Ljungviksbladet. Påsk genom tiderna

Transkript

1 Nr Adam Berg, Luna Olmås, Rebecka Svanberg, Jennifer Cobos Trigueros Påsk genom tiderna Påsken har varit, och jag hoppas att de flesta har hunnit njuta av lovet, nu när det är tillbaka till skolan igen. Några av er har kanske firat påsk, eller kanske inte firat något alls. Men hur många vet egentligen var påsken kommer ifrån eller varför vi firar den? Påsken infaller mellan 22 mars och 25 april. Anledningen till att påsken infaller under olika datum varje år, går hela vägen tillbaka till kristendomens uppkomst. Kristendomen som uppkom runt 30 talet efter kristus, bestod från början endast av judar, och judarna följde månkalendern. Nu följer största delen av världen solkalendern, detta gör att högtiden påsk som fortfarande firas under den 14 Nisan i månkalendern, hamnar på olika datum varje år. Påsk firas just den 14 Nisan för att det var då som jesus dog. En annan religion som också firar påsk är judendomen, men deras påsk kallas pesach. Pesach firas inte till minne av jesus död utan hyllar uttåget ur egypten. Liksom påsken är en av de viktigaste högtiderna inom kristendomen är pesach också en av de viktigaste högtiderna inom judendomen. Judarna var de första att fira påsk den 14 Nisan, jesus död sammanföll dock med datumet som israelerna tågade ut ur egypten, vilket är anledningen till att de firar påsk under samma vecka. De flesta brukar fira påsk genom att göra ordning hemma och pynta med påskris och fjädrar. Man kanske bjuder in familjen och äter traditionell påskmat, eller så målar man ägg, eller klär ut sig till påskkärring och delar ut påskkort till grannarna. Det är så de flesta firar påsk, men så har det inte alltid varit. Ända fram tills sent på 80-talet skulle långfredagen tillbringas sittande, tyst och uttråkad. Man skulle äta fisk eller salt mat och man skulle ha på sig svarta kläder. Syftet var att man skulle känna jesus smärta. Det var inte förens 1993 som affärerna började ha öppet under långfredagen och det blev mer som en helt vanlig dag. Dagen blev också mer positiv och folk började se fram emot påsken och långfredagen. Anledningen till att det blev så här var att kyrkan inte längre hade lika mycket makt som den hade förr, och i takt med att svenska kyrkan förlorade medlemmar så blev påsken mer kommersiell. Bl. a affärer började alltså använda sig av påsken för att sälja mer produkter och tjäna mer pengar. Men även då meningen med långfredagen har försvunnit och människor inte längre deltar i kyrkliga aktiviteter lika mycket så finns det fortfarande de som tycker att dagen ska vara en påminnelse om det mörka i livet innan man går vidare till påskfirandet. Pesach firas på annat sätt än det påskfirandet som de flesta är vana vid. Högtiden firas i sju eller åtta dagar, beroende på ifall den firande bor i Israel eller inte. De två första dagarna hålls seder, som är en rituell måltid, hemma hos den firande. Förr så slaktade man lamm i Jerusalems tempel, som man sen åt senare under kvällen, men idag har det ersatts med sedermåltiden. Under sedern så äts det olika rätter som har symbolisk betydelse och den yngste sonen i familjen ställer frågor till fadern om högtiden. Under pesach äts också bara osyrat bröd som en påminnelse att människorna under uttåget ur Egypten inte kunde vänta på att brödet skulle jäsa. Redan innan pesach så slängs allt jäst bröd ut ur de judiska hemmen, och under veckan då pesach firas får det inte finnas någon jäst alls i huset. Trots att pesach och påsk firas på så olika sätt, finns det ändå flera likheter. Till exempel äter man mat som egentligen inte är särskilt gott som den salta fisken och och det osyrade brödet, som var vanligt att man åt även förr i tiden. Påsk och pesach infaller under olika datum varje år, då de följer månkalendern. Högtiderna är en påminnelse om tidigare lidande, men också om hopp för det som ska komma. Så hur du än har firat din påsk, som en påminnelse om uttåget ur egypten, till minne av jesus död, eller en anledning att få äta lite extra godis, så har vi nog alla en anledning till att se framåt med hopp. Jennifer Trigueros Cobos och Luna Olmås

2 Invigning av Gråbo Torg Lördagen den 22 april händer det något alldeles speciellt här i Gråbo. Gråbo Torg har invigning. Under flera månader har alla som rört sig i Gråbo märkt att det har hänt mycket saker i centrum. Torget har rustats upp ordentligt och man bygger nya fina lägenheter. På lördag är det invigning på Torget. Dagen börjar 9.00 med startskottet av Stora Gråborundan. 13 kilometer cykling, med bus, musik, vätskekontroll och upptåg. Alla cyklister tilldelas medalj och diplom. Lite senare, 12.00, börjar invigningen. En skolkör från Lekstorpsskolan samt folkmusikanter från Kulturskolan kommer att uppträda. Även Gråbogymnastiken uppträder. Under dagen bjuds de vuxna på tårta och kaffe, och glass och fiskdamm till de små. Pikachu och mössen Grå & Bo medverkar under dagen. Varför har man valt att rusta upp torget så kraftigt som man gjort? Jo, det har helt enkelt att göra med att man vill göra Gråbo till en mer välkomnande plats. I samband med de nya lägenheterna som byggs så vill man skapa en mer inbjudande atmosfär, så att fler människor vill flytta hit. I och med att de nya lägenheterna ligger i centrum kommer det alltid att finnas liv där, vilket förhoppningsvis kommer att förhindra att händelser liknande den då Hjällsnässkolan brändes ner, vilket också ses som startskottet till Gråbos upprustning där Gråbo nya skolor också tillhör. Under planeringstiden gick de ansvariga för projektet ut i Gråbos föreningar och skolor och frågade om tips. Önskemålen kunde vara allt från mer blommor i rondellen till en skatepark i centrum. Allt för att så många som möjligt skulle känna sig nöjda och att de fick vara med och bestämma. Adam Berg, 9A Gråbo torg 2007, hämtad från Mapio.net, tagen av biketommy999

3 Nya elever på skolan Under veckorna framöver kommer flera nya elever börja på skolan, alla från olika nationaliteter och alla pratar olika språk. Men de kommer inte vara själva med att prata ett annat språk än svenska. Ljungviksskolan har nämligen flera flerspråkiga elever. För att få reda på mer om de nya eleverna frågade jag Emma, en av lärarna i 8-9:ans arbetslag. Hon säger att vissa saker är lite oklart, men jag fick reda på namnen och möjliga årskurser. Redan under v.17 kommer det tre nya elever. En av dem är Samira, som kommer börja i klass 8O. Hon och hennes bror Mohsen, som kommer börja i F-3 A, pratar persiska. Sedan kommer också Joudi, som även hon ska börja i F-3 A. Hon pratar arabiska. Under v.20 kommer ytterligare tre nya elever, Konstantino, Alexandra och Ioanna. Alla tre är från Grekland och pratar grekiska. Konstantino och Alexandra ska börja i F-3 (oklar sida) och Ioanna ska börja i 4-7. Dessa sex elever är inte de första nya eleverna vi har fått här på skolan. Under hösten började Arija i 4a.. För någon månad sen kom också Apollonia till 7a. Hon pratar grekiska. Trots att man kan tro att de flesta eleverna här på skolan pratar svenska, finns det gott om flerspråkiga elever här på skolan. Jag bestämde mig för att fråga några elever om deras modersmål är något annat än svenska, eller om deras föräldrars är det. Har du ett annat modersmål än svenska eller har dina föräldrar det? - Ja, det har jag. Jag och hela min familj pratar kroatiska, och min pappa pratar även serbiska. - Dusica Loncar, 9O - Mina föräldrar har det men inte jag. De pratar spanska. - Jennifer Trigueros, 9A - Nej, jag och mina föräldrar är alla svenskar. - Hanna Lundén, 9A - Jag och min pappa har finska, och min mamma har tyska. - Ella Wahlqvist, 9O - Persiska - Hamed Faqiripour, 9O - Hemma pratar vi isländska - Patrik Björnsson, 7b Rebecka Svanberg, 9A

4 När blev prov bevis på kunskap? Matsedeln för kommande veckor Något alla som någonsin har studerat känner igen är prov, och stressen som följer. Prov är alltid jobbiga, oavsett hur lätt du tycker att ämnet är eller om du har pluggat så mycket som du kan inför det. Och proven som är de stressigaste och jobbigaste av alla, är de nationella proven. För mig, som går i nian, är de nationella proven en av de sakerna som jag är mest nervös inför. De är en av de sakerna som gör mig mest stressad och en av de största anledningarna till att jag inte tycker om skolan, så som den är idag. Inte bara är proven långa, utan man vet heller aldrig vad som kommer täckas av på provet, vilket innebär att man behöver läsa igenom allt som har med ämnet att göra. Men det värsta av allt är att de tydligen är jätteviktiga och avgörande för våra betyg enligt vissa lärare, medans enligt andra så är det ingen stor grej. De säger saker som det gör inget om du skriver ett E på detta provet, du kan ändå höja dig till ett B senare på terminen eller ifall du inte skriver A på detta provet kommer du inte kunna få A i slutbetyg. Detta gör mig bara så himla förvirrad, för vem ska man egentligen lita på? Självklart vill man ju ha så högt betyg som möjligt, men man vill inte heller stressa ihjäl sig. Så vem ska man lyssna på? Lyssnar man på den som säger att det inte gör något att man får ett E så kanske man tar det för lugnt och helt struntar i att försöka, vilket resulterar i att man kanske sänker sitt betyg. Men lyssnar man istället på den andre så lägger man istället ner alldeles för mycket tid på skolan, man sover för lite och struntar i sitt sociala liv, bara för att höja ens betyg. Detta säger en hel del om hur skolan är idag. Det handlar inte längre om att lära sig nya saker och ha kul samtidigt. Det handlar istället om att repetera samma sak om och om igen tills du efter provet kan glömma av allt igen. Oftast så är också det du lär dig inför ett prov fakta som du förmodligen aldrig kommer använda dig av igen. Så varför spendera all den tiden till att plugga in onödig fakta som bara kommer glömmas bort efter att provet är gjort? Varför kan vi inte istället använda den tiden till att lära oss saker som vi faktiskt kommer ha nytta av i framtiden? Varför inte istället använda den tiden till att ha roliga och lärorika lektioner som får oss att vilja veta mer? Därför att proven är viktigare. Proven, som tydligen visar exakt vad vi kan och hur vi kan använda den kunskapen. Det är helt otroligt hur ingen har förstått det än, att prov faktiskt inte visar allt man kan. Prov visar bara hur mycket man klarar av att komma ihåg av t.ex några sidor i en bok som man har spenderat veckan att läsa om och om igen. Själva atmosfären runt prov hjälper ju inte direkt heller. Redan innan provet blir man påmind hur viktigt det är att göra så få fel som möjligt, och hur viktigt det är att kunna allt för att klara skolan. Därefter kommer dagen för provet, och förmodligen så är man utmattad då man inte har kunna sova tack vare stress eller för att man stannat uppe och pluggat. Sen sitter man där, och kan inte ett skit. Man har hjärnsläpp, och det spelar ingen roll vad man gör för man kommer ändå inte kunna komma på det igen förens provet är över. Så hur kan lärarna förvänta sig att man visar allt man kan på ett prov? Hur kan lärarna tro att man under ett prov, som görs under stress och panik, kommer visa all sin kunskap? Varför går våra betyg på prov då lärarna vet att vi alltid presterar sämre under ett prov och då vi ändå kommer glömma av allt efteråt? Detta är något som de borde ha vetat om länge, det måste ju ha funnits bättre sätt att visa vad man kan innan de började använda sig av prov. Så jag har bara en fråga; När blev prov bevis på kunskap? Luna Olmås Vecka 20 Måndag Pannbiff serveras med brunsås och kokt potatis Tisdag Laxsås serveras med pasta Onsdag Högsbosoppa serveras med mjukt bröd, pålägg och frukt Torsdag Fiskgratäng serveras med ris Fredag Kycklingklubba serverar med kall sås och klyftpotatis Vecka 21 Måndag Ost- och broccolisås serveras med pasta Tisdag Panerad fisk med kall sås och kokt potatis Veckans lärare Namn: Anders Lindgren I vilket arbetslag jobbar du i? 4-7A Vilka ämnen lär du ut/är du lärare i? Engelska och idrott. Vad är det bästa med ditt jobb som lärare? Relationen med eleverna och det är roligt att försöka komma på nya idéer om elevers lärande. Om du inte hade jobbat som lärare, vad skulle du gjort då? Jag har inte jobbat som lärare hela mitt liv. Jag har bland annat jobbat som scentekniker i många år. Vad fick dig att sen bli lärare? Det var flera olika anledningar, men jag har alltid varit intresserad av hur man lär sig saker och det fick mig att bli lärare. Det var liksom grunden till det hela. Luna Olmås Onsdag Wienerkorv serveras med potatismos Torsdag Kristi himmelfärdsdag Fredag Kockens val

5