Europeiska unionens officiella tidning L 223/1 FÖRORDNINGAR

Transkript

1 Europeiska unionens officiella tidning L 223/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 994/2007 av den 28 augusti 2007 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ( 1 ) (nedan kallad grundförordningen ), särskilt artikel 7, efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: 1. FÖRFARANDE 1.1 Inledande (1) Den 30 november 2006 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande ) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning ( 2 ) att ett antidumpningsförfarande hade inletts beträffande import till gemenskapen av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina ), Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland (nedan kallade de berörda länderna ). (2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 16 oktober 2006 av Comité de liaison des industries de Ferro-Alliages (Euroalliages) (nedan kallad klaganden ) som företräder tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 90 %, av gemenskapens sammanlagda produktion av ferrokisel. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att detta vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada och bevisningen ansågs också tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. ( 1 ) EGT L 56, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, , s. 17). ( 2 ) EUT C 291, , s Parter som berörs av förfarandet (3) Kommissionen underrättade officiellt klaganden, gemenskapstillverkarna, de exporterande tillverkarna, importörerna, de leverantörer och användare som man visste berördes samt stabiliserings- och associeringsrådet med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om att ett förfarande inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. (4) Klaganden, en tillverkare som stödde klagomålet, exporterande tillverkare, importörer, råvaruproducenter, användare och intresseorganisationer för användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl för detta gavs tillfälle att bli hörda. (5) I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den med hänsyn till att ett stort antal importörer uppenbarligen var berörda eventuellt skulle komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i samband med denna undersökning. Eftersom färre importörer i gemenskapen än väntat uttryckte sin vilja att samarbeta med kommissionen beslutades det emellertid att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. (6) För att de exporterande tillverkare i Kina och Kazakstan som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status ) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de exporterande tillverkare som såvitt känt var berörda och till myndigheterna i de bägge länderna. (7) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande. (8) De fem klagande gemenskapstillverkarna, en gemenskapstillverkare som stödde klagomålet och samarbetade till fullo, sju icke-närstående importörer, tre råvaruleverantörer, åtta användare och en intresseorganisation för användare besvarade frågeformuläret.

2 L 223/2 Europeiska unionens officiella tidning (9) Kommissionen fick svar från tre exportörer i Kina, två i Egypten, en i Kazakstan, en i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och två i Ryssland. (10) Exportören från Kazakstan tillät inget kontrollbesök angående sin ansökan om marknadsekonomisk status och sitt svar på frågeformuläret. På grund av detta bristande samarbete enligt artikel 18.1 i grundförordningen kunde exportörens uppgifter inte kontrolleras och man kunde därför inte ta hänsyn till dem. Företaget underrättades om detta. Egypten The Egyptian Ferroalloys Company, Kairo. Egyptian Chemical Industries KIMA, Kairo och Aswan. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien SILMAK DOOEL Export Import, Jegunovce. (11) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt avgörande i fråga om dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på platsen hos följande företag: a) Gemenskapstillverkare: Ferroatlantica, Cee, Dumbria och Madrid, Spanien. Ferropem, Laudun och Chambéry, Frankrike. Vargön Alloys, Vargön, Sverige. OFZ, Istebné, Slovakien. Huta Laziska, Laziska Gorne, Polen. TDR Metalurgija, Ruse, Slovenien. b) Användare i gemenskapen: Thyssen Krupp Steel AG, Tyskland. Ryssland Chemk Group (Chelyabinsk Electrometallurgical Integrated Plant och Kuznetsk Ferroalloy Works), Novokuznetsk. ICT Group of Companies (Bratsk Ferroalloy Plant och dess närstående handelsföretag: TD North West Ferro Alloy Company och Bakersfield Marketing Ltd), Bratsk och Sankt Petersburg. d) Närstående importör i gemenskapen: Interalloys RFA Limited, Limassol. 1.3 Undersökningsperiod (12) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006 (nedan kallad undersökningsperioden ). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med januari 2003 till utgången av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden ). c) Exporterande tillverkare och deras närstående företag i exportländerna: Kina Dragon Northwest Ferroalloy Co., Ltd, Liangchen. Lanzhou Good Land Ferroalloy Factory Co., Ltd, Xicha, och Rich Trading Co. Ltd (närstående exportör), Lanzhou. Erdos Xijin Kuangye Co., Ltd, Qipanjing, och Inner Mongolia Erdos International Trade Co., Ltd (närstående exportör), Dangshen. 2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT 2.1 Berörd produkt (13) Ferrokisel är en ferrolegering som innehåller mellan 8 och 95 viktprocent kisel och minst 4 viktprocent järn. Ferrokisel framställs i ljusbågsugnar genom reduktion av kvarts med hjälp av kolhaltiga produkter. Produkten används huvudsakligen inom järn- och stålindustrin som ett deoxidationsmedel och som legering. Ferrokisel säljs i form av stycken, korn eller pulver och förekommer i olika kvaliteter som skiljer sig åt beträffande kiselhalten och halten av föroreningar (t.ex. aluminium). Ferrokisel innehållande minst 70 viktprocent kisel anses vara av hög renhetsgrad, ferrokisel innehållande mer än 55 men mindre än 70 viktprocent kisel anses vara av normal renhetsgrad och ferrokisel innehållande mindre än 55 viktprocent anses vara av låg renhetsgrad.

