Europeiska unionens officiella tidning L 287/3

Transkript

1 Europeiska unionens officiella tidning L 287/3 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1551/2006 av den 17 oktober 2006 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa typer av frysta jordgubbar med ursprung i Folkrepubliken Kina EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ( 1 ), nedan kallad grundförordningen, särskilt artikel 7, efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: 1. INLEDANDE AV FÖRFARANDET A. FÖRFARANDE (1) Den 19 januari 2006 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning ( 2 ) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa typer av frysta jordgubbar med ursprung i Kina. (2) Förfarandet inleddes efter ett klagomål som ingivits den 5 december 2005 av den polska intresseorganisationen för producenter av frysta varor (nedan kallad klaganden ) såsom företrädare för producenter som svarar för en betydande del i detta fall över 25 % av gemenskapens totala produktion av frysta jordgubbar. Klagomålet innehöll bevisning för att den berörda produkten dumpades och att detta medförde väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes. 2. PARTER SOM BERÖRDES AV FÖRFARANDET (3) Kommissionen underrättade officiellt de klagande gemenskapsproducenterna, andra gemenskapsproducenter, exporterande producenter, leverantörer, importörer och användare liksom intresseorganisationer för användare som kommissionen visste var berörda samt kinesiska företrädare om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda. (4) De klagande producenterna, andra samarbetsvilliga gemenskapsproducenter, exporterande producenter, importörer, användare och intresseorganisationer för användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda. (5) För att de exporterande producenterna i Kina, om de så önskade, skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status ) eller om individuell behandling, sände kommissionen blanketter för ansökan om marknadsekonomisk status respektive individuell behandling till de kinesiska företag som den visste var berörda. Fem företag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen eller, för det fall att det i undersökningen skulle fastställas att de inte uppfyllde kriterierna för att få marknadsekonomisk status, individuell behandling, medan ett företag endast ansökte om individuell behandling. ( 1 ) EGT L 56, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, , s. 17). ( 2 ) EUT C 14, , s. 14.

2 L 287/4 Europeiska unionens officiella tidning (6) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att det kunde bli aktuellt med ett stickprovsförfarande för att fastställa dumpning och skada enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades alla gemenskapsproducenter, exporterande producenter och icke-närstående importörer att ge sig till känna för kommissionen och lämna de uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 januari december 2005) som anges i tillkännagivandet om inledande. Efter granskning av de uppgifter som lämnats in beslutades det, med tanke på de få exporterande producenter i Kina och icke-närstående importörer som angivit att de var beredda att samarbeta med kommissionen i undersökningen, att ett stickprovsförfarande endast var nödvändigt med avseende på gemenskapsproducenter. (7) Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla företag som givit sig till känna inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande. Totalt 26 gemenskapsproducenter svarade på stickprovsblanketten. Svar på frågeformuläret mottogs från åtta klagande gemenskapsproducenter som ingick i stickprovet, fem exporterande producenter i Kina, två närstående handlare baserade i Kina, fyra icke-närstående importörer och nio icke-närstående användare i gemenskapen. Skrivelser lämnades in av en icke-närstående importör och en användare. Skrivelser mottogs också från tre importörorganisationer och fyra användarorganisationer. (8) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontroller på plats hos följande företag: a) Gemenskapsproducenter (alla baserade i Polen) Real SA, Siedlce Chlodnia SA, Kielce Polfrys Sp z.o.o., Swidwin Globus Polska, Lipno Przedsiebiorstwo Produkcyjno-Handlowe Fructodor Sp Zoo, Bolimow Hortino Lpow Sp. Z o. o., Lezajsk POW Gomar, Pinczow Unifreeze S.P z.o.o, Miesiączkowo b) Exporterande producenter i Kina Harbin Gaotai Food, Binzhou Town Dalian Dili Delicious Foods, Zhuanghe City Baoding Binghua Food, Baoding Yantai Yongchang Foodstuff, Laiyang City Dandong Junao Foodstuff, Fengcheng City

3 Europeiska unionens officiella tidning L 287/5 c) Närstående handlare i Kina Shijiazhuang Fortune Foods, Shijiazhuang Shijiazhuang Golden Berry Trading, Shijiazhuang d) Gemenskapsanvändare Dirafrost Frozen Frukts Industrin NV, Herk-de-Stad, Belgien (9) Eftersom det måste fastställas ett normalvärde för de exporterande producenter i Kina som eventuellt inte skulle beviljas marknadsekonomisk status gjordes ett kontrollbesök hos följande företag för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land: Producenter i Turkiet Fine Food Gida Sanayi ve Ticaret. A.S., Bursa Bidas Gida Sanayi ve Ticaret A.S., Bursa Penguen Gida Sanayi A.S., Bursa 3. STICKPROVSFÖRFARANDE (10) När det gäller gemenskapsproducenterna gjorde kommissionen i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen ett urval på åtta företag som byggde på den största representativa produktionsvolymen i gemenskapen (cirka 14 %), som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med gemenskapsproducenternas intresseorganisation, som inte hade några invändningar. De återstående producenterna i gemenskapen ombads dessutom att lämna vissa allmänna uppgifter för skadeanalysen. 4. UNDERSÖKNINGSPERIOD (11) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari december 2005 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP ). Undersökningen av hur de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada hade utvecklats omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med undersökningsperiodens utgång (nedan kallad skadeundersökningsperioden ). 5. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT 5.1 Allmänt (12) Frysta jordgubbar används vanligen av livsmedelsindustrin till framställning av sylt, fruktjuice, yoghurt och andra mejerivaror. Endast en liten andel säljs till detaljhandeln och restaurangbranschen för omedelbar konsumtion. Frysta jordgubbar måste vanligtvis konsumeras inom ett år för att smakoch färgegenskaper inte skall gå förlorade. Produkten framställs vanligen enligt standardspecifikationer som sedan ändras för att passa slutanvändarens behov. 5.2 Berörd produkt (13) Den berörda produkten är jordgubbar (även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel) med ursprung i Kina (nedan kallade den berörda produkten ) som för närvarande omfattas av KN-nummer , och Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

