MASKINDIREKTIVET. 101 frågor och svar

Transkript

1 MASKINDIREKTIVET 101 frågor och svar

2 Maskindirektivet 101 frågor och svar

3 2011, Copyright SIS Förlag Maskindirektivet 101 frågor och svar SIS HB 542, Utgåva 1 ISBN E-bok: Författare: Matz Lenner Omslag/Redaktör: Ewa Berggren Layout: Hallonquist Bokförlag AB, Ingela Hallonquist Utgiven av SIS Förlag AB, Stockholm Tel: sis.sales@sis.se, 2 maskindirektivet 101 frågor och svar

4 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Låt hjulet ha en betydelse för fortsättningen 13 Arbetsplatsen och dess utformning frågor kring Maskindirektivet 17 Referenser 115 Bilagor 116 Bilaga 1 Grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner 117 Checklista Grundläggande hälso- och säkerhetskrav 119 Bilaga 2 Jämförelsetabell mellan det gamla och nya Maskindirektivet. Jämförelserna avser de som är utgivna av EU. 142 Bilaga 3 Jämförelsetabell mellan gamla och nya direktivet 144 Bilaga 4 Teknisk tillverkningsdokumentation checklista 151 Bilaga 5 Teknisk dokumentation för en delvis fullbordad maskin checklista 154 Bilaga 6 Bruksanvisningens checklista 157 maskindirektivet 101 frågor och svar 3

5 4 maskindirektivet 101 frågor och svar

6 Förord Varför är det viktigt att ett CE-märke placeras på en maskin? Svaret på den frågan är enkel. Det talar om för användaren och andra att maskinen uppfyller de grundläggande säkerhetskraven i Maskindirektivet. Det säger också att tillverkaren har utfört en riskanalys för att försäkra sig om att maskinen är säker. Maskindirektivet är ett direktiv som beslutats av EU för att göra det möjligt att tillverka en maskin i ett land och fritt leverera maskinen till ett annat land inom Europa utan andra hindrande regler. Maskindirektivet började användas 1985 och ersattes av ett nytt direktiv som ska vara mer korrekt än det förra. Maskindirektivet är en samling paragrafer med bilagor som definierar en säker maskin. En guide till Maskindirektivet finns tillgänglig, se ref. [6]. Denna guide ger förklaringar till innehållet i Maskindirektivet. Direktivet är nödvändigt att tillämpa medan guiden kan fungera som en uppslagsbok om man är osäker på direktivets innehåll och tillämpning. Den här boken innehåller 101 aktuella frågor med svar och även ett antal checklistor som kan vara nyttiga i ditt arbete. Syftet med boken är att ge dig svar på de mest förekommande frågorna som finns med anledning av införandet av det senaste Maskindirektivet, som trädde i kraft den 29 december Direktivet har förbättrats i många väsentliga delar. Framförallt har det omarbetats i de delar där tveksamheter tidigare uppstått. Både användare (brukare) och maskinbyggare (tillverkare) har arbetat med förbättrad säkerhet. Direktivet har en definition på vad en maskin är, men den kan tolkas på olika sätt. I grunden är en maskin något som utför ett arbete med hjälp av energi och kraft, inte muskelkraft. En maskin kan antingen vara komplett eller uppbyggd av mindre enheter till en anläggning som kan ha flera styrenheter. maskindirektivet 101 frågor och svar 5

7 förord En tillverkare kan även tillverka en delvis fullbordad maskin som endast kan fungera tillsammans med en befintlig anläggning. Det kan även gälla en anordning som i sig är en maskin men som kan monteras eller demonteras allt efter brukarens önskemål. Maskindirektivet ligger som grund för framtagning av säkerhetsstandarder som tas fram av standardorganen CEN och CENELEC inom Europa. Dessa standarder är av tre typer: A-standard, gäller för alla typer av utrustning B-standard, gäller vissa typer av utrustning C-standard, gäller för en specifik maskin. Den globala marknaden efterfrågar standarder som bygger på de europeiska direktiven. Därför har de internationella standardorganen ISO och IEC tagit upp frågan om att överföra standarder med likvärdigt innehåll som finns i CEN- och CENELEC-standarderna. Detta arbete har startat och kommer att pågå i flera år. Dessa ISO- och IECstandarder är mer omfattande eftersom endast länderna inom EU har tillgång till direktiv. All standard är frivillig att tillämpa medan innehållet i direktiven är man skyldig att följa. En standard som överensstämmer med den maskin som du tillverkar kan vara enklare att följa. Den är mer konkret. Men finns det ingen motsvarande C-standard för din maskin måste du följa Maskindirektivet eller andra direktiv som bättre definierar din maskin. Genom att t.ex. följa Maskindirektivets, bilaga 1, grundläggande hälso- och säkerhetskrav öppnar du upp möjligheterna till att sälja din maskin på en global marknad och automatiskt få hela europeiska marknaden som sin hemmamarknad. 6 maskindirektivet 101 frågor och svar

8 Inledning Varför sker det olyckor på våra arbetsplatser? Det kan naturligtvis vara många bakomliggande faktorer till att en olycka inträffar. Många olyckor sker på grund av slarv med säkerheten kring våra arbetsplatser och med olika arbetsmoment. Det blir den mänskliga faktorn som tyvärr får bära skulden till många incidenter och många oförklarliga skador. Med bättre förståelse om risker som finns på våra arbetsplatser och bättre kunskap om olyckstillbuden kan vi bidra till att minska de fall som skylls på den mänskliga faktorn och hur vi kan förebygga dessa. Vi skulle kunna förebygga en hel del olyckor och tillbud genom att införa ett systematiskt arbetsmiljöarbet. Att arbeta målmedvetet mot nolltolerans lönar sig för att reducera tillbuden, men ändå kan det kvarstå tillbud där man kan härleda olyckan till brister i maskinens säkerhet. Det är dessa som kan förebyggas genom att vara systematisk i sitt arbete. Tyvärr kan vi med god grund påstå att det förekommer tilllåtande kulturer på våra arbetsplatser. Dessa måste bekämpas med alla medel! Tänk först och handla sen är en god regel som vi inte följer på grund av okunskap, oförstånd eller lättja. I offentlig statistik framgår det att vissa branscher är mer drabbade än andra. Det kan tyda på att de har en dålig säkerhetskultur och det är just den om är farlig om man inte ser den och gör något för att bryta mönstret. Tack vare Maskindirektivet har vi en fantastisk möjlighet att minska alla tänkbara olyckor genom att tänka smartare. När en olycka inträffar måste du ställa dig frågan VARFÖR. Här hjälper det att tänka först och handla sedan. På Toyota brukar man ställa frågan VARFÖR minst fem gånger maskindirektivet 101 frågor och svar 7

9 inledning innan man är övertygad om att man hittat svaret. Svaret på frågan kan i sin tur ge upphov till nya frågor. Det är viktigt att man även svarar på dessa. Innan vi fortsätter kan det vara på sin plats att vi studerar svensk lagstiftning inom arbetsmiljöområdet. Svensk lagstiftning på arbetsmiljöområdet Svensk lagstiftning började ta form i Sverige på 1800-talet. Den har utvecklats från att skydda barn mot farligt arbete till att idag gälla arbetstagarens hälsa. Den första arbetsmiljölagen kom 1978 och har sedan dess reviderats kontinuerligt. Grunden till vår nuvarande lagstiftning är det goda arbetet. Det innebär: bra arbetsorganisation och bra arbetsinnehåll individens rätt till ett innehållsrikt och utvecklande arbete en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagaren för fysiska eller psykiska belastningar, som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Det betonas också i lagstiftningen att arbetet ska ge möjlighet till variation, samarbete och sammanhang mellan olika arbetsuppgifter. Vidare poängteras vikten av inflytande över arbetsinnehåll och medverkan i förändringsprocesser. Arbetsmiljölagen, AML, är en resultatorienterad ramlag och kompletteras därför med: Föreskrifter och allmänna råd som ges ut av Arbetsmiljöverket i dess författningssamling, AFS. Dessa är bindande och i vissa fall straffsanktionerade Arbetsmiljöförordningen, AMF, som reglerar skyddsombudens roll, arbetsmiljöinspektionens uppgifter och skyldigheter med mera Lagen om allmän försäkring, AFL, som reglerar i det här sammanhanget bland annat arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet Lag om arbetsskadeförsäkring, LAF, som reglerar ansvaret vid arbets skada. 8 maskindirektivet 101 frågor och svar

10 inledning Man kan åskådliggöra lagstiftningen inom EU med triangeln nedan. Överst i triangeln är EUs lagstiftning och underst är de lokala bestämmelser som reglerar arbetet på din arbetsplats. 5 Översta nivån är alla EG-direktiven och andra EG-krav. 5 4 Näst högsta nivån är alla standarder som bygger på direktiv och ger 4 tillverkare en fastare grund vid tillverkning av maskiner. 3 Nästa nivå är varje lands 3 regler och lagar för bättre miljö och arbetsmiljö. 2 Den näst lägsta nivån 2 avses alla de lokal bestämmelser som är framtagna genom partsamverkan 1 på företagen. 1 Den lägsta nivån är medarbetaren. Med detta synsätt förstår man att det är många regler, lagar och standarder som måste vara kända för den enskilda medarbetaren. Det står också klart att varje överliggande nivå och underliggande nivå utgör grund för varandra i ett system av regler och standarder. Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ska fungera som en naturlig del i arbetet. Arbetsgivaren ska ta ansvar för arbetsmiljön och styra den på samma sätt som för ekonomi, produktion och andra delar av verksamheten. Syftet är naturligtvis att minska riskerna för arbetsskador och ohälsa, men ska förhoppningsvis kunna påverka maskindirektivet 101 frågor och svar 9

11 inledning arbetsplatsen positivt i många fler avseenden. Enligt de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat i frågan avses med systematiskt arbetsmiljöarbete att... undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Systematiskt arbetsmiljöarbete omfattar: policy för arbetsmiljöarbetet krav som finns formulerade i lagar och avtal organisation, ansvar, uppföljning, kontroll samverkan med arbetstagarna handlingsplaner samverkan med företagshälsovård. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska ta ansvar för att fortlöpande göra de kartläggningar och undersökningar som krävs för att få kunskap om behovet av insatser på olika områden. Det kan t.ex. innebära att regelbundet se över olika typer av personalstatistik, som sjukfrånvaro, personalomsättning, jämställdhet i olika avseenden med mera. Det kan också innebära att man bör genomföra undersökningar av det psykosociala klimatet inom en enhet eller avdelning. Och resultatet kräver att en förändring kommer till stånd där så fordras. Lagstiftningen i Sverige är något man bör känna till både som arbetstagare och arbetsgivare. Låt oss titta på direktiven som är relevanta för tillverkning och användning av maskiner. De direktiv som finns inom EU är till för dig som användare och tillverkare av utrustning. En riskanalys med efterföljande riskreducering är nödvändig. Maskindirektivet ersätter ett 50-tal olika direktiv, som tidigare funnits i Europa och som styrt produkter och dess ansvar. Maskindirektivet är indelat i ett antal paragrafer och bilagor. 10 maskindirektivet 101 frågor och svar

12 inledning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner, AFS 2008:3, ref [1] Maskindirektivet innehåller följande: Tillämpningsområde Definitioner Släppa ut på marknaden eller ta i drift Förfarande för bedömning av överensstämmelse för maskiner Förfarande för delvis fullbordade maskiner Märkning som inte uppfyller kraven Distribution Bestämmelser om straff. Det är bilagorna som ger kraven för att utforma en arbetsplats och tillverka maskiner. Bilagorna är: Bilaga 1 Grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner Bilaga 2 Försäkran 1 Innehåll A. EG-försäkran om maskinens överensstämmelse B. Försäkran för inbyggnad av en delvis fullbordad maskin 2 Förvar Bilaga 3 CE-märkning Bilaga 4 Maskinkategorier på vilka något av förfarandena i 12 och 13 ska tillämpas Bilaga 5 Vägledande förteckning över säkerhetskomponenter som avses i 4 c) Bilaga 6 Monteringsanvisningar för delvis fullbordade maskiner Bilaga 7 Teknisk tillverkningsdokumentation för maskiner Relevant teknisk dokumentation för delvis fullbordade maskiner maskindirektivet 101 frågor och svar 11

13 inledning Bilaga 8 Bedömning av överensstämmelse genom intern kontroll av tillverkningen av en maskin Bilaga 9 EG-typkontroll Bilaga 10 Fullständig kvalitetssäkring Bilaga 11 Upphävande eller tillbakadragande av utfärdade intyg eller godkännanden Avgränsning Framställningen är baserad på ovanjordutrustning. Maskiner och arbetsutrustning som används under jord är inte annorlunda men där finns andra typer av risker at ta hänsyn till. Miljön i en gruva t.ex. är känsligare och det måste tillverkaren och brukaren ta hänsyn till i samband med tillverkning och användning av utrustning under jord. 12 maskindirektivet 101 frågor och svar

14 Låt hjulet ha en betydelse för fortsättningen En arbetsplats förändras över tiden. Nya maskiner placeras på verkstaden, arbetsmoment förändras och operatörer kommer och går. Det är med andra ord en föränderlig situation. Man måste hela tiden vara uppmärksam och förändra regler och arbetssätt efter att utrustning och personal förändras. Det är ständiga förändringar som gäller på arbetsplatsen. Verklighetens hjul rullar inte på plan mark utan ska med kunskap rullas upp för en sluttning. Om hjulet rullar horisontellt händer ingenting, det är bara tiden som går. Men om hjulet däremot rullas upp för ett sluttande plan ökar kunskapen hela tiden och det är kunskapen som är nivåhöjningen. Slappnar man av rullar hjulet bakåt, till ruta ett. maskindirektivet 101 frågor och svar 13

15 Arbetsplatsen och dess utformning Många olyckor och skador beror på bristande kunskap. Hur är det på din arbetsplats? Finns det ett fungerande arbetsmiljöarbete på din arbetsplats? Om svaret på frågan är JA, vill jag ändå att du funderar igenom några saker innan du går vidare i texten. Hur länge sedan var det sedan en olycka eller tillbud inträffade? Var det länge sedan är jag nöjd, men var det nyligen kan det vara på sin plats att du tar till dig mina synpunkter. För att minimera en risk måste alla pusselbitar på plats! En arbetsplats består av medarbetare, maskiner, byggnader och arbetsstycken, men också av sopor, skräp, spånor och pallställ med diverse saker. Om din arbetsplats är ren och snygg och du trivs har du goda förutsättningar för att det kan bli bättre. Men även om du gör rätt kan andra göra fel. Din säkerhet beror både på dig och på dina 14 maskindirektivet 101 frågor och svar

