DD1361 Programmeringsparadigm. Formella Språk & Syntaxanalys. Per Austrin
|
|
|
- Håkan Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DD1361 Programmeringsparadigm Formella Språk & Syntaxanalys Föreläsning 4 Per Austrin
2 Idag Rekursiv medåkning, fortsättning Olika klasser av språk och grammatiker Parsergeneratorer Sammanfattning / Inför KS
3 Idag Rekursiv medåkning, fortsättning Olika klasser av språk och grammatiker Parsergeneratorer Sammanfattning / Inför KS
4 Begränsningar för rekursiv medåkning Från förra föreläsningen: Den här grammatiken för aritmetiska uttryck kan inte parsas med rekursiv medåkning Expr Term Expr + Term Expr Term Term Factor Term Factor Term/Factor Factor Num (Expr)
5 Begränsningar för rekursiv medåkning Från förra föreläsningen: Den här grammatiken för aritmetiska uttryck kan inte parsas med rekursiv medåkning Expr Term Expr + Term Expr Term Term Factor Term Factor Term/Factor Factor Num (Expr) Det största problemet är vänster-rekursion: ett Expr kan börja med ett Expr
6 Grammatik-notation för listor Vi gör ytterligare ett försök, och formulerar en ny grammatik: Expr Term{PM Term} Term Factor{TD Factor} PM + TD / Factor Num (Expr) Expr Term Expr + Term Expr Term Term Factor Term Factor Term/Factor Factor Num (Expr)
7 Grammatik-notation för listor Vi gör ytterligare ett försök, och formulerar en ny grammatik: Expr Term{PM Term} Term Factor{TD Factor} PM + TD / Factor Num (Expr) Expr Term Expr + Term Expr Term Term Factor Term Factor Term/Factor Factor Num (Expr) Notationen {ole dole doff} betyder ole dole doff upprepat 0 eller fler gånger
8 Grammatik-notation för listor Vi gör ytterligare ett försök, och formulerar en ny grammatik: Expr Term{PM Term} Term Factor{TD Factor} PM + TD / Factor Num (Expr) Expr Term Expr + Term Expr Term Term Factor Term Factor Term/Factor Factor Num (Expr) Betyder alltså: Expr Term Term PM Term Term PM Term PM Term Term
9 Rekursiv medåkning för aritmetiska uttryck Expr Term{PM Term} Term Factor{TD Factor} PM + TD / Factor Num (Expr)
10 Rekursiv medåkning för aritmetiska uttryck Java-kod för att parsa ett Expr: Expr Term{PM Term} Term Factor{TD Factor} PM + TD / Factor Num (Expr) ParseTree Expr() { ParseTree result = Term(); while (peektoken() == PLUS or peektoken() == MINUS) { Token operator = nexttoken(); ParseTree next = Term(); result = new BinaryOperation(operator, result, next); } return result; }
11 Rekursiv medåkning för aritmetiska uttryck ParseTree Expr() { ParseTree result = Term(); while (peektoken() == PLUS or peektoken() == MINUS) { Token op = nexttoken(); ParseTree next = Term(); result = new BinOp(op, result, next); } return result; } ParseTree Term() { ParseTree result = Factor(); while (peektoken() == TIMES or peektoken() == DIVIDE) { Token op = nexttoken(); ParseTree next = Factor(); result = new BinOp(op, result, next); } return result; } ParseTree Factor() { Token t = nexttoken(); if (t == NUM) return new Number(t.value); else if (t == LPAREN) { ParseTree result = Expr(); if (nexttoken()!= RPAREN) throw new SyntaxError(); return result; } throw new SyntaxError(); }
12 Rekursiv medåkning för aritmetiska uttryck ParseTree Expr() { ParseTree result = Term(); while (peektoken() == PLUS or peektoken() == MINUS) { Token op = nexttoken(); ParseTree next = Term(); result = new BinOp(op, result, next); } return result; } ParseTree Term() { ParseTree result = Factor(); while (peektoken() == TIMES or peektoken() == DIVIDE) { Token op = nexttoken(); ParseTree next = Factor(); result = new BinOp(op, result, next); } return result; } ParseTree Factor() { Token t = nexttoken(); if (t == NUM) return new Number(t.value); else if (t == LPAREN) { ParseTree result = Expr(); if (nexttoken()!= RPAREN) throw new SyntaxError(); return result; } throw new SyntaxError(); } Exempel på tavlan: (3+1)*7
13 Rekursiv medåkning för aritmetiska uttryck ParseTree Expr() { ParseTree result = Term(); while (peektoken() == PLUS or peektoken() == MINUS) { Token op = nexttoken(); ParseTree next = Term(); result = new BinOp(op, result, next); } return result; } ParseTree Term() { ParseTree result = Factor(); while (peektoken() == TIMES or peektoken() == DIVIDE) { Token op = nexttoken(); ParseTree next = Factor(); result = new BinOp(op, result, next); } return result; } ParseTree Factor() { Token t = nexttoken(); if (t == NUM) return new Number(t.value); else if (t == LPAREN) { ParseTree result = Expr(); if (nexttoken()!= RPAREN) throw new SyntaxError(); return result; } throw new SyntaxError(); } Exempel på tavlan: (3+1)*7 (Fullständig Javaimplementation upplagd på kurshemsidan)
14 Idag Rekursiv medåkning, fortsättning Olika klasser av språk och grammatiker Parsergeneratorer Sammanfattning / Inför KS
15 Olika kraftfulla grammatiker De grammatiker vi använt oss av är vad som kallas för kontextfria grammatiker (Det finns mer generella grammatiker som kallas för kontextkänsliga)
16 Olika kraftfulla grammatiker De grammatiker vi använt oss av är vad som kallas för kontextfria grammatiker (Det finns mer generella grammatiker som kallas för kontextkänsliga) Vi har sett två verktyg för att parsa kontextfria grammatiker: Stackautomater (föreläsning 2) Rekursiv medåkning (föreläsning 3 och nyss)
17 Olika kraftfulla grammatiker De grammatiker vi använt oss av är vad som kallas för kontextfria grammatiker (Det finns mer generella grammatiker som kallas för kontextkänsliga) Vi har sett två verktyg för att parsa kontextfria grammatiker: Stackautomater (föreläsning 2) Rekursiv medåkning (föreläsning 3 och nyss) Inget av dem är tillräckligt kraftfullt för att kunna hantera alla kontextfria grammatiker, men de är tillräckliga för att hantera de flesta språk man faktiskt vill skriva en parser för.