4 L 287/6 Europeiska unionens officiella tidning (14) Av undersökningen framgår det att olika typer av den berörda produkten sorter, kvaliteter, storlekar och typer av förädling trots allt har samma grundläggande fysiska och biologiska egenskaper och i princip används för samma ändamål. De bör därför anses utgöra en enda produkt. 5.3 Likadan produkt (15) Vissa berörda parter har framhållit att det finns väsentliga skillnader mellan den berörda produkten och den produkt som framställs av gemenskapsindustrin. Främst påtalas skillnader i jordgubbssorter, kvalitet och slutanvändning av produkten. Men av undersökningen framgår det att alla typer av den berörda produkten som framställs och säljs på hemmamarknaden i Kina och på hemmamarknaden i Turkiet, vilket tjänade som jämförbart land, liksom även frysta jordgubbar som framställs och säljs i gemenskapen av gemenskapsproducenter befanns ha samma grundläggande fysiska och biologiska egenskaper och användningsområden, trots skillnader på några punkter, t.ex. kvalitet, vidareförädling, form och storlek. (16) Därför dras den preliminära slutsatsen att alla typer av frysta jordgubbar utgör en och samma produkt och bör anses såsom likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. 6. MARKNADSEKONOMISK STATUS B. DUMPNING (17) I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1 6 i samma artikel när det gäller producenter som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. (18) Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande: 1. Företagens beslut rörande verksamheten och kostnader fattas som svar på signaler från marknaden och utan något statligt inflytande. 2. Företagens räkenskaper är föremål för en oberoende revision i enlighet med internationella redovisningsstandarder och tillämpas för alla ändamål. 3. Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke marknadsekonomiska systemet. 4. Rättssäkerhet och stabila villkor garanteras genom lagar om konkurser och ägandeförhållanden. 5. Valutaomräkning sker till marknadskurser. (19) När det gäller föreliggande undersökning ansökte fem exporterande producenter i Kina om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in ansökningsblanketten inom tidsfristen. I de fall den sökande i Kina hade ett dotterbolag eller ett annat närstående företag som exporterade den berörda produkten uppmanades även den närstående parten att fylla i en blankett för marknadsekonomisk status och ett kontrollbesök gjordes därstädes. Gemenskapen har som praxis att undersöka huruvida en grupp av närstående företag som helhet uppfyller kriterierna för marknadsekonomisk status.

5 Europeiska unionens officiella tidning L 287/7 (20) Undersökningen visade att en av de fem kinesiska exporterande producenterna uppfyllde samtliga villkor för att beviljas marknadsekonomisk status. Ansökningarna från de fyra andra företagen måste avslås. (21) Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av vad som fastställts för vart och ett av de företag som inte beviljats marknadsekonomisk status mot bakgrund av de fem kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. Kriterier Företag ej uppfyllt ej uppfyllt ej uppfyllt uppfyllt uppfyllt 2 ej uppfyllt ej uppfyllt ej uppfyllt uppfyllt uppfyllt 3 uppfyllt uppfyllt uppfyllt uppfyllt uppfyllt 4 uppfyllt ej uppfyllt uppfyllt uppfyllt uppfyllt 5 ej uppfyllt ej uppfyllt ej uppfyllt uppfyllt uppfyllt (22) På dessa grunder beviljades följande exporterande producenter i Kina marknadsekonomisk status: Yantai Yongchang Foodstuff (23) Av de fyra företag som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status var tre oförmögna att uppfylla det första kriteriet. Två företag, som visserligen var privata aktiebolag, visade sig ha näringstillstånd med mycket kort giltighet, vilket innebar att de var beroende av välvilja från myndigheterna varje gång de behövde förlänga tillståndet och att det därmed fanns en risk för statlig inblandning. Företagets osäkra framtid innebar också att aktieägarna var ovilliga att skjuta till tillräckligt mycket kapital, vilket var ett stort problem på den kapitalintensiva marknaden för frysta jordgubbar. Om det tredje företaget konstaterades att inköpspriset på färska jordgubbar, dvs. den huvudsakliga råvaran för framställning och förädling av frysta jordgubbar, fastställdes för hela säsongen oberoende av kvalitet och säsongsvariationer. Därför kunde företaget inte visa att kostnaden för den viktigaste insatsvaran huvudsakligen motsvarade marknadsvärdet. (24) Visserligen uppfyllde två företag det första kriteriet, men alla fem företagen fick bidrag. Alla företagen visade sig köpa färska jordgubbar från ortens jordbrukare. Odlarna betalade inte någon moms på sin jordgubbsförsäljning. Producenterna av den berörda produkten drog emellertid av en uppskattad moms på dessa inköp från den moms de var skyldiga att betala på sin försäljning av frysta jordgubbar. Företagen kan visserligen ha haft fördel av lägre kostnader tack vare detta tillvägagångssätt, men den sammantagna kostnadsbilden påverkas marginellt och den eventuella fördel företagen kan ha haft hade kunnat rättas till genom en justering av normalvärdet. (25) Inget av de fyra företag som inte beviljades marknadsekonomisk status uppfyllde det andra kriteriet. I vissa fall sköttes bokföringen inkonsekvent och på ett sätt som bröt mot internationella redovisningsnormer. Vid revision påtalades för övrigt inte flera inkonsekvenser i bokföringen och inte heller ett allvarligt ekonomiskt läge i ett företag. Dessa omständigheter gjorde att revisionernas tillförlitlighet och oberoende ifrågasattes. I två andra fall noterades felaktigheter i redovisningen som står i strid med internationella redovisningsnormer. Återigen påtalades inte felen vid revisioner. Därför drogs slutsatsen att de fyra företagen inte kunde visa att de hade en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer.