3 Europeiska unionens officiella tidning L 223/3 (14) Ferrokisel som exporteras till gemenskapen med ursprung i Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland (nedan kallad den berörda produkten ) klassificeras vanligtvis enligt KNnummer , och Företagens beslut rörande verksamheten och kostnader fattas som svar på marknadssignaler och utan något större statligt inflytande. (15) I samband med undersökningen hävdade flera exportörer att slagg, som ofta innehåller väsentligt mindre än 45 % kisel, inte bör omfattas av undersökningen eftersom de menade att det inte har samma grundläggande fysikaliska egenskaper eller samma grundläggande användningsområden som den berörda produkten. (16) Frågan måste dock undersökas närmare. Berörda parter uppmanades att lämna uppgifter om huruvida de grundläggande fysikaliska egenskaper och användningsområden för ferrokisel av låg renhetsgrad (t.ex. slagg) skiljer sig väsentligt från andra typer av ferrokisel och i hur stor utsträckning uteslutning av slagg skulle öka risken för att åtgärderna kan kringgås. Mot bakgrund av de uppgifter som kommissionen mottagit hittills dras dock den preliminära slutsatsen att ferrokisel av låg renhetsgrad bör anses vara berörd produkt. 2. Företagens räkenskaper är föremål för en oberoende revision i överensstämmelse med internationell redovisningsstandard ( IAS ) och tillämpas för alla ändamål. 3. Det förekommer inga betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. 4. Rättssäkerhet och stabila villkor garanteras genom lagar om konkurser och ägandeförhållanden. 5. Valutaomräkning sker till marknadskurser. 2.2 Likadan produkt (17) Inga skillnader påträffades mellan den berörda produkten och det ferrokisel som tillverkades och såldes på de inhemska marknaderna i de berörda länderna, i den utsträckning den inhemska försäljningen kontrollerats, och i Norge, som fungerade som jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet för import från Kina och Kazakstan. Detta ferrokisel har samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och användningsområden som det som exporteras från de berörda länderna till gemenskapen. Likaledes konstaterades inga skillnader mellan den berörda produkten och det ferrokisel som tillverkas av gemenskapsindustrin och säljs på gemenskapsmarknaden. Preliminärt dras därför slutsatsen att alla typer av ferrokisel bör anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. 3. DUMPNING (19) Tre exporterande tillverkare från Kina och en från Kazakstan ansökte om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in avsedd ansökningsblankett inom angivna tidsfrister. (20) En kinesisk tillverkare visade vid ett kontrollbesök på plats att man uppfyllde alla fem kriterierna för marknadsekonomisk status. Därför beviljades tillverkaren marknadsekonomisk status och analysen av dumpning och skada baserades på uppgifterna från tillverkaren. (21) För de andra två kinesiska exporterande tillverkarna fastställdes det under kontrollbesöket att de inte kunde beviljas marknadsekonomisk status. 3.1 Marknadsekonomisk status (18) Vid antidumpningsundersökningar som rör import från bl.a. Kina och Kazakstan skall enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet fastställas i enlighet med artikel i grundförordningen för de exporterande tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen, dvs. om det visats att marknadsekonomiska förhållanden råder i samband med tillverkning och försäljning av den likadana produkten. Nedan ges en sammanfattning av kriterierna, enbart för att underlätta för läsaren: (22) Vid kontrollen fastställdes det att en kinesisk exporterande tillverkare inte uppfyllde kriterierna 1 3. För det första kunde tillverkaren inte bevisa att verksamheten bedrevs utan statligt inflytande, bl.a. eftersom kommunistpartiet, som inte hade aktier i företaget, var inblandat i företagets grundläggande beslut och det var oklart vem som hade det organisatoriska ansvaret för vinstfördelning (första kriteriet). För det andra kunde företaget inte styrka att det hade en enda uppsättning räkenskaper som utarbetats och reviderats i överensstämmelse med