16 arbetsplatsen och dess utformning medarbetare. Vi förutsätter att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete med allt vad det innebär av möten, rundvandringar och dokument som reglerar delegering av ansvar från verkställande direktör till övrig personal. Detta utgör grunden till en klarare syn på arbetsmiljöns administration. Men det är kring din arbetsplats det ska handla om. Det jag kommer att skriva om kan gälla allt på företaget. Flera av idéerna är hämtade från kvalitetsarbete eller konceptet LEAN dvs. Toyotas produktionssystem som bl.a. innehåller de fem S:en, som är: sortera systematisera städa standardisera skapa vana. Det gäller att skapa ordning och reda i och kring arbetsplatsen. Du behöver skapa bra regler kring allt arbete du gör. Försök hitta ett gott arbetssätt och standardisera det. Det kan gälla rutiner för vissa arbetsmoment som du utför. Genom att skapa ordning och regler kan många skador elimineras eller helt undvikas, men det kräver omtanke. Det är inte bara maskinen som ska vara säker, du ska också vara säker i ditt arbete. Nya maskiner och nya rutiner behöver ständigt ses över och förbättras. Det här resonemanget har fått ett namn och kallas för Demings hjul eller PDSA-hjulet. PDSA står för: Plan planera Do gör Study studera Act agera. Vi ska senare se att PDSA-hjulet kan användas för att doku- maskindirektivet 101 frågor och svar 15

17 arbetsplatsen och dess utformning P S D A mentera sina steg mot en säkrare arbetsplats. Kilen är nödvändig för att du ska kunna öka din förmåga eller kunskap. Det är som att träna i en sport, du måste hela tiden öka din förmåga för att bli bättre. Ordning och reda gör arbetet säkrare vid din maskin och på din arbetsplats. Du använder skärande verktyg som är rena och iordningställda för att användas och det ligger inga verktyg i vägen som kan orsaka skärskador. 16 maskindirektivet 101 frågor och svar

18 101 frågor kring Maskindirektivet 1. Vad är en maskin enligt Maskindirektivet Enligt Maskindirektivet är en maskin en sammansatt enhet: som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt drivkraft från människa eller djur och som består av inbördes förbundna komponenter, varav minst en rörlig, som är sammansatta för ett särskilt ändamål enligt första punktsatsen som endast saknar komponenter för anslutning på användningsstället, eller för anslutning till en energi- eller rörelsekälla enligt första och andra satsen som är färdig för installation och som kan fungera endast om den är monterad på ett transportmedel, eller installerad i en byggnad eller anläggning enligt första, andra och tredje satsen eller delvis fullbordade maskiner som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, som är förenade i syfte att lyfta laster och där den enda energikällan är direkt manuellt arbete som kräver energi för att kunna utföra något arbete. Det räcker inte med muskelkraft. Det räcker heller inte med att något roterar med hjälp av en motor. Enligt Maskindirektivet är en maskin med en elektrisk motor som har en roterande axel ingen maskin. Först om man monterar ett fläkthjul på axeln är det en maskin. maskindirektivet 101 frågor och svar 17

19 2. Vad är utbytbar utrustning En utbytbar utrustning som är en anordning som operatören, sedan en maskin eller traktor tagits i drift, själv monterar ihop med maskinen eller traktorn för att ändra dess funktion eller för att ge den en ny funktion, såvida denna utrustning inte är ett verktyg eller redskap. [1] 4 3. Vad är säkerhetskomponent En komponent som: fullgör en säkerhetsfunktion släpps ut på marknaden separat om den inte fungerar eller fungerar dåligt utgör risk för personers säkerhet och inte är nödvändig för att maskinen ska fungera eller som kan ersättas med normala komponenter för att maskinen ska fungera. [1] 4 I Maskindirektivets bilaga 5 finns en vägledning till säkerhetskomponenter: 1. Skydd för avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar. 2. Skyddsanordningar för detektering av personer. 3. Motordrivna förreglande öppningsbara skydd avsedda att användas som skyddsanordningar i sådana maskiner som avses i bilaga 4, punkt 9, 10 och Logikenheter för skyddsfunktioner på maskiner. 5. Ventiler med funktioner för feldetektering och som är avsedda för styrning av farliga rörelser i maskiner. 6. Utsugningssystem för utsläpp från maskiner. 7. Skydd och skyddsanordningar för att skydda utsatta personer mot rörliga delar som är direkt involverade i en maskins användning. 18 maskindirektivet 101 frågor och svar

20 8. Anordningar för övervakning av last och rörelse på lyftande maskiner. 9. Anordningar för att hålla kvar personerna på säten. 10. Nödstoppsanordning. 11. Urladdningssystem för att förhindra att potentiellt farliga elektrostatiska laddningar uppstår. 12. Energibegränsare och avlastningsanordningar enligt bilaga 1, punkterna 1.5.7, och System och anordningar för att minska emission av buller och vibrationer. 14. Överrullningsskydd (ROPS). 15. Skydd mot fallande föremål (FOPS). 16. Tvåhandsmanöverdon. 17. Följande komponenter för maskiner som är avsedda att lyfta eller sänka personer mellan olika stannplan: a) Anordningar för att låsa dörrar på stannplan. b) Anordningar för att hindra den lastbärande enheten från fall eller okontrollerad uppåtgående rörelse. c) Hastighetsbegränsande anordningar. d) Energiackumulerande stötdämpare, icke-lineära eller med dämpning av returrörelsen. e) Energiabsorberande stötdämpare. f) Säkerhetsanordningar på cylindrar till hydrauliska kretsar när dessa används för att förhindra fall. g) Elektriska skyddsanordningar i form av brytare med säkerhetsfunktion innehållande elektroniska komponenter. maskindirektivet 101 frågor och svar 19

21 4. Är handdrivna maskiner en del av Maskindirektivet Nej. En maskin som direkt använder muskelkraft räknas inte som maskin. En avbitartång eller en sax är således inga maskiner. En cykel som använder muskelkraft är inte heller en maskin. Det blir en maskin först om man sätter på en elmotor eller bensinmotor för framdrivningen. Anordningar som lagrar energi omfattas av Maskindirektivet. Det kan t.ex. vara fjädrar och ackumulatorer. Det innebär att om handkraften ersätts med en motor eller en anordning som har egen kraft av något slag, blir det en maskin och måste då uppfylla kraven i Maskindirektivet. Man bör observera att vissa handhållna maskiner inte omfattas av Maskindirektivet utan av andra direktiv. En handhållen borrmaskin omfattas av Lågspänningsdirektivet och inte av Maskindirektivet trots att en borrmaskin utför ett spånskärande arbete. 20 maskindirektivet 101 frågor och svar

22 5. Vilka utrustningar omfattas av Maskindirektivet Nedanstående utrustning och maskin gäller Maskindirektivet för: a) maskiner b) utbytbar utrustning c) säkerhetskomponenter d) lyftredskap e) kedjor, kättingar, linor och vävband f) avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar, samt g) delvis fullbordade maskiner. [1] 1 maskindirektivet 101 frågor och svar 21

23 6. Vad är en delvis fullbordad maskin delvis fullbordad maskin: enhet som nästan utgör en maskin men som inte ensam kan användas för något särskilt ändamål. En delvis fullbordad maskin är endast avsedd att byggas in i eller monteras ihop med andra maskiner eller med andra delvis fullbordade maskiner eller annan utrustning, så att de bildar en maskin som direktiv 2006/42/EG är tillämpligt på. [1] 4. Ett drivsystem är ett exempel på en delvis fullbordad maskin. En icke fullbordad maskin ska tillverkas enligt Maskindirektivet och ha ett intyg om överensstämmelse men ska inte CE-märkas. Man bör som tillverkare av en sådan anordning tydligt fastställa vilka gränser man har till den övriga maskinen. Detta kan med fördel göras i samband med en upphandling. 7. Finns det undantag där Maskindirektivet inte gäller Ja. a) säkerhetskomponenter som är avsedda att användas som reservdelar för att ersätta identiska komponenter och som tillhandahålls av tillverkaren av den ursprungliga maskinen b) specialutrustning för användning på marknadsplatser eller nöjesfält 22 maskindirektivet 101 frågor och svar

24 c) maskiner som speciellt konstruerats eller tagits i drift för kärntekniska tillämpningar och som vid fel kan ge upphov till radioaktivt utsläpp d) vapen, inklusive skjutvapen e) följande transportmedel, jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för de risker som omfattas av svenska föreskrifter som genomför direktiv 2003/37/EG, med undantag av maskiner monterade på dessa fordon motorfordon och släpvagnar till dessa fordon som omfattas av svenska föreskrifter som genomför rådets direktiv 70/156/EEG, med undantag av maskiner monterade på dessa fordon fordon som omfattas av svenska föreskrifter som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG, med undantag av maskiner monterade på dessa fordon motorfordon uteslutande avsedda för tävling transportmedel för luftbefordran, transport på vatten eller järnväg, med undantag av maskiner monterade på dessa. f) havsgående fartyg och mobila offshore-enheter samt maskiner installerade ombord på sådana fartyg eller enheter, g) maskiner som är särskilt konstruerade och tillverkade för militära eller polisiära ändamål h) maskiner som är särskilt konstruerade och tillverkade för forskningsändamål för tillfälligt bruk i laboratorier i) gruvhissar med linspel j) maskiner för förflyttning av aktörer vid artistiska framträdanden k) elektriska och elektroniska produkter av följande slag, i den mån som de omfattas av svenska föreskrifter som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/95/EG om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser maskindirektivet 101 frågor och svar 23

25 hushållsapparater avsedda för privat bruk ljud- och bildutrustning informationsteknisk utrustning ordinära kontorsmaskiner kopplingsutrustning för lågspänning elektriska motorer, samt l) följande typer av elektrisk högspänningsutrustning: kopplingsapparater och kopplingsutrustning, transformatorer. [1] 2 8. Vad gäller för lyftredskap En komponent eller utrustning, som inte är monterad på en lyftande maskin men möjliggör hållande av last och är placerad mellan maskinen och lasten eller så är den avsedd att utgöra en integrerad del av lasten och släpps ut på marknaden separat. Sling och komponenter till sådana betraktas också som lyftredskap. [1] 4 9. Finns det fler lyftdon som omfattas av direktivet Ja. Kedjor, kättingar, linor och vävband konstruerade och tillverkade för ändamål som en del eller delar av lyftande maskiner eller lyftredskap omfattas av direktivet. [1] 4 24 maskindirektivet 101 frågor och svar

26 maskindirektivet 101 frågor och svar 25

27 10. Kan avtagbar utrustning räknas som produkt Ja. En avtagbar komponent som är avsedd för kraftöverföring mellan en självgående maskin eller en traktor och en annan maskin genom sammanlänkning vid den första fasta lagringen, kan räknas som produkt. När den släpps ut på marknaden med sitt skydd ska den betraktas som en produkt.[1] Vem är tillverkare En fysisk eller juridisk person som konstruerar och/eller tillverkar maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG och som ansvarar för att sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner överensstämmer med direktiv 2006/42/EG i syfte att släppa ut dem på marknaden, i eget namn eller under eget varumärke eller använda för eget bruk. I avsaknad av en tillverkare enligt definitionen ovan ska varje fysisk eller juridisk person som på marknaden släpper ut sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG betraktas som tillverkare. [1] Vem är representant En fysisk eller juridisk person som är etablerad inom EES och som erhållit skriftlig fullmakt av tillverkaren att i dennes namn uppfylla samtliga (eller en del) av de skyldigheter och formalia som följer av direktiv 2006/42/EG. [1] 4 26 maskindirektivet 101 frågor och svar

28 13. Vem är distributör Varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller dennes representant, som på den svenska marknaden tillhandahåller en maskin eller tar den i drift. [1] Vad gäller för ett anmält organ En tredje parts organ etablerat på en medlemsstats territorium och utsett av medlemsstaten att ombesörja bedömning av överensstämmelse. [1] Vad är harmoniserad standard En icke bindande teknisk specifikation som antagits av ett standardiseringsorgan, närmare bestämt Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN), Europeiska standardiseringsorganisationen inom el-området (CENELEC) eller Europeiska institutet för telekommunikationsstudier (ETSI), inom ramen för ett mandat från kommissionen enligt de förfaranden som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. [1] 4 maskindirektivet 101 frågor och svar 27

29 16. Omfattas lastbilskranar av direktivet Nej. Lastbilen omfattas inte av Maskindirektivet. Det finns andra regler som klargör kraven på fordonet. Däremot innefattas allt som kan byggas på ett fordon och är en maskin av Maskindirektivet. Se vidare Maskindirektivet. 28 maskindirektivet 101 frågor och svar

30 4. Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för att förhindra riskkällor i samband med lyft Maskiner som kan utgöra riskkällor på grund av lyft ska uppfylla samtliga tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i detta kapitel (se Allmänna principer, punkt 4). 4.1 Allmänt Definitioner a) lyft: förflyttning av enhetslaster bestående av gods och/eller personer och som vid ett givet tillfälle innebär en nivåförändring b) styrd last: last vars hela rörelse sker längs fasta eller flexibla gejdrar, vars läge bestäms av fasta punkter c) nyttjandefaktor: det aritmetiska förhållandet mellan den högsta last som tillverkaren eller dennes representant garanterar att en komponent förmår hålla och den högsta lasten (maxlast) som anges på komponenten d) testfaktor: det aritmetiska förhållandet mellan den last som används för att utföra de statiska eller dynamiska proven på en lyftande maskin eller ett lyftredskap och den högsta lasten (maxlast) som anges på maskinen eller lyftredskapet e) statisk provning: prov vid vilken en lyftande maskin eller ett lyftredskap först kontrolleras och utsätts för en kraft motsvarande den högsta lasten (maxlast) multiplicerad med lämplig testfaktor för statisk provning och sedan kontrolleras på nytt, efter det att lasten ifråga har avlägsnats i syfte att konstatera att ingen skada har uppstått f) dynamisk provning: prov vid vilken en lyftande maskin manövreras i alla tänkbara konfigurationer med högsta last (maxlast) multiplicerad med lämplig testfaktor för dynamisk provning och där hänsyn tas till maskinens dynamiska uppträdande i syfte att kontrollera att den fungerar korrekt g) lastbärare: en del av maskinen på, eller i vilken, personer och/ eller gods befinner sig för att lyftas. maskindirektivet 101 frågor och svar 29

31 4.1.2 Skydd mot mekaniska riskkällor Risker på grund av bristande stabilitet En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att den stabilitet som krävs enligt punkt upprätthålls, både när maskinen är i drift och när den inte är i drift inklusive alla stadier av transport, montering och demontering, vid förutsebara komponentfel och även under de prov som utförs i enlighet med bruksanvisningen. Tillverkaren eller dennes representant ska använda lämpliga metoder för att kontrollera detta Maskiner som rör sig längs gejdrar eller räls En maskin ska vara utrustad med anordningar som verkar på gejdrar eller räls i syfte att förhindra urspårning. Om det trots sådana anordningar kvarstår risk för urspårning eller haveri på gejder eller räls eller någon styrande komponent, ska det finnas anordningar för att förhindra att utrustningen, komponenter eller last faller ned eller maskinen välter Mekanisk hållfasthet Maskiner, lyftredskap och deras komponenter ska tåla de påfrestningar de utsätts för, både under användning och i förekommande fall då de inte är i drift och under angivna installations- och arbetsförhållanden och i alla tillämpliga konfigurationer, i förekommande fall med vederbörlig hänsyn tagen till inflytande från atmosfäriska faktorer och kraft som utövas av personer. Detta krav ska också vara uppfyllt under transport, montering och demontering. Maskiner och lyftredskap ska vara konstruerade och tillverkade så att fel till följd av materialutmattning och slitage förhindras, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till deras avsedda användning. De material som används ska väljas med utgångspunkt i deras avsedda arbetsförhållanden med särskild hänsyn till korrosion, nötning, slag, extrema temperaturer, materialutmattning, sprödhet och åldring. Maskiner och lyftredskap ska vara konstruerade och tillverkade 30 maskindirektivet 101 frågor och svar