6 L 287/8 Europeiska unionens officiella tidning (26) Tre av de fyra företag som inte beviljades marknadsekonomisk status kunde inte uppfylla det tredje kriteriet. I ett fall hade markrättigheterna varken värderats eller tagits upp i balansräkningen. Vidare hyrde detta företag lagerlokaler av utomstående men hyresräkningen specificerade inte elkostnader. Tveksamma avskrivningsmetoder och tydliga indikationer på byteshandel i samband med fasta tillgångar iakttogs också för samma företag. Ett annat företag hyrde också markrättigheter på förmånliga villkor och irreguljära avskrivningar påträffades. När det gäller det tredje företaget fanns det ingen säkerhet för sex av sju lån. I dessa tre fall drogs slutsatsen att det tredje kriteriet inte var uppfyllt, eftersom dessa företags produktionskostnad och/eller ekonomiska situation företedde avvikelser som härrörde från det tidigare ekonomiska systemet utan fri marknad. 7. INDIVIDUELL BEHANDLING (IT) (27) I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning. (28) Individuell behandling kunde beviljas följande exporterande producenter: Junao Foodstuff Co.,Ltd. 8. NORMALVÄRDE 8.1 Allmän metod (29) I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen fastställde kommissionen till att börja med huruvida de berörda exporterande producenternas totala försäljning av frysta jordgubbar på hemmamarknaden var representativ, dvs. huruvida denna försäljningsvolym motsvarade minst 5 % av deras totala exportförsäljning till gemenskapen av den berörda produkten. (30) Kommissionen identifierade därefter de produkttyper som såldes på den inhemska marknaden av det företag, vars inhemska försäljning var representativ totalt sett, och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen. (31) För varje typ av frysta jordgubbar som de exporterande producenterna sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som såldes på export till gemenskapen fastställdes om försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när den inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden uppgick till minst 5 % av den totala volym av den jämförbara produkttyp som såldes för export till gemenskapen. (32) Kommissionen undersökte därefter om det berörda företagets försäljning på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten, som såldes i representativa kvantiteter på denna marknad, kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje produkttyp fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder under undersökningsperioden.

7 Europeiska unionens officiella tidning L 287/9 8.2 Fastställande av normalvärdet för exporterande producenter som beviljats marknadsekonomisk status (33) Normalvärdet för exporterande producenter med marknadsekonomisk status bestämdes med hjälp av den metod som redovisas nedan. Av undersökningen framgick det att den exporterande producenten med marknadsekonomisk status hade en generellt representativ försäljning på hemmamarknaden. Det kunde vidare fastställas att priserna på hemmamarknaden sattes i normal handel, dvs. priserna på hemmamarknaden kunde användas för alla typer som såldes av den kinesiska producenten. 8.3 Fastställande av normalvärdet för alla exporterande producenter som inte beviljats marknadsekonomisk status eller som beviljats individuell behandling a) Jämförbart land (34) I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställdes normalvärdet för företag som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land. (35) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärde för Kina använda Förenta staterna som ett lämpligt jämförbart land och inbjöd berörda parter att lämna synpunkter. (36) Vissa gemenskapsförädlingsföretag motsatte sig detta med hänvisning till att Förenta staterna inte kunde uppfattas som ett lämpligt jämförbart land på grund av ett annorlunda produktionsmönster, särskilt arbetskraftskostnader. Frågeformulär sändes till alla kända producenter i Förenta staterna, men inget svar mottogs. Förenta staterna kunde därför inte väljas som jämförbart land. (37) Kommissionen övervägde då alternativa lösningar och kom fram till att Turkiet kunde betraktas som ett jämförbart land. Undersökningen visade att Turkiet har en konkurrenskraftig marknad för produkten ifråga med många inhemska producenter av olika storlek. De inhemska producenterna befanns framställa likadana produkttyper som i Kina, eftersom de levererade enligt specifikationer från gemenskapsförädlingsföretag, och använda liknande produktionsmetoder. Den turkiska marknaden bedömdes därför vara tillräckligt representativ för fastställande av normalvärde. Inga invändningar restes mot detta val av jämförbart land. (38) Alla kända producenter i Turkiet kontaktades och tre företag accepterade att samarbeta. Ett frågeformulär sändes därför till dessa producenter, och de uppgifter som lämnades i deras svar kontrollerades på plats. (39) Användarorganisationerna godtog Turkiet som jämförbart land, men en exportör ogillade valet och hävdade att turkiska jordgubbar håller mycket högre kvalitet än kinesiska. Enligt uppgift skulle de ofta vara vilda i motsats till de kinesiska odlade jordgubbarna och därmed av en annan sort. b) Fastställande av normalvärdet i det jämförbara landet (40) Efter det att Turkiet valts som jämförbart land och i överensstämmelse med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för exporterande producenter som inte hade beviljats marknadsekonomisk status eller som hade beviljats individuell behandling på grundval av kontrollerade upplysningar från de tre producenterna i det jämförbara landet, dvs. på grundval av priser som hade betalats eller skulle betalas i enlighet med den metod som beskrivs ovan.