4 L 223/4 Europeiska unionens officiella tidning internationell redovisningsstandard, eftersom företagets metod för avskrivning varken överensstämde med internationell eller kinesisk redovisningsstandard och detta medförde att företaget deklarerade för höga kostnader. Eftersom de ovannämnda brotten mot internationell redovisningsstandard inte nämndes i revisionsrapporten kunde företaget dessutom inte bevisa att dess räkenskaper reviderats i enlighet med internationell redovisningsstandard (andra kriteriet). Slutligen kunde företaget inte heller bevisa att snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet inte hade överförts, särskilt eftersom det utan kostnad fått markanvändningsrättigheter från staten och eftersom värderingen av verksamheten under den period då företaget grundades fortfarande var oklar (tredje kriteriet). (23) En annan kinesisk exporterande tillverkare kunde inte styrka att den hade en enda uppsättning räkenskaper som utarbetats och reviderats i överensstämmelse med internationell redovisningsstandard. Företaget hade ändrat sin värdering av tillgångarnas nyttjandeperiod mellan två räkenskapsår utan att informera om detta, vilket lett till att företaget deklarerat för låga kostnader, något som inte överensstämde med vare sig internationell eller kinesisk redovisningsstandard. Dessutom hade företaget inte lagt fram metoder för avskrivning, tillgångarnas nyttjandeperiod eller avskrivningstakten för varje typ av tillgång i sin redovisning. Eftersom detta brott mot internationell redovisningsstandard inte nämndes i revisionsrapporten kunde företaget inte heller bevisa att dess räkenskaper reviderats i enlighet med internationell redovisningsstandard (andra kriteriet). procent av omsättningen (omkring 1 %) och att den därför inte angetts i redovisningen eller i revisionsrapporten. Undersökningen visade emellertid att effekten av förändringen var betydande i jämförelse med företagets rörelseresultat eller nettovinst (över 20 %). Dessutom gav företaget motsägelsefulla uppgifter om de signifikansnivåer som de olika revisionsfirmorna sade sig använda. Mot bakgrund av detta avvisades företagets begäran. 3.2 Individuell behandling (27) Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning. (28) När det gäller Kina hade båda de exporterande tillverkare som inte uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status också begärt individuell behandling i det fall de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status. (29) På grundval av de tillgängliga uppgifterna konstaterades det att en av dessa kinesiska exporterande tillverkare inte uppfyllde alla kraven i artikel 9.5 i grundförordningen för individuell behandling, särskilt hade företaget inte visat att det var tillräckligt fritt från statligt inflytande. Därför dras slutsatsen att denna kinesiska exporterande tillverkare inte bör beviljas individuell behandling. (24) Därför drogs slutsatsen att de båda kinesiska exporterande tillverkarna inte uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. (25) Exportören från Kazakstan tillät inget kontrollbesök i samband med ansökan om marknadsekonomisk status. Ansökan avvisades därför. Mot bakgrund av detta noteras det att även om den exporterande tillverkaren i Kazakstan ser ut att uppfylla kriterierna för marknadsekonomisk status i samband med antidumpningsförfaranden beträffande andra legerade produkter, kan kommissionen inte, mot bakgrund av det bristande samarbetet och särskild bristen på uppgifter om beslut om priser, kostnader och insatsvaror, inklusive råvaror, överföra ställningstaganden om marknadsekonomisk status från de andra undersökningarna till detta förfarande. (26) Alla de tre företag som inte beviljades marknadsekonomisk status kommenterade besluten. En kinesisk exporterande tillverkare och den exporterande tillverkaren från Kazakstan lämnade inte in några nya handlingar som skulle kunna ändra besluten om deras marknadsekonomiska status. Den andra kinesiska exporterande tillverkaren hävdade att effekten av förändringen av tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod var obetydlig uttryckt som (30) Den andra kinesiska exportören som inte uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status visade dock att företaget uppfyllde alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen för individuell behandling. (31) När det gäller Kazakstan begärde den exporterande tillverkare som ansökt om marknadsekonomisk status också individuell behandling i det fall företaget inte skulle beviljas marknadsekonomisk status. Företaget tillät emellertid inget besök på plats för att kontrollera ansökan om individuell behandling, och ansökan avvisades därför. 3.3 Normalvärde Jämförbart land (32) Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen måste normalvärdet för exporterande tillverkare i övergångsekonomier som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land ).

5 Europeiska unionens officiella tidning L 223/5 (33) I tillkännagivandet om inledande föreslogs Norge som lämpligt jämförbart land för fastställandet av normalvärdet för Kina och Kazakstan. Kommissionen uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter på detta förslag. (38) Kommissionen identifierade därefter de produkttyper som såldes på hemmamarknaden av företag vars försäljning på den marknaden var representativ totalt sett, och som var identiska eller direkt jämförbara med de produkttyper som såldes för export till gemenskapen. Följande kriterier användes: kiselhalt, kornstorlek, renhetsgrad (aluminium, titan, magnesium och jord) och förpackning. (34) Endast en berörd part lämnade in synpunkter och föreslog följande alternativ: Brasilien, Sydafrika och (under förutsättning att energipriserna inte justeras i förhållande till normalvärdet) Ryssland. Kommissionen kontaktade kända företag i Brasilien och Sydafrika. Tillverkarna i Brasilien och Sydafrika besvarade emellertid inte frågeformuläret och lämnade inte heller några användbara uppgifter. När det gäller Ryssland noterades det att det vid ett tillfälle var nödvändigt att justera energipriserna i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen. Enligt gällande praxis används inte heller ett land som bedriver skadevållande dumpning som jämförbart land. Därför har de föreslagna alternativen till Norge inte undersökts ytterligare. (35) Norge är en av världens största producenter av ferrokisel med en konkurrenskraftig marknad och tre stora norska tillverkare som använder modern produktionsteknik och har god tillgång till insatsvaror samarbetade till fullo R e p r e s e n t a t i v f ö r s ä l j n i n g p e r p r o - dukttyp (39) Försäljningen på hemmamarknaden av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när den inhemska försäljningen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden uppgick till minst 5 % av den totala volymen av jämförbara produkttyper som såldes för export till gemenskapen B e d ö m n i n g a v o m f ö r s ä l j n i n g e n ägt rum vid normal handel (40) Kommissionen undersökte därefter om de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas försäljning på hemmamarknaden i de berörda länderna och tillverkarnas försäljning på hemmamarknaden i det jämförbara landet kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. (36) Mot bakgrund av detta dras slutsatsen att Norge utgör ett lämpligt jämförbart land i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. (41) I detta syfte fastställdes, för varje exporterad produkttyp, den andel av den inhemska försäljningen till oberoende kunder som såldes med förlust på den inhemska marknaden under undersökningsperioden, enligt följande: Metod för fastställande av normalvärde S a m l a d r e p r e s e n t a t i v f ö r s ä l j n i n g (37) I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om varje samarbetsvillig exporterande tillverkare (med undantag av de två kinesiska exportörerna och den kazakstanska exportör som inte uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status) i varje berört land hade en representativ inhemsk försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder, dvs. om denna försäljningsvolym motsvarade minst 5 % av den totala exportförsäljningen av den berörda produkten till gemenskapen. a) För de produkttyper där mer än 80 % av försäljningen på den inhemska marknaden inte skedde till ett pris som understeg kostnaden per enhet och där det vägda genomsnittliga försäljningspriset minst motsvarade den vägda genomsnittliga tillverkningskostnaden, beräknades normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av alla inhemska försäljningspriser för typen i fråga. b) För de produkttyper för vilka minst 10 % men högst 80 % av försäljningen på den inhemska marknaden inte skedde till ett pris som understeg kostnaden per enhet, beräknades normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av enbart de inhemska försäljningspriser som för typen i fråga uppgick till minst kostnaden per enhet J ä m f ö r e l s e m e l l a n p r o d u k t t y p e r c) För de produkttyper där mindre än 10 % av försäljningen på den inhemska marknaden skedde till ett pris som inte understeg kostnaden per enhet ansågs det att den berörda produkttypen inte såldes vid normal handel, varför normalvärdet konstruerades.