32 så att de tål överbelastning i de statiska proven utan bestående deformationer eller tydliga defekter. Hållfasthetsberäkningar ska ta hänsyn till det värde på testfaktorn för statisk provning som valts för att garantera en tillräckligt hög säkerhetsnivå; denna faktor har i regel följande värden: a) Manuellt drivna maskiner och lyftredskap: 1,5. b) Övriga maskiner: 1,25. Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att de felfritt klarar de dynamiska prov som utförs med högsta lasten (maxlast) multiplicerad med testfaktorn för dynamisk provning. Denna testfaktor för dynamisk provning ska väljas så att den garanterar en tillräcklig säkerhetsnivå; värdet är i regel lika med 1,1. I regel ska proven utföras vid de nominella hastigheterna. Om maskinens manöversystem medger flera rörelser samtidigt, ska proven utföras under de minst gynnsamma förhållandena, i regel vid en kombination av de aktuella rörelserna Brytskivor, trummor, hjul, linor, kedjor och kättingar Brytskivor, trummor och hjul ska ha en diameter som är förenlig med storleken på de linor, kedjor eller kättingar som kan monteras. Trummor och hjul ska vara konstruerade, tillverkade och monterade på ett sådant sätt att de linor, kedjor eller kättingar med vilka de är utrustade kan rullas upp utan att falla av. Linor som används direkt för att lyfta eller hålla lasten får inte ha några splitsar annat än i ändarna. Splitsar godtas dock vid installationer som genom sin konstruktion är avsedda att regelbundet modifieras alltefter användningsbehov. För kompletta linor och deras ändar ska väljas en nyttjandefaktor som kan garantera en tillräcklig säkerhetsnivå. Detta värde är i regel lika med 5. För lyftkedjor och lyftkättingar ska väljas en nyttjandefaktor som garanterar en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Detta värde är i regel lika med 4. maskindirektivet 101 frågor och svar 31

33 För att styrka att en tillräcklig nyttjandefaktor har uppnåtts, ska tillverkaren eller dennes representant för varje typ av kedja, kätting eller lina som används direkt för lyftning av lasten samt för linändarna genomföra lämpliga prov eller ombesörja att sådana prov görs Lyftredskap och deras komponenter Lyftredskap och deras ingående komponenter ska vara dimensionerade med vederbörlig hänsyn tagen till materialutmattnings- och åldringsprocesser för ett antal arbetscykler, som överensstämmer med den förväntade livslängden som specificerats i driftförutsättningarna för en given tillämpning. Dessutom gäller följande: a) Nyttjandefaktorn för metallinor med ändbeslag ska väljas så att den garanterar tillräcklig säkerhetsnivå; detta värde är i regel lika med 5. Linorna får inte innehålla några splitsar eller öglor annat än i ändarna. b) När kedjor och kättingar med svetsade länkar används ska dessa vara av kortlänkstyp. Nyttjandefaktorn för kedjor och kättingar ska väljas så att tillräcklig säkerhetsnivå kan garanteras; detta värde är i regel lika med 4. c) Nyttjandefaktorn för linor eller sling av fibermaterial är beroende av material, tillverkningsmetod, dimensioner och användning. Värdet ska väljas så att tillräckligt hög säkerhetsnivå kan garanteras; i regel är detta värde lika med 7, förutsatt att det material som används är av mycket hög kvalitet och tillverkningsmetoden är lämplig för avsedd användning. Om så inte är fallet sätts i regel en högre nyttjandefaktor för att säkerställa likvärdig säkerhetsnivå. Linor och sling av fibermaterial får inte uppvisa några andra knutar, skarvar eller splitsar än de som finns i slingets ändar, med undantag för om det rör sig om ett ändlöst sling. 32 maskindirektivet 101 frågor och svar

34 d) För alla metallkomponenter som ingår i eller används tillsammans med ett sling ska väljas en nyttjandefaktor som garanterar en tillräcklig säkerhetsnivå; detta värde är i regel lika med 4. e) Den högsta arbetslasten hos ett flerpartigt sling bestäms med utgångspunkt från nyttjandefaktorn hos den svagaste parten, antalet parter och en reduktionsfaktor som är beroende av slingets uppbyggnad. f) För att kunna styrka att tillräcklig nyttjandefaktor har uppnåtts ska tillverkaren eller dennes representant för varje typ av komponent som avses i led a, b, c och d själv genomföra lämpliga prov eller låta genomföra sådana prov Styrning av rörelser Anordningar för styrning av rörelser ska fungera på ett sådant sätt att de maskiner som de är installerade på förblir säkra. a) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade eller försedda med anordningar så att deras komponenters rörelser håller sig inom de specificerade gränserna. Innan sådana anordningar träder i funktion ska vid behov en varningssignal ges. b) När flera fast monterade eller spårgående maskiner kan manövreras samtidigt inom samma område med risk för kollision, ska sådana maskiner vara konstruerade och tillverkade så att de kan förses med system som gör det möjligt att undvika sådana risker. c) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att lasterna inte kan krypa på ett farligt sätt eller falla fritt och oväntat, inte ens om det skulle inträffa ett partiellt eller totalt energibortfall eller när operatören slutar manövrera maskinen. d) Det får inte vara möjligt att under normala arbetsförhållanden sänka lasten enbart med friktionsbroms, utom när det gäller maskiner som med hänsyn till deras funktion måste arbeta på det sättet. e) Fasthållningsdon ska vara konstruerade och tillverkade för att undvika att last tappas oavsiktligt. maskindirektivet 101 frågor och svar 33

35 Rörelser hos laster under hantering Manöverplatsen på maskiner ska vara placerad på ett sådant sätt att den ger bästa möjliga sikt över de rörliga delarnas arbetsområde i syfte att undvika eventuella kollisioner med personer, utrustning eller andra maskiner som kan vara i drift samtidigt och kan utgöra en riskkälla. Maskiner med styrda laster ska vara konstruerade och tillverkade för att förhindra att personer skadas av rörelser hos lasten, lastbäraren eller eventuella motvikter Maskiner som betjänar fasta stannplan Lastbärarens rörelser Lastbärarens rörelser på maskiner som betjänar fasta stannplan ska ha fast styrning till och vid stannplanen. System med saxarmar ska också anses som fast styrning Tillträde till lastbäraren Om personer har tillträde till lastbäraren, ska maskinerna vara konstruerade och tillverkade så att lastbäraren står still vid tillträde, särskilt vid lastning och lossning. Maskinerna ska vara konstruerade och tillverkade så att nivåskillnaden mellan lastbäraren och det stannplan vid vilken den stannat inte utgör någon snubbelrisk Risker på grund av kontakt med lastbärare i rörelse Där det är nödvändigt för att uppfylla kravet i punkt andra stycket, ska det område där lastbäraren rör sig göras omöjligt att beträda vid normal drift. Om det vid kontroll eller underhåll finns risk för att personer som befinner sig under eller över lastbäraren kläms mellan lastbäraren och någon fast del, ska tillräckligt fritt utrymme finnas antingen genom fysiska räddningsutrymmen eller genom mekaniska anordningar som blockerar lastbärarens rörelser. 34 maskindirektivet 101 frågor och svar

36 Risk för att last faller från lastbäraren Om det föreligger risk för att last faller av lastbäraren, ska maskinen konstrueras och tillverkas så att detta förebyggs Stannplan Risker på grund av att personer på stannplanen kommer i kontakt med en lastbärare i rörelse eller andra rörliga delar ska förebyggas. Om det föreligger risk på grund av att personer kan falla ned i det område där lastbäraren rör sig när denna inte befinner sig vid stannplanen, ska skydd vara monterade för att förebygga denna risk. Sådana skydd får inte öppnas i riktning mot det område där lastbäraren rör sig. De ska vara försedda med en förreglande anordning som styrs av lastbärarens läge, och som förhindrar: att lastbäraren rör sig på ett riskfyllt sätt innan skydden har stängts och låsts att skyddet öppnar sig på ett riskfyllt sätt innan lastbäraren har stannat vid motsvarande stannplan Funktionsduglighet När en lyftande maskin eller ett lyftredskap släpps ut på marknaden eller första gången tas i drift, ska tillverkaren eller dennes representant, genom att själv vidta eller låta vidta lämpliga åtgärder, säkerställa att maskinen eller lyftredskapet vare sig den eller det drivs manuellt eller mekaniskt kan utföra sina angivna funktioner på ett säkert sätt. De statiska och dynamiska prov som avses i punkt ska genomföras på alla maskiner för lyft som är klara att tas i drift. Om en maskin inte kan monteras i tillverkarens eller dennes representants lokaler, ska nödvändiga åtgärder vidtas på den plats där den ska användas. maskindirektivet 101 frågor och svar 35

37 4.2 Krav för maskiner med annan kraftkälla än handkraft Styrning av rörelser Hålldonsmanöveranordningar ska användas för att styra maskinens eller dess utrustnings rörelser. För partiella eller kompletta förflyttningar där det inte föreligger någon risk för att lasten eller maskinen kan kollidera med något, får anordningarna ifråga dock ersättas med manöveranordning som medger automatiska stopp vid förvalda lägen, utan att operatören påverkar en hålldonsmanöveranordning Lastkontroll En maskin med en högsta last (maxlast) på minst kg eller ett tippmoment på minst Nm ska vara utrustad med anordningar som varnar föraren och förhindrar farliga rörelser av lasten i händelse av överbelastning, antingen till följd av att den högsta lasten (maxlast) eller det maximala momentet på grund av lasten överskrids, eller att tippmomentet överskrids Linstyrd installation Linstöd, draganordningar eller bärare av draganordningar ska hållas på plats med motvikter eller med en anordning som medger permanent styrning av linspänningen. 4.3 Information och märkning Kedjor, kätting, linor och vävband Varje kedje-, kätting-, lin- eller vävbandslängd som inte ingår som en del i en sammansatt enhet ska vara försedd med märkning eller, om detta inte är möjligt, en bricka eller icke borttagbar ring med tillverkarens eller dennes representants namn och adress samt det relevanta certifikatets identifikationsnummer. Ovannämda certifikat ska innehålla åtminstone följande information: 36 maskindirektivet 101 frågor och svar

38 a) Tillverkarens namn och adress och i förekommande fall dennes representants namn och adress. b) En beskrivning av kedjan, kättingen eller linan som omfattar: dess nominella storlek dess konstruktion det material den är tillverkad av, och eventuell speciell metallurgisk behandling som materialet undergått. c) Den provningsmetod som tillämpats. d) Den högsta last (maxlast) som kedjan, kättingen eller linan får utsättas för under drift. En skala av värden får anges för de specificerade tillämpningarna Lyftredskap Lyftredskap ska vara försedda med följande uppgifter: uppgift om material, när sådan information behövs för säker användning uppgift om högsta last (maxlast). På lyftredskap på vilka det inte är fysiskt möjligt att anbringa märkningar ska de uppgifter som anges i första stycket anges på en skylt eller på annat likvärdigt sätt, säkert fastsatt på redskapet. Uppgifterna ska vara läsbara och placerade så att de varken riskerar att försvinna till följd av slitage eller äventyrar redskapets hållfasthet Lyftande maskiner Den högsta lasten (maxlast) ska finnas klart angiven på maskinen. Denna märkning ska vara läsbar, outplånlig och i klartext. När den högsta lasten (maxlast) är avhängig maskinens konfiguration, ska varje manöverplats vara försedd med en lastskylt, som helst i diagram- eller tabellform anger den tillåtna lasten för varje konfiguration. maskindirektivet 101 frågor och svar 37

39 En maskin som endast är avsedd för att lyfta gods och som är utrustad med en lastbärare som kan beträdas av personer ska vara försedda med en tydlig och outplånlig varningsskylt, som förbjuder lyft av personer. Denna varningsskylt ska vara synlig på alla ställen där tillträde är möjligt. 4.4 Bruksanvisning Lyftredskap Varje lyftredskap eller varje kommersiellt odelbart parti av lyftredskap ska åtföljas av en bruksanvisning, som innehåller minst följande uppgifter: a) Den avsedda användningen. b) Användningsbegränsningar (särskilt för lyftredskap såsom lastmagneter eller vakuumlyftare som inte till fullo uppfyller bestämmelserna enligt punkt e). c) Bruksanvisningar för montering, användning och underhåll. d) Det värde på testfaktorn för statisk provning som använts Lyftande maskiner En lyftande maskin ska åtföljas av en bruksanvisning som ska innehålla information om följande: a) Maskinens tekniska egenskaper, särskilt den högsta lasten (maxlast) och i förekommande fall en kopia av lastskylten eller lasttabeller enligt punkt andra stycket, stödens eller förankringarnas mottryck och i förekommande fall spårens egenskaper, i förekommande fall hur man fastställer barlasten och tillvägagångssättet vid montering av densamma. b) Innehållet i journalen, om denna inte medföljer maskinen. c) Råd om användning, särskilt för att kompensera för om operatören inte har direkt uppsikt över lasten. d) I förekommande fall en provningsrapport med uppgifter om de statiska och dynamiska provningar som har utförts av eller för tillverkaren eller dennes representant. 38 maskindirektivet 101 frågor och svar

40 e) För en maskin som inte har monterats hos tillverkaren i det utförande den ska användas, nödvändiga instruktioner för att vidta åtgärderna enligt punkt innan den tas i drift. [1] 17. Omfattas andra påbyggnader av direktivet Ja. Alla påbyggnader som utgör en maskin omfattas av Maskindirektivet. Framför allt påbyggnadens funktion och arbetssätt. Utgör påbyggnaden en maskin enligt Maskindirektivet ska den byggas enligt Maskindirektivet och märkas. Maskiner som kan utgöra riskkällor på grund av lyft ska uppfylla samtliga tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i kapitel 4 [1]. För att klargöra Maskindirektivets ståndpunkt har kapitel 4 [1] följande definitioner. a) lyft: förflyttning av enhetslaster bestående av gods och/eller personer och som vid ett givet tillfälle innebär en nivåförändring. b) styrd last: last vars hela rörelse sker längs fasta eller flexibla gejdrar, vars läge bestäms av fasta punkter. c) nyttjandefaktor: det aritmetiska förhållandet mellan den högsta last som tillverkaren eller dennes representant garanterar att en komponent förmår hålla och den högsta lasten (maxlast) som anges på komponenten. d) testfaktor: det aritmetiska förhållandet mellan den last som används för att utföra de statiska eller dynamiska proven på en lyftande maskin eller ett lyftredskap och den högsta lasten (maxlast) som anges på maskinen eller lyftredskapet. maskindirektivet 101 frågor och svar 39