8 L 287/10 Europeiska unionens officiella tidning (41) De tre turkiska producenterna av den likadana produkten hade en försäljning på hemmamarknaden som konstaterades vara representativ i förhållande till de kinesiska exporterande producenternas export av den berörda produkten till gemenskapen. (42) Det framgick av undersökningen att deras försäljning som avsattes till ett nettoförsäljningspris som minst motsvarade styckkostnaden utgjorde mer än 80 % av deras respektive totala försäljningsvolym. Därför ansågs denna inhemska försäljning utgöra normal handel. 9. EXPORTPRISER (43) Eftersom den berörda produkten alltid exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas. 10. JÄMFÖRELSE (44) Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes justeringar för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar för transport och försäkring, kredit, provisioner och bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga, korrekta och styrkta med kontrollerad bevisning. När det gäller de uppgifter till grund för fastställande av ett normalvärde som hämtades från det jämförbara landet gjordes en justering med hänvisning till fysiska skillnader enligt artikel 2.10 a i grundförordningen, eftersom det konstaterades att jordgubbar som producerades och såldes i Turkiet höll högre kvalitet än de jordgubbar som exporterades av kinesiska företag (se skäl 40). De turkiska jordgubbarna hade dessutom bättre kvalitet än de jordgubbar som producerades av gemenskapsindustrin. Justeringen skattades preliminärt till 30 % av det turkiska försäljningsvärdet. Procentsatsen motsvarade på ett ungefär prisskillnaden mellan turkiska jordgubbar som såldes på hemmamarknaden och gemenskapsindustrins försäljningspris. 11. DUMPNINGSMARGINAL 11.1 Dumpningsmarginaler för de samarbetsvilliga exporterande producenter som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling a) Marknadsekonomisk status (45) För det företag som beviljats marknadsekonomisk status jämfördes i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset. På denna grundval är den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande: Yantai Yongchang Foodstuff Co. 0 % b) Individuell behandling (46) För det företag som beviljats individuell behandling jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen. (47) På denna grundval är den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande: Dandong Junao Foodstuff Co. 31,1 %

9 Europeiska unionens officiella tidning L 287/ DUMPNINGSMARGINAL FÖR ALLA ANDRA EXPORTERANDE PRODUCENTER (48) I syfte att beräkna en landsomfattande dumpningsmarginal för alla andra exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. Den totala importen av den berörda produkten med ursprung i Kina, beräknad på grundval av uppgifter från Eurostat, jämfördes med exportvolymen enligt svaren i de frågeformulär som hade mottagits från exportörer i Kina. På denna grundval fastställdes det att samarbetsviljan var låg, dvs. 37 % av sammantagen kinesisk export till gemenskapen. (49) Därmed beräknades dumpningsmarginalen enligt följande: Exportpriset för samarbetsvilliga exportörer fastställdes med ledning av de kontrollerade upplysningar de hade lämnat. Därefter fastställdes ett exportpris på grundval av uppgifter från Eurostat, varvid överskottet enligt uppgifter från Eurostat i jämförelse med den mängd som hade rapporterats av de samarbetsvilliga exportföretagen inkluderades. De två exportpriserna vägdes sedan mot de respektive mängderna och jämfördes med det vägda genomsnittliga normalvärde som hade fastställts för det jämförbara landet. Uppgifterna från Eurostat var nödvändiga, eftersom det saknades tillräcklig information om exportpriser för att en landsomfattande tull skulle kunna fastställas. (50) På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 66,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull. 13. PRODUKTION I GEMENSKAPEN C. SKADA (51) Under undersökningen konstaterades det att frysta jordgubbar framställdes i gemenskapen av följande: 26 gemenskapsproducenter som var klagande eller uttalat stödde klaganden, Ingen av dessa var närstående någon kinesiskt exportör eller importör som handlade med den berörda produkten från Kina. Ett stort antal gemenskapsproducenter som inte tog ställning till klagomålet och inte samarbetade i undersökningen. Om många av dessa producenter vet man att de är närstående till användaroch /eller importsektorn. 14. DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN (52) Förfarandet inleddes efter ett klagomål som ingivits av den polska intresseorganisationen för producenter av frysta varor (nedan kallad klaganden ) såsom företrädare för 25 producenter som svarar för en betydande del av gemenskapens produktion av frysta jordgubbar. (53) Av undersökningen framgick det att de klagande gemenskapsproducenterna, tillsammans med den andra gemenskapsproducenten som stödde klaganden och som hade besvarat stickprovsförfrågan, hade framställt omkring ton frysta jordgubbar under undersökningsperioden. Detta motsvarar cirka 29 % av den totala volymen av den likadana produkten som framställs i gemenskapen och utgör därmed en väsentlig andel av gemenskapsproduktionen. De 25 klagande gemenskapsproducenterna och de enda andra producenter som stödde klaganden anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. Några berörda parter hävdade att vissa av de 26 samarbetande företagen inte längre stödde förfarandet. Men det är tvärtom så att alla de 26 företagen fortfarande stöder förfarandet.