18 Olika kraftfulla grammatiker De grammatiker vi använt oss av är vad som kallas för kontextfria grammatiker (Det finns mer generella grammatiker som kallas för kontextkänsliga) Vi har sett två verktyg för att parsa kontextfria grammatiker: Stackautomater (föreläsning 2) Deterministiska kontextfria grammatiker Deterministiska kontextfria språk Rekursiv medåkning (föreläsning 3 och nyss) LL-grammatiker LL-språk Inget av dem är tillräckligt kraftfullt för att kunna hantera alla kontextfria grammatiker, men de är tillräckliga för att hantera de flesta språk man faktiskt vill skriva en parser för.
19 Perspektiv Reguljära språk
20 Perspektiv T.ex. giltiga e-post-adresser Reguljära språk
21 Perspektiv OBS: varje prick här är ett språk, dvs en mängd strängar T.ex. giltiga e-post-adresser Reguljära språk
22 Perspektiv LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
23 Perspektiv T.ex. balanserade parentesuttryck LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
24 Perspektiv Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
25 Perspektiv Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk T.ex. språket {a n b m n > m}
26 Perspektiv Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) Kontextfria språk (kan beskrivas med kontextfri grammatik) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
27 Perspektiv T.ex. palindrom över {a, b} Kontextfria språk Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) (kan beskrivas med kontextfri grammatik) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
28 Perspektiv Kontextkänsliga språk (kan beskrivas med kontextkänslig grammatik) Kontextfria språk (kan beskrivas med kontextfri grammatik) Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
29 Perspektiv T.ex. {a n b n c n n 1} Kontextkänsliga språk (kan beskrivas med kontextkänslig grammatik) Kontextfria språk (kan beskrivas med kontextfri grammatik) Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
30 Perspektiv Avgörbara språk (existerar algoritm för att känna igen dem) Kontextkänsliga språk (kan beskrivas med kontextkänslig grammatik) Kontextfria språk (kan beskrivas med kontextfri grammatik) Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
31 Perspektiv Alla språk Avgörbara språk (existerar algoritm för att känna igen dem) Kontextkänsliga språk (kan beskrivas med kontextkänslig grammatik) Kontextfria språk (kan beskrivas med kontextfri grammatik) Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
32 Perspektiv Alla språk Avgörbara språk (existerar algoritm för att känna igen dem) Kontextkänsliga språk (kan beskrivas med kontextkänslig grammatik) Kontextfria språk (kan beskrivas med kontextfri grammatik) Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk T.ex. alla Java-program med en oändlig loop
33 Idag Rekursiv medåkning, fortsättning Olika klasser av språk och grammatiker Parsergeneratorer Sammanfattning / Inför KS
34 Parsergeneratorer De flesta vill nog inte sätta sig ner och skriva en parser för ett helt programmeringsspråk för hand.
35 Parsergeneratorer De flesta vill nog inte sätta sig ner och skriva en parser för ett helt programmeringsspråk för hand. Ofta ganska mekaniskt men många smådetaljer man lätt kan göra fel på perfekt lämpat för en dator att göra istället!
36 Parsergeneratorer De flesta vill nog inte sätta sig ner och skriva en parser för ett helt programmeringsspråk för hand. Ofta ganska mekaniskt men många smådetaljer man lätt kan göra fel på perfekt lämpat för en dator att göra istället! Det finns många verktyg som automatiskt genererar en lexer och en parser från en språkspecifikation. Språkspecifikation lexikal specifikation kontextfri grammatik Lexer-generator Parser-generator Färdig kod lexer parser
37 Exempel på parsergeneratorer Lex/Flex och Yacc/Bison, klassiska unix-verktyg, producerar C/C++-kod (hanterar de flesta deterministiska kontextfria grammatiker specifikt, en delmängd som kallas LALR-grammatiker) JFlex och Cup, Java-versioner av Flex och Yacc DCG i Prolog, inbyggt i språket (hanterar alla kontextfria grammatiker, men använder backtracking i Prolog så kan vara långsamt) ANTLR, kan generera LL-parser i många olika språk (C/C++, C#, Java, JavaScript, Python...) Parsec i Haskell
38 Exempel på parsergeneratorer Lex/Flex och Yacc/Bison, klassiska unix-verktyg, producerar C/C++-kod (hanterar de flesta deterministiska kontextfria grammatiker specifikt, en delmängd som kallas LALR-grammatiker) JFlex och Cup, Java-versioner av Flex och Yacc DCG i Prolog, inbyggt i språket (hanterar alla kontextfria grammatiker, men använder backtracking i Prolog så kan vara långsamt) ANTLR, kan generera LL-parser i många olika språk (C/C++, C#, Java, JavaScript, Python...) Parsec i Haskell
39 Binära träd igen Förra veckan skrev vi en rekursiv medåknings-parser för binära träd, definierade enligt följande grammatik. BinTree Leaf LParen Number RParen Branch LParen BinTree Comma BinTree RParen Slutsymboler: Leaf: strängen leaf Branch: strängen branch Number: [0-9]+ LParen, RParen, Comma: parenteser och kommatecken
