KAN KRISER KRYPA? En begreppsanalys av krypande kris. Laila Naraghi Mars 2009 CRISMART

Transkript

1 KAN KRISER KRYPA? En begreppsanalys av krypande kris Laila Naraghi Mars 2009 CRISMART 1

2 Tillkännagivanden Arbetet med denna rapport har varit utmanande och lite som ett äventyr. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har bidragit till att göra det så spännande. Jag vill i synnerhet tacka Dan Hansén och Eric Stern. Dan för värdefull handledning och noggrannhet. Eric för alla diskussioner och ett ständigt inspirerande engagemang för ämnet. Utan deras stöd hade studien inte varit möjlig. Detsamma gäller Krisberedskapsmyndighetens, senare Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps, generösa finansiella stöd för studien. Jag vill också tacka hela CRISMART liksom Paul t Hart från Utrecht University och Australian National University, som bidragit med viktiga synpunkter. Vänner, bekanta och familj har varit generösa med sin tid i form av läsning och diskussion. Jag vill särskilt tacka Jonas Hansson och Anna-Lena Naraghi. Också Anders Skiöldebrand förtjänar ett rejält tack, vars skrivande sällskap i Anna Lindhbiblioteket var lika bra för studien som det var roligt. I min första CRISMART-rapport riktade jag ett speciellt tack till min familj och släkt som gett mig en förkärlek till att lära mig nya saker. Nu vill jag ta tillfället i akt och rikta ett speciellt tack till några av dem som har delat med sig till mig av sin kunskap och erfarenhet. Det rör sig om flera av mina lärare i Oskarshamn på Kikeboskolan, Norra skolan, Valhallaskolan och Oscarsgymnasiet. Det rör sig också om vännerna inom Socialdemokraterna i Oskarshamn. Inte minst Håkan Juholt, Tormod Nesset, Torgny Nilsson, Rigmor Eklind och Peter Wretlund. Stort tack för att jag fått lära mig så mycket utav er. Laila Naraghi Stockholm, februari

3 Sammanfattning Kriser förknippas ofta med tidsbrist och en vanlig definition av begreppet kris innebär att centrala aktörer uppfattar situationen som att betydande värden står på spel, begränsad tid står till förfogande och att omständigheterna präglas av betydande osäkerhet. Ett förekommande uttryck inom krishanteringslitteraturen är creeping crisis som på svenska vanligtvis översätts med krypande kris. Den krypande krisen saknar en definition, men figurerar alltjämt i krishanteringslitteraturen i texter av några av forskningsområdets främsta namn. Krypande kriser har bland annat beskrivits som märkbart långsiktiga kriser som utgör en särskilt intressant kategori av komplexa problem med hög krispotential. Men kan en kris verkligen krypa? Teoretisk forskning kräver ett vetenskapligt språk som använder sig av väldefinierade och tydliga begrepp. Rapportens frågeställning handlar om huruvida krypande kris är ett stringent vetenskapligt begrepp. Det undersöks i rapporten genom en begreppsutredning, en undersökning angående conceptual stretching samt en asymmetrisk jämförelse med begreppet risk. Det utgör grunden för rapportens analys av begreppet krypande kris. Rapportens syfte är att bidra till att förbättra tydligheten i det vetenskapliga språket liksom att fördjupa förståelsen av dels begreppet krypande kris, dels krisens natur. Rapporten finner att krypande kris inte är ett stringent vetenskapligt begrepp och att dess användbarhet i det vetenskapliga språket är mycket dålig på grund av dess otydlighet och logiska inkonsistens, samt dess svaga operationaliserbarhet. Analysen av begreppet visar att istället för att använda begreppet krypande kris kan krypande agents of disturbance samt krypande medvetenhet användas. Det är inte krisen som kryper utan snarare dels de systemstörningar som kan utlösa kriser, dels medvetenheten hos centrala beslutsfattare. Vidare finner rapporten att krishanteringsforskningen skulle gagnas av en ökad användning av begreppet risk. 3