10 L 287/12 Europeiska unionens officiella tidning STICKPROVSFÖRFARANDE FÖR BEDÖMNINGEN AV SKADA (54) Såsom förklaras i skäl 10, med hänsyn till det stora antalet företag som framställer frysta jordgubbar i gemenskapen, gjorde kommissionen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ett urval på åtta producenter som byggde på den största representativa produktionsvolymen i gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. (55) Den sammanlagda produktionen för de åtta gemenskapsproducenter som ingick i urvalet och till fullo samarbetade i undersökningen uppgick till cirka ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar omkring 14 % av den uppskattade totala gemenskapsproduktionen av frysta jordgubbar. 16. FÖRBRUKNING I GEMENSKAPEN (56) Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i gemenskapen på följande sätt: Ton UP Förbrukning i gemenskapen Index (2002 = 100) (57) Gemenskapsförbrukningen fastställdes såsom varande total volym frysta jordgubbar framställd av gemenskapsindustrin och andra producenter i gemenskapen plus import från alla tredjeländer, minus all export. Uppgiften om total produktion för gemenskapsindustrin och andra producenter i gemenskapen grundas på uppskattningar av relevanta myndigheter och organisationer i de medlemsstater där frysta jordgubbar produceras, främst IERiGEZ i Polen, FruktVeb i Ungern, Assomela i Italien och jordbruksministeriet i Spanien. Uppgifter om de kvantiteter som importerats och exporterats lämnades av Eurostat. (58) Det bör observeras att förbrukningstalen innefattar frysta jordgubbar i lager. Men det gick inte att få tillförlitliga uppgifter vare sig när det gäller försäljning eller lagerhållning för alla gemenskapsproducenter av den likadana produkten, så uppgifterna om total produktion av den likadana produkten från gemenskapsproducenterna betraktas som den mest tillförlitliga källan. (59) Såsom framgår av tabellen ovan har förbrukningen av frysta jordgubbar i gemenskapen varit förhållandevis stabil under skadeundersökningsperioden om man undantar 2004 då förbrukningen steg med 13 % i förhållande till föregående år. Denna ökning kan emellertid förklaras med att produktionen i gemenskapen var hög på grund av att skörden var god och samtidigt var importvolymerna fortsatt stora. Under undersökningsperioden höll sig förbrukningen på 2002 och 2003 års nivåer.

11 Europeiska unionens officiella tidning L 287/ IMPORT TILL GEMENSKAPEN FRÅN KINA 17.1 Den berörda importens volym och marknadsandel (60) Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt när det gäller volym och marknadsandel: Importvolym UP Kina i ton Index (2002 = 100) Källa: Eurostat. Importens marknadsandel UP Kina 4 % 18 % 13 % 20 % (61) Samtidigt som förbrukningen av frysta jordgubbar låg på en relativt stabil nivå under skadeundersökningsperioden steg importen från det berörda landet med cirka 381 %. Det är därmed tydligt att Kinas uppskattade marknadsandel har ökat väsentligt under skadeundersökningsperioden, nämligen från 4 % 2002 till 20 % under undersökningsperioden Priser för importen och prisunderskridande Euro/ton UP Priser för importen från Kina Index (2002 = 100) Källa: Eurostat. (62) Tabellen ovan visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från Kina. Under skadeundersökningsperioden sjönk priserna successivt med totalt 38 %. (63) Under undersökningsperioden gjordes en jämförelse av försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden mellan de priser som tillämpades av urvalet gemenskapsföretag och priserna på importen från det berörda landet. Man använde sig därvid av de utvalda gemenskapsproducenternas försäljningspriser till icke-närstående kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Dessa priser jämfördes med de kinesiska exporterande producenternas försäljningspriser efter rabatter och andra avdrag, vid behov justerade till nivån cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen. (64) Av jämförelsen framgick det att den berörda produkten såldes i gemenskapen under undersökningsperioden till priser som låg lägre än gemenskapsindustrins priser. Uttryckt i procent var prisunderskridandet 6,0 % beräknat på grundval av uppgifter från de samarbetande exporterande producenterna och 6,4 % på grundval av uppgifter från Eurostat som omfattar alla import. Det framgår tydligt av detta prisunderskridande och prisutvecklingen för gemenskapsindustrins priser (se skäl 74) att en betydande prisnedgång redan hade skett.

12 L 287/14 Europeiska unionens officiella tidning SITUATIONEN FÖR PRODUCENTER I GEMENSKAPEN (65) I de skäl som följer här redovisas, enligt etablerad praxis, uppgifterna som samlats in under skadeundersökningen i två avsnitt: I det första behandlas gemenskapsindustrin företrädd av de åtta företagen i stickprovet. I det andra avsnittet redovisas uppgifter om alla producenter av den berörda produkten i gemenskapen. Dessa uppgifter har hämtats från nationella myndigheter och organisationer i medlemsstater där den berörda produkten framställs Gemenskapsindustrins situation (66) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 2002 till och med undersökningsperioden. (67) Uppgifterna nedan beträffande gemenskapsindustrin är sammanlagda uppgifter från alla de åtta samarbetsvilliga gemenskapsproducenter som ingick i stickprovet. Dessa uppgifter företräder de 26 samarbetande producenter som svarade på urvalsförfrågan Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (68) I tabellen nedan visas produktionsutveckling, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande för gemenskapsproducenterna i stickprovet: UP Tillverkning (ton) Index (2002 = 100) Produktionskapacitet (ton) Index (2002 = 100) Kapacitetsutnyttjande 75 % 46 % 67 % 48 % Index (2002 = 100) (69) Såsom framgår av tabellen ovan minskade tillverkningen under skadeundersökningsperioden med 26 % samtidigt som kapaciteten steg med 16 %. Kapacitetsutnyttjandet minskade med 36 % under samma period. Det sjunkande kapacitetsutnyttjandet kan bara delvis förklaras med utbyggd kapacitet. Den huvudsakliga förklaringen är sjunkande produktion, dvs. skörden under året i fråga. (70) Produktionen av frysta jordgubbar är nära kopplad till produktionen av färska jordgubbar. Skördens storlek och kvalitet är avgörande för produktionsvolymen för den berörda produkten. Skörden 2003 var dålig, vilket ledde till lägre produktion, medan den rikliga skörden 2004 innebar motsatsen, vilket sammantaget resulterade i en liten produktionsökning jämfört med Mellan 2004 och undersökningsperioden minskade produktionen med 29 %. Men eftersom produktionen av frysta jordgubbar beror på skördens storlek kan produktionsminskningen från 2004 fram till undersökningsperioden inte betraktas som en relevant skadeindikator när det gäller denna produkt.