41 e) statisk provning: prov vid vilken en lyftande maskin eller ett lyftredskap först kontrolleras och utsätts för en kraft motsvarande den högsta lasten (maxlast) multiplicerad med lämplig testfaktor för statisk provning och sedan kontrolleras på nytt, efter det att lasten i fråga har avlägsnats i syfte att konstatera att ingen skada har uppstått. f) dynamisk provning: prov vid vilken en lyftande maskin manövreras i alla tänkbara konfigurationer med högsta last (maxlast) multiplicerad med lämplig testfaktor för dynamisk provning och där hänsyn tas till maskinens dynamiska uppträdande i syfte att kontrollera att den fungerar korrekt. g) lastbärare: en del av maskinen på, eller i vilken, personer och/eller gods befinner sig för att lyftas. Allt som gäller lyft måste uppfylla dels kraven i Maskindirektivets bilaga 1 samt de specificerade kraven 1 kapitel 4, se fråga maskindirektivet 101 frågor och svar

42 18. Omfattas lyftanordningar till off-shore och fartyg av Maskindirektivet Nej. Maskindirektivets artikel 1 [2] anger: Havsgående fartyg och mobila offshore-enheter samt maskiner installerade ombord på sådana fartyg och/eller enheter. 19. Kan vi tillverka och CE-märka en maskin som vi anser vara ofarlig Nej, inte utan att göra en riskanalys. Ta först reda på om det finns en C-standard utgiven av Swedish Standards Institute ( som omfattar din maskin. Finns en sådan tillämpa den. Om inte måste hela processen, från riskanalys till CE-märkning, göras. Det innebär att alla kraven för att sätta på ett CE-märke måste uppfyllas, dvs. en riskanalys, riskbedömning och riskreducering som efterföljs av ett intyg om överensstämmelse måste göras. Se vidare fråga 31. Genvägar leder ofta fel. Det kan äventyra hela din existens om du inte uppfyller alla kraven för CE-märke. Har du startat en process och gjort allt med gott omdöme finns alltid en väg ut genom alla problem. Med hjälp av en riskanalys kan du se till att maskinen uppfyller alla kraven i hälso- och säkerhetskraven i bilaga 1 i Maskindirektivet. Om du väljer ut de risker som du tycker är relevanta för just din maskin och genomfört konstruktion, skydd och varningar efter den bruttolista som du fått från genomgången av bilaga 1. maskindirektivet 101 frågor och svar 41

43 20. Faller anordningar som drivs med batteri under Maskindirektivet Nej. Många apparater drivs med batterier som är uppladdningsbara. Alla dessa apparater faller under lågspänningsdirektivet. I artikel 1 Maskindirektivet [2] k) Elektriska och elektroniska produkter av följande slag, i den mån som de omfattas av rådets direktiv 73/23/EEG av den 19 februari 1973 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser, [3]: hushållsapparater avsedda för privat bruk ljud- och bildutrustning informationsteknisk utrustning ordinära kontorsmaskiner kopplingsutrustning för lågspänning elektriska motorer. l) Följande typer av elektrisk högspänningsutrustning: kopplingsapparater och kopplingsutrustning transformatorer. 21. Vad är en komponent En komponent kan vara en del av en maskin. Det kan även vara en säkerhetskomponent. Allmänt kan man säga att en komponent är den del av ett system. [3] En komponent är något som har en given uppgift och vars avsikt är att utföra något för systemet. Komponenten i sig ska uppfylla kraven för Maskindirektivet om den ska ingå i ett system eller maskin. 42 maskindirektivet 101 frågor och svar

44 22. Kan en distributör bortse från Maskindirektivet Nej. En distributör utgör en i kedjan vid en leverans av en maskin. distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller dennes representant, som på den svenska marknaden tillhandahåller en maskin eller tar den i drift. [1] En distributör får bara tillhandahålla en maskin om den från tillverkaren eller dennes representant: a) åtföljs av en EG-försäkran om maskinens överensstämmelse, enligt bilaga 2 A, på något av de officiella språken inom EES, b) är försedd med märkning enligt bilaga 1, punkt 1.7.3, och c) åtföljs av en Bruksanvisning i original, enligt bilaga 1, punkt 1.7.4, avfattad på något av de officiella språken inom EES. [1] 18. En distributör som för in en maskin i Sverige ska: a) tillhandahålla en översättning till svenska, enligt bilaga 1, punkt b), av Bruksanvisning i original om den inte är på svenska, b) tillhandahålla en översättning till svenska av EG-försäkran om maskinens överensstämmelse om inte en sådan finns på svenska i original, och c) se till att alla skriftliga eller muntliga upplysningar och varningar som inte utgörs av lättförståeliga symboler eller piktogram, är på svenska. [1] 19. maskindirektivet 101 frågor och svar 43

45 23. Vad är skillnaden mellan att släppa ut på marknaden och ta i drift Maskindirektivet klargör skillnaden på följande sätt i 6 [1] och definitioner [1] 4. Släppa ut på marknaden har nedanstående definition: Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en maskin på marknaden eller tar den i drift, ska denne: a) säkerställa att maskinen uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i bilaga 1 b) säkerställa att den tekniska dokumentation som anges i bilaga 7, avsnitt A är tillgänglig c) särskilt tillhandahålla all nödvändig information, t.ex. bruksanvisning d) genomföra tillämpligt förfarande för bedömning av överensstämmelse i enlighet med e) upprätta en EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med bilaga 2, del 1, avsnitt A och säkerställa att denna försäkran medföljer maskinen, samt f) anbringa CE-märkning i enlighet med bilaga 3. Ta i drift har följande definition: ta i drift : är när en maskin som omfattas av direktiv 2006/42/ EG för första gången används på avsett sätt inom EES. 24. Vad skiljer en distributör från en representant En representant måste ha en skriftlig fullmakt från tillverkaren som klargör dennes skyldigheter. distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller dennes representant, som på den svenska marknaden tillhandahåller en maskin eller tar den i drift. [1] 44 maskindirektivet 101 frågor och svar

46 representant: en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom EES och som erhållit skriftlig fullmakt av tillverkaren att i dennes namn uppfylla samtliga eller en del av de skyldigheter och formalia som följer av direktiv 2006/42/EG. [1] 25. Vem bär ansvaret för Maskindirektivet Maskindirektivet gäller i alla medlemsstater inom EG. Det gör att varje medlemsstat har lika stort ansvar för efterlevnaden av direktivet. I Sverige är det arbetsmiljöverket som har huvudansvaret för tolkning och efterlevnad. Följande kan läsas i [2] i inledningen. Medlemsstaterna ansvarar inom sitt territorium för att detta direktiv faktiskt tillämpas och att säkerheten hos de berörda maskinerna så långt det är möjligt förbättras i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. Medlemsstaterna bör se till att de har kapacitet att utföra effektiv marknadskontroll, med beaktande av de riktlinjer som utarbetas av kommissionen, i syfte att se till att direktivet tillämpas korrekt och enhetligt. På det tillverkande företaget är det den som fått uppgiften att intyga att maskinen överensstämmer med Maskindirektivet som har ansvaret Märkning av maskiner Alla maskiner ska vara försedda med en fullt synlig, läsbar och varaktig märkning, som innehåller minst följande uppgifter: tillverkarens företagsnamn och fullständiga adress och i förekommande fall dennes representant maskinens beteckning CE-märkningen (se bilaga 3) serie- eller typbeteckning eventuellt serienummer tillverkningsår, dvs. året då tillverkningsprocessen avslutades. maskindirektivet 101 frågor och svar 45

47 Det är inte tillåtet att fördatera eller efterdatera maskinen då CEmärkningen fästs. Om maskinen är konstruerad och tillverkad för användning i potentiellt explosiva atmosfärer, ska detta anges på maskinen. Maskinen ska dessutom förses med all information som är relevant för maskintypen ifråga och som är väsentligt för att den ska kunna användas på ett säkert sätt. Sådan information omfattas av bestämmelserna i punkt När en maskindel vid användningen måste hanteras med lyftanordning, ska dess vikt anges på ett läsligt, varaktigt och entydigt sätt. Till För att det ska vara möjligt att skilja mellan CE-märkningen av vissa komponenter och CE-märkningen av själva maskinen, är det viktigt att den senare märkningen anbringas bredvid namnet på den person som har ansvaret för den, dvs. tillverkaren eller dennes representant. Det är lämpligt att märkningen görs med samma tekniska metod. [1] kommentar till Var hittar jag mer information om Maskindirektivet Maskindirektivet och annan viktig information hittar du på Arbetsmiljöverkets hemsida, se Du kan även hitta direktivet på och europa.eu 46 maskindirektivet 101 frågor och svar

48 27. Vad menas med en harmoniserad standard En harmoniserad standard är en icke bindande teknisk specifikation som antagits av ett standardiseringsorgan, närmare bestämt Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN), Europeiska standardiseringsorganisationen inom el-området (CENELEC) eller Europeiska institutet för telekommunikationsstudier (ETSI), inom ramen för ett mandat från kommissionen enligt de förfaranden som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/ EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Harmoniserade standarder är indelade i tre grupper: A-, B- och C-standard. A-standarder är grundläggande säkerhetsstandarder som fastställer grundläggande begrepp för alla maskintyper. B-standarder är säkerhetsstandarder som behandlar en viss säkerhetsaspekt eller typ av säkerhetsanordning. B1-standarder är gruppstandarder för säkerhetsmoment för vissa maskiner. B2-standarder omfattar säkerhetskomponenter och liknande anordningar. C-standarder handlar om en bestämd maskin. C-standarder kan hänvisa till A- och B-standarder. De är i många fall tillräckligt att uppfylla en sådan om den finns för maskinen ifråga. En harmoniserad standard hittar du enklast på SIS Förlags hemsida, se maskindirektivet 101 frågor och svar 47

49 28. Är en tolkning av Maskindirektivet lika i alla medlemsstater Ja. Två artiklar tar upp frågeställningen, den ena om samarbete och den andra om en kommitté. Det är medlemsstaternas skyldighet att se till att direktivet uppfylls på ett enhetligt sätt och kommissionens uppgift att så sker. Texterna i direktiven är skrivna för jurister och inte för maskinbyggare och användare. Det kan vara svårt att i minsta detalj förstå alla spetsfundigheter som är skrivna. Problem vid tolkning kan uppstå när en allvarlig olycka har inträffat och myndigheter mellan stater i EG kopplas in i processen med att klargöra ifall maskinen eller anordningen uppfyller gällande regler. Tolkningen av innehållet i direktiv och standarder måste vara lika från land till land i EG. Om så inte är fallet kan farlig utrustning användas i ett land och är icke tillåtet i ett annat land. Samarbete mellan medlemsstater 1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att de behöriga myndigheter som avses i artikel 4.3 samarbetar med varandra och med kommissionen samt överför nödvändig information till varandra, så att detta direktiv kan tillämpas på ett enhetligt sätt. 2. Kommissionen skall sörja för att utbyte av erfarenheter anordnas mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för marknadskontrollen, i syfte att samordna en enhetlig tillämpning av direktivet. Kommitté 1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté, nedan kallad kommittén. 2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 48 maskindirektivet 101 frågor och svar

50 3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader. 4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning. [2] 29. Hur kan jag som liten tillverkare säkerställa att rätt direktiv används Du behöver hela tiden uppdatera dig med vilka direktiv som gäller för vad. Ett sätt är att kontakta experter för allmän eller specifik rådgivning, t.ex. hos SIS, Swedish Standards Institute. Myndigheter att besöka för mer information: Arbetsmiljöverket Tekniska branschråd teknikföretagen Kommerskollegium Europeiska gemenskapens officiella tidning Lagar Förordningar Föreskrifter Produktspecifika direktiv: Tryckkärlsdirektiv Lågspänningsdirektiv EMC-direktivet Gasapparat direktiv Traktordirektivet Byggproduktdirektivet Maskindirektivet Hiss Lyftanordning ATEX-direktiv maskindirektivet 101 frågor och svar 49

51 30. Var hittar jag korrekta översättningar på Maskindirektivet Maskindirektivet och andra direktiv kan tas hem från EUs gemensamma hemsida: Vad gör jag om jag inte hittar min maskintyp bland C-standarderna Svaret på frågan är att göra hela processen, Du måste göra en riskbedömning enligt Maskindirektivets bilaga 1. Därefter ska en riskeliminering göras. Bäst är att konstruera bort risker. Om detta inte går ska man skydda för riskfyllda moment och som sista utväg kan man skylta för kvarvarande risker. När detta är gjort ska en bruksanvisning för maskinen göras innan intyg kan ifyllas och CE-märke påsättas samt upprätta den tekniska tillverkningsdokumentationen. 1. Maskintillverkaren eller dennes representant ska säkerställa att en riskbedömning görs för att fastställa de hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på maskinen. Maskinen ska därefter konstrueras och tillverkas med hänsyn till resultatet av denna riskbedömning. Genom den upprepande processen för riskbedömningen och riskreduceringen enligt ovan ska tillverkaren eller dennes representant: fastställa maskinernas gränser, bland annat avsedd användning och rimligen förutsebar felaktig användning identifiera de riskkällor som maskinerna kan ge upphov till och risksituationerna i anslutning till dessa bedöma riskerna med beaktande av hur allvarlig eventuell skada eller ohälsa kan bli och sannolikheten för att sådan ska uppkomma 50 maskindirektivet 101 frågor och svar

52 utvärdera riskerna i syfte att fastställa om det krävs riskreducering i enlighet med direktivets mål eliminera riskkällorna eller minska riskerna relaterade till dessa genom skyddsåtgärder enligt prioriteringen i punkt b. 2. De skyldigheter som anges i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven gäller bara när maskinen ifråga ger upphov till riskkällor vid användning under sådana omständigheter som tillverkaren eller dennes representant förutsett, eller under sådana onormala omständigheter som kan förutses. Principerna för integration av säkerheten enligt punkt och skyldigheterna rörande märkning av maskiner och tillhandahållande av bruksanvisning enligt punkt och ska gälla under alla omständigheter. 3. De grundläggande hälso- och säkerhetskrav som fastställs i denna bilaga är tvingande. Det kan dock på grund av rådande teknisk utvecklingsnivå vara omöjligt att uppfylla de mål som anges i kraven. Under sådana omständigheter ska maskinen så långt möjligt konstrueras och tillverkas för att närma sig dessa mål. 4. Denna bilaga består av flera delar. Den första har en allmän omfattning och gäller samtliga maskintyper. De andra delarna behandlar vissa mer specifika riskkällor. För att med säkerhet uppfylla samtliga tillämpliga grundläggande krav måste man dock ta hela denna bilaga i beaktande. När maskinerna konstrueras ska kraven i den allmänna delen och kraven i en eller flera av de andra delarna beaktas, beroende på resultatet av riskbedömningen i enlighet med punkt 1 i dessa allmänna principer. [1] maskindirektivet 101 frågor och svar 51

53 Start Riskreducering Fastställande av maskinens gränser Identifiering av riskkällor och riskmoment Riskuppskattning Riskvärdering R i s k a n a l y s R i s k b e d ö m n i n g Nej Säker? Ja Stopp 52 maskindirektivet 101 frågor och svar