40 Fil Parser.cup: import java_cup.runtime.*; Binära träd i Cup // Deklarera slut-symboler terminal BRANCH; terminal LEAF; terminal LPAREN; terminal RPAREN; terminal COMMA; terminal Integer NUM; // Ett tal har data av typen Integer // Deklarera icke-slutsymboler, bara en i det här fallet non terminal ParseTree BinTree; // Har data av typen ParseTree BinTree ::= LEAF LPAREN NUM:t RPAREN {: RESULT = new LeafNode(t); :} BRANCH LPAREN BinTree:left COMMA BinTree:right RPAREN {: RESULT = new BranchNode(left, right); :} ;
41 Fil Parser.cup: import java_cup.runtime.*; Binära träd i Cup // Deklarera slut-symboler terminal BRANCH; terminal LEAF; terminal LPAREN; terminal RPAREN; terminal COMMA; terminal Integer NUM; // Ett tal har data av typen Integer // Deklarera icke-slutsymboler, bara en i det här fallet non terminal ParseTree BinTree; // Har data av typen ParseTree BinTree ::= LEAF LPAREN NUM:t RPAREN {: RESULT = new LeafNode(t); :} BRANCH LPAREN BinTree:left COMMA BinTree:right RPAREN {: RESULT = new BranchNode(left, right); :} ;
42 Fil Parser.cup: import java_cup.runtime.*; Binära träd i Cup // Deklarera slut-symboler terminal BRANCH; terminal LEAF; terminal LPAREN; terminal RPAREN; terminal COMMA; terminal Integer NUM; // Ett tal har data av typen Integer // Deklarera icke-slutsymboler, bara en i det här fallet non terminal ParseTree BinTree; // Har data av typen ParseTree BinTree ::= LEAF LPAREN NUM:t RPAREN {: RESULT = new LeafNode(t); :} BRANCH LPAREN BinTree:left COMMA BinTree:right RPAREN {: RESULT = new BranchNode(left, right); :} ;
43 Fil Parser.cup: import java_cup.runtime.*; Binära träd i Cup // Deklarera slut-symboler terminal BRANCH; terminal LEAF; terminal LPAREN; terminal RPAREN; terminal COMMA; terminal Integer NUM; // Ett tal har data av typen Integer // Deklarera icke-slutsymboler, bara en i det här fallet non terminal ParseTree BinTree; // Har data av typen ParseTree BinTree ::= LEAF LPAREN NUM:t RPAREN {: RESULT = new LeafNode(t); :} BRANCH LPAREN BinTree:left COMMA BinTree:right RPAREN {: RESULT = new BranchNode(left, right); :} ;
44 Fil Parser.cup: import java_cup.runtime.*; Binära träd i Cup // Deklarera slut-symboler terminal BRANCH; terminal LEAF; terminal LPAREN; terminal RPAREN; terminal COMMA; terminal Integer NUM; // Ett tal har data av typen Integer // Deklarera icke-slutsymboler, bara en i det här fallet non terminal ParseTree BinTree; // Har data av typen ParseTree BinTree ::= LEAF LPAREN NUM:t RPAREN {: RESULT = new LeafNode(t); :} BRANCH LPAREN BinTree:left COMMA BinTree:right RPAREN {: RESULT = new BranchNode(left, right); :} ; Kör cup -parser Parser Parser.cup, genererar Parser.java och sym.java
45 Fil Lexer.lex: Lexikal analys för binära träd i JFlex import java.lang.system; import java_cup.runtime.symbol; %% %cup %class Lexer %% branch { return new Symbol(sym.BRANCH); } leaf { return new Symbol(sym.LEAF); } "(" { return new Symbol(sym.LPAREN); } ")" { return new Symbol(sym.RPAREN); }, { return new Symbol(sym.COMMA); } [0-9]+ { return new Symbol(sym.NUM, Integer.parseInt(yytext())); } [ \t\n] { }
46 Fil Lexer.lex: Lexikal analys för binära träd i JFlex import java.lang.system; import java_cup.runtime.symbol; %% %cup %class Lexer %% branch { return new Symbol(sym.BRANCH); } leaf { return new Symbol(sym.LEAF); } "(" { return new Symbol(sym.LPAREN); } ")" { return new Symbol(sym.RPAREN); }, { return new Symbol(sym.COMMA); } [0-9]+ { return new Symbol(sym.NUM, Integer.parseInt(yytext())); } [ \t\n] { }
47 Fil Lexer.lex: Lexikal analys för binära träd i JFlex import java.lang.system; import java_cup.runtime.symbol; %% %cup %class Lexer Slutsymbolsnamnen från Parser.cup %% branch { return new Symbol(sym.BRANCH); } leaf { return new Symbol(sym.LEAF); } "(" { return new Symbol(sym.LPAREN); } ")" { return new Symbol(sym.RPAREN); }, { return new Symbol(sym.COMMA); } [0-9]+ { return new Symbol(sym.NUM, Integer.parseInt(yytext())); } [ \t\n] { }
48 Fil Lexer.lex: Lexikal analys för binära träd i JFlex import java.lang.system; import java_cup.runtime.symbol; %% %cup %class Lexer Slutsymbolsnamnen från Parser.cup %% branch { return new Symbol(sym.BRANCH); } leaf { return new Symbol(sym.LEAF); } "(" { return new Symbol(sym.LPAREN); } ")" { return new Symbol(sym.RPAREN); }, { return new Symbol(sym.COMMA); } [0-9]+ { return new Symbol(sym.NUM, Integer.parseInt(yytext())); } [ \t\n] { } Kör jflex Lexer.lex, genererar Lexer.java
49 Fil Lexer.lex: Lexikal analys för binära träd i JFlex import java.lang.system; import java_cup.runtime.symbol; %% %cup %class Lexer Slutsymbolsnamnen från Parser.cup %% branch { return new Symbol(sym.BRANCH); } leaf { return new Symbol(sym.LEAF); } "(" { return new Symbol(sym.LPAREN); } ")" { return new Symbol(sym.RPAREN); }, { return new Symbol(sym.COMMA); } [0-9]+ { return new Symbol(sym.NUM, Integer.parseInt(yytext())); } [ \t\n] { } Kör jflex Lexer.lex, genererar Lexer.java Fullständigt exempel med Main-klass upplagt på kurshemsidan