13 Europeiska unionens officiella tidning L 287/ Lager (71) Siffrorna nedan visar lagervolymen hos stickprovet av gemenskapsindustrin vid utgången av varje period UP Lager (ton) Index (2002 = 100) (72) Det bör här påpekas att lagrade frysta jordgubbar vanligtvis måste förbrukas, alltså även säljas, inom ett år annars finns det en risk för att smak- och färgegenskaper går förlorade. (73) Lagren har ökat avsevärt under skadeundersökningsperioden. Att lagren minskade under 2003 berodde på den dåliga skörden som i sin tur påverkade tillgången på råvara för gemenskapsindustrin det året. År 2004 ökade lagren kraftigt på grund av den rikliga skörden detta år. Jämfört med 2002 ökade lagren med 92 % Efter denna toppnotering sjönk lagernivåerna till mer normala nivåer under undersökningsperioden men låg fortfarande 24 % över 2002 års nivå. Mellan 2004 och undersökningsperioden förekom kraftig utförsäljning från lagren för att säkerställa att de frysta jordgubbarna fortfarande höll den kvalitet som krävs Försäljningsvolym, marknadsandel och genomsnittligt försäljningspris (74) Tabellen nedan visar försäljningsvolym, marknadsandel och genomsnittliga försäljningspriser för gemenskapsindustrin i stickprovet UP Försäljningsvolym för gemenskapsindustrin i stickprovet (ton) Index (2002 = 100) Marknadsandel 13,6 % 8,5 % 6,2 % 12,5 % Index (2002 = 100) Genomsnittliga försäljningspriser (euro/ton) Index (2002 = 100) (75) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel sjönk under 2003 som ett resultat av att råvaran, dvs. färska jordgubbar, förelåg i mindre mängd det året. Försäljningsvolymen och marknadsandelen sjönk ytterligare under 2004 trots att produktionen återgick till den normala. Den sjunkande försäljningen ledde till ökade lager. Under undersökningsperioden återhämtade sig försäljningsvolymen något till följd av lagerutförsäljning. Återgången till stora försäljningsvolymer skedde dock på bekostnad av det genomsnittliga försäljningspriset, vilket sjönk drastiskt från euro per ton 2004 till 671 euro per ton under undersökningsperioden, dvs. med 34 %.

14 L 287/16 Europeiska unionens officiella tidning (76) Det genomsnittliga priset på den berörda produkt som såldes av gemenskapsindustrin i stickprovet sjönk med 28 % under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en avsevärd prisnedgång under undersökningsperioden. Såsom påpekades ovan var det genomsnittliga prisfallet kraftigast mellan 2004 och undersökningsperioden, då en nedgång på 34 % i försäljningspris inträffade. Den kraftiga utförsäljningen av jordgubbar i lager från 2004 till undersökningsperioden fick göras till mycket låga priser Lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde (77) Lönsamheten enligt nedan gäller försäljningen på gemenskapsmarknaden och uttrycks som avkastning på omsättning, räntabilitet och kassaflöde UP Lönsamhet på försäljning i gemenskapen 6,5 % 9,4 % 1,5 % 12,5 % Index (2002 = 100) Räntabilitet 55 % 36 % 4% 24 % Index (2002 = 100) Kassaflöde (i procent av omsättningen) 2 % 3 % 1% 0% Index (2002 = 100) (78) Av tabellen ovan framgår att lönsamheten föll drastiskt mellan 2002 och undersökningsperioden. Det rör sig om ett fall på nästan 300 %. Situationen är extra allvarlig eftersom den synbarligen rimliga vinstnivån 2002 och 2003 följdes av ohållbara förluster på 12,5 % under undersökningsperioden. (79) Lönsamheten, räntabiliteten och kassaflödet visar alla att situationen för företagen i stickprovet försämrades under skadeundersökningsperioden Investeringar och förmåga att anskaffa kapital (80) Tendensen när det gäller investeringar för gemenskapsindustrin i stickprovet visas i tabellen nedan UP Investeringar (euro) Index (2002 = 100) (81) Trots den negativa lönsamhetsutveckling som konstateras ovan ökade gemenskapsindustrin sina investeringar i den berörda produkten under skadeundersökningsperioden för att förbättra sin konkurrenskraft. Investeringarna gällde främst nya byggnader och modernisering av fryslager och utrustning. Dessa åtgärder förbättrade avsevärt effektiviteten hos de gemenskapsföretag som ingick i stickprovet. (82) Kommissionen fick inte in några uppgifter om huruvida det blev lättare eller svårare att skaffa kapital under skadeundersökningsperioden.