54 Några fler råd på vägen mot CE-märkning är att tillverkaren bör tänka igenom en maskins normala användning från vaggan till graven. Följande steg bör behandlas: I. Konstruktion och tillverkning II. Transport, installation och inkörning III. Användning av maskinen (daglig drift innefattande omställning till andra tillverkningsprocesser, justering, bemanning, förebyggande underhåll, felsökning, reparation m.m.) IV. Nedtagning eller demontering (för utbyte av slitna delar, uppställning på annat ställe etc.). V. Demontering, bortkörning och skrotning Att bestämma maskinens gränser är en beskrivande del i riskbedömningen och är minst lika viktig som den att uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 1. Man måste bestämma alla begränsningar i användningen, utrymmeskrav och tidsbegränsningar så att maskinen kan användas på ett effektivt sätt i produktionen eller avsedd användning. Maskinens ergonomi ska lätt kunna anpassas till olika situationer och operatörer. Längd och storlek (kort, lång, tjock, bred) på operatörerna ska inte ha någon betydelse för att effektivt kunna göra ett produktivt arbete. Underhåll av maskinen ska kunna göras riskfritt. Givare och andra mätare bör placeras så de kan läsas av utan att man utsätter operatören för onödig risk. En tillverkare kan ange i bruksanvisningen krav på operatörernas kunskap om det är relevant för säkerheten. Men att inte först konstruera maskinen säkert är att göra det lätt för sig. Måste operatören ha vissa förutsättningar för att säkert sköta maskinen måste detta tydligt anges i bruksanvisningen. maskindirektivet 101 frågor och svar 53

55 Bruksanvisningens innehåll Varje bruksanvisning ska i tillämpliga fall innehålla minst följande information: a) namn på och fullständig adress till både tillverkaren och dennes representant b) maskinens beteckning så som den är angiven på själva maskinen, utom serienumret (se punkt 1.7.3) c) EG-försäkran om överensstämmelse eller ett dokument som anger innehållet i EG-försäkran om överensstämmelse och uppgifter om maskinen, men inte nödvändigtvis serienummer och underskriften d) en allmän beskrivning av maskinen e) de ritningar, diagram, beskrivningar och förklaringar som är nödvändiga för drift, underhåll och reparationer av maskinen och för att kontrollera om den fungerar korrekt f) en beskrivning av arbetsstation(er) som sannolikt kommer att bemannas av operatörer g) en beskrivning av hur maskinen är tänkt att användas h) varningar för hur maskinen inte får användas men som erfarenheten visar kan förekomma i) monterings-, installations- och anslutningsanvisningar för maskinen, inklusive ritningar, diagram och fästanordningar samt uppgift om det chassi eller den anläggning som maskinen ska monteras på j) anvisningar om installation och montering för att minska buller eller vibrationer k) anvisningar för idrifttagande och användning av maskinen och, om nödvändigt, instruktioner för utbildning av operatörer l) information om kvarstående risker trots de inbyggda skyddsåtgärderna och de vidtagna kompletterande skyddsåtgärderna 54 maskindirektivet 101 frågor och svar

56 m) instruktioner om vilka skyddsåtgärder användaren ska vidta, i förekommande fall inbegripet vilken personlig skyddsutrustning som ska tillhandahållas n) de grundläggande egenskaperna hos de verktyg som får monteras i maskinen o) under vilka betingelser maskinen uppfyller kraven på stabilitet vid användning, transport, montering, demontering, urdrifttagande, testning och förutsebart haveri p) anvisningar så att transport, hantering och lagring kan genomföras säkert med angivande av maskinens och de ingående delarnas massa, om dessa regelbundet kommer att transporteras separat q) den arbetsmetod som ska följas vid missöde eller haveri. Om en blockering kan uppstå, ska det framgå vilken arbetsmetod som ska följas för att häva den utan risk r) hur användaren ska genomföra inställningar och underhåll och vilka förebyggande underhållsåtgärder som ska vidtas s) anvisningar om hur inställningar och underhåll kan genomföras på ett säkert sätt, inbegripet vilka skyddsåtgärder som bör vidtas under dessa operationer t) specifikation av vilka reservdelar som ska användas, när dessa påverkar operatörers hälsa och säkerhet u) följande information om emission av luftburet buller: A-vägd emissionsljudtrycksnivå vid arbetsstationerna, om denna överstiger 70 db (A). Om nivån inte överstiger 70 db (A) ska detta anges momentant C-vägt toppvärde för emissionsljudtrycket vid arbetsstationerna, om detta överstiger 63 Pa (130 db relaterat till 20 μpa) A-vägd ljudeffektnivå från maskinen om A-vägd emissionsljudtrycksnivå vid arbetsstationerna överstiger 80 db (A). Dessa värden ska antingen vara det faktiska värdet för den maskindirektivet 101 frågor och svar 55

57 maskin som avses eller baseras på mätningar utförda på tekniskt jämförbara maskiner som motsvarar den maskin som ska tillverkas. För mycket stora maskiner kan A-vägd emissionsljudtrycksnivå på bestämda ställen omkring maskinen anges istället för A-vägd ljudeffektnivå. när de harmoniserade standarderna inte tillämpas, ska ljudnivåerna mätas med den för maskinen lämpligaste metoden. När bullervärden anges ska osäkerheten beträffande dessa värden specificeras. Maskinens driftförhållanden under mätning samt vilka mätmetoder som använts ska anges. om arbetsstationer inte har angetts eller inte går att ange, ska A-vägda ljudtrycksnivåer mätas på ett avstånd av 1 m från maskinens yta och 1,60 m från golvet eller tillträdesplattformen. Läge och värde för maximal ljudtrycksnivå ska anges när andra krav för mätning av ljudtrycksnivå eller ljudeffektnivå anges i särskilda gemenskapsdirektiv, ska dessa direktiv tillämpas och motsvarande krav i denna punkt inte tillämpas. v) upplysningar om den strålning som avges till operatören och utsatta personer, när maskinen kan avge icke-joniserande strålning som kan skada personer, särskilt personer som bär aktiva eller icke-aktiva medicintekniska produkter för implantation. [1] A. Teknisk tillverkningsdokumentation för maskiner I denna del beskrivs det förfarande enligt vilket den tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska visa att maskinen överensstämmer med kraven i direktiv 2006/42/EG. I den utsträckning det krävs för denna bedömning, ska den ange maskinens konstruktion, tillverkning och funktionssätt. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas på ett eller flera av de officiella språken 56 maskindirektivet 101 frågor och svar

58 inom EES, utom för monteringsanvisningarna för maskinen, för vilka de särskilda bestämmelserna i bilaga 1, punkt gäller. 1. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska innehålla följande: a) Tillverkningsdokumentation omfattande en allmän beskrivning av maskinen en helhetsritning över maskinen och ritningar över styrkretsarna samt nödvändiga relevanta beskrivningar och förklaringar för att det ska gå att förstå hur maskinen fungerar sådana fullständiga detaljritningar med beräkningar, provningsresultat, intyg osv. som krävs för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven dokumentationen av riskbedömningen, som ska visa vilket förfarande som följts, inbegripet i) en förteckning över de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på maskinen ii) beskrivning av de skyddsåtgärder som införts för att undanröja identifierade riskkällor eller minska risker och i tillämpliga fall uppgift om kvarstående risker förknippade med maskinen de standarder och andra tekniska specifikationer som har använts, med angivande av de grundläggande hälsooch säkerhetskrav som omfattas av dessa standarder de tekniska rapporter med resultat av de provningar som utförts av tillverkaren eller av ett av tillverkaren eller hans representant utsett organ ett exemplar av maskinens bruksanvisning i tillämpliga fall försäkran för inbyggnad för ingående delvis fullbordad maskin samt relevanta monteringsanvisningar för dessa maskindirektivet 101 frågor och svar 57

59 i tillämpliga fall exemplar av EG-försäkran om maskiners eller andra inbyggda produkters överensstämmelse en kopia av EG-försäkran om överensstämmelse. b) Vid serietillverkning, dokumentation som visar vilka interna åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att maskinerna även fortsättningsvis överensstämmer med bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG. Tillverkaren ska genomföra sådana undersökningar och provningar av komponenter, tillbehör eller maskinen som krävs för att fastställa huruvida den är konstruerad och tillverkad så att den kan monteras och tas i drift utan risk. Relevanta rapporter och resultat ska inkluderas i den tekniska tillverkningsdokumentationen. Den tekniska tillverkningsdokumentationen som avses i punkt 1 ska hållas tillgänglig för de behöriga myndigheterna i EES-länderna i minst tio år efter tillverkningsdagen för maskinen eller den senaste producerade enheten vid serietillverkning. Denna tekniska tillverkningsdokumentation behöver inte finnas på EES-ländernas territorium. Den behöver inte heller finnas materiellt tillgänglig permanent. Den ska dock kunna sammanställas och göras tillgänglig av den person som anges i EG-försäkran om överensstämmelse inom en tidsperiod som står i rimligt förhållande till hur komplicerad den är. Den tekniska tillverkningsdokumentationen behöver inte omfatta detaljuppgifter eller annan särskild information om de komponenter som använts vid tillverkningen av maskinen, såvida denna information inte är väsentlig för att bestyrka överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven. Underlåtenhet att tillhandahålla den tekniska tillverkningsdokumentationen på begäran av en behörig nationell myndighet kan utgöra tillräcklig grund för att ifrågasätta att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- ochsäkerhetskraven. [1] 58 maskindirektivet 101 frågor och svar

60 A. EG-försäkran om maskinens överensstämmelse Denna försäkran och översättningar av den ska utformas på samma villkor som bruksanvisningen (se bilaga 1, punkt a b) och vara maskinskriven eller textad med versaler. Denna försäkran gäller enbart maskinen i det tillstånd den släpptes ut på marknaden och omfattar inte komponenter som läggs till eller åtgärder som därefter genomförs av slutanvändaren. EG-försäkran om överensstämmelse ska innehålla följande uppgifter: 1. tillverkarens fullständiga namn och adress och i förekommande fall dennes representant 2. namn på och adress till den person som är behörig att ställa samman den tekniska dokumentationen och som ska vara etablerad inom EES 3. beskrivning och identifikation av maskinen, inbegripet allmän benämning, funktion, modell, typ, serienummer och varunamn 4. en mening med en uttrycklig försäkran att maskinen uppfyller alla tillämpliga bestämmelser i direktiv 2006/42/EG och i tilllämpliga fall en liknande mening med en försäkran om överensstämmelse med andra direktiv eller relevanta bestämmelser som maskinen uppfyller. Hänvisningarna ska vara till texter som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 5. i tillämpliga fall namn på, adress till och identifikationsnummer för det anmälda organ som utförde EG-typkontrollen enligt bilaga 9 och numret på EG-typkontrollintyget 6. i tillämpliga fall namn på, adress till och identifikationsnummer för det anmälda organ som godkände systemet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga i tillämpliga fall en hänvisning till de harmoniserade standarder enligt artikel 7.2 som använt maskindirektivet 101 frågor och svar 59

61 8. i tillämpliga fall en hänvisning till andra tekniska standarder och specifikationer som använts 9. ort och datum för försäkran 10. identitet på och namnteckning av den person som bemyndigats att upprätta försäkran på tillverkarens eller dennes representants vägnar. [1] 32. Kan en del av ett direktiv utgå eller upphävas Ja. 1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att de behöriga myndigheter som avses i artikel 4.3 samarbetar med varandra och med kommissionen samt överför nödvändig information till varandra, så att detta direktiv kan tillämpas på ett enhetligt sätt. 2. Kommissionen skall sörja för att utbyte av erfarenheter anordnas mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för marknadskontrollen, i syfte att samordna en enhetlig tillämpning av direktivet. [2] 1. Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 22.3 vidta lämpliga åtgärder för att genomföra de bestämmelser som gäller följande punkter: a) Uppdatering av den vägledande förteckning över säkerhetskomponenter i bilaga V som avses i artikel 2 c. b) Begränsning av utsläppande på marknaden av de maskiner som avses i artikel maskindirektivet 101 frågor och svar

62 2. Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 vidta lämpliga åtgärder för att genomföra och i praktiken tillämpa bestämmelserna i detta direktiv, inbegripet nödvändiga åtgärder för att säkerställa medlemsstaternas samarbete med varandra och med kommissionen enligt artikel [2] 33. Är ett särdirektiv viktigare än direktivet Ja, ett särdirektiv är viktigare. Om de riskkällor som det hänvisas till i bilaga 1 avseende maskiner helt eller delvis behandlas mer specifikt av andra gemenskapsdirektiv s.k. särdirektiv, ska Maskindirektivet inte gälla eller upphöra att gälla för en sådan maskin med avseende på dessa riskkällor från och med tidpunkten för genomförandet av dessa andra direktiv. Man bör vara noga med att klargöra om särdirektivet täcker samma risker som Maskindirektivet. 34. Om två direktiv är tillämpliga. Vilket ska jag välja Det direktiv som bäst täcker in användningen av utrustningen ska användas. maskindirektivet 101 frågor och svar 61

63 35. Vad gäller om en maskin inte har rätt stickpropp Den som tar in maskinen i landet eller i EU ska byta stickpropp. Det bör således vara tillverkarens representant. Detta görs under förutsättning att nödvändiga kunskaper finns. I [1] har Arbetsmiljöverket skrivit följande kommentar (utdrag ur direktivet): Om en maskin även omfattas av regler som genomför andra direktiv som rör andra aspekter och som föreskriver CE-märkning, innebär denna märkning att maskinen även överensstämmer med bestämmelserna i dessa andra direktiv. Om ett eller flera av dessa direktiv tillåter tillverkaren eller dennes representant att under en övergångsperiod välja vilka bestämmelser som ska tillämpas, innebär CE-märkningen emellertid att maskinen endast överensstämmer med bestämmelserna i de direktiv som tillverkaren eller dennes representant tillämpar. Uppgifter om tillämpade direktiv som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning anges i EG-försäkran om överensstämmelse. [1] 36. Vad är en förordning En förordning är en rättsakt inom EU som är direkt tillämplig i alla unionens medlemsländer. Förordningar är en av de mest kraftfulla elementen i EG-rätten och måste vara direkt tillämpliga (som en vanlig lag) i medlemsländerna utan att särskilda implementationsåtgärder är nödvändiga. [4] Offentliggörs i EUs officiella tidning. Förordning är allmänt gällande och bindande i alla detaljer och gäller i varje medlemsstat. Används inom områden där EU har en fullständig politik, t.ex. lantbruket. [3] 62 maskindirektivet 101 frågor och svar

64 37. Vad är direktiv Ett direktiv är en samling regler som är lika i alla medlemsstater och är beslutade av kommissionen och parlamentet. T.ex. är ett EU-direktiv ett direktiv inom EU som förbinder en medlemsstat att införa direktivets mål inom en viss tidsfrist utan att ge detaljer på hur resultatet ska uppnås. (Offentliggörs i EUs officiella tidning ) [4] 38. Vad menas med beslut Att något avgjorts genom beslut innebär att man är skyldig att följa innehållet. Beslut är val mellan olika alternativ. En processrättslig term för ett domstolsavgörande som inte berör själva sakfrågan i ett mål utan är av formellt slag. [5] 39. Vad menas med rekommendation Rekommendation (från latinet anbefalla ). Benämning på ett av statlig förvaltningsmyndighet fattat normbeslut i syfte att klart markera att det inte är fråga om föreskrifter som är formellt bindande. Allmänna råd i en beskrivning utgör ingen fastställd föreskrift utan utgör en uppmaning att följa en princip. [5] Offentliggörs i EUs officiella tidning. maskindirektivet 101 frågor och svar 63

