papper som var viktiga för honom. Mopeden stod utomhus och den var låst. Han hade nycklarna i sin lägenhet och det fanns inga nycklar till mopeden i villan. Mopeden hade stått vid villan fjorton dagars tid. Han upptäckte att den var borta då det uppdagades att det saknade saker i huset. Han blev av med några tänger, som han använde till sin skateboard. De kan vara värda kr. Mopeden var värd högst 3000 kr. Amanda Lesnik har uppgett: Hon ringde upp Rasmus när de upptäckte att det saknades egendom i villan. Han sade sanningslöst att fadern hade övervakningskamera i huset. Rasmus svarde skit och erkände att han varit inne i huset och tagit saker. Hon saknade sitt busskort. Ramus pappa kom sedan med en väska, ett soft air-gun, en dator och några flaskor sprit. Rasmus Nilsson har uppgett: Han hade sällskap med Amanda vid detta tillfället. Vid ett besök i huset såg han en extranyckel till huset ligga framme. Han tog nyckeln och lämnade samtidigt som Amanda och hennes pappa huset. Ramsus återvände efter 40 minuter. Han gick runt och tittade efter vad han skulle ta. Han tog en dator och en hårddisk, en väska på Simons rum, 3-4 flaskor. En soft air-gun låg i väskan. Han vet inget om några verktyg. Han gick därefter hem till sitt föräldrahem och gömde det stulna i närheten av bostaden. Senare han festa med några kompisar och då hämtade han några spritflaskor.

11 11 DOM B Tingsrätten gör följande bedömning. Genom erkännandet och målsägandenas uppgifter finner tingsrätten inbrottet och stölden av gods inne från villan styrkt. Det kan inte uteslutas att mopeden försvunnit tidigare än då Rasmus Nilsson tog sig in i huset. Åtalet i den delen kan därför inte bifallas. Brottet har medfört ett missbruk av det förtroende som Rasmus Nilsson haft att som gäst i huset röra sig fritt där. Brottet har medfört intrång i annans bostad. Gärningen ska därför bedömas som grov stöld. Skadeståndsyrkandena frånsett mopeden ska med stöd av målsägandenas uppgifter om tillgripet gods och dess värde bifallas. Påföljdsfrågan Rasmus dömdes i denna tingsrätt den 10 november 2009 för våldtäkt mot barn till sluten ungdomsvård åtta månader. Hovrätten ändrade i dom den 17 februari 2010 påföljden till ungdomsvård i förening med ungdomstjänst 150 timmar. Rasmus Nilsson har i detta mål genomgått rättspsykiatrisk undersökning. Den har genomförts under ledning av docenten Peter Andiné. Bedömning är att Rasmus Nilsson inte har begått de åtalade gärningarna under påverkan av allvarlig psykisk störning och att han vid undersökningen inte led av sådan störning. I motiveringen anges mera utförligt bl.a. följande: Nilssons livsmönster under senare delen av tonåren, hans framtoning vid samtal, de psykologiska testerna samt hans beteende vid gärningarna talar ( ) för att han har en personlighetsstörning. En personlighetsstörning är ett varaktigt mönster av upplevelser och beteende som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Nilsson uppfyller de flesta kriterierna för antisocial personlighetsstörning, en störning som utmärks av ett genomgående mönster av bristande respekt och kränkning av andras rättigheter. Då Nilsson endast är nitton år gammal och då utredningen inte fått belägg för att det förekommit uppförandestörning före femton års ålder (vilket är ett diagnostiskt kriterium), kan diagnosen dock inte fastställas. Rättspsykiatriskt utgör Nilssons cannabismissbruk och troliga personlighetsstörning inte någon allvarlig psykisk störning vare sig vid tiden för gärningarna eller vid tiden för undersökningen. Medicinska förutsättningar förrättspsykiatrisk vård föreligger därför inte. Nilsson har ur ett psykiatriskt

12 12 DOM B perspektiv en oroväckande personlighetsutveckling och det är av stor vikt, för att undvika framtida brottslighet, att han får delta i behandlingsprogram mot cannabismissbruk och samtalsbehandling avseende sin impulsivitet och antisocialitet. Innan ett år förflutit sedan tingsrätten dömde Rasmus Nilsson för våldtäkt mot barn har han gjort sig skyldig till en stöld och en grov stöld, båda brotten med missbruk av det förtroende han visats som anställd respektive gäst i en flickväns föräldrahem, samt en ny våldtäkt mot barn. Rasmus Nilsson var 18 år vid stölderna och 19 år vid våldtäkten. Brotten har ett så högt straffvärde att trots Rasmus Nilssons ungdom - annan påföljd än fängelse inte kan komma ifråga. Med hänsyn till brottens straffvärde och till återfallet och efter reduktion för Rasmus Nilssons ungdom bestämmer tingsrätten fängelsestraffets längd till ett år och sex månader. ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 6 Överklagande senast den 6 oktober 2010 ställs till Hovrätten över Skåne och Blekinge På tingsrättens vägnar Dick Peter Hartman Avräkningsunderlag, här bilaga 7

13 Bilaga 2 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 11

14 Bilaga 3 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 14

15

16 Bilaga 4 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 17

17

18 Bilaga 5 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 44

19

20 Bilaga 6 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

21 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

22 Bilaga 7 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 66