15 Europeiska unionens officiella tidning L 287/ Antal anställda, produktivitet och löner UP Antal anställda Index (2002 = 100) Produktivitet (ton per anställd) Index (2002 = 100) Lönekostnad (euro) Index (2002 = 100) (83) Av tabellen ovan framgår det att gemenskapsindustrin i stickprovet anpassade antalet anställda till produktionen. Antalet anställda var som högst 2004 på grund av återgången till höga produktionsvolymer efter lägre volymer Eftersom produktionen sjönk under undersökningsperioden, sjönk även produktiviteten och sysselsättningen. Lönekostnaderna sjönk under skadeundersökningsperioden. Att produktiviteten per anställd sjönk beror främst på att produktionen föll dramatiskt till följd av ökad import. De investeringar gemenskapsindustrin gjorde under undersökningsperioden förväntas höja industrins effektivitet och produktivitet på medellång och lång sikt Den faktiska dumpningsmarginalens storlek (84) Dumpningsmarginalerna anges i avsnittet om dumpning. Alla fastställda marginaler utom den för företaget som beviljades marknadsekonomisk status ligger klart över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens omfattning och priser kan den faktiska dumpningsmarginalens inverkan inte anses vara försumbar Verkningar av tidigare dumpning eller subventionering (85) Gemenskapsindustrin håller inte på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning eller subventionering. Någon undersökning av dumpning eller subventionering har nämligen inte gjorts tidigare Makroekonomiska uppgifter om hela gemenskapsproduktionen (86) Följande uppgifter gäller hela gemenskapsproduktionen. (87) Det bör erinras om att det inte finns några officiella siffror om total försäljningsvolym i gemenskapen. En uppskattning av total försäljningsvolym för producenterna på gemenskapsmarknaden gjordes genom att dessa producenters produktion minskades med beräknad export UP Produktionsvolym till försäljning (produktion minus export) (ton) Index (2002 = 100) Marknadsandel 69 % 51 % 61 % 59 % Index (2002 = 100)

16 L 287/18 Europeiska unionens officiella tidning (88) Tabellen ovan är baserad på relevant produktionsvolym minus export. Den visar alltså vilken mängd som finns tillgänglig för försäljning, som antingen kommer att säljas under samma säsong eller lagras och säljas under följande säsong. Uppgifterna hänför sig således snarare till produktion än till försäljning. Men av uppgifterna ovan kan man snarast utläsa en minskning under undersökningsperioden både vad beträffar total försäljningsvolym ( 11 %) och marknadsandel ( 14 %) för hela gemenskapsindustrin Slutsats om skada (89) Det konstateras inledningsvis att följande skadeindikatorer utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden: Försäljningspriser och försäljningsvolymer, lönsamhet, lager, kapacitetsutnyttjande, produktion, sysselsättning, löner, produktivitet, kassaflöde och marknadsandel. Men av de skäl som anges ovan anses utvecklingen när det gäller produktion och kapacitetsutnyttjande inte som särskilt relevanta skadeindikatorer för denna produkt. I gengäld noterades en positiv utveckling när det gäller investeringar och produktionskapacitet. (90) Volymen på den dumpade importen av den berörda produkten från Kina steg med över 300 % under skadeundersökningsperioden samtidigt som försäljningspriserna sjönk kraftigt ( 38 %). Priserna på de berörda dumpade importvarorna underskred vidare väsentligt (med cirka 6 %) gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. (91) Följden blev att gemenskapsindustrins situation försämrades väsentligt under skadeundersökningsperioden. Lagerhållningen ökade med 24 % och nådde alarmerande nivåer mot slutet av Samtidigt sjönk försäljningspriserna och särskilt försäljningsvolymen väsentligt under Inte förrän vid undersökningsperioden återgick försäljningsvolymen till 2002 års nivå, men detta skedde genom prissänkningar till en icke bärkraftig nivå. Trots företagens fortgående investeringar för att höja konkurrenskraften ledde prisfallet till att lönsamheten sjönk till 12,5 % under undersökningsperioden. Dessutom försämrades företagens kassaflöde och räntabilitet till negativa resultat under undersökningsperioden. (92) Under undersökningsperioden sjönk också antalet anställda och deras produktivitet. (93) Sammanfattningsvis utgörs skadan främst av prisnedgång i kombination med växande lagerhållning, vilket ledde till svåra förluster för gemenskapsproducenterna under undersökningsperioden. (94) Eftersom uppgifterna om förbrukningen i hela gemenskapen och marknadsandel för hela gemenskapsindustrin fick uppskattas har de delar av skadeundersökningen som hänför sig till detta begränsats till att endast omfatta de gemenskapsföretag som ingick i stickprovet. (95) Med hänsyn till samtliga ovan nämnda faktorer drar kommissionen preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. 19. INLEDANDE ANMÄRKNING D. ORSAKSSAMBAND (96) I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det också om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som gemenskapsindustrin hade lidit. Andra kända faktorer än den dumpade importen som vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