6 L 223/6 Europeiska unionens officiella tidning N o r m a l v ä r d e g r u n d a t p å d e t f a k - tiska priset på hemmamarknaden (42) För de produkttyper som exporterades till gemenskapen av de undersökta företagen och som uppfyllde de villkor som anges i avsnitten till a och b fastställdes normalvärdet för motsvarande produkttyp på grundval av de faktiska priser som oberoende kunder på den inhemska marknaden i det undersökta landet betalat eller skulle betala under undersökningsperioden, i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen N o r m a l v ä r d e b a s e r a t p å e t t k o n - struerat värde (43) För de produkttyper som omfattas av avsnitt c och de produkttyper som inte såldes av den exporterande tillverkaren i representativa kvantiteter på den inhemska marknaden i de undersökta länderna, såsom anges i avsnitt , fick normalvärdet konstrueras. grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på den inhemska marknaden i Norge för jämförbara produkttyper som konstaterats ha sålts vid normal handel eller, när ingen inhemsk försäljning vid normal handel konstaterats för jämförbara produkttyper, på grundval av det konstruerade normalvärdet. (47) Till följd av detta fastställdes normalvärdet som det vägda genomsnittliga inhemska försäljningspriset till icke-närstående kunder för de tre samarbetsvilliga norska tillverkarna eller som det konstruerade värdet per produkttyp Fastställande av normalvärde K i n a (48) För de två kinesiska exporterande tillverkarna som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställdes normalvärdet för Kina i enlighet med den metod som anges i skälen 46 och 47. (44) I syfte att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6 i grundförordningen adderades de berörda samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vägda genomsnittliga vinst för den inhemska försäljningen av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden med dessa tillverkares genomsnittliga tillverkningskostnad under undersökningsperioden. (45) I de fall då en exporterande tillverkare inte sålde den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel under undersökningsperioden konstruerades normalvärdet. Detta var fallet med den exporterande tillverkaren i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Normalvärdet konstruerades genom att man använde den berörda exporterande tillverkarens tillverkningskostnad. Preliminärt ansågs det lämpligt att till denna tillverkningskostnad lägga det vägda genomsnittet för försäljningsoch administrationskostnader för de egyptiska tillverkarna, på grund av deras jämförbara tillverknings- och försäljningsstruktur, samt en vinstmarginal på 5 % som i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen ansågs som skälig för denna typ av råvarumarknad. (49) För en av de kinesiska exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status fastställdes normalvärdet i enlighet med den metod som anges i skäl 42, dvs. mot bakgrund av det faktiska priset som oberoende kunder på den inhemska marknaden betalat eller skulle betala. Med tanke på att detta företag köpte elektricitet från en närstående leverantör kommer dock företagets energikostnader i samband med tillverkningen av den produkt som är föremål för undersökningen att undersökas närmare innan ett slutligt fastställande görs E g y p t e n (50) Det fastställdes att de två egyptiska exporterande tillverkarna inte hade haft någon representativ inhemsk försäljning vid normal handel av den likadana produkten. Normalvärdet fick därför i det här fallet konstrueras i enlighet med den metod som anges i skälen 43 och 44. För de produkttyper för vilka man konstaterat en representativ inhemsk försäljning vid normal handel fastställdes normalvärdet i enlighet med skäl 42, dvs. mot bakgrund av de faktiska priser som oberoende kunder på den inhemska marknaden betalat eller skulle betala Ö v e r g å n g s e k o n o m i e r (46) I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för Kina och Kazakstan (med undantag av en kinesisk exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status) på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkarna i det jämförbara landet, dvs. på K a z a k s t a n (51) Eftersom marknadsekonomisk status beviljats fastställdes normalvärdet för Kazakstan i enlighet med den metod som anges i skälen 46 och 47.

