Forskning som berör socialtjänstlagen och kompletterande regelverk

Transkript

1 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 Socialutskottet Forskning som berör socialtjänstlagen och kompletterande regelverk Riksdagstryckeriet 2010 SVERIGES RIKSDAG Stockholm Tfn

2 Förord Socialutskottet i Sveriges Riksdag beslutade hösten 2008 att genomföra en inventering av forskning som berör socialtjänstlagen och kompletterande regelverk. Det övergripande syftet med inventeringen är att ge socialutskottet en bild av pågående och nyligen avslutad forskning som berör socialtjänstlagen och angränsande regelverk. I uppdraget har också ingått att intervjua forskare och experter för att ta fram en bild av vad forskningen säger om tillämpningen av regelverket inom respektive område, men också för att få uppgifter om var man inom forskarsamhället anser att det behövs mer kunskap och forskning. Utskottet konstaterar att flera forskare pekar på brister och problem vad gäller tillämpningen av gällande regelverk på området. Även andra typer av brister och problem framhålls t.ex. gällande resurser, kvalitet, kompetens och forskning. Bedömningarna står forskarna själva för. För att ytterligare belysa några av områdena i rapporten hölls ett offentligt seminarium i riksdagen den 28 januari En parlamentarisk styrgrupp från utskottet har varit knuten till arbetet i syfte att ge riktlinjer för arbetet och följa upp att det har bedrivits i enlighet med utskottets uppdrag. Gruppen har bestått av följande ledamöter: Magdalena Andersson (m), Marina Pettersson (s), Maria Kornevik Jakobsson (c), Thomas Nihlén (mp), Barbro Westerholm (fp), Rosita Runegrund (kd) och Eva Olofsson (v). Rapporten publicerades i riksdagens rapportserie (2009/10:RFR3) i december Den här broschyren ger en sammanfattning av rapportens huvudsakliga innehåll.

3 2 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 Sammanfattning Det stora forskningsområde som berör socialtjänsten har i översikten avgränsats till forskning med koppling till socialtjänstlagstiftningen eller hur denna implementeras inom socialtjänsten. Nedan sammanfattas vad forskare och experter inom forskningsfältet i intervjuer sagt om tillämpningen av regelverket inom respektive område. De intervjuade forskarna står för åtgärdsförslagen. Kommun och stat i ett motsatsförhållande Hur väl socialtjänsten fungerar är i grunden en resursfråga hos de svenska kommunerna. Det ekonomiska balanskravet i kommunallagen går i praktiken före uppgiften att tillgodose människors behov enligt Socialtjänstlagen. En alltför detaljerad lagstiftning på socialtjänstens område möts ofta av motstånd i kommunerna, t.ex. i form av lagtrots. Kommunernas negativa inställning till lagstiftningen härleds av flera forskare till brist på resurser. Åtgärdsförslag: Socialtjänsten är en nationell angelägenhet och regleras nationellt, och därmed bör den även finansieras nationellt. Ett statligt ansvar för helheten inom socialtjänsten kan även motiveras med behovet av att utjämna ekonomiska svängningar. Utförandet bör dock ligga kvar hos kommunerna. Socialarbetarprofessionen i kläm Många socialarbetare känner sig ofta tvungna att ta ekonomisk och politisk hänsyn före professionella beslut, vilket inverkar på beslut om adekvata insatser för att möta behov. Det innebär även att kompetens och kunskaper ges för litet utrymme och en negativ utveckling för socialarbetarprofessionen. Åtgärdsförslag: Mer resurser och mindre kommunal styrning av socialtjänsten skulle ge utrymme för socialarbetarna att använda den höga kompetens de besitter men som nu inte tas till vara.

4 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 3 Socialrätten en spegel av socialpolitiska trender Socialpolitiska trender får i för hög grad sätta sin prägel på lagstiftning och praktik. Socialtjänstlagstiftningens utveckling speglar vad politiker velat lägga fokus på och vad som varit heta frågor, t.ex. funktionshindrade, våld mot kvinnor, brottsoffer och anhöriga. Åtgärdsförslag: Socialpolitikens fokus borde vara långsiktigt och i högre grad än i dag ligga på strukturella förhållanden i samhället. Socialtjänstlagen och den allmänna socialförsäkringen Kopplingen mellan socialtjänstlagen och de generella socialförsäkringssystemen är för svag i det sociala arbetet. Åtgärdsförslag: Flera grupper skulle kunna lyftas ut från socialbidragssystemet och hanteras av de generella välfärdssystemen. Detta skulle kunna ske genom förändringar i tillträdeskraven i socialförsäkringssystemen eller genom att införa ett större mått av försäkringsmässighet i socialbidragssystemet. Rättsosäkerhet i socialtjänstens beslut Forskning visar att det finns en variation i socialtjänstens beslut och val av insatser som inte kan förklaras med skillnader mellan kommuner utan som framstår som slumpartade. Den här problematiken återfinns genomgående inom socialtjänstens alla huvudsakliga verksamhetsområden. Åtgärdsförslag: Vissa otydliga begrepp i lagen kan preciseras, och detta skulle kunna öka rättssäkerheten, men en alltför detaljerad lag skulle sannolikt bli otymplig och fyrkantig då den ska tillämpas. Beslut med utförligare argumentation och bättre dokumentation av handläggarnas arbete efterfrågas eftersom detta skulle ge ökade möjligheter att granska beslut i efterhand, och därmed skulle rättssäkerheten i beslutsfattandet stärkas. Socialtjänstens beslut granskas inte av domstolarna Socialtjänstens utredningar utsätts sällan för granskning, dvs. om grunderna för beslutet är uppfyllda, om fakta är korrekta, hur tolk-

5 4 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 ningar av lagen gjorts osv. utan förutsätts vara tillfredsställande. Offentliga biträden förväntas granska och komplettera socialtjänstens utredningar men gör det generellt inte eftersom tid och resurser saknas. Det finns även bristande kunskaper om socialt arbete hos domarkåren. Åtgärdsförslag: Det finns redskap för granskning av socialtjänstens beslut, men de används inte i praktiken. Åtgärder handlar om domstolarnas respektive socialarbetarnas kompetens, men det är även en resursfråga. Brister i socialarbetarnas kompetens Problem med rättsosäkerhet kan till viss del lösas genom att förstärka socialarbetarnas kompetens. Socialarbetarnas kunskaper om rättskällor, grundläggande juridisk argumentation och metod och rollen som myndighetsutövare är ofta alltför svaga och nedprioriterade i förhållande till kunskaper om socialt arbete. Inom barn- och ungdomsvården behövs särskilda kunskapskrav, bl.a. i riskbedömning. Dessa kunskaper saknas ofta hos de socialarbetare som arbetar inom detta område. Åtgärdsförslag: Socionomutbildningen bör ge djupare kunskaper i juridik och även ökade specialistkunskaper, t.ex. i användandet av modeller för systematisk riskbedömning. En socionomexamen eller legitimation kan inrättas för att stärka professionen och bidra till en likriktning av utbildningarna vid landets lärosäten. Kompetensuppbyggnaden måste vara långsiktig. Ramlagen är bra de kommunala riktlinjerna är problematiska Flera av intervjupersonerna berör socialtjänstlagens utformning som en ramlag och ställer detta mot alternativet att ha en mer detaljerad lagstiftning. Av flertalet anses den nuvarande utformningen vara den mest ändamålsenliga. Några intervjupersoner är dock kritiska till hur kommunernas interna riktlinjer påverkar socialtjänstens arbete. Nyligen har föreslagits att bestämmelserna till stöd och skydd för barn i Socialtjänstlagen och Lag med särskilda bestämmelser om vård

6 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 5 av unga (LVU) förs samman i en särskild lag: Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Socialtjänstlagen bör inte prioritera särskilda grupper Några av de intervjuade anser att Socialtjänstlagen i sin ursprungliga utformning ger alla rätt att få sina behov prövade och eventuellt tillgodosedda, och det finns därmed inte någon anledning att i lagtext prioritera särskilda grupper, t.ex. funktionshindrade, brottsoffer, våldsutsatta kvinnor eller anhöriga. Åtgärdsförslag: Socialtjänstlagens öppna konstruktion ger alla tillräckliga rättigheter, men för att inte grupper eller insatser ska bli bortprioriterade krävs personal och tillräckliga resurser. Kommunerna måste styras hårdare Några av de intervjuade anser att nuvarande lagstiftning inte är tillräckligt specifik för att få kommunerna att göra ett bra arbete för att följa upp barn och unga som placerats av socialtjänsten. När det gäller vård av äldre skulle även deras rättigheter behöva specificeras. Åtgärdsförslag: Lagstiftning för särskilda grupper föreslås, t.ex. en äldrevårdslag och en lag om vård av barn och unga. Ett alternativ som framförs är att göra Socialtjänstlagen mer detaljerad. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och Socialtjänstlagen Flera av intervjupersonerna framhåller skillnaderna mellan Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialtjänstlagen är visserligen mer generell än LSS, men genom sin utformning har LSS i praktiken lett till att resurser för funktionshindrade överförts från Socialtjänstlagen till de personer som omfattas av LSS. Målformuleringen i Socialtjänstlagen, skälig levnadsnivå, är svagare än den i LSS, goda levnadsförhållanden. Socialtjänstlagens öppna konstruktion gör det dock lättare för en kreativ handläggare att skapa bra helhetslösningar för individen (dvs. om resurserna finns), medan LSS är begränsat till de insatser som nämns i lagen.

7 6 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 Åtgärdsförslag: Syftesformuleringen för bistånd i Socialtjänstlagen bör ges en formulering liknande den i LSS, något som skulle kunna ge en förstärkning av insatserna även i Socialtjänstlagen. Oklart kvalitetsbegrepp God servicekvalitet (dvs. det som har med arbetsprocessen att göra) hamnar i förgrunden, trots att socialtjänsten primärt syftar till att hantera brister i människors livskvalitet. Socialtjänstlagens kvalitetsbegrepp är oklart, och det framgår inte vem som ska uppleva att insatser är av god kvalitet. Är det t.ex. politiker, socialarbetare, klienter/ brukare eller anhöriga? Åtgärdsförslag: Lagstiftaren bör precisera begreppet kvalitet och tydligare trycka på vad som avses med kvalitet och för vem. Kvalitet förutsätter resurser Av lagtexten kan man få intrycket att personal med rätt utbildning räcker för att uppnå god kvalitet. Åtgärdsförslag: Utöver välutbildad och erfaren personal bör tillräckliga resurser och lämpliga organisatoriska förutsättningar avsättas för att uppnå god kvalitet i socialtjänsten. Kvantitativa indikatorer för kvalitet Inom äldreomsorgen används kvantitativa indikatorer för uppföljning och kvalitetssäkring, men validiteten i detta kan ifrågasättas. Vad säger t.ex. rätten att välja mellan två rätter vid middagen (som kan vara en indikator i ett sådant system) om livskvaliteten för äldre? Ett rankingsystem baserat på kvantitativa indikatorer ska inte behövas utan allt ska vara gott nog. Åtgärdsförslag: Konkurrens ska inte ske med olika hög kvalitet, utan med andra faktorer, exempelvis möjlighet till boende med eller utan djur. I det sammanhanget kan valfrihet ge ett mervärde.

8 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 7 Kostnadseffektivitet Det finns en risk att kostnadseffektivitet prioriteras före de etiska principerna, vilket vore olyckligt då människovärdet bör vara den överordnade principen i rättstillämpningen. Åtgärdsförslag: I hälso- och sjukvårdslagen har man uttryckligen relaterat vissa principer till kostnadseffektivitetsprincipen och gjort en vägning. För att undvika rättsosäkerhet bör en liknande vägning göras i Socialtjänstlagen. En utförligare diskussion om prioriteringar i socialtjänsten krävs. Evidensbaserad praktik brist på kunskap om insatser Man vet för lite om vilka resultat socialtjänstens insatser egentligen ger. De senaste årens utveckling mot en kunskapsbaserad socialtjänst välkomnas, men mer forskning och utvärdering av effekten av socialtjänstens insatser efterfrågas. Åtgärdsförslag: Kunskapsuppbyggnaden måste vara långsiktig och ske med nationellt perspektiv men vara regionalt och lokalt förankrad. FoU 1 -enheterna kan reformeras för att fylla funktionen av regionala enheter för långsiktig kunskapsuppbyggnad, men särskilda forskningsinstitut för kumulativ kunskapsuppbyggnad kan också inrättas vid universiteten. Beträffande forskningen behövs fler studier där man tar reda på vad som verkligen fungerar, men även nationell styrning för den ofta resurskrävande forskning som krävs för effektutvärderande studier behövs. Särskilda anslag för att täcka kommunernas merkostnader i samband med effektstudier bör följa med anslag till 1 I Sverige finns ett stort antal forsknings- och utvecklingscentra s.k. FoUenheter, som bidrar med för socialtjänsten relevant kunskap om framför allt praktisk och lokal tillämpning av forskning. FoU-enheterna ska bidra till en systematisk metod- och kunskapsutveckling och till att göra forskningen tillgänglig för praktiker. Många FoU-enheter är knutna till en viss geografisk region och bedriver ofta sin verksamhet i samarbete med ett universitet eller en högskola.

9 8 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 forskare. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) kan spela en större roll för att stimulera effektutvärderande forskning. Det saknas infrastruktur för forskning och utvärdering Inrapporteringen av statistik till olika myndigheter är otillfredsställande. Det saknas ett nationellt perspektiv på socialtjänsten, men också förutsättningarna för att skapa en sådan helhetsbild. Åtgärdsförslag: Ett system som liknar Dagmarreformen 2 på hälsooch sjukvårdens område skulle kunna införas för socialtjänstområdet. Forskningsluckor I intervjuerna har forskarna pekat på flera områden där forskningen bör förstärkas. Effektutvärderingar och systematisk metodinriktad forskning. På ett övergripande plan hur lagar och regelverk, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar respektive forskning och utbildning samspelar och påverkar dels socialtjänstens funktionssätt i stort, dels beslutsfattandet i enskilda ärenden. Utvärderingar av den sociala dygnsvården för barn och ungdomar. Olika aspekter av psykiska funktionshinder. Komparativa studier mellan länder av socialbidragets bestämningsfaktorer och hur man försökt att lösa situationen för dem som faller utanför de generella välfärdssystemen. Den ideologiska utvecklingen på socialpolitikens område och hur normer skapas och upprätthålls. 2 Införandet av den s.k. Dagmarreformen i Sverige gjordes för att få till stånd en rättvisare fördelning av det bidrag till landstingens sjukvård som staten fördelar från sjukförsäkringen.

10 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 9 Kommunerna har rätt att ta ut ersättning för uppehälle från den som genomgår behandling för missbruk, men hur och på vilka grunder dessa ersättningar tas ut verkar vara slumpartat och borde belysas genom forskning. Det saknas en utvärdering av att man 1998 införde sanktioner i Socialtjänstlagen som innebär att ekonomiskt bistånd kan dras in om man avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som syftar till att underlätta för den enskilde att uppnå egen försörjning. Den svenska socialtjänsten i EU-rättslig belysning. Generellt anses ämnena rättssociologi och socialrätt vara svaga i förhållande till andra delar av juridiken.

11

12

13

14 Sammanfattning av forskningsrapport 2009/10:RFR3 Socialutskottet Forskning som berör socialtjänstlagen och kompletterande regelverk Riksdagstryckeriet 2010 SVERIGES RIKSDAG Stockholm Tfn