17 Europeiska unionens officiella tidning L 287/ VERKNINGARNA AV IMPORTEN FRÅN KINA (97) Importvolymen från Kina ökade med cirka 380 % under skadeundersökningsperioden och den uppskattade marknadsandelen för denna import nästan fyrdubblades. Dessutom minskade priserna för importen från Kina med 38 % (se skäl 62) och prisunderskridandet var väsentligt. (98) Gemenskapsindustrin reagerade på den stora lågprisimporten med att sänka sina priser kraftigt under Även efter sänkningen låg det genomsnittliga försäljningspriset på den kinesiska importen mer än 30 % under gemenskapsindustrins priser. Detta ledde till att gemenskapsindustrins försäljning sjönk väsentligt under den säsongen och till mycket höga lagernivåer för gemenskapsproducenterna mot slutet av året. På grund av begränsat utrymme i kyllagren och särskilt mot bakgrund av att frysta jordgubbar är en vara med begränsad livslängd, var det nödvändigt att sälja restlagret från 2004 under undersökningsperioden. Eftersom de kinesiska priserna hade fallit ytterligare under undersökningsperioden i jämförelse med 2004 blev gemenskapsindustrin återigen tvungen att sänka sina priser (med nästan 24 %) för att få avsättning för lagren. Försäljningen under undersökningsperioden gjordes med kraftig förlust, situationen är ohållbar. Gemenskapsindustrins situation under undersökningsperioden förvärrades ytterligare av att importen från Kina ökade drastiskt med över 40 %. Det är därför tydligt att det finns en stark koppling mellan den stora ökningen i importvolym till ständigt lägre priser och den skada för gemenskapsindustrin som har konstaterats. 21. VERKNINGARNA AV IMPORTEN FRÅN TREDJELÄNDER (99) Importen från andra länder än Kina sjönk i volym med 20 % under skadeundersökningsperioden. Det är därför mycket osannolikt att import med ursprung i andra tredjeländer, t.ex. Marocko, kan ha bidragit väsentligt till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Tvärtom förefaller det som om exportföretag i tredjeländer också har förlorat marknadsandelar till följd av importen från Kina. Genomsnittspriset på import från andra tredjeländer var för övrigt 78 % högre under undersökningsperioden än på import från Kina och cirka 20 % högre än det pris som tillämpades av gemenskapsföretagen i stickprovet. Mot bakgrund av deras krympande marknadsandel och relativt höga pris kan man preliminärt sluta sig till att exportörerna i tredjeländerna inte med sin försäljning förorsakade den skada som drabbade gemenskapsindustrin. Följande tabell visar importvolymer och genomsnittspriser för import från de viktigaste tredjeländerna (dvs. Marocko och Turkiet) UP Import från Marocko (ton) Index (2002 = 100) Genomsnittspris (euro per ton) Index (2002 = 100) Marknadsandel 11,7 % 15,0 % 18,7 % 13,0 % Index (2002 = 100) Import från Turkiet (ton) Index (2002 = 100) Genomsnittspris (euro per ton) Index (2002 = 100) Marknadsandel 4,8 % 4,0 % 2,8 % 2,6 % Index (2002 = 100)

18 L 287/20 Europeiska unionens officiella tidning VERKAN AV FÖRÄNDRINGAR I GEMENSKAPSINDUSTRINS EXPORT (100) Det har hävdats att den lägre exporten, särskilt till marknaden i Förenta staterna, skulle ha bidragit till skadan för gemenskapsindustrin. Enligt uppgifter från Eurostat sjönk exporten från gemenskapen faktiskt under skadeundersökningsperioden från cirka ton 2002 till ton Men i jämförelse med gemenskapsmarknaden har exportmarknaden generellt sett relativt liten betydelse, faktum är att exporten motsvarade mindre än 10 % av gemenskapsförbrukningen under skadeundersökningsperioden. (101) När det gäller de indikatorer där det inte går att skilja mellan gemenskapsmarknaden och exportmarknaderna, exempelvis produktion, kapacitetsutnyttjande, investeringar och sysselsättning, var deras negativa utveckling klart sämre än vad som kunde förklaras av den minskade exporten. Den negativa utvecklingen i sig för dessa indikatorer måste ses både som en konsekvens av den minskade försäljningen på gemenskapsmarknaden och den minskade exporten. (102) När det gäller lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet berodde den negativa utvecklingen delvis på att gemenskapsindustrin tvingades ner på mycket låga nivåer av kapacitetsutnyttjande, eftersom försäljningsvolymen utvecklades så negativt både på gemenskapsmarknaden och på exportmarknaderna, som nämns ovan. Dessutom befann sig gemenskapsindustrins försäljningspriser under stark press från den dumpade importen, något som också bidrog till den negativa inverkan på de indikatorerna. (103) Även om gemenskapsindustrins försämrade exportresultat således kan ha bidragit till den skada som vållats så kan dess övergripande effekt inte uppfattas som väsentlig och den kan inte undanröja orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin drabbades av. 23. VERKNINGAR AV GEMENSKAPSINDUSTRINS PRODUKTIONSMINSKNING OCH PÅSTÅDD MINSKAD FÖRBRUKNING (104) En berörd part har hävdat att de dåliga skördarna 2002 och 2003 och den minskade produktionen på grund av bristen på råvaror, dvs. färska jordgubbar, under dessa år är en viktig faktor som bidrog till att orsaka skada för gemenskapsindustrin. Det är riktigt att de dåliga skördarna ledde till sjunkande produktion. Det är dock inte troligt att detta är den viktigaste faktorn bakom den skada som gemenskapsindustrin lidit. Den lägre produktionen och de minskade försäljningsmängderna åtföljdes av ett prisfall, medan prisökningar vanligtvis är följden av dåliga skördar och minskad tillgång. Dessutom visar en undersökning av gemenskapsindustrins lönsamhet under skadeundersökningsperioden att industrin fortsatte att vara lönsam fram till 2004, då importen från Kina undergick ett betydande prisfall. (105) Det har också hävdats att förbrukningen av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden har minskat och att det är denna minskning snarare än den dumpade importen från Kina som ligger bakom den skada som gemenskapsindustrin lidit. Det bör påpekas att uppgifterna om förbrukningen i denna undersökning har hämtats från produktionsuppgifter och att de förbrukningstal som man fått fram skulle kunna ha påverkats av det faktum att även lagervolymen för produkten inkluderats i talen. Möjligheten att det skett en mindre förbrukningsminskning 2004 kan därför inte uteslutas. En sådan minskning skulle ha fått effekt på gemenskapsindustrins försäljningsvolym. Men även om förbrukningen minskade under den berörda skadeundersökningsperioden, bör man notera att importen från Kina ökade med 381 % under samma period, och att priserna på denna import minskade med 38 % under perioden. Det kan därför hävdas att de minskningar som kan ha skett när det gäller förbrukningen inte kan vara den enda orsaken till den skada som gemenskapsindustrin lidit.