7 Europeiska unionens officiella tidning L 223/ F. d. j u g o s l a v i s k a r e p u b l i k e n Makedonien (52) Det fastställdes att den enda makedonska exporterande tillverkaren inte hade haft någon representativ inhemsk försäljning vid normal handel av den likadana produkten. Normalvärdet fick därför konstrueras i enlighet med den metod som anges i skäl Exportpris Kina (55) Alla de tre kinesiska företagens exportförsäljning till gemenskapen skedde direkt till oberoende kunder. Exportpriserna för dessa företag fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten R y s s l a n d (53) Det fastställdes att de två ryska exporterande tillverkarna för vissa produkttyper inte hade haft någon representativ inhemsk försäljning vid normal handel av den likadana produkten. Normalvärdet fick därför i de här fallen konstrueras i enlighet med den metod som anges i skälen 43 och 44. För de produkttyper för vilka man konstaterat en representativ inhemsk försäljning vid normal handel fastställdes normalvärdet i enlighet med skäl 42, dvs. mot bakgrund av de faktiska priser som oberoende kunder på den inhemska marknaden betalat eller skulle betala. (54) För den ena av de ryska exporterande tillverkarna konstaterades det att energikostnaderna i samband med tillverkningen av den berörda produkten inte avspeglades i räkenskaperna på ett rimligt sätt eftersom tillverkaren betalade ett betydligt lägre (50 %) vägt genomsnittligt pris än sin konkurrent, trots att de båda ligger i Sibirien. Även om den berörda energileverantören producerar energi med hjälp av vattenkraft kan detta i sig inte förklara de låga elpriserna. Även i jämförelse med andra leverantörer av elektricitet som producerats vid vattenkraftverk, t.ex. i Norge, är priserna väldigt låga. Dessutom tyder alla tillgängliga uppgifter för närvarande på att de inhemska elpriserna i Ryssland var reglerade. Man konstaterade att de ryska myndigheterna fastställt högsta tillåtna taxor för energi i olika regioner i Sibirien, vilket verkar vara den främsta anledningen till de stora prisskillnaderna ( 1 ). OECD konstaterade redan 2002 att reglering av energipriser används i Ryssland för korssubventionering mellan regioner, så att fattigare regioner får betala mindre för energi än rikare regioner ( 2 ). Företagets energipriser justerades därför preliminärt, i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen, baserat på den andra ryska exportörens kostnader, som omfattar två tillverkare i två olika regioner i Sibirien. I antidumpningsärendet från 2003 angående kisel gjordes det i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen en liknande justering när det gällde energi som tillhandahållits av samma energileverantör ( 3 ). ( 1 ) Russian Federal Tariffs Service Order av den , nr 69-3/4 om begränsning av priserna för elektricitet och värmeenergi för åren ( 2 ) OECD Economic Surveys, Russian Federation, volym 2002/5, s ( 3 ) Rådets förordning (EG) nr 2229/2003 av den 22 december 2003 (EUT L 339, , s. 3, skäl 27). (56) För övriga exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. En jämförelse gjordes mellan den sammanlagda export som de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade angett i sina svar på frågeformuläret och den sammanlagda dumpade importen från Kina, beräknad på det sätt som anges i skäl 66. Procentsatsen beräknades till 18 %. Utifrån detta bedömdes samarbetsviljan som låg. Till följd av detta fastställdes exportpriserna preliminärt på grundval av de transaktioner med den högsta dumpnings- och skademarginal som en av de två samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen tillämpade och på grundval av de exportpriser som använts av den tredje samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren som inte beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling Egypten (57) De två egyptiska företagens exportförsäljning till gemenskapen skedde direkt till oberoende kunder. Exportpriserna för dessa företag fastställdes därför preliminärt i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten Kazakstan (58) På grund av att den exporterande tillverkaren inte tillät någon kontroll på plats av de inlämnade uppgifterna, var man tvungen att fastställa exportpriserna i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. Exportören hade informerats om följderna av bristande samarbete. Ett vägt genomsnittligt importpris för Kazakstan som fastställts på grundval av importuppgifter från Eurostat för undersökningsperioden ansågs lämpligt F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (59) Den exporterande tillverkarens exportförsäljning till gemenskapen skedde direkt till oberoende kunder. Exportpriserna för detta företag fastställdes därför preliminärt i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