65 40. Vad är en resolution En resolution (lat. resolu tio, upplösning, av lat. reso lvo, åter lösa upp, åter lossa) är en motion som antas av medlemmarna i en organisation eller i exempelvis en internationell organisation som FN med medlemsstater och en generalförsamling [4]. I detta fall är organisationen EU och en resolution kan vara liktydig med ett fattat beslut eller en överenskommelse. Inom arbetsgrupper som arbetar med standard utgör en resolution en överenskommelse om en princip i utarbetandet av standard. Offentliggörs i EUs officiella tidning. 41. Har direktivet en särställning Nej. Ett direktiv utgör en helhet och omfattar även efterföljande ändringar. Tillverkaren ska betrakta direktivet som en enhet och uppfylla alla grundläggande krav i bilaga 1 som är relevanta för produkten. 42. Vem har ansvaret när en kund sluter ett avtal med ett företag som konstruerar och ett annat som tillverkar maskinen Ansvaret ligger hos den av parterna som sätter i den sista skruven i maskinen, om parterna inte avtalat något annat. Det är den som är tillverkaren och även den som ska uppfylla kraven i direktivet. Det är viktigt att man skriver avtal med underleverantörer på ett tydligt sätt för att klargöra alla gränser som finns i kedjan mellan konstruktion, tillverkning och montering. Om avtalet görs 64 maskindirektivet 101 frågor och svar

66 otydligt kan det innebära många juridiska problem och frågeställningar. Klargör alltid alla gränssnitt tydligt i avtalet så att ingenting riskerar att hamna mellan stolarna. Det kan vara bra att på ett tidigt stadium upprätta en gemensam riskanalys på vilka risker som kan uppstå och tillsammans gå igenom dessa för att minska eventuella tveksamheter. 43. Måste en prototyp uppfylla direktiven Nej, men besökarna måste upplysas om att maskinen inte uppfyller kraven på CE-märkning. Det är samma krav som gäller för mässor. Ett bra sätt är att förtydliga hanterandet av maskinen genom att i reglerna betona att hanteringen av maskinen innebär risker. prototyp: En prototyp kan vara byggd till vissa delar enligt Maskindirektivet. Men eftersom det är en prototyp kan förändringar ske innan man fastställt konstruktionen. 44. Kan en kund ställa högre krav på säkerheten än vad som anges i direktivet Ja. Direktivets krav är minimikrav och kan ökas av en kund. Däremot kan kunden inte ta bort krav stipulerade i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven. Det går att öka kraven men inte minska dem enligt Maskindirektivets bilaga 1. maskindirektivet 101 frågor och svar 65

67 45. Kan en medlemsstat förbjuda ett frisläppande på marknaden eller att en maskin tas i drift om den bullrar eller luktar Nej, uppfyller maskinen de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i Maskindirektivet kan ingen komma med andra krav än kunden. Däremot kan myndigheter ställa krav på verkstadslokalen avseende bullerdämpning och utsug, men detta kan inte maskintillverkaren eller dess representant ansvara för. Det kan vara bra att titta igenom alla gränsvärden som finns för olika ämnen. Om utsläpp av farliga ämnen kan förekomma i maskinen bör dessa tas om hand vid källan och inte någon annanstans. Om du som tillverkare känner till att processen kan ge utsläpp av ett farligt ämne bör du påpeka det i din dokumentation. Om en maskin som bearbetar plaster kan avge isosyanater bör detta upplysas om i instruktionsboken. Det bör även framgå att maskinen inte är avsedd för bearbetning av plast utan endast kall metall. Detta för att friskriva sig om kunder skulle komma på tanken att bearbeta plasten (isosyanat). [Isocyanater används som utgångsmaterial för att framställa plaster av polyuretan (PUR, uretanplast eller polyuretanplast).] 46. Är en harmoniserad standard tvingande Nej. Alla standarder är frivilliga att tillämpa. Tillämpas en harmoniserad standard är det myndigheten som ska bevisa att så inte är fallet. För farliga maskiner, bilaga 4, ställs inte krav om typkontroll om producenten uppfyller alla krav i den harmoniserade C-standarden för maskinen. 66 maskindirektivet 101 frågor och svar

68 47. Vi har tidigare tillverkat en maskin och följt gällande regler. Måste vi göra om allt för att få sälja maskinen på marknaden Ja, om de regler som tillämpades vid konstruktion och tillverkning överensstämmer med Maskindirektivets bilaga 1. Det är viktigt att komma ihåg att det är tillverkaren som ska kunna bevisa detta vid en eventuell olyckshändelse. Mitt råd är att göra en riskanalys. Detta är beskrivet i fråga 31. Om inte hela processen fullföljs finns det risk att ett litet steg hoppas över och det kan äventyra säkerheten. Utgå alltid från Maskindirektivets bilaga 1 men använd standarder som hjälp. 48. Vem har ansvaret för att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven Ansvaret har tillverkaren eller dennes representant. Man bör notera att man har presumtion om man använder en harmoniserad C-standard. Detta innebär att myndigheten förutsätter att de grundläggande kraven i Maskindirektivet är uppfyllda. [3] Presumtion, en juridisk term för antagandet att det föreligger ett samband mellan en viss presumerande omständighet och en annan presumerad omständighet utan att särskild bevisning för detta måste läggas fram. [4] Det är även tillverkaren eller dennes representant som har ansvaret i de fall där produkten kräver en medverkan av ett anmält organ. Processen med anmält organ minskar inte tillverkarens insikter och ansvar. maskindirektivet 101 frågor och svar 67

69 49. Kan man klassificera maskiner och säkerhetskomponenter efter Maskindirektivets bilaga 1 Nej. Maskiner och säkerhetskomponenter ska uppfylla alla relevanta grundläggande krav vad gäller hälsa och säkerhet. I bilaga V finns en vägledande förteckning över säkerhetskomponenter, som får uppdateras i enlighet med artikel 8.1a. [2] 4 c är identisk med artikel 8.1.a c) säkerhetskomponent: en komponent som fullgör en säkerhetsfunktion, som släpps ut på marknaden separat, som om den inte fungerar eller fungerar dåligt utgör risk för personers säkerhet, och som inte är nödvändig för att maskinen ska fungera eller som kan ersättas med normala komponenter för att maskinen ska fungera. Vägledande förteckning över säkerhetskomponenter som avses i 4 c) 1. Skydd för avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar. 2. Skyddsanordningar för detektering av personer. 3. Motordrivna förreglande öppningsbara skydd avsedda att användas som skyddsanordningar i sådana maskiner som avses i bilaga 4, punkterna 9, 10 och Logikenheter för skyddsfunktioner på maskiner. 5. Ventiler med funktioner för feldetektering och som är avsedda för styrning av farliga rörelser i maskiner. 68 maskindirektivet 101 frågor och svar

70 6. Utsugningssystem för utsläpp från maskiner. 7. Skydd och skyddsanordningar för att skydda utsatta personer mot rörliga delar som är direkt involverade i en maskins användning. 8. Anordningar för övervakning av last och rörelse på lyftande maskiner. 9. Anordningar för att hålla kvar personerna på säten. 10. Nödstoppsanordningar. 11. Urladdningssystem för att förhindra att potentiellt farliga elektrostatiska laddningar uppstår. 12. Energibegränsare och avlastningsanordningar enligt bilaga 1, punkterna 1.5.7, och System och anordningar för att minska emission av buller och vibrationer. 14. Överrullningsskydd (ROPS). 15. Skydd mot fallande föremål (FOPS). 16. Tvåhandsmanöverdon. 17. Följande komponenter för maskiner som är avsedda att lyfta eller sänka personer mellan olika stannplan: a) Anordningar för att låsa dörrar på stannplan. b) Anordningar för att hindra den lastbärande enheten från fall eller okontrollerad uppåtgående rörelse. c) Hastighetsbegränsande anordningar. d) Energiackumulerande stötdämpare, icke-lineära eller med dämpning av returrörelsen. e) Energiabsorberande stötdämpare. f) Säkerhetsanordningar på cylindrar till hydrauliska kretsar när dessa används för att förhindra fall. g) Elektriska skyddsanordningar i form av brytare med säkerhetsfunktion innehållande elektroniska komponenter. maskindirektivet 101 frågor och svar 69

71 50. Om min maskin används till något som den inte är avsedd för vem bär ansvaret Det är brukaren som bär ansvaret om maskinen används till något som tillverkaren inte tänkt att maskinen ska användas till. Det är därför viktigt att tillverkaren noterar alla tillåtna och felaktiga sätt att använda maskinen, samt ange vad den inte är avsedd till. Om ditt risktänkande baserar sig på vissa antaganden för processen bör dessa framgå i instruktionsboken. Även alla tänkbara undantag från dina antaganden bör noteras. Detta för att i viss mån friskriva ansvaret om en brukare gör något som du inte kunnat förutse i din riskanalys. Om man kan se att du tänkt på att skydda operatörer som gör något som du förutsatt är din riskanalys tillfredsställande. Men om en operatör gör något som du föreskrivit är otänkbart och ändå gör det är det operatörens fulla ansvar. Det är viktigt att tillverkaren övertygar sig att maskinen är säker genom att: a) Undanröja alla risker oavsett användning b) Skydda mot farorna om alla risker inte undanröjts c) Ge upplysningar om eventuella risker som inte undanröjts. Här kan tillverkaren föreskriva personlig skyddsutrustning. [1,2,4] 51. Räcker det att skriva att maskinen är farlig Nej. Alla risker måste analyseras och elimineras enligt Maskindirektivets intensioner. Bilaga 1 måste uppfyllas. Om man bara anger att maskinen är farlig i sin bruksanvisning och inte intygar att man följer Maskindirektivet är detta ett brott mot reglerna. Se fråga maskindirektivet 101 frågor och svar

72 52. Vi har länge tillverkat och sålt en maskin som kan bli säkrare genom påbyggnad av några skyddsplåtar. Räcker det för att få den godkänd enligt Maskindirektivet Nej, det räcker inte att montera några plåtar. Tillverkaren ska göra hela proceduren som krävs för att sätta på ett CE-märke, se fråga 31.[1,2] Det är tillverkarens ansvar att maskinen uppfyller direktivets alla grundläggande krav. Ingen myndighet kan godkänna maskinen såvida det inte är en bilaga 4 maskin. [1,2] 53. Måste alla maskiner ha en teknisk tillverkningsdokumentation Ja. Tillverkaren eller dennes representant ska utarbeta en teknisk tillverkningsdokumentation innan försäkran om överensstämmelse utfärdas. Tillverkningsdokumentationen utgör en del av CEmärkningen. En sådan dokumentation ska omfatta: A. Teknisk tillverkningsdokumentation för maskiner Här beskrivs det förfarande enligt vilket den tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska visa att maskinen överensstämmer med kraven i direktiv 2006/42/EG. I den utsträckning det krävs för denna bedömning, ska den ange maskinens konstruktion, tillverkning och funktionssätt. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas på ett eller flera av de officiella språken inom EES, utom för monteringsanvisningarna för maskinen, för vilka de särskilda bestämmelserna i bilaga 1, punkt gäller. maskindirektivet 101 frågor och svar 71

73 1. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska innehålla följande: a) Tillverkningsdokumentation omfattande en allmän beskrivning av maskinen, en helhetsritning över maskinen och ritningar över styrkretsarna samt nödvändiga relevanta beskrivningar och förklaringar för att det ska gå att förstå hur maskinen fungerar, sådana fullständiga detaljritningar med beräkningar, provningsresultat, intyg osv. som krävs för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, dokumentationen av riskbedömningen, som ska visa vilket förfarande som följts, inbegripet, i) en förteckning över de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på maskinen, ii) beskrivning av de skyddsåtgärder som införts för att undanröja identifierade riskkällor eller minska risker och i tillämpliga fall uppgift om kvarstående risker förknippade med maskinen, de standarder och andra tekniska specifikationer som har använts, med angivande av de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som omfattas av dessa standarder, de tekniska rapporter med resultat av de provningar som utförts av tillverkaren eller av ett av tillverkaren eller hans representant utsett organ, ett exemplar av maskinens bruksanvisning, i tillämpliga fall försäkran för inbyggnad för ingående delvis fullbordad maskin samt relevanta monteringsanvisningar för dessa, i tillämpliga fall exemplar av EG-försäkran om maskiners eller andra inbyggda produkters överensstämmelse, en kopia av EG-försäkran om överensstämmelse. 72 maskindirektivet 101 frågor och svar

74 b) Vid serietillverkning, dokumentation som visar vilka interna åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att maskinerna även fortsättningsvis överensstämmer med bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG. Tillverkaren ska genomföra sådana undersökningar och provningar av komponenter, tillbehör eller maskinen som krävs för att fastställa huruvida den är konstruerad och tillverkad så att den kan monteras och tas i drift utan risk. Relevanta rapporter och resultat ska inkluderas i den tekniska tillverkningsdokumentationen. 2. Den tekniska tillverkningsdokumentationen som avses i punkt 1 ska hållas tillgänglig för de behöriga myndigheterna i EES-länderna i minst tio år efter tillverkningsdagen för maskinen eller den senaste producerade enheten vid serietillverkning. Denna tekniska tillverkningsdokumentation behöver inte finnas på EES-ländernas territorium. Den behöver inte heller finnas materiellt tillgänglig permanent. Den ska dock kunna sammanställas och göras tillgänglig av den person som anges i EG-försäkran om överensstämmelse inom en tidsperiod som står i rimligt förhållande till hur komplicerad den är. Den tekniska tillverkningsdokumentationen behöver inte omfatta detaljuppgifter eller annan särskild information om de komponenter som använts vid tillverkningen av maskinen, såvida denna information inte är väsentlig för att bestyrka överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven. 3. Underlåtenhet att tillhandahålla den tekniska tillverkningsdokumentationen på begäran av en behörig nationell myndighet kan utgöra tillräcklig grund för att ifrågasätta att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven. maskindirektivet 101 frågor och svar 73

75 54. Måste alla maskiner underordna sig en riskanalys Ja. Tillverkaren måste använda en metod som styrker vad han gör och med hjälp av den metoden avgöra vilka relevanta risker som kan uppstå för maskinen. I metoden måste det framgå vilka risker som elimineras, skyddas mot och varnas för. 55. Kan kunder kräva att vi lämnar ut riskanalysen Nej. Den är en del av den tekniska tillverkningsdokumentationen och kan om den kommer i orätta händer användas av en konkurrent. Det är endast myndigheter som kan begära att få ut en riskanalys. Ett undantag från denna regel är om man gör en riskanalys tillsammans med en kund. Då är dokumentet gemensamt. Detta kan t.ex. vara praktiskt när en icke fullbordad maskin ska tillverkas och gränssnittet mellan anläggningen och den icke fullbordade maskinen bör vara noggrant specificerat. 56. Hur länge ska teknisk tillverkningsdokumentation förvaras Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska förvaras minst tio år från tillverkningsåret av tillverkaren eller hans representant. Om det är en maskin som tillverkats utanför EU kan det vara pratiskt att representanten förvarar dokumenten. Brister i dokumentationen kan innebära att man inte uppfyller kraven i Maskindirektivet. 74 maskindirektivet 101 frågor och svar