4 Executive Summary Crises are often associated with urgency. A common definition of the crisis concept is when decision makers perceive a situation as a threat to significant values combined with limited time and highly uncertain circumstances. A reoccurring term in the crisis management literature is creeping crisis, and is commonly translated to krypande kris in Swedish. The creeping crisis concept lacks a clear scientific definition, but nevertheless is still often mentioned in the crisis management literature by some of the foremost names in the field. Creeping crises have been described as notably long-term crises that constitute a particularly interesting category of complex problems with a high crisis potential. But can a crisis really creep? Theoretical research requires a scientific language that uses well defined and clear concepts. The research question of this report deals with whether or not a creeping crisis is a stringent scientific concept. It is examined through a concept investigation, an examination concerning conceptual stretching, and an asymmetric comparison with the risk concept, and the three together constitute the foundation for the report s analysis of the concept. The aim of the report is to improve the clearness of the scientific language as well as to deepen the understanding of the creeping crisis concept and the nature of crisis. The report finds that the term creeping crisis is not a stringent scientific concept and that its usefulness in the scientific language is poor due to its indistinctness and logical inconsistency, as well as its weak operational ability. The concept analysis indicates that instead of using the creeping crisis concept, the terms creeping agents of disturbance and creeping awareness can be used. It is not the crisis that creeps but rather the agents of disturbance that can trigger crises and the awareness of central decision makers. Furthermore the report s findings suggest that crisis management research would benefit from an increased use of the risk concept. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Rapportens disposition... 8 SEKTION I: UTGÅNGSPUNKTER 2. Kris Rapportens definition av begreppet kris Creeping Crisis Översättning av creeping crisis Beskrivningar av krypande kris Appliceringar av krypande kris Frågeställning Avgränsningar av studien Metod Presentation av metodlitteraturen Krypande kris: som begrepp och definition Begreppsutredning Undersökning angående conceptual stretching Begreppsjämförelse Angående begreppshistoria...43 SEKTION II: BEGREPPSUTREDNING 6. Sortering av begreppets karaktärsdrag Sortering av begreppets intension Sortering av begreppets extension Konstruering av en definition av begreppet Prövning av definitionens logiska konsistens Defekter i intensionen: oorganiserade eller obetydliga karaktärsdrag Defekter i extensionen: vaghet eller brist på denotativitet Defekter i termen: otydlighet Definitionens sammantagna logiska konsistens Prövning av definitionens operationaliserbarhet Allmänna frågor Validitet och reliabilitet Definitionens operationaliserbarhet...57 SEKTION III: UNDERSÖKNING ANGÅENDE CONCEPTUAL STRETCHING 10. Undersökning angående conceptual stretching...59 SEKTION IV: ASYMMETRISK JÄMFÖRELSE 11. Risk Definitioner av risk Operationalisering av risk MOVE-krisen i Philadelphia Svälten i Etiopien Miljöproblemen i Ryssland

6 SEKTION V: RESULTAT 12. Analys Stringent vetenskapligt begrepp Vad är det som kryper? Conceptual stretching Begreppet krypande kris i ljuset av begreppet risk Alternativ översättning Slutsatser Bibliografi Litteratur Offentliga publikationer Artiklar i massmedia och dylikt Internet...89 Bilaga 1. Rules of Concept Analysis...90 Figurer och tabeller Figur 1 Hermanns kub som representerar tre dimensioner av hot, beslutstid och medvetande...12 Figur 2 Typologi av krisutveckling och avslutningsmönster...19 Figur 3 The elemental scheme...32 Figur 4 Defekter...32 Figur 5 Intension och extension...33 Figur 6 Uppdelning av intensionen...33 Figur 7 Kartläggning av olika typer av definitioner...36 Figur 8 Skillnaden mellan classic category och radial category...41 Figur 9 Kris som classic category...59 Figur 10 Typologi av situationer i förhållande till utvecklingstakt för agents of disturbance och avslutningstakt...71 Figur 11 Schema av situationer i förhållande till medvetenhet, utvecklingstakt för agents of disturbance och avslutningstakt...72 Figur 12 Typologi av situationer i förhållande till utvecklingstakt för agents of disturbance och medvetandegrad...73 Figur 13 Typologi av situationer i förhållande till utvecklingstakt för agents of disturbance och utvecklingstakt för medvetenhet hos centrala beslutsfattare...75 Figur 14 Relationen krypande kris kris...76 Figur 15 Olika situationer i relation till begreppen kris och risk...81 Tabell 1 Begreppsutredningens sju steg...37 Tabell 2 Allmänna frågor för studier av krypande kriser...56 Tabell 3 Kontinuum av epistemologiska förhållningssätt till risk