50 Idag Rekursiv medåkning, fortsättning Olika klasser av språk och grammatiker Parsergeneratorer Sammanfattning / Inför KS
51 Sammanfattning Formella språk Språkklasser (ex. reguljära språk) Informella språkbeskrivningar (ex. alla e-post-adresser ) Formella språkbeskrivningar/algoritmer (ex. automater, reguljära uttryck) Reguljära språk Reguljära uttryck och DFA Skillnad mellan reguljära språk och regex Begränsningar (språk som inte är reguljära) Kontextfria språk Kontextfria grammatiker Stackautomater, PDA Härledningar/syntaxträd Tvetydighet Lexikal analys Rekursiv medåkning
52 Förkortningar DFA Deterministic Finite Automaton, ändlig automat. Den enklaste typen av automat, lika uttrycksfull som reguljära uttryck. PDA Push-Down Automaton, stackautomat. Som DFA fast med oändligt stort minne i form av en stack. LL Left-to-right Leftmost-derivation. LL-parser: läser strängen vänster till höger och expanderar icke-slutsymboler från vänster till höger. LL-grammatik: grammatik som kan parsas av LL-parser
53 Perspektiv igen Alla språk Avgörbara språk (existerar algoritm för att känna igen dem) Kontextkänsliga språk (kan beskrivas med kontextkänslig grammatik) Kontextfria språk (kan beskrivas med kontextfri grammatik) Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk
54 Perspektiv igen Alla språk Avgörbara språk (existerar algoritm för att känna igen dem) Kontextkänsliga språk (kan beskrivas med kontextkänslig grammatik) Kontextfria språk (kan beskrivas med kontextfri grammatik) Deterministiska kontextfria språk (kan parsas med stackautomat, PDA) LL-språk (kan parsas med rekursiv medåkning) Reguljära språk Vad vi har pratat om / Vad som ingår i kursavsnittet
55 Vad plugga på? KS/Tenta kommer inte ta upp något som jag inte pratat om på någon av föreläsningarna. KS samt tentorna från förra året är någorlunda representativa. Jag har under Kursmaterial på hemsidan lagt upp länkar till föreläsningsvideos från en del liknande kurser, samt lite annat material, som man kan titta på.
56 Typiska KS-uppgifter Grundläggande relationer mellan olika saker, vilka sätt att beskriva språk som är mer eller mindre kraftfulla, etc
57 Typiska KS-uppgifter Grundläggande relationer mellan olika saker, vilka sätt att beskriva språk som är mer eller mindre kraftfulla, etc Givet en DFA/PDA och en sträng förklara vad automaten gör med strängen som indata
58 Typiska KS-uppgifter Grundläggande relationer mellan olika saker, vilka sätt att beskriva språk som är mer eller mindre kraftfulla, etc Givet en DFA/PDA och en sträng förklara vad automaten gör med strängen som indata Givet en grammatik och en sträng, konstruera ett syntaxträd / avgör om det finns flera syntaxträd / etc
59 Typiska KS-uppgifter Grundläggande relationer mellan olika saker, vilka sätt att beskriva språk som är mer eller mindre kraftfulla, etc Givet en DFA/PDA och en sträng förklara vad automaten gör med strängen som indata Givet en grammatik och en sträng, konstruera ett syntaxträd / avgör om det finns flera syntaxträd / etc Skriv ett reguljärt uttryck/kontextfri grammatik eller konstruera en DFA för ett givet språk
60 Fortsättningskurser DD1352 Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Mer om de högre nivåerna i språkhierarkin DD2372 Automater och språk Mer på djupet om automater och formella språk. DD2488 Kompilatorkonstruktion Skriv en hel kompilator! DD2418 Språkteknologi Naturlig språkbehandling, inriktad mot text. ID2202 Kompilatorer och exekveringsmiljöer Tekniker för implementation av programspråk. (Ges i Kista)
61 För den som vill läsa mer Aho, Sethi, Ullman: Compilers: Principles, Techniqes and Tools
62 Lycka till på kontrollskrivningen!
DD1361 Programmeringsparadigm. Formella Språk & Syntaxanalys. Per Austrin
DD1361 Programmeringsparadigm Formella Språk & Syntaxanalys Föreläsning 3 Per Austrin 2015-11-13 Huvudkoncept hittils: Snabb repetition Formellt språk en mängd strängar Reguljära språk den klass av formella
Föreläsning 7: Syntaxanalys
DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 7: Syntaxanalys Datum: 2007-10-30 Skribent(er): Erik Hammar, Jesper Särnesjö Föreläsare: Mikael Goldmann Denna föreläsning behandlade syntaxanalys.
Föreläsning 7: Syntaxanalys
DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 7: Syntaxanalys Datum: 2009-10-27 Skribent(er): Carl-Fredrik Sundlöf, Henrik Sandström, Jonas Lindmark Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Syntaxanalys
Reguljära uttryck Grammatiker Rekursiv nedåkning Allmänna kontextfria grammatiker. Syntaxanalys. Douglas Wikström KTH Stockholm
Syntaxanalys Douglas Wikström KTH Stockholm popup-help@csc.kth.se Reguljära uttryck Reguljära uttryck förutsätter att en mängd bokstäver är givna, ett så kallat alfabet, som oftast betecknas med Σ. Uttryck
Kompilatorteknik. Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola. Temaföreläsning, Datorer i system, 2009
Kompilatorteknik Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola Temaföreläsning, Datorer i system, 2009 Kompilatorteknik källkod kompilator maskinkod Teknik för att bygga verktyg för formella språk.