76 57. Vem kan kräva att den tekniska tillverkningsdokumentationen lämnas ut Det är endast myndigheter inom EU som kan kräva att den lämnas ut. Det måste krävas en begäran och motivation för att dokumentationen ska lämnas ut. En utredning av en olycka i ett EU-land kan genom tillverkarlandets säkerhetsmyndighet begära tillverkningsdokumentation för att sedan fatta beslut på vilka åtgärder som bör vidtas. I värsta fall kan säkerhetsklausulen utlösas. 58. Kan jag välja vilket anmält organ som helst inom EU Ja. Det står tillverkaren helt fritt att välja anmält organ. Är man osäker kan flera organ användas för en bedömning. Det anmälda organet har skyldighet att göra en anmälan till kommissionen. 59. Kan ett anmält organ begära ändringar i konstruktionen Ja. Ett anmält organ kan avböja att godkänna en produkt eller begära vissa förändringar innan organet lämnar ett godkännande. Om parterna inte kommer överens kan man förelägga ärendet till kommissionen. Grundregeln är att det anmälda organet ska tillmötesgå tillverkaren så långt det är möjligt. Om man inte kommer överens med det anmälda organet kan man inte välja ett annat organ. Det anmälda organet har skyldighet att rapportera till kommissionen och har man fått ett avslag går det inte att försöka igen utan att först göra sin hemläxa. maskindirektivet 101 frågor och svar 75

77 60. Kan man se att produkten är typkontrollerad Ja. Alla anmälda organ har tilldelats ett fyrsiffrigt identifikationsnummer av kommissionen. Detta nummer kan placeras på plats av tillverkaren i samband med CE-märkningen. 61. Vad innebär farlig maskin enligt Maskindirektivet Som farlig maskin räknas de maskiner som finns medtagna i bilaga 4 i Maskindirektivet. 1. Cirkelsågar (en- eller flerbladiga) avsedda för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper eller för bearbetning av kött och material med liknande fysiska egenskaper, av följande typer: 1.1 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning, med fast bord eller stöd för arbetsstycket med manuell matning eller en löstagbar anordning för maskinell matning. 1.2 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har manuellt drivet, fram- och återgående sågbord eller vagn. 1.3 Sågar med fast verktygsläge under sågning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning för arbetsstyckena med manuell inläggning eller borttagning. 1.4 Sågar med rörligt verktygsläge under sågning och som har en maskinell förflyttning av verktyget med manuell inläggning eller borttagning. 2. Handmatade rikthyvlar för träbearbetning. 3. Planhyvlar för enkelsidig träbearbetning med inbyggd maskinell matningsanordning för arbetsstyckena med manuell inläggning eller borttagning. 76 maskindirektivet 101 frågor och svar

78 4. Bandsågar med manuell inläggning eller borttagning avsedda för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper eller för bearbetning av kött och material med liknande fysiska egenskaper, av följande typer: 4.1 Sågar med fast verktygsläge under sågning och som har ett fast eller fram- och återgående bord eller stöd för arbetsstycket. 4.2 Sågar med verktyget monterat på en vagn med fram- och återgående rörelse. 5. Kombinerade maskiner av de slag som avses i punkterna 1 4 och 7 för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper. 6. Handmatade tappmaskiner med flera verktygshållare för träbearbetning. 7. Handmatade bordfräsmaskiner med vertikal spindel för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper. 8. Bärbara motorkedjesågar för trä. 9. Pressar, inklusive kantpressar, för kallbearbetning av metaller, med manuell inläggning eller borttagning och vars rörliga bearbetande delar kan ha en rörelseväg överstigande 6 mm och en hastighet överstigande 30 mm/s. 10. Formsprutmaskiner eller formpressar för plast med manuell inläggning eller borttagning. 11. Formsprutmaskiner eller formpressar för gummi med manuell inläggning eller borttagning. 12. Maskiner för arbete under jord av följande typer: 12.1 Lokomotiv och bromsvagnar Hydrauliska takstöd. 13. Manuellt lastade lastbilar med kompressionsmekanism för insamling av hushållssopor. 14. Avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar, inbegripet skydd för dessa. 15. Skyddsanordningar till avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar. maskindirektivet 101 frågor och svar 77

79 16. Fordonslyftar. 17. Anordningar för lyft av personer eller personer och gods vilka medför risk att falla från en höjd på mer än tre meter. 18. Bultpistoler och andra bärbara slagmaskiner som drivs av en drivladdning. 19. Skyddsanordningar för detektering av personer. 20. Motordrivna förreglande öppningsbara skydd avsedda att användas som skyddsanordningar i sådana maskiner som avses i punkterna 9, 10 och Logikenheter för skyddsfunktioner. 22. Överrullningsskydd (ROPS). 23. Skydd mot fallande föremål (FOPS). För dessa uppräknade maskiner gäller andra regler. Det finns för maskiner som har en harmoniserad standard tre möjligheter, enligt 12 [1]: följ bilaga 8 [1] följ bilaga 9 [1] följ bilaga 10 [1] För maskiner som det inte finns harmoniserade standarder gäller 13 [1]: följ bilaga 9 [1] och bilaga 8 punkt 3 [1] följ bilaga 10 [1] Man bör observera att det är SWEDAC som har ansvaret för anmälda organ i Sverige. 78 maskindirektivet 101 frågor och svar

80 12 Om maskinen är upptagen i bilaga 4 och har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i 9 och dessa standarder omfattar alla tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav, ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa något av följande förfaranden a) förfarandet för bedömning av överensstämmelsen genom intern kontroll av tillverkningen av en maskin enligt bilaga 8, b) förfarandet med EG-typkontroll enligt bilaga 9 samt intern kontroll av tillverkningen av en maskin enligt bilaga 8, punkt 3, c) förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 10. [1] 13 Om maskinen är upptagen i bilaga 4 men inte eller endast delvis har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i 9 eller om de harmoniserade standarderna inte omfattar alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav eller inga harmoniserade standarder finns för den berörda maskinen, ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa något av följande förfaranden a) förfarandet med EG-typkontroll enligt bilaga 9 samt intern kontroll av tillverkningen av en maskin enligt bilaga 8, punkt 3, b) förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 10. [1] Bilaga 8 Bedömning av överensstämmelse genom intern kontroll av tillverkningen av en maskin 1. I denna bilaga beskrivs det förfarande genom vilket tillverkaren eller dennes representant, vilka fullgör de skyldigheter som anges i punkterna 2 och 3, säkerställer och försäkrar att de berörda maskinerna uppfyller de relevanta kraven i direktiv 2006/42/EG. maskindirektivet 101 frågor och svar 79

81 2. Tillverkaren eller dennes representant ska för varje representativ serie upprätta den tekniska tillverkningsdokumentationen som avses i bilaga 7, avsnitt A. 3. Tillverkaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att det i tillverkningsprocessen ska säkerställas att den tillverkade maskinen överensstämmer med den tekniska tillverkningsdokumentation som avses i bilaga 7, avsnitt A och med kraven i direktiv 2006/42/EG. Bilaga 9 EG-typkontroll är det förfarande genom vilket ett anmält organ förvissar sig om och intygar att en modell som är representativ för en maskin enligt bilaga 4 (nedan kallad typ ) uppfyller kraven i direktiv 2006/42/EG. 1. Tillverkaren eller dennes representant ska för varje typ upprätta den tekniska tillverkningsdokumentationen som avses i bilaga 7, avsnitt A. 2. För varje typ ska tillverkaren eller dennes representant lämna in ansökan om EG-typkontroll till ett valfritt anmält organ. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: Tillverkarens och i tillämpliga fall dennes representants namn och adress. En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte lämnats in till något annat anmält organ. Den tekniska tillverkningsdokumentationen. Sökanden ska vidare tillhandahålla det anmälda organet ett exemplar. Det anmälda organet kan begära ytterligare exemplar, om provningsprogrammet så kräver. 3. Det anmälda organet ska göra följande: 3.1 Granska den tekniska tillverkningsdokumentationen, verifiera att typen är tillverkad i enlighet med denna samt fastställa vilka delar som konstruerats i överensstämmelse 80 maskindirektivet 101 frågor och svar

82 med tillämpliga bestämmelser i de standarder som avses i 9 och vilka delar som inte är konstruerade i enlighet med relevanta bestämmelser i dessa standarder. 3.2 Utföra eller låta utföra relevanta inspektioner, mätningar och prov för att förvissa sig om att de valda lösningarna uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i direktiv 2006/42/EG, när de standarder som avses i 9 inte tillämpats. 3.3 Då de harmoniserade standarder som avses i 9 använts, utföra eller låta utföra de relevanta inspektioner, mätningar och prov som krävs för att verifiera om dessa verkligen tilllämpats. 3.4 I samråd med sökanden bestämma på vilken plats kontrollen av att typen som tillverkats enligt den granskade tekniska tillverkningsdokumentationen och de nödvändiga inspektionerna, mätningarna och proven ska genomföras. 4. Om typen uppfyller bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG, ska det anmälda organet utfärda ett EG-typkontrollintyg till den sökande. Intyget ska innehålla tillverkarens och dennes representants namn och adress, de uppgifter som krävs för att identifiera typen, de slutsatser som dragits vid kontrollen samt förutsättningarna för intygets giltighet. Tillverkaren och det anmälda organet ska under 15 år från och med dagen för utfärdande av intyget bevara en kopia av detta intyg, den tekniska tillverkningsdokumentationen och alla andra relevanta handlingar. 5. Om typen inte uppfyller bestämmelserna i direktiv 2006/42/ EG, ska det anmälda organet vägra att utfärda EG-typkontrollintyg till sökanden och utförligt motivera detta avslag. Det ska informera den sökande och övriga anmälda organ samt det EES-land som anmält organet. maskindirektivet 101 frågor och svar 81

83 6. Sökanden ska informera det anmälda organ som innehar den tekniska tillverkningsdokumentationen rörande EG-typkontrollintyget om alla ändringar av den godkända typen. Det anmälda organet ska granska sådana ändringar och därefter antingen bekräfta att det befintliga EG-typkontrollintyget är giltigt eller upprätta ett nytt, om ändringarna kan påverka överensstämmelsen med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven eller de avsedda användningsförhållandena för typer. 7. Kommissionen, EES-länderna och övriga anmälda organ kan på begäran få en kopia av EG-typkontrollintyget. Kommissionen och EES-länderna ska på motiverad begäran få en kopia av den tekniska tillverkningsdokumentationen och av resultaten av de undersökningar som utförts av det anmälda organet. 8. Akter och korrespondens rörande EG-typkontrollförfarandena ska vara avfattade på ett av de officiella gemenskapsspråken i det EES-land där det anmälda organet är etablerat eller på ett annat officiellt gemenskapsspråk som det anmälda organet kan godta. 9. EG-typkontrollintygets giltighet. 9.1 Det anmälda organet ska fortlöpande säkerställa att EGtypkontrollintyget förblir giltigt. Det ska informera tillverkaren om alla större ändringar som kan påverka intygets giltighet. Det anmälda organet ska återkalla intyg som inte längre är giltiga. 9.2 Tillverkaren av maskinerna i fråga ska fortlöpande säkerställa att maskinerna överensstämmer med den tekniska utvecklingsnivån. 9.3 Tillverkaren ska vart femte år begära att det anmälda organet ser över EG-typkontrollintygets giltighet. Om det anmälda organet finner att intyget fortfarande är giltigt med hänsyn till den tekniska utvecklingsnivån, ska det förnya intyget för ytterligare fem år. 82 maskindirektivet 101 frågor och svar

84 Tillverkaren ska bevara en kopia av intyget, av den tekniska tillverkningsdokumentationen och av alla relevanta handlingar under 15 år från och med dagen för intygets utfärdande. 9.4 Om EG-typkontrollintyget inte förnyas, ska tillverkaren upphöra med att släppa ut maskinerna i fråga på marknaden. Bilaga 10 Fullständig kvalitetssäkring I denna bilaga beskrivs överensstämmelsebedömningen för de maskiner som anges i bilaga 4 och som tillverkats genom tillämpning av ett system med fullständig kvalitetssäkring samt det förfarande varigenom det anmälda organet ska bedöma och godkänna kvalitetssystemet samt övervaka dess tillämpning. 1. Tillverkaren ska införa ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning, slutkontroll och provning i enlighet med punkt 2 och vara underkastad sådan övervakning som avses i punkt Kvalitetssystem. 2.1 Tillverkaren eller dennes representant ska lämna in en ansökan om bedömning av sitt kvalitetssystem till ett valfritt anmält organ. Ansökan ska omfatta tillverkarens och i tillämpliga fall den representantens namn och adress, de platser där maskinerna konstrueras, tillverkas, kontrolleras, provas och lagras, den tekniska tillverkningsdokumentation som avses i bilaga 7, avsnitt A för en modell av varje maskinkategori enligt bilaga 4 denne avser att tillverka, dokumentationen av kvalitetssystemet, och en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte lämnats in till något annat anmält organ. maskindirektivet 101 frågor och svar 83

85 2.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att maskinerna överensstämmer med bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillämpas av tillverkaren ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av åtgärder, förfaranden och skriftliga anvisningar. Dokumentationen över kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av förfarande- och kvalitetsåtgärder, såsom kvalitetsprogram, planer, manualer och dokument. Den ska särskilt omfatta en tillräcklig beskrivning av kvalitetsmål, organisationsstruktur och ledningens ansvar och befogenheter beträffande konstruktionen och kvaliteten på maskinerna de tekniska specifikationer för konstruktionen, däribland standarder, som kommer att tillämpas och, när de standarder som avses i artikel 7.2 inte tillämpas till fullo, de metoder som kommer att användas för att säkerställa att de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i direktiv 2006/42/EG uppfylls tekniker för inspektion och verifikation av konstruktionen, processer och systematiska åtgärder som ska tilllämpas vid konstruktion av de maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG de motsvarande tekniker för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, processer och systematiska åtgärder som ska användas, inspektioner och provning som utförs före, under och efter tillverkningen och med vilken frekvens de sker dokumentation rörande kvaliteten, såsom inspektionsrapporter och provningsdata, kalibreringsdata, rapporter om den berörda personalens kvalifikationer, och metoderna för övervakning av att kraven beträffande maskinernas konstruktion och kvalitet är uppnådda och av att kvalitetssystemet fungerar effektivt. 84 maskindirektivet 101 frågor och svar

86 2.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 2.2. De delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med den relevanta harmoniserade standarden ska antas överensstämma med motsvarande krav i punkt 2.2. Bedömningsgruppen ska innehålla åtminstone en medlem med erfarenhet av bedömning av maskinernas teknik. Bedömningsförfarandet ska omfatta en inspektion vid tillverkarens anläggning. Vid bedömningen ska bedömningsgruppen genomföra en granskning av den tekniska tillverkningsdokumentation som avses i punkt 2.1 andra stycket tredje strecksatsen för att säkerställa att den överensstämmer med de berörda hälso- och säkerhetskraven. Tillverkaren eller dennes representant ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna av granskningen och det motiverade bedömningsbeslutet. Tillverkaren ska förpliktiga sig att uppfylla de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och se till att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Tillverkaren eller dennes representant ska informera det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i systemet. Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om det ändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 2.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna av granskningen och det motiverade bedömningsbeslutet. 3. Övervakning under det anmälda organets ansvar 3.1 Syftet med övervakningen är att försäkra sig om att tillverkaren på ett riktigt sätt uppfyller de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetssystemet. maskindirektivet 101 frågor och svar 85