7 1. Inledning Kriser förknippas ofta med tidsbrist. För ledare, regeringar eller hela organisationer. Ordet kris frammanar bilder av stress och press. Journalister som jagar statsministrar, presidenter som måste fatta beslut inom loppet av några sekunder och piloter vars omdöme i krissituationer kan avgöra hundratals livsöden. I krishanteringslitteraturen är tidsbrist en viktig faktor när kris definieras. En vanligt förekommande definition av begreppet kris används i Krishantering på svenska och innebär att centrala aktörer uppfattar situationen som att betydande värden står på spel, begränsad tid står till förfogande och att omständigheterna präglas av betydande osäkerhet. 1 Ett förekommande uttryck inom krishanteringslitteraturen är the creeping crisis som på svenska vanligtvis översätts med begreppet krypande kris. Den krypande krisen saknar en definition, men figurerar alltjämt i krishanteringslitteraturen i texter av några av områdets främsta namn: Arjen Boin, Michael T. Charles, Louise K. Comfort, Paul t Hart, Alexander Kouzmin, Boris Porfiriev, Uriel Rosenthal, Eric Stern och Bengt Sundelius. Även om det är ett perifert uttryck, spelar det en inte obetydlig roll i forskningen kring kriser och krishantering. Krypande kriser har bland annat beskrivits som märkbart långsiktiga kriser som utgör en särskilt intressant kategori av komplexa problem med hög krispotential. 2 Men kan en kris verkligen krypa? Frågan ställer den ovan nämnda definitionen av kris på ända och skakar om föreställningen att en kris är förknippad med tidsbrist. Creeping crisis och krypande kris, liksom det snarlika smygande kris, förekommer också från och till i olika mediala och politiska sammanhang 3 samt inom myndigheter och statsförvaltning. 4 Enligt Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wägnerud är forskning teoretisk i olika avseenden, bland annat i betydelsen att den använder sig av ett vetenskapligt språk. De skriver i Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad att en av det vetenskapliga språkets främsta egenskaper är att det använder ett betydligt större mått av tydlighet än det mer oprecisa vardagsspråket. 1 Sundelius, B, Stern, E & Bynander, F, Krishantering på svenska teori och praktik, Nerenius & Santéreus Förlag, Stockholm, 1997, s En liknande definition används också av bland andra Rosenthal, U, t Hart P, & Charles, M, i The World of Crises and Crisis Management, i Rosenthal, U, Charles, M, & t Hart, P, Coping with Crises The Management of Disasters, Riots and Terrorism, Charles C Thomas Publisher, Springfield, 1989, s I avsnitt 2 ges fler exempel. 2 Boin, A, t Hart, P, Stern, E, & Sundelius, B, The Politics of Crisis Management: Public Leadership under Pressure, Cambridge University Press, New York, 2005, s Se exempelvis Affärsvärlden, Kinas krypande kris, Affärsvärlden, 10 december 1997; Bergkvist, L-G, Krisen kryper över havet, E24, 28 april 2008; Bosson, A, Panelen: Krisen kryper närmre, Sydsvenskan, 6 oktober 2008; Donia, R J, Creeping Crisis: The Serbian Government s Plan for Kosovo, Ifimes International Institute for Middle East and Balkan Studies, 7 juli 2008; Hedström, I, Bristande demokratisk förankring är EU:s arvsynd, Dagens Nyheter, 14 juni 2005; Lassinanti, G, Svårt uppnå målen från Lissabon, Olof Palmes Internationella Centrum, 9 mars 2007; World Food Programme, Desperately in need the creeping crisis in Niger, World Food Programme. 4 Se exempelvis Larsson, P, EU-CCA och dess konsekvenser för svenska myndigheter, Krisberedskapsmyndigheten, 2008; Lundquist Svenonius, I & Quiding, J, Dnr /2007: Remissyttrande avseende Remiss av betänkande Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (SOU 2007:31), Stockholms Stadshus AB, 2007; Wiman, C, Stockholms hamnar Planera för kris i praktiken, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. 7