Grammatik. BNF-grammatik
Grammatik Objektorienterad modellering och diskreta strukturer / design Grammatik Reguljära uttryck klarar inte av att beskriva mängden av aritmetiska uttryck. Lennart Andersson Reviderad 2010 10 07 2010
Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk. Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA
Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA Grammatik = språkregler Ett mer kraftfullt sätt att beskriva språk. En grammatik består av produktionsregler (andra ord
DD1361 Programmeringsparadigm. Formella Språk & Syntaxanalys. Per Austrin
DD36 Programmeringsparadigm Formella Språk & Syntaxanalys Föreläsning Per Austrin 26--3 Kursavsnittet syntax/formella språk Teori om formella språk verktygslåda för strängmatchning: Ändliga automater och
Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik
Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik Först några definitioner: Alfabet = en ändlig mängd av tecken. Ex. {0, 1}, {a,b}, {a, b,..., ö} Betecknas ofta med symbolen Σ Sträng =
Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.
Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står
Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.
Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står skrivna: Oändligt
Alfabeten, strängar och språk. String
Alfabeten, strängar och språk Objektorienterad modellering och diskreta strukturer / design Språk och reguljära uttryck Ett alfabet är en ändlig icketom mängd vars element kallas symboler. Lennart Andersson
Kompilatorteknik. Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola. Temaföreläsning, Datorer i system, 2011
Kompilatorteknik Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola Temaföreläsning, Datorer i system, 2011 Vad är en kompilator? programkod while (a >= 0) { kompilator maskinkod 0024 6050 2530 0000 0000
Kompilatorteknik. Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola. Temaföreläsning, Datorer i system, 2010
Kompilatorteknik Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola Temaföreläsning, Datorer i system, 2010 Vad är en kompilator? programkod while (a >= 0) { kompilator maskinkod 0024 6050 2530 0000 0000
Inlämningsuppgift MiniPlotter
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för datavetenskap EDAA01 Programmeringsteknik fördjupningskurs Inlämningsuppgift MiniPlotter I den här uppgiften ska ett program som ritar grafer av matematiska funktioner
Kontextfria grammatiker
Kontextfria grammatiker Kontextfria grammatiker 1 Kontextfria grammatiker En kontextfri grammatik består av produktioner (regler) på formen S asb S T T # Vänsterledet består av en icke-terminal (variabel)
Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson
1 2 Grundläggande datavetenskap, IT1 Perspektiv på datateknik, D1 Perspektiv på datavetenskap, C1 Breddföreläsning orientering om: formella språk grammatik parsing Att läsa mer: Brookshear, Computer Science
Parsning. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 6. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Parsning TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 6 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2017-02-14 2 Analys av källkod Lexikalisk analys Bildar tokensutifrån källkodens text. Syntaktisk
12. Relationer och funktioner
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 12. Relationer och funktioner Sven Gestegård Robertz Institutionen för datavetenskap, LTH 2013 Laboration 4 Syntaxanalys Grammatik för (vår delmängd
Lite mer psykologi. L2: Automater, Sökstrategier. Top-down. Kimballs sju principer
Lite mer psykologi Perception: yntaktiskt bearbetning: emantisk bearbetning PERON() & LIKE(, y) L2: Automater, ökstrategier Korttidsminnet D4510 Parsningsalgoritmer Höstterminen 200 Långtidsminne Anders
TENTAMEN I PROGRAMSPRÅK -- DVG C kl. 08:15-13:15
TENTAMEN I PROGRAMSPRÅK -- DVG C01 140605 kl. 08:15-13:15 Ansvarig Lärare: Donald F. Ross Hjälpmedel: Bilaga A: BNF-definition Betygsgräns: Kurs: Max 60p, Med beröm godkänd 50p, Icke utan beröm godkänd
Definition. Mängden av reguljära uttryck på alfabetet Σ definieras av. om α och β är reguljära uttryck så är (α β) ett reguljärt uttryck
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart Andersson Föreläsningsanteckningar EDAF10 6 Reguljära uttryck I unix-skal finns ange enkla mönster för filnamn med * och?. En del program, t ex emacs, egrep
Linjärt minne. Sammanhängande minne är ej flexibelt. Effektivt
Binära träd (forts) Ett binärt träd kan lagras i ett enda sammanhängande minne Roten har index 1 Vänster barn till nod i har index 2*i Höger barn till nod i har index 2*i + 1 Föräldern till nod i har index
Kompilatorteknik. Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola. Temaföreläsning, Datorer i system, 2014
Kompilatorteknik Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola Temaföreläsning, Datorer i system, 2014 En typisk kompilator programkod while (a >= 0) { } kompilator maskinkod 0024 6050 2530 0000 0000
12. Relationer och funktioner
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 12. Relationer och funktioner Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2014 Laboration 4 Syntaxanalys Grammatik för (vår delmängd av) satslogiska uttryck
Övningsexempel i Artificiella språk och syntaxanalys 2D1373
Numerisk analys och datalogi Övningsexempel i Artificiella språk och syntaxanalys 2D1373 Lars Engebretsen Mikael Goldman Viggo Kann 12 februari 2002 2 Innehåll 0 Inledning 7 0.1 Ändliga automater.........................
Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1
Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut
lex källkod lex.l lexkompilator lex.yy.c C- kompilator lex.yy.c a.out sekvens av tokens a.out input specifikation av tokens mha reguljära uttryck
input läs tecken stoppa tillbaka ett tecken skicka ett token och dess attribut parser Eliminera white space och kommentarer Gruppera lästa tecken till tokens identifierare, nyckelord, numeriska konstanter,
MÄLARDALENS HÖGSKOLA. CD5560 Formella språk, automater och beräkningsteori. Användarmanual. för simulatorn JFLAP
MÄLARDALENS HÖGSKOLA CD5560 Formella språk, automater och beräkningsteori Användarmanual för simulatorn JFLAP Innehållsförteckning Att komma igång med JFLAP... 3 Att köra en sträng... 5 Att köra flera
Sätt att skriva ut binärträd
Tilpro Övning 3 På programmet idag: Genomgång av Hemtalet samt rättning Begreppet Stabil sortering Hur man kodar olika sorteringsvilkor Inkapsling av data Länkade listor Användning av stackar och köer
OMTENTAMEN I PROGRAMSPRÅK -- DVG C kl. 08:15-13: 15
OMTENTAMEN I PROGRAMSPRÅK -- DVG C01 130823 kl. 08:15-13: 15 Ansvarig Lärare: Donald F. Ross Hjälpmedel: Bilaga A: BNF-definition Betygsgräns: Kurs: Max 60p, Med beröm godkänd 50p, Icke utan beröm godkänd
Datorspråk Breddgivande föreläsning
1 2 TDDC10 Perspektiv på datateknik/datavetenskap TDDC79 Perspektiv på informationsteknologi TDP001 Handhavande av datormiljö (D, IT, C, IP) Datorspråk Breddgivande föreläsning språk med textuell representation
kind spelling Scanning
sats terminal Kompilatorteknik 2015 källprogram! Exempel program let var v : integer; const t ~ 3 in v := v + t kind spelling Scanning LET let föreläsningsfilmer Scannerns eller den lexikala analysatorns
Konstruktion av datorspråk
Konstruktion av datorspråk Fö4: Domänspecifika språk och parsning Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2009-02-12 Domänspecifika språk Ett domänspecifikt
Föreläsning 3. Stack
Föreläsning 3 Stack Föreläsning 3 ADT Stack Stack JCF Tillämpning Utvärdera ett postfix uttryck Stack implementerad med en array Stack implementerad med en länkad lista ADT Stack Grundprinciper: En stack
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Rekursion i C Implementation av rekursion Svansrekursion En till övning...
Föreläsning 15 Rekursion TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 2 november 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 15.1 Innehåll
Tentamen i Algoritmer & Datastrukturer i Java
Tentamen i Algoritmer & Datastrukturer i Java Hjälpmedel: Skrivhjälpmedel, miniräknare. Ort / Datum: Halmstad / 2008-05-27 Skrivtid: 4 timmar Kontakt person: Nicolina Månsson, tel. 035-167487 Poäng / Betyg:
Kungl. Tekn. Högskolan Förel 1, bild 1 Föreläsning 1: Introduktion ffl Kursinnehåll ffl Javarepetition ffl Referenser ffl Nyckelordet static ffl Klass
Kungl. Tekn. Högskolan Förel 1, bild 1 Föreläsning 1: Introduktion ffl Kursinnehåll ffl Javarepetition ffl Referenser ffl Nyckelordet static ffl Klassen Mio ffl Särfall ffl Interface Kungl. Tekn. Högskolan
Föreläsning 3. Stack
Föreläsning 3 Stack Föreläsning 3 ADT Stack Stack JCF Tillämpning Utvärdera ett postfix uttryck Stack implementerad med en array Stack implementerad med en länkad lista Evaluate postfix expressions Läsanvisningar
Föreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer. 13. Problem. Sven Gestegård Robertz. Datavetenskap, LTH
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 13. Problem Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2014 Rekaputilation Vi har talat om satslogik och härledning predikatlogik och substitution mängder
DAB760: Språk och logik
DAB76: Språk och logik /4: Finita automater och -7 reguljära uttryck Leif Grönqvist (leif.gronqvist@msi.vxu.se) Växjö Universitet (MSI) GSLT (Sveriges nationella forskarskola i språkteknologi) Göteborg
Deklarativ programmering
Deklarativ programmering TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 7 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-03-03 Deklarativ programmering Program skrivet i ett deklarativt språk logikspråk,
11. Reguljära uttryck och grammatiker
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 11. Reguljära uttryck och grammatiker Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Rekaputilation Vi har talat om satslogik och härledning predikatlogik
Fredag 10 juni 2016 kl 8 12
KTH CSC, Alexander Baltatzis DD1320/1321 Lösningsförslag Fredag 10 juni 2016 kl 8 12 Hjälpmedel: En algoritmbok (ej pythonkramaren) och ditt eget formelblad. För betyg E krävs att alla E-uppgifter är godkända,
b) S Ø aa, A Ø aa» bb, B Ø aa» bc, C Ø ac» bc» 2. Låt L vara språket över 8a< som nedanstående NFA accepterar.
Salling, 070-6527523 TID : 9-14 HJÄLPMEDEL : Inga BETYGSGRÄNSER : G 18p, VG 28p SKRIV TYDLIGT OCH MOTIVERA NOGA! PROV I MATEMATIK AUTOMATEORI & FORMELLA SPRÅK DV1, 4 p 20 MARS 2002 1. Språket L över alfabetet
Backcode. Jonathan Crusoe TDP019 Projekt: Datorspråk Linköpings universitet
Žƒ ƒ Ž Ž ˆ ƒ ƒ ƒ Žƒ ƒ Ž ˆ Œ ŽŽ ƒ Backcode Jonathan Crusoe TDP019 Projekt: Datorspråk Linköpings universitet Innehållsförteckning 12-05-29 Inledning... 3 Användarhandledningen... 4 Klasser... 4 Metoder...
DD1361 Programmeringsparadigm Föreläsning 1: Intro
DD1361 Programmeringsparadigm Föreläsning 1: Intro Per Austrin KTH 2016-08-30 https://www.kth.se/social/course/dd1361/ Dagens föreläsning Översikt om: 1. Ämnet 2. Lärarna 3. Kursformalia (betyg etc) Dagens
Algoritmer och datastrukturer H I HÅKAN S T R Ö M B E R G N I C K L A S B R A N D E F E L T
Algoritmer och datastrukturer H I 1 0 2 9 HÅKAN S T R Ö M B E R G N I C K L A S B R A N D E F E L T Föreläsning 1 Inledande om algoritmer Rekursion Stacken vid rekursion Rekursion iteration Möjliga vägar
DD1361 Programmeringsparadigm Föreläsning 1: Intro
DD1361 Programmeringsparadigm Föreläsning 1: Intro Per Austrin KTH 2015-08-31 https://www.kth.se/social/course/dd1361/ Dagens föreläsning Översikt om: 1. Ämnet 2. Lärarna 3. Kursformalia (betyg etc) Dagens
Grundläggande datalogi - Övning 9
Grundläggande datalogi - Övning 9 Björn Terelius January 30, 2009 Ett formellt språk är en (oftast oändlig) mängd strängar. Språket definieras av en syntax som är en samling regler för hur man får bilda
Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering
Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk
Två fall: q Tom sekvens: () q Sekvens av element: (a b c) ; (sum-rec '(2 4 6)) = 12. q Första elementet uppfyller vissa villkor: (2 a b c)
Programmönster: # Listan som sekvens, Rekursiv process Enkel genomgång av sekvens (element på toppnivån i en lista)) TDDC60 Programmering: abstraktion och modellering Föreläsning 5 Rekursiva och iterativa
Föreläsning Datastrukturer (DAT036)
Föreläsning Datastrukturer (DAT036) Nils Anders Danielsson 2013-11-25 Idag Starkt sammanhängande komponenter Duggaresultat Sökträd Starkt sammanhängande komponenter Uppspännande skog Graf, och en möjlig
Datastrukturer och algoritmer
Innehåll Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 2 Fält Specifikation, Konstruktion och Specifikation, Konstruktion Dynamiska resurser Länk Länkade celler 23 24 Konstruktion av Fält Fysisk datatyp i
11. Reguljära uttryck och grammatiker
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 11. Reguljära uttryck och grammatiker Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2014 Rekaputilation Vi har talat om satslogik och härledning predikatlogik
10. Mängder och språk
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 10. Mängder och språk Sven Gestegård Robertz Institutionen för datavetenskap, LTH 2013 Rekaputilation Vi har talat om satslogik, predikatlogik och härledning
Deklarativ programmering
Kursens mål Deklarativ programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2008-02-26 redogöra för och använda reguljära uttryck använda XML för att definera
Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
Kompilatorer och interpretatorer
1 of 6 Örebro universitet Institutionen för teknik Thomas Padron-McCarthy (Thomas.Padron-McCarthy@oru.se) Tentamen i Kompilatorer och interpretatorer för Dataingenjörsprogrammet m fl lördag 7 november
i=1 c i = B och c i = a i eller c i = b i för 1 i n. Beskriv och analysera en algoritm som löser detta problem med hjälp av dynamisk programmering.
Algoritmer och Komplexitet ht 8 Övning 3+4 Giriga algoritmer och Dynamisk programmering Längsta gemensamma delsträng Strängarna ALGORITM och PLÅGORIS har den gemensamma delsträngen GORI Denlängsta gemensamma
Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk
Föreläsning 2 steknik DD1310 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer funktioner betyder att instruera en dator Ett program
Inlämningsuppgiften. Föreläsning 9 Innehåll. Träd. Datastrukturer i kursen
Föreläsning 9 Innehåll Inlämningsuppgiften De föreläsningar som inlämningsuppgiften bygger på är nu klara. Det är alltså dags att börja arbeta med inlämningsuppgiften. Träd, speciellt binära träd egenskaper
Trädstrukturer och grafer
Översikt Trädstrukturer och grafer Trädstrukturer Grundbegrepp Binära träd Sökning i träd Grafer Sökning i grafer Programmering tillämpningar och datastrukturer Varför olika datastrukturer? Olika datastrukturer
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Programmering. Programspråk
Föreläsning 2 steknik och C DD1316 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program
Obligatorisk uppgift 5
(5 oktober 2018 Symbolisk kalkylator 1 ) Obligatorisk uppgift 5 En kalkylator som hanterar uttryck symboliskt dvs värden är uttryck inte bara tal. Uppgiften exemplifierar: objektorientering återanvändning
Sökning och sortering
Sökning och sortering Programmering för språkteknologer 2 Sara Stymne 2013-09-16 Idag Sökning Analys av algoritmer komplexitet Sortering Vad är sökning? Sökning innebär att hitta ett värde i en samling
Implementering av en Lua-parser. Oskar Schöldström
Implementering av en Lua-parser Oskar Schöldström Examensarbete Informationsteknik 2013 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Informations- och medieteknik Identifikationsnummer: 4052 Författare: Oskar
DD1361 Programmeringsparadigm. Carina Edlund
DD1361 Programmeringsparadigm Carina Edlund carina@nada.kth.se Funktionell programmering Grundidéen med funktionell programmering är att härma matematiken och dess funktionsbegrepp. Matematiskt funktionsbegrepp
Introduktion C-programmering
Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder
Föreläsning 2 Datastrukturer (DAT037)
Föreläsning 2 Datastrukturer (DAT037) Fredrik Lindblad 1 2016-11-02 1 Slides skapade av Nils Anders Danielsson har använts som utgångspunkt. Se http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2015/course/dat037 Tidskomplexitet
TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 5 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU
TDDC30 Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 5 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Algoritmanalys Tidskomplexitet, Rumskomplexitet
TDDC30. Kursledning Kursledare: Jonas Lindgren. Labassistent: Jonas Lindgren Labassistent: Niklas Holma Labassistent: Erik Nilsson
TDDC30 Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 1 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Kursinformation Imperativa delen av
Repetition C-programmering
Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Övning 12 Anton Grensjö grensjo@csc.kth.se 10 december 2015 Anton Grensjö ADK Övning 12 10 december 2015 1 / 19 Idag Idag Komplexitetsklasser Blandade uppgifter
Föreläsning 13. Träd
Föreläsning 13 Träd Träd Ett träd är en datastruktur som tillåter oss att modellera sådant som vi inte kan modellera med linjära datastrukturer. Ett datavetenskapligt träd består av noder med pilar emellan.
Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (DVA104, VT 2015) Föreläsning 6
Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion (DVA104, VT 2015) Föreläsning 6? DAGENS AGENDA Komplexitet Ordobegreppet Komplexitetsklasser Loopar Datastrukturer Några nyttiga regler OBS! Idag jobbar
F11 - Rekursion. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander
F11 - Rekursion ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander fki@kth.se Rekursion Rekursion är en programmeringsteknik En metod anropar sig själv public String reverse (String s) { if (s.length()
Extra övningar på SDD:er/SDT:er
Extra övningar på SDD:er/SDT:er Bakvända meningar Grammatik: sentence word sentence sentence ε sentence space sentence word char word char 1 char 2 word char 1 word 1 char 2 Symbolen sentence producerar
Tentamen, Algoritmer och datastrukturer
UNDS TEKNISKA ÖGSKOA (6) Institutionen för datavetenskap Tentamen, Algoritmer och datastrukturer 23 8 29, 8. 3. Anvisningar: Denna tentamen består av fem uppgifter. Totalt är skrivningen på 36 poäng och
Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
Program & programmering
Program & programmering Vad är program? Satser och instruktioner, toggla igenom exempel Program på olika nivåer, för olika maskiner, för olika saker Tolka program; kompilator, intepretator, binärbytekod,
F4. programmeringsteknik och Matlab
Programmeringsspråk Föreläsning 4 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer 1 Ett program är en eller flera instruktioner
Översikt. Stegvis förfining. Stegvis förfining. Dekomposition. Algoritmer. Metod för att skapa ett program från ett analyserat problem
Översikt Stegvis förfining Pseudokod Flödesdiagram Dekomposition KISS-regeln Procedurell dekomposition DRY-regeln Algoritmer Sortering och sökning Stegvis förfining Metod för att skapa ett program från
Föreläsning 7 Innehåll. Rekursion. Rekursiv problemlösning. Rekursiv problemlösning Mönster för rekursiv algoritm. Rekursion. Rekursivt tänkande:
Föreläsning 7 Innehåll Rekursion Rekursivt tänkande: Hur många år fyller du? Ett år mer än förra året! Rekursion Rekursiv problemlösning Binärsökning Generiska metoder Rekursiv problemlösning: Dela upp
Övning 2. (Länkade) Listor, noder
Per Sedholm DD30 (tilda3) 03-09-03 Övning Listor, pekare, binära träd, rekursion, komplexitet (Länkade) Listor, noder. Ta bort andra noden (a) Skriv en sats som tar bort andra noden ur en länkad lista.
2D1372 Artificiella språk och syntaxanalys
VK Viggo Kann 1997-01-22 A NADA Laborationer i 2D172 Artificiella språk och syntaxanalys våren 1997 Namn... Personnr... Labb 1 Godkänt den... Kvitteras... Timmar... Labb 2 Godkänt den... Kvitteras... Timmar...
Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001. Utskrift på skärmen. Syntax. print( Hej ) Hur är det? Hej. print( Hej,end= ) print( Hur är det? ) HejHur är det?
Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer på skärmen print( Hej ) print( Hur är det?
Föreläsning 1 Datastrukturer (DAT037)
Föreläsning 1 Datastrukturer (DAT037) Fredrik Lindblad 1 30 oktober 2017 1 Slides skapade av Nils Anders Danielsson har använts som utgångspunkt. Se http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2015/course/dat037
Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk
Föreläsning 2 steknik DD1310 Python introduktion Variabler Datatyper Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program är
Datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 4 Test, Stack och Kö
Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 4 Test, Stack och Kö 1 Innehåll Test Datatyperna Stack och kö Specifikation och Gränssnitt Konstruktion Tillämpning 2 Testa VIKTIGT! Test går att göra under många
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och Matlab DD1312. Programspråk. Utskrift på skärmen
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och Matlab DD1312 Introduktion till python Variabler, datatyper, omvandling av typer sfunktioner Två olika typer av program omvandlar högnivå till lågnivå program: Interpreterande
Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA
Välkommen till Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion eller DOA Jag: Christer Labbassar: Caroline: Johan: Agenda, före lunch Inledning om DOA-kursen Backspegel Mål Syfte Examination Om lärande
Tentamen Programmeringsteknik II för STS Skrivtid: Inga hjälpmedel.
Tentamen Programmeringsteknik II för STS 2007-03-09 Skrivtid: 1500-2000 Inga hjälpmedel. Tänk på följande OBS: För betygen 4, 5 och VG kommer något högre gränser än normalt användas. Skriv läsligt! Använd
TDDI16 Datastrukturer och algoritmer. Algoritmanalys
TDDI16 Datastrukturer och algoritmer Algoritmanalys 2017-08-28 2 Översikt Skäl för att analysera algoritmer Olika fall att tänka på Medelfall Bästa Värsta Metoder för analys 2017-08-28 3 Skäl till att
Rekursion. Koffman & Wolfgang kapitel 5
Rekursion Koffman & Wolfgang kapitel 5 1 Rekursivt tänkande Rekursion reducerar ett problem till en eller flera enklare versioner av samma problem. med enklare menas att underproblemen måste vara mindre,
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316 Mikael Djurfeldt Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C Python introduktion Utskrift Inläsning Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer Omvandling
Tentamen Datastrukturer (DAT036)
Tentamen Datastrukturer (DAT036) Datum och tid för tentamen: 2013-12-16, 14:00 18:00. Ansvarig: Nils Anders Danielsson. Nås på 0700 620 602 eller anknytning 1680. Besöker tentamenssalarna ca 15:00 och
2D1373 Artificiella språk och syntaxanalys
7 december 1998 Numerisk analys och datalogi Lars Engebretsen Laborationer i 2D1373 Artificiella språk och syntaxanalys våren 1999 Namn:.........................................................................................
Dynamisk programmering
DD2354, Algoritmer och komplexitet, 27 Uppgifter till övning 4 Dynamisk programmering Talföljder Givet är två följder av positiva heltal a,a 2,,a n och b,b 2,, b n där alla tal är mindre än n 2 samt ett