8 L 223/8 Europeiska unionens officiella tidning Ryssland (60) Båda de ryska exporterande tillverkarnas försäljning skedde via närstående parter. Exportpriserna fastställdes därför på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till oberoende köpare. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen gjordes justeringar för alla kostnader som uppkommit mellan importen och återförsäljningen samt för vinst. 3.5 Jämförelse (61) Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik. (67) I de fall den bristande samarbetsviljan var omfattande, dvs. mer än 20 %, ansågs det lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna till en nivå som överskred den högsta dumpningsmarginal som fastställts för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Det finns nämligen anledning att anta att den bristande samarbetsviljan beror på att de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i det undersökta landet generellt sett har dumpat priserna i högre grad än någon av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. I dessa fall (dvs. för Kina och Ryssland) fastställdes dumpningsmarginalen därför till en nivå motsvarande den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för den mest representativa produkttyp som hade de högsta dumpnings- och skademarginalerna, baserat på en bedömning av varje samarbetsvillig exporterande tillverkare. (62) För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. För samtliga undersökta exporterande tillverkare beviljades i tillämpliga och motiverade fall justeringar för skillnader i fråga om transportkostnader, sjöfrakt och försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings-, kredit-, säkerhets- och garantikostnader och provisioner. (63) En rysk och en egyptisk exporterande tillverkare begärde justeringar för handelsled. Begäran avvisades eftersom företagen inte kunde bevisa att sådana justeringar var berättigade, dvs. visa att det fanns konsekventa och tydliga skillnader i funktion och pris i de olika handelsleden på de respektive exporterande tillverkarnas inhemska marknader, i enlighet med artikel 2.10 d i grundförordningen. 3.6 Dumpningsmarginaler Allmän metod (64) I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 fastställdes dumpningsmarginalerna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp. (68) När graden av samarbetsvilja var hög (dvs. när andelen icke-samarbetsvilliga exportörer var mindre än 20 %) ansågs det lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna till en nivå motsvarande den högsta dumpnings- och skademarginal som konstaterats för en samarbetsvillig exporterande tillverkare i det berörda landet, eftersom det inte fanns skäl att anta att någon icke-samarbetsvillig exporterande tillverkare hade bedrivit dumpning på en lägre nivå än så Dumpningsmarginaler K i n a a) För de samarbetsvilliga tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status och individuell behandling (69) För de företag som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling jämfördes, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen, det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. (65) För de exporterande tillverkare som varken besvarade kommissionens frågeformulär eller på annat sätt gav sig till känna fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. (70) Följande preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes: (66) I syfte att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare fastställdes först hur omfattande den bristande samarbetsviljan var. För detta ändamål jämfördes den exportvolym till gemenskapen som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna uppgett med Eurostats importstatistik. Företag Preliminär dumpningsmarginal Erdos Xijin Kuang Co., Ltd 2,8 % Lanzhou Good Land Ferroalloy Factory Co., Ltd 57,2 %

9 Europeiska unionens officiella tidning L 223/9 b) För övriga exporterande tillverkare (71) Den landsomfattande dumpningsmarginalen beräknades mot bakgrund av en jämförelse mellan exportpriset i enlighet med skäl 56 och normalvärdet i enlighet med skälen 46 och 47. dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes: Chemk Group (Chelyabinsk Electrometallurgical Integrated Plant och Kuznetsk Ferroalloy Works), Chelyabinsk och Novokuznetsk 22,8 %. ICT Group (Bratsk Ferroalloy Plant), Bratsk 22,2 %. (72) Mot bakgrund av detta fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 60,7 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull. Övriga företag 25,5 % E g y p t e n (73) Graden av samarbetsvilja hos de exporterande tillverkarna i Egypten var betydande (ca 95 %). Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes: The Egyptian Ferroalloys Company, Kairo 20,4 %. Egyptian Chemical Industries KIMA, Kairo 24,8 %. 4. SKADA 4.1 Tillverkning i gemenskapen (77) Med hjälp av undersökningen fastställdes det att sju tillverkare i gemenskapen tillverkar den likadana produkten. Klagomålet ingavs på fem av dessa tillverkares vägnar. Efter det att undersökningen hade inletts beslutade en sjätte tillverkare att stödja förfarandet genom att till fullo samarbeta i undersökningen. Den sista tillverkaren tog inte ställning och lämnade inte in några uppgifter. Övriga företag 20,4 % K a z a k s t a n (74) Mot bakgrund av det bristande samarbetet fastställdes endast en landsomfattande dumpningsmarginal. Följande preliminära dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes: 4.2 Definition av gemenskapsindustrin (78) De sex samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna stod för 95 % av gemenskapstillverkningen av ferrokisel under undersökningsperioden. De anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. Kazakstan 37,1 % F. d. j u g o s l a v i s k a r e p u b l i k e n Makedonien (75) Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i princip är den enda ferrokiselproducenten i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien var samarbetsviljan hög. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes: SILMAK DOOEL Export Import, Jegunovce 5,4 %. Övriga företag 5,4 % R y s s l a n d (76) En stor del av de exporterande tillverkarna i Ryssland vägrade att samarbeta (ca 68 %). Följande preliminära (79) Några berörda parter hävdade att de fem tillverkare som stödde klagomålet inte alla var i samma ekonomiska situation och att minst två av dem inte skulle lida någon skada. Dessa två gemenskapstillverkare borde därför uteslutas från den nuvarande undersökningen vilket skulle leda till bristande representativitet. (80) Det noteras att i enlighet med artikel 4 i grundförordningen hänvisar termen gemenskapsindustrin till de tillverkare i gemenskapen vars gemensamma produktion motsvarar en betydande andel av den totala produktionen i gemenskapen. I samma artikel fastställs under vilka omständigheter vissa gemenskapstillverkare får uteslutas från definitionen. Dessa omständigheter omfattar inte gemenskapstillverkarnas resultat. Dessutom skulle en uteslutning av tillverkare på grund av deras resultat strida mot principen om objektiv bedömning av situationen för gemenskapsindustrin. På grundval av detta avvisades begäran.

10 L 223/10 Europeiska unionens officiella tidning Förbrukning i gemenskapen (81) Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden och de icke-samarbetsvilliga gemenskapstillverkarnas uppskattade försäljningsvolym samt importen från de berörda länderna och från andra tredjeländer, enligt uppgifter från Eurostat. Gemenskapsförbrukningen av ferrokisel förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2003 och 2004 då förbrukningen ökade med 6 % till följd av en osedvanligt stor efterfrågan från stålindustrin. Förbrukning i gemenskapen (i ton) Index Import till gemenskapen från de berörda länderna Sammantagen bedömning av den dumpade importens verkningar (82) Kommissionen övervägde huruvida verkningarna av importen av ferrokisel med ursprung i Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland borde bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. (83) Den dumpningsmarginal som fastställdes för vart och ett av de berörda länderna översteg miniminivån, importvolymen från vart och ett av dessa länder var inte försumbar och en sammantagen bedömning ansågs vara lämplig med tanke på konkurrensen mellan importen från de berörda länderna och den likadana gemenskapsprodukten. Att liknande konkurrensvillkor rådde framgick av det faktum att den berörda produkten som importerades från de berörda länderna och den likadana produkten som tillverkades och såldes av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden liknade varandra och distribuerades via samma handelskanaler. Dessutom var alla importvolymer betydande och medförde betydande marknadsandelar. (84) På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att de villkor som motiverar sammantagen bedömning av importen av ferrokisel med ursprung i Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland var uppfyllda Sammantagen volym och marknadsandel (85) Importvolymen från Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland, baserat på uppgifter från Eurostat, ökade kraftigt från ton år 2003 till ton under undersökningsperioden. Deras sammanlagda marknadsandel ökade stadigt från 15,4 % till 51,2 % under samma period. Detta måste ses mot bakgrund av en nästan helt stabil förbrukning, med undantag av 2004 som förklarats ovan. Importvolym (i ton) Index Marknadsandel 15,4 % 21,5 % 36,2 % 51,2 % Försäljningspris per enhet (euro/ton) Index

11 Europeiska unionens officiella tidning L 223/ Priser P r i s u t v e c k l i n g (86) Mellan 2003 och undersökningsperioden ökade det genomsnittliga importpriset på den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna med 3 %. Priserna ökade med 4 % 2004 (ett år som präglades av en märkbar ökning av efterfrågan på stål i hela världen), minskade med 2 % 2005 för att sedan öka med omkring 1 % under undersökningsperioden P r i s u n d e r s k r i d a n d e (87) Vid fastställandet av prisunderskridandet använde sig kommissionen av uppgifter som hänförde sig till undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin och de berörda exporterande tillverkarna ombads lämna in uppgifter om försäljningspriserna på ferrokisel uppdelade i modeller i enlighet med kriterierna i skäl 38. (88) Man använde sig därvid av gemenskapsindustrins försäljningspriser till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Priserna jämfördes med importpriserna från de berörda samarbetsvilliga tillverkarna. När det gäller Kazakstan, grundar sig det vägda genomsnittliga exportpriset på Eurostats uppgifter eftersom det inte förekom något samarbete. För Kina, Egypten, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland gjordes jämförelsen med de samarbetsvilliga tillverkarnas exportpriser efter rabatter, vid behov justerade till nivån priser cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för konventionella tullsatser, lossning och tullklarering. (89) Av jämförelsen framgick att den berörda produkten under undersökningsperioden såldes på gemenskapsmarknaden till priser som underskred gemenskapsindustrins priser med mellan 4 % och 11 %, beroende på vilken exporterande tillverkare det gällde, med undantag av en rysk och en egyptisk exporterande tillverkare samt den exporterande tillverkaren från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som enligt undersökningen inte underskred priserna. När man analyserade varje produkttyp för sig kunde man emellertid konstatera att de priser som erbjöds av de berörda exporterande tillverkarna i flera fall t.o.m. var betydligt lägre än de genomsnittliga marginalerna för underskridandet; för exporterande tillverkare som enligt undersökningen generellt sett inte underskred priserna fastställdes marginalerna för underskridande för vissa produkttyper. Mot bakgrund av de betydande förluster som gemenskapsindustrin lidit, visar prisunderskridandemarginalerna inte den fulla effekt den dumpade importen haft på priserna, eftersom priserna fallit i mycket stor utsträckning. Slutligen bör det konstaterade prisunderskridandet inte anses vara obetydligt med hänsyn till att produkten är en handelsvara som är känslig även för mindre prisvariationer. 4.5 Gemenskapsindustrins situation (90) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen har granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin omfattat en analys av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som haft betydelse för industrins tillstånd under skadeundersökningsperioden Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (91) Tillverkningen minskade med 40 % mellan 2003 och undersökningsperioden. Produktionsvolymerna uppvisar följande utveckling: Tillverkning (i ton) Index

12 L 223/12 Europeiska unionens officiella tidning (92) Produktionskapaciteten fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins produktionsenheters teoretiska nominella kapacitet. Produktionskapaciteten förblev oförändrad under skadeundersökningsperioden. Till följd av minskningen av produktionsvolymen minskade kapacitetsutnyttjandet i samma takt som produktionen under skadeundersökningsperioden. (93) För att kunna ta hänsyn till det faktum att två tillverkare i gemenskapen lade om delar av sin produktion från ferrokisel till andra ferrolegeringar under skadeundersökningsperioden, justerades produktionskapaciteten i enlighet med detta. Produktionskapacitet Index Kapacitetsutnyttjande 78 % 77 % 65 % 50 % Index Lager (94) Lagren minskade med 46 % under skadeundersökningsperioden, vilket avspeglar gemenskapsindustrins sjunkande produktion. Lagervolym (ton) Index Försäljningsvolym, marknadsandelar och genomsnittliga priser per enhet i gemenskapen (95) Gemenskapsindustrins försäljning av ferrokisel till oberoende kunder på gemenskapsmarknaden minskade stadigt från ton år 2003 till ton under undersökningsperioden, d.v.s. med 38 %. Gemenskapsindustrin förlorade sålunda en marknadsandel på 11 procentenheter. Marknadsandelen föll alltså från 28,7 % år 2003 till 17,7 % under undersökningsperioden. Försäljningsvolym i EU (ton) Index Marknadsandel 28,7 % 26,5 % 22,4 % 17,7 % Index (96) Efter en ökning på 10 % mellan 2003 och 2004 förblev genomsnittspriserna till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden relativt stabila mellan 2004 och undersökningsperioden. En svag minskning av priserna konstaterades mellan 2004 och 2005, men priserna gick därefter upp till samma nivå som Prisökningen avspeglade en viss ökning av kostnaderna och en övergång till att producera vissa produkter med högre värde på bekostnad av förlorade markandsandelar. De nuvarande prisnivåerna är dock ohållbara, eftersom gemenskapsindustrin är tvungen att sälja produkterna för ett lägre belopp än kostnaderna för att kunna stanna kvar på marknaden.

13 Europeiska unionens officiella tidning L 223/13 Vägt genomsnittligt pris (i euro per ton) Index Lönsamhet och kassaflöde (97) Under skadeundersökningsperioden sjönk gemenskapsindustrins lönsamhet från den redan låga vinstmarginalen på 2,3 % 2003 till 12,9 % under undersökningsperioden. Under 2004, som var ett ovanligt framgångsrikt år för stålindustrin och dess närstående industri, noterades en svag ökning. Efter denna period minskade dock lönsamheten betydligt. Den främsta anledningen till denna utveckling var den dramatiska minskningen av gemenskapsindustrins produktion ( 40 %) och den motsvarande minskningen av kapacitetsutnyttjandet ( 18 procentenheter), vilket ledde till en relativt stor ökning av de fasta kostnaderna per producerad enhet och som inte gjorde det möjligt för gemenskapsindustrin att dra nytta av de stordriftsfördelar som ett högre kapacitetsutnyttjande skulle ha medfört. Lönsamheten påverkades också, men i mindre utsträckning, av det faktum att gemenskapsindustrin från 2004 inte kunde öka sina försäljningspriser i tillräckligt stor utsträckning för att täcka prisökningen för energi och vissa råvaror som ägde rum det året. Vinstmarginal före skatt 2,3 % 2,7 % 9,2 % 12,9 % (98) Kassaflödet försämrades också under skadeundersökningsperioden, något som avspeglar den ovannämnda negativa lönsamhetsutvecklingen. Kassaflöde (i euro) Index Investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital (99) Investeringarna uppvisade en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Investeringarna bestod främst i uppgradering av produktionsutrustningen för att uppfylla miljökraven. Investeringar (euro) Index (100) Avkastningen på investeringar från produktion och försäljning av den likadana produkten var negativ och minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden, något som avspeglar den ovannämnda negativa lönsamhetsutvecklingen. Avkastning på investeringar 18,9 % 19,8 % 46,5 % 47,3 % Index

14 L 223/14 Europeiska unionens officiella tidning (101) Det fanns inget som tydde på att gemenskapsindustrin, som främst består av medelstora företag som också tillverkar andra produkter, hade problem att anskaffa kapital för sin verksamhet. Slutsatsen blev därför att gemenskapindustrin kunde anskaffa kapital för sin verksamhet under hela skadeundersökningsperioden Antal anställda, produktivitet och löner (102) Utvecklingen för sysselsättning, produktivitet och löner såg ut på följande vis: Antal anställda Index Produktivitet (i ton per anställd) Index Lönekostnad per anställd (i euro) Index (103) Antalet anställda minskade med 27 % under skadeundersökningsperioden. Till följd av att produktionsvolymerna minskade var produktiviteten negativ från Den genomsnittliga lönekostnaden per anställd ökade med 20 % under skadeundersökningsperioden Tillväxt (104) Samtidigt som förbrukningen i gemenskapen ökade med knappt 1 % under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins försäljningsvolym med 37 % medan importen från de berörda länderna steg med 35,8 %. Följden blev att gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar, medan de berörda importörerna lyckades öka sina Storleken på den faktiska dumpningsmarginalen och återhämtning från tidigare dumpning (105) Dumpningsmarginalerna för Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland specificeras ovan i dumpningsavsnittet. Dessa marginaler ligger klart över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens volym och pris kan inverkan av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara försumbar. (106) Det finns inget som tyder på att gemenskapindustrin håller på att återhämta sig från verkningarna av dumpningen eller subventioneringen. Det bör noteras att importen av ferrokisel inte varit föremål för några åtgärder sedan Slutsats om skada (107) Analyserna av skadeindikatorerna visar att situationen för gemenskapsindustrin förvärrades avsevärt efter 2003 och nådde sin lägsta nivå under undersökningsperioden, då industrin gjorde en förlust på 12,9 %.