8 Detta tydliga språkbruk handlar bland annat om att använda väldefinierade begrepp. 5 Giovanni Sartori är mer rättfram i Social Science Concepts A Systematic Analysis: Clear thinking requires clear language. In turn, a clear language requires that its terms be explicitly defined. 6 Trots att krypande kris inte är ett väldefinierat begrepp används det inom krishanteringsforskningen och Mertons ord, citerade av Sartori, är därför träffande: A good part of the work called theorizing is taken up with the clarification of concepts and rightly so. It is in this matter of clearly defined concepts that social science research is not infrequently defective. 7 För att bidra till ökad tydlighet inom krishanteringsforskningen finns det behov av att undersöka begreppet krypande kris. 1.1 Rapportens disposition Rapporten är uppdelad i fem sektioner. Sektion I presenterar rapportens utgångspunkter. Begreppen kris och krypande kris introduceras och därefter redogörs för rapportens frågeställning liksom rapportens metod. I sektion II genomförs en begreppsutredning och i sektion III en undersökning av huruvida begreppet är ett fall av conceptual stretching. I sektion IV genomförs en asymmetrisk jämförelse av begreppet krypande kris med begreppet risk. Metoden för både begreppsutredningen, undersökningen angående conceptual stretching och den asymmetriska jämförelsen redogörs för i sektion I:s metodavsnitt. I sektion V analyseras resultaten och slutsatserna presenteras. 5 Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, andra upplagan, Norstedts Juridik, Stockholm, 2004, s Sartori, G, i Sartori, G (red.), Social Science Concepts A Systematic Analysis, SAGE Publications, Inc., Beverly Hills, 1984, s ibid., s

9 SEKTION I: UTGÅNGSPUNKTER 9

10 2. Kris Ordet kris används ofta och mycket. Till exempel medialt, politiskt, ekonomiskt och vetenskapligt. Stern har rätt när han i Crisis Decisionmaking: A Cognitive Institutional Approach skriver att det är praktiskt taget omöjligt att öppna en dagstidning eller se på TV-nyheter idag utan att se ett problem eller en fråga som beskrivs som en kris. Han menar att den vida användningen (eller överanvändningen) av termen leder till att en rigorös specificering är nödvändig om begreppet ska kunna generera något annat än förvirring. Enligt Stern måste det först och främst noteras att kris kräver en explicit referent om begreppet ska ha någon mening. En krissituation upplevs av någon eller något: en individ, en grupp, en organisation, ett samhälle eller en stat. Alternativt kan en krissituation hota flera aktörer samtidigt, som är förbundna i ett bilateralt förhållande eller system. 8 Vidare beskriver Stern hur Charles F. Hermann föreslår hur tre breda förhållningssätt som fokuserar på alternativa nivåer för analys, kan utskiljas inom ramen för området internationella relationer. Dessa är: 1. Systemic: inom vilken stabiliteten för den internationella ordningen är sedd som hotad. 2. Actor-confrontation: två eller fler aktörer är inblandade i konfliktkommunikation eller krisöverläggningar. 3. Decisionmaking: fokuserar på processer inom en stat eller annan aktör. Stern menar att det till detta bör tillfogas ett fjärde förhållningssätt: 4. Political symbolic approach: fokuserar på manipuleringen av symboler, ritualer och makt i kriskommunikation. 9 Eftersom creeping crisis, som vi ska se, mycket handlar om hur en kris utvecklas samt uppfattas, kommer denna studie främst att utgå från Hermanns tredje förhållningssätt: decisionmaking. Stern skriver att Hermanns egen definition av decisionmaking crisis framstår som ett inflytelserikt bidrag till utvecklingen av denna tradition. 10 Denna definition återfinns i Hermanns International Crises från 1972: Specifically, a crisis is a situation that (1) threatens high priority goals of the decision unit, (2) restricts the amount of time available before the decision is transformed, and (3) surprises the members of the desicion unit by its occurrence. 11 Den underliggande hypotesen för definitionen är att om alla dessa tre kännetecknen är representerade, är beslutsprocessen substantiellt annorlunda från om bara en eller två av dessa kännetecken figurerar i en situation. 12 Eftersom situationer är olika i graden av hot, deras varaktighet genom tiden, och deras innehåll av överraskning, menar författaren att vardera av de tre kännetecknen som definierar en kris kan uppfattas som en extrem av en dimension med skalpositioner för varje möjlig kvantitet av en 8 Stern, E, Crisis Decisionmaking: A Cognitive-Institutional Approach, CRISMART, Stockholm, 2003, s ibid, s ibid., Hermann, C F, Some Issues in the Study of International Crises, i Hermann, C F (red), International Crises: Insights from Behavioral Research, The Free Press, New York, 1972, s ibid. 10