87 3.2 Tillverkaren ska i inspektionssyfte ge det anmälda organet tillträde till lokalerna för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och lagring och lämna all nödvändig information, i synnerhet dokumentationen om kvalitetssystemet, den dokumentation om kvaliteten som föreskrivs i den del av kvalitetssystemet som ägnas konstruktionen, såsom analysresultat, beräkningar, provningar osv. den dokumentation om kvaliteten som föreskrivs den del av kvalitetssystemet som ägnas tillverkningen, såsom besiktningsrapporter och provningsdata, kalibreringsdata, rapporter om den berörda personalens kvalifikationer osv. 3.3 Det anmälda organet ska utföra periodiska revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren bibehåller och tillämpar kvalitetssystemet. Det ska ge tillverkaren en revisionsrapport. De periodiska revisionerna ska infalla så att en fullständig ny bedömning genomförs vart tredje år. 3.4 Dessutom kan det anmälda organet göra oanmälda besök hos tillverkaren. Behovet av dessa kompletterande besök och deras frekvens avgörs på grundval av ett system för besökskontroll som handhas av det anmälda organet. Hänsyn ska i synnerhet tas till följande faktorer i systemet för besökskontroll: Resultaten av tidigare övervakningsbesök. Behovet av att följa upp korrigeringsåtgärderna. I förekommande fall speciella villkor i anknytning till godkännandet av systemet. Betydande förändringar i organisationen av tillverkningsprocess, åtgärder eller metoder. Vid dessa besök kan det anmälda organet vid behov utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera om kvalitetssystemet fungerar tillfredsställande. 86 maskindirektivet 101 frågor och svar

88 Det ska ge tillverkaren en besöksrapport och, om provning förekommit, en provningsrapport. 4. Tillverkaren eller dennes representant ska under tio år räknat från och med senaste tillverkningsdag för nationella myndigheter kunna uppvisa följande: Den dokumentation som avses i punkt 2.1. Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 2.4 tredje och fjärde styckena samt i punkt 3.3 och Vad är ett kompetent organ Ett kompetent organ är det organ som uppfyller villkoren för ett anmält organ. Artikel 14 [2]. Man bör observera att andra direktiv såsom EMC har benämningar som notified body (anmält organ) och competent body (kompetent organ). 63. Hur ska en säkerhetskomponent dokumenteras Det är tillverkaren som avgör om det är fråga om en säkerhetskomponent. En förteckning över säkerhetskomponenter finns i bilaga 5. Den ska följas av en försäkran om överensstämmelse, men den ska inte CE-märkas. En säkerhetskomponent ska uppfylla kraven i bilaga 1 samt de angivna säkerhetsfunktionerna som tillverkaren angivit. maskindirektivet 101 frågor och svar 87

89 64. Vad menas med dokumentation enligt Maskindirektivet Innan en maskin eller säkerhetskomponent släpps ut på marknaden ska tillverkaren eller dennes representant utföra följande: göra en riskbedömning utarbeta teknisk tillverkningsdokumentation skriva under en försäkran om överensstämmelse CE-märka maskinen (men inte av säkerhetskomponenten som släpps ut på marknaden). För mer information se fråga Måste all dokumentation vara färdig innan maskinen tas i bruk Ja. För att maskinen ska tas i bruk måste dokumentationen vara klar i annat fall kan man inte skriva under försäkran om överensstämmelse. 66. Vad gäller för maskiner som monteras på plats hos kund Maskiner som monteras på plats hos kund är tillverkarens egendom och ska så vara tills maskinen överlämnas. Provbearbetningar bör göras tillsammans med kunden. Om man tillåter att kunden får köra maskinen på egen hand måste detta föregås av speciella föreskrifter. Här gäller det att förtydliga och klargöra att maskinen är under uppbyggnad och att maskinen är en riskfylld arbetsplats. Sätt upp tydliga skyltar och kom överens om vem som får göra vad under monteringen av maskinen. Maskinen är klar först när CE-märket är på plats. 88 maskindirektivet 101 frågor och svar

90 67. Ska varje enskild försäkran om överensstämmelse skrivas under för hand när det är fråga om serietillverkning Nej, inte nödvändigtvis. Det finns inget krav på att försäkran om överensstämmelse ska vara handskrivet. När anmält organ använts ska inte typintyget bifogas men däremot ska identifikationsnumret bifogas i försäkran. Observera att en försäkran är en handling som innebär förpliktelser mot kunderna och myndigheter. Använder man i sin dokumentation kopior bör dessa ha företagets logotyp i färg för att markera att det inte är en kopia. Tillverkar man maskiner i mindre upplagor kan man med fördel ha ett egenhändigt underskrivet intyg. 68. Är det nödvändigt att ange maskinens serienummer på försäkran om överensstämmelse Ja. Det är i försäkran om överensstämmelse som maskinens serienummer ska anges. Praktiskt är att ange numret på maskinskylten i ett oförstörande material. Maskinens serienummer är bra vid korrespondens och att hitta rätt reservdel. maskindirektivet 101 frågor och svar 89

91 69. Vem bär ansvaret för en anläggning som sammanbyggs på plats Det är huvudentreprenören som har ansvaret för anläggningen. Så länge anläggningen monteras räknas den inte som maskin som är klar att användas i produktion. Om man tillåter att kunden får köra maskinen på egen hand måste detta föregås av speciella föreskrifter. Här gäller det att vara överens om att maskinen är en riskfylld arbetsplats. Sätt upp tydliga skyltar och kom överens om vem som får göra vad under monteringen av maskinen. Maskinen är klar först när CE-märket är på plats. 70. Vi tillverkar en robot som saknar skyddsanordningar. Hur garderar vi oss mot eventuella skador En robot som ska användas tillsammans med en anläggning räknas som en maskin och ska vara CE-märkt eftersom den kan användas i vilken anläggning som helst. Ni kan inte friskriva er från ansvar. Roboten ska uppfylla alla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i Maskindirektivet, även om ni redan har en riskbedömning för hela anläggningen och den som är huvudentreprenör gör denna riskbedömning för den sammanbyggda anläggningen. Det är hela anläggningens CE-märke som ska sättas upp och återföljas av ett intyg om överensstämmelse. Det normala för leverantörer av industrirobotar är att de levererar den med ett intyg om delvis fullbordad maskin. De göra detta för att överlåta åt kunden eller brukaren att avgöra vilka skydd som är lämpliga i kundens eller brukarens tillämpning. Här kan kunder eller brukaren antingen göra processen för CE-märkning själv eller låta en utomstående konsult göra inbyggnaden. 90 maskindirektivet 101 frågor och svar

92 Det är inte tillrådligt att bara använda roboten som den kom från robotleverantörern, såvida man inte i sin upphandlingsdokumentation föreskrivit att leveransen ska innefatta alla krav för en CEmärkning. 71. På en befintlig kompressor byter användaren ut elmotorn mot en turbin. Ska den som gör förändringen göra om riskbedömningen och sätta på ett nytt CE-märke Ja, det är ett väsentligt ingrepp i maskinen. Maskindirektivet gäller för konstruktion och tillverkning av maskiner. Om maskinen är tillverkad före 1995 gäller en nationell förordning för användning av arbetsutrustning. Om den utbytbara delen medför att maskinen får andra egenskaper eller att kapaciteten ökar ses det som att är det fråga om en ny maskin och då måste processen för CE-märkning starta, se fråga Är en brukare nödsakad att alltid använda originaldelar Nej. Tillverkare har ingen ensamrätt till reservdelar. Det är endast när brister uppstår och maskinens funktion har fallerat som en tillverkare kan hävda att hans produktansvar har minskat eller bortfallit. Det är viktigt att tillverkaren i sin dokumentation poängterar vikten av att använda originalreservdelar. Tillverkaren kan i avtalet förbehålla sig rätten att reparera och underhålla maskinen. Under garantitiden rekommenderas att originalreservdelar används. maskindirektivet 101 frågor och svar 91

93 73. Vad ska en bruksanvisning innehålla Varje bruksanvisning ska i tillämpliga fall innehålla minst följande information: a) Namn och fullständig adress till både tillverkaren och dennes representant. b) Maskinens beteckning så som den är angiven på själva maskinen, utom serienumret (se punkt 1.7.3). c) EG-försäkran om överensstämmelse eller ett dokument som anger innehållet i EG-försäkran om överensstämmelse och uppgifter om maskinen, men inte nödvändigtvis serienummer och underskriften. d) En allmän beskrivning av maskinen. e) De ritningar, diagram, beskrivningar och förklaringar som är nödvändiga för drift, underhåll och reparationer av maskinen och för att kontrollera om den fungerar korrekt. f) En beskrivning av arbetsstation(er) som sannolikt kommer att bemannas av operatörer. g) En beskrivning av hur maskinen är tänkt att användas. h) Varningar för hur maskinen inte får användas men som erfarenheten visar kan förekomma. i) Monterings-, installations- och anslutningsanvisningar för maskinen, inklusive ritningar, diagram och fästanordningar samt uppgift om det chassi eller den anläggning som maskinen ska monteras på. j) Anvisningar om installation och montering för att minska buller eller vibrationer. k) Anvisningar för idrifttagande och användning av maskinen och, om nödvändigt, instruktioner för utbildning av operatörer. 92 maskindirektivet 101 frågor och svar

94 l) Information om kvarstående risker trots de inbyggda skyddsåtgärderna och de vidtagna kompletterande skyddsåtgärderna. m) Instruktioner om vilka skyddsåtgärder användaren ska vidta, i förekommande fall inbegripet vilken personlig skyddsutrustning som ska tillhandahållas. n) De grundläggande egenskaperna hos de verktyg som får monteras i maskinen. o) Under vilka betingelser maskinen uppfyller kraven på stabilitet vid användning, transport, montering, demontering, urdrifttagande, testning och förutsebart haveri. p) Anvisningar så att transport, hantering och lagring kan genomföras säkert med angivande av maskinens och de ingående delarnas massa, om dessa regelbundet kommer att transporteras separat. q) Den arbetsmetod som ska följas vid missöde eller haveri. Om en blockering kan uppstå, ska det framgå vilken arbetsmetod som ska följas för att häva den utan risk. r) Hur användaren ska genomföra inställningar och underhåll och vilka förebyggande underhållsåtgärder som ska vidtas. s) Anvisningar om hur inställningar och underhåll kan genomföras på ett säkert sätt, inbegripet vilka skyddsåtgärder som bör vidtas under dessa operationer. t) Specifikation av vilka reservdelar som ska användas, när dessa påverkar operatörers hälsa och säkerhet. u) Följande information om emission av luftburet buller: A-vägd emissionsljudtrycksnivå vid arbetsstationerna, om denna överstiger 70 db (A). Om nivån inte överstiger 70 db (A) ska detta anges. Momentant C-vägt toppvärde för emissionsljudtrycket vid arbetsstationerna, om detta överstiger 63 Pa (130 db relaterat till 20 μpa). maskindirektivet 101 frågor och svar 93

95 A-vägd ljudeffektnivå från maskinen om A-vägd emissionsljudtrycksnivå vid arbetsstationerna överstiger 80 db (A). Dessa värden ska antingen vara det faktiska värdet för den maskin som avses eller baseras på mätningar utförda på tekniskt jämförbara maskiner som motsvarar den maskin som ska tillverkas. För mycket stora maskiner kan A-vägd emissionsljudtrycksnivå på bestämda ställen omkring maskinen anges i stället för A-vägd ljudeffektnivå. När de harmoniserade standarderna inte tillämpas, ska ljudnivåerna mätas med den för maskinen lämpligaste metoden. När bullervärden anges ska osäkerheten beträffande dessa värden specificeras. Maskinens driftförhållanden under mätning samt vilka mätmetoder som använts ska anges. Om arbetsstationer inte har angetts eller inte går att ange, ska A-vägda ljudtrycksnivåer mätas på ett avstånd av 1 meter från maskinens yta och 1,60 meter från golvet eller tillträdesplattformen. Läge och värde för maximal ljudtrycksnivå ska anges. När andra krav för mätning av ljudtrycksnivå eller ljudeffektnivå anges i särskilda gemenskapsdirektiv, ska dessa direktiv tilllämpas och motsvarande krav i denna punkt inte tillämpas. v) Upplysningar om den strålning som avges till operatören och utsatta personer, när maskinen kan avge icke-joniserande strålning som kan skada personer, särskilt personer som bär aktiva eller icke-aktiva medicintekniska produkter för implantation. 74. Vad innebär nödvändiga anvisningar Det är alla de anvisningar som är nödvändiga för maskinens handhavande och användning. 94 maskindirektivet 101 frågor och svar

96 75. På vilket språk måste bruksanvisningen vara skriven a) Bruksanvisningen ska vara skriven på ett eller flera av de officiella språken i EES. Beteckningen Bruksanvisning i original ska anges på den eller de språkversion(er) tillverkaren eller dennes representant är ansvarig för. b) Om det inte finns någon Bruksanvisning i original på det officiella språket eller de officiella språken i det land där maskinen ska användas, ska en översättning till detta eller dessa språk tillhandahållas av tillverkaren eller dennes representant eller av den som för in maskinen i språkområdet ifråga. Dessa översättningar ska vara märkta med texten Översättning av bruksanvisning i original. c) Innehållet i bruksanvisningen ska inte endast omfatta den avsedda användningen av maskinen utan även beakta rimligen förutsebar felaktig användning. d) Vid formulering och utformning av bruksanvisningar för maskiner som även kan komma att användas av operatörer som inte yrkesmässigt arbetar med maskinerna, ska hänsyn tas till den allmänna utbildningsnivån och till den insikt som sådana operatörer rimligtvis kan förväntas ha. 76. Räcker det att ha bruksanvisningen på det språk som kunden önskar Nej. En bruksanvisning måste alltid finnas i sitt originalspråk men går att komplettera på kundens begärda språk, se fråga 75. maskindirektivet 101 frågor och svar 95

97 77. Kan kunden hävda att bruksanvisningen inte medföljde produkten vid en rättsförhandling Ja. Därför är det viktigt att det tydligt står i upphandlingsdokumentet att en bruksanvisning är en del av leveransen. 78. Måste en maskin som uppfyller Maskindirektivet vara konstruerad så att den kan användas i alla tänkbara situationer och miljöer Ja. Maskindirektivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav anger: Utsläpp av riskfyllda material och ämnen En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att risker för inandning, inmundigande, kontakt med hud, ögon och slemhinnor samt inträngning genom huden av riskfyllda material och ämnen som maskinen framställer kan undvikas. Om en riskkälla inte kan elimineras, ska maskinen vara utrustad så att riskfyllda material och ämnen kan inneslutas, avlägsnas, spolas bort med vatten, filtreras eller behandlas med någon lika effektiv metod. Om processen inte är fullt sluten i normal drift av maskinen, ska anordningar för inneslutning eller bortförande vara placerade så att de får maximal effekt. [1] 96 maskindirektivet 101 frågor och svar