11 egenskap. När de alla tas i beaktande formar de ett tredimensionellt utrymme i vilken alla situationer kan lokaliseras utifrån deras grad av hot, tid och medvetande (överraskning). 13 Hermann använder sig av en tredimensionell figur för att beskriva detta, och förhåller därmed krisen som situation till andra typer av situationer. Denna figur är en kub och återges i Figur 1, där de åtta hörnen representerar alla möjliga kombinationer av extremvärdena av de tre dimensionerna. Således representerar kubens hörn idealtyper av situationer utifrån graden av hot, tid och medvetande. Enligt Hermann kan få verkliga situationer anses motsvara dessa idealtyper, men när lokaliseringen av en situation närmar sig ett av hörnen kan situationen ändå behandlas som att beslutsfattandet i situationen liknar vad respektive idealtyp föreslår. 14 Den figur Hermann använder sig av i International Crises representerar de tre dimensionerna av hot, tid och medvetande, ur ett perspektiv för amerikanska beslutsfattare. I Figur 1 nedan är dock detta perspektiv avskalat för att renodlat återge figurens teoretiska bidrag till hur situationer kan förstås. 13 Hermann, op. cit., s ibid. 11

12 Figur 1. Hermanns kub som representerar tre dimensioner av hot, beslutstid och medvetande 15 F G MEDVETANDE Förväntad Överraskning Utdragen B C BES- LUTS- TID E H Kort A D Stort HOT Litet A. Krissituation Stort hot/kort tid/överraskning B. Innovativ situation Stort hot/utdragen tid/ överraskning C. Trög situation Litet hot/utdragen tid/överraskning D. Situation beroende av omständigheterna Litet hot/kort tid/överraskning E. Reflexiv situation Stort hot/kort tid/förväntad F. Överlagd situation Stort hot/utdragen tid/förväntad G. Rutinsituation Litet hot/utdragen tid/förväntad H. Administrativ situation Litet hot/kort tid/förväntad 15 Hermann, op. cit., s

13 Flera forskare har vidareutvecklat den definition av decisionmaking crisis som Hermann introducerade. Stern nämner Ole R. Holsti som ersatte Hermanns objekt för hot (high priority goals) med den mer precisa formuleringen viktiga värden. Holsti definierar kris i Crisis Escalation War enligt följande: a situation of unanticipated threat to important values and restricted decision time 16 Definitionen finjusterades av International Crisis Behavior Project (ICB). De menade att sett från en stats perspektiv, är en kris en situation med tre nödvändiga och tillräckliga betingelser, härkomna ur en förändring i dess externa eller interna miljö. Alla tre är perceptioner av situationen hos den högsta nivån av beslutsfattare. De tre betingelserna som ICB lyfte fram var 1) ett hot mot grundläggande värden, med en samtidig eller efterföljande medvetenhet om 2) en begränsad tid för respons, och 3) en hög sannolikhet för inblandning i militär fientlighet. 17 Rosenthal, t Hart och Charles har i Coping with Crisis följt ICB:s tradition, och understrukit tidspress samt grundläggande värden och normer, istället för high priority goals. De menar dock, till skillnad från ICB, att osäkerhet bör ses som ett definierande kriterium för att urskilja krissituationer, istället för överraskning. 18 Som ett resultat föreslår de följande definition av kris: a serious threat to the basic structure or the fundamental values and norms of a social system which under time pressure and highly uncertain circumstances necessitates making critical decision. 19 För att ta till vara på generaliserbarheten i Hermanns definition, och de förfiningar Holsti, ICB och Rosenthal, t Hart och Charles bidragit med, föreslår Stern en ny, syntetisk definition av decisionmaking crisis: A decisionmaking crisis is a siuation, deriving from a change in the external or internal environment of a collectivity, characterized by three necessary and sufficient perceptions on the part of the responsible decisionmakers: 1. A threat to basic values 2. Urgency 3. Uncertainty 20 I princip alla forskare som använder begreppet creeping crisis på ett teoretiskt sätt använder definitioner av begreppet kris, som är identiska eller liknar, någon av de två närmats ovanstående: 16 Holsti, O R, Crisis Escalation War, McGill-Queen s University Press, Montreal och London, 1972, s Stern, op. cit., s Rosenthal, U, t Hart P, & Charles, M, The World of Crises and Crisis Management, i Rosenthal, U, Charles, M, & t Hart, P, Coping with Crises The Management of Disasters, Riots and Terrorism, Charles C Thomas Publisher, Springfield, 1989, s ibid, s Stern, op. cit., s

14 - Rosenthal, Charles och t Hart använder i Coping with Crises begreppet creeping crisis, och använder den definition av kris som ovan citerats ur verket. - Rosenthal, Boin och Comfort utgår i Managing Crisis Threats, Dilemmas, Opportunities från samma definition som används i Coping with Crisis I The Politics of Crisis Management: Public Leadership under Pressure nämns begreppet creeping crisis mycket kortfattat. Författarna Boin, t Hart, Stern och Sundelius skriver att i akademisk diskurs är kris något som markerar en fas av störningar och förvirring i den till synes normala utvecklingen av ett system. De menar att kriser är övergångsfaser under vilka normala sätt att agera inte längre fungerar. 22 Den krisdefinition de använder är densamma som Rosenthal, Charles och t Hart använder i Coping with Crises Kristina Lindholm använder i Politisk krishantering i Danmark. Krisen i samband med publiceringen av Muhammedkarikatyrerna begreppet krypande kris. Författaren använder en subjektiv definition av begreppet kris: en kris innebär att centrala beslutsfattare upplever att: betydande värden står på spel eller hotas, att begränsad tid står till förfogande och att omständigheterna präglas av osäkerhet Rosenthal och Kouzmin publicerade 1996 artikeln Crisis Management and Institutional Resilience: An Editorial Statement där de skriver om krypande kris. 25 Författarna definierar inte begreppet kris i artikeln, men eftersom publiceringen sker mellan 1989 och 2001 torde den definition som Rosenthal et al. ger i Coping with Crisis och Managing Crisis, inte vara betydelselös. Boris Porfiriev använder begreppet krypande kris men ger i artikeln Preparing for Creeping Crisis: The Case of the Samara Region ingen definition av begreppet kris. Artikeln handlar om varför synen på krishantering måste omprövas. Författaren menar att forskningen måste byta perspektiv till ett ständigt kriskoncept. 26 Även om han argumenterar för ett förändrat kriskoncept, tar han sin utgångspunkt i synen på begreppet kris som något plötsligt. Artikeln inleds med orden: The existing practice and theoretical background of crisis management tend to focus primarily on instant crisis. Meanwhile, the experience of countries in transition like contemporary Russia shows that the impact of creeping crisis on socio-economic development and environmental quality is no less substantial to say the least. Moreover, the very process of transition adds to existing environmental and other creeping crisis. These, in turn, quite often 21 Rosenthal, U, Boin, A, & Comfort, L, The Changing World of Crises and Crisis Management, i Rosenthal, U, Boin, A, & Comfort, L, Managing Crises Threats, Dilemmas, Opportunities, Charles C Thomas Publisher, Springfield, 2001, s Boin, A, t Hart, P, Stern, E, & Sundelius, B, The Politics of Crisis Management: Public Leadership under Pressure, Cambridge University Press, New York, 2005, s ibid. 24 Lindholm, K, Politisk krishantering i Danmark, Krisen i samband med publiceringen av Muhammedkarikatyrerna , CRISMART, Stockholm, 2008, s Rosenthal, U & Kouzmin, A, Crisis Management and Institutional Resilience: An Editorial Statement, Journal of Contingencies and Crisis Management, Volume 4, Number 3, September 1996, s Porfiriev, B, Preparing for Creeping Crises, The Case of the Samara Region, Journal of Contingencies and Crisis Management, Volume 8, Number 4, December 2000, s

15 overlap with instant crisis, thus blunting the distinction between them and making both more lasting and expanding. Eventually, a complex mix of multiple crisis arises which may create compound (systemic) crisis. 27 Artikeln publicerades år Året efter medverkade han i antologin Managing Crisis, vars definition av begreppet kris har redogjorts för ovan. Det är därför inte långsökt att relatera Porfirievs användning av begreppet krypande kris till Rosenthals et al. definition av begreppet kris. Michael Regester och Judy Larkin använder inte samma definition av begreppet kris som ovanstående författare. I Risk Issues and Crisis Management definierar de det som en händelse som orsakar att ett företag blir föremål för utbredd, potentiellt inte gynnsam uppmärksamhet från internationell och nationell media och andra grupper såsom kunder, aktieägare, anställda och deras familjer, politiker, fackligt aktiva och miljöpåverkansgrupper som, av en eller annan anledning, har intresse av organisationens aktiviteter. 28 Som vi ska se i nästkommande avsnitt använder dock dessa författare inte begreppet krypande kris i ett teoretiskt sammanhang. Det finns naturligtvis även andra definitioner av begreppet kris. Ett exempel är den Thomas A. Birkland använder. Han menar att kriser, olyckor och katastrofer (crises, disasters, and catastrophes) är tre typer av potential focusing events, vilket han definierar som: an event that is sudden, relatively rare, can be reasonably defined as harmful or revealing the possibility of greater potential future harms, inflicts harms or suggests potential harms that are or could be concentrated on a definable geographical or community of interest, and that is known to policymakers and the public virtually simultaneously 29 Han gör samma skillnad mellan kriser och olyckor som Bill Faulkner: crises are sometimes induced by the actions or inactions of an organization, while disasters result from induced natural phenomena or external human action to which government or organizations can simply respond 30 Birkland skriver själv att gränsen mellan vad som är en kris och vad som är en olycka är oklar, men hävdar att: a disaster is what happens to individuals but the crisis is suffered by an organization, from the government broadly to individual agencies or groups Porfiriev, op. cit., s Regester & Larkin, Risk Issues and Crisis Management, andra upplagan, Kogan Page Limited, London, 2002, s Birkland, T A, Lessons of Disaster, policy Change After Catastrophic Events, Georgetown University Press, Washington DC, 2007, s ibid., s ibid., s

16 2.1 Rapportens definition av begreppet kris Den definition av begreppet kris som rapporten utgår från går i linje med de definitioner av decisionmaking crisis som Rosenthal, t Hart och Charles, respektive Stern, föreslår: En kris är när centrala aktörer uppfattar situationen som att betydande värden står på spel, begränsad tid står till förfogande och omständigheterna präglas av betydande osäkerhet. Denna krisdefinition är, som visats ovan, väldefinierad och väl förankrad inom krishanteringslitteraturen. Den går också i linje med de definitioner av kris som användarna av begreppet creeping crisis själva brukar, vilket är en rimlig utgångspunkt för en begreppsanalys. 16

17 3. Creeping Crisis Creeping crisis saknar en definition, men figurerar alltjämt i krishanteringslitteraturen, i texter av några av områdets främsta namn. Även om det är ett perifert uttryck, spelar det en inte obetydlig roll i forskningen kring kriser och krishantering. I detta avsnitt kommer begreppet presenteras närmare. Först diskuteras begreppets översättning, därpå presenteras hur begreppet har beskrivits inom krishanteringslitteraturen och hur det har applicerats på olika fall av situationer. 3.1 Översättning av creeping crisis Begreppet består av två ord: creeping och crisis. Crisis översätts med det svenska ordet kris, som föregående avsnitt har behandlat. Creeping kommer från verbet creep som enligt ordboken på svenska översätts med verben krypa och smyga. 32 Verbet krypa liknas i Svenska Akademiens Ordbok med att röra sig sakta. 33 Mer specifikt säger ordboken följande om verbet krypa: 1) om människa l. djur: röra sig framåt med kroppen släpande längs l. nära marken; äv. ss. allmän beteckning för rörelsen hos djur som gå på mycket korta ben l. på flera ben än fyra; 2) med smygande (eg. krypande) rörelser förflytta sig (till en plats), smyga; slinka; äv. (i sht vard.) alllmännare: draga sig (in i ngt), taga sig (ut ur ngt), gå, träda, komma; äv. i överförd anv. med sakligt subj.; äv. mer l. mindre oeg. o. bildl. 34 Verbet smyga beskrivs enligt följande: 1) om person l. djur: i avsikt att vara obemärkt förflytta sig l. bege sig (ngnstädes hän) tyst (o. sakta) o. försiktigt (ofta krypande l. nedhukad l. i skydd av ngt o. d.); ofta med adverbial betecknande riktning o. d.; äv. med innehållsobj. betecknande väg o. d.: på sådant sätt förflytta sig på l. längs; förr äv.: på sådant sätt fly (undan). 35 En jämförelse av verben krypa och smyga visar att de är mycket lika och till stor del överlappande. Den främsta skillnaden dem emellan är den större betoningen på att det sker obemärkt vad gäller verbet smyga jämfört med verbet krypa. På svenska har creeping crisis vanligtvis översatts med krypande kris. Denna rapport kommer därför använda sig av denna översättning. För att inte mista någon del av vad ursprungsbegreppet creeping crisis består av, kommer studien dock beakta medvetandegraden för en situations utveckling. Det innebär att den största skillnaden mellan verben smyga och krypa nämligen frågan om huruvida något sker obemärkt eller inte hanteras så att denna aspekt inte negligeras. 32 Norstedts Akademiska Förlag, Norstedts stora engelsk-svenska ordbok, tredje upplagan, Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm, 2000, s Svenska Akademiens Ordboks webbsida, 7 maj 2008, sökord: krypa. 34 Svenska Akademiens Ordboks webbsida, 7 maj 2008, sökord: krypa. 35 Svenska Akademiens Ordboks webbsida, 7 maj 2008, sökord: smyga. 17

18 3.2 Beskrivningar av krypande kris Krypande kris beskrivs i krishanteringslitteraturen som en subklass av begreppet kris och måste därför förhålla sig till krisbegreppet. Kris definierades tidigare i studien, i avsnitt 2, som: En kris är när centrala aktörer uppfattar situationen som att betydande värden står på spel, begränsad tid står till förfogande och omständigheterna präglas av betydande osäkerhet. Intuitivt tycks den krypande krisen, på grund av dess krypande natur, skilja sig från denna krisdefinition. Nedan följer en redogörelse för hur krypande kris beskrivs i krishanteringslitteraturen. Populationen av fall där krypande kris beskrivs är inte särskilt omfattande. Redogörelsen nedan inbegriper samtliga författare som hittats använda begreppet i sin teoretiska forskning Rosenthal, t Hart och Charles Antologin Coping with Crises innehåller en sektion med titeln Creeping Crises som består av två kapitel: MOVE-konflikten i Philadelphia och svälten i Etiopien I bokens första kapitel beskrivs bokens alla sektioner och sektionen Creeping Crisis introduceras då också: Section III includes the long-term variant of compulsive emergencies, namely creeping disasters. Some pathogens within a social or political system take a very long time to develop into full-scale crisis. The danger may be there for all to see, yet the situation is not dealt with in a timely and effective manner. This eventually leads to protracted crises, which, in a quick succession of events, can reach peak moments where the latent danger materializes and transforms into an acute crisis Rosenthal, Boin och Comfort Också Managing Crises innehåller ett kapitel om vad som kallas en krypande kris: Instant and Creeping Environmental Crises in Russia, av Boris Porfiriev. 37 Redaktörerna till antologin Rosenthal, Boin och Comfort skriver i det inledande kapitlet om krypande kriser: So-called creeping crises, notably long-term environmental crises such as desertification, soil salination and fertilizer use, global warming and the rise of the sea level, constitute a particularly interesting category Society and the authorities may convert their embarrassment with prolonged negligence into overhasty and ill-conceived efforts to undo decades of inaction and nondecision making Rosenthal, t Hart & Charles, op. cit., s Porfiriev, B, Instant and Creeping Environmental Crises in Russia, s , i Rosenthal, U, Boin, A, & Comfort, L, Managing Crises Threats, Dilemmas, Opportunities, Charles C Thomas Publisher, Springfield, Rosenthal, U, Boin, A, & Comfort, L, The Changing World of Crises and Crisis Management, i Rosenthal, U, Boin, A, & Comfort, L, Managing Crises Threats, Dilemmas, Opportunities, Charles C Thomas Publisher, Springfield, 2001, s

19 I boken argumenterar t Hart och Boin för att uppfattningen om att en kris är en händelse tydligt markerad i tid och rum, bör överges. 39 De diskuterar begreppet kris i relation till krisavslut, samt tänker på krisutveckling och -avslutning på ett processuellt sätt, varifrån de utvecklar en typologi som innehåller fyra dynamiska mönster. 40 Enligt denna typologi kan kriser med krypande utvecklingstakt vara av två slag: the cathartic crisis 41 med ett snabbt krisavslutande, och the slow-burning crisis med ett långsamt avslut. 42 Den förstnämnda karaktäriseras av ett relativt abrupt avslutande på en lång och gradvis början, och författarna exemplifierar med fall av konflikter mellan myndigheter och extremistgrupper, och internationella konfrontationer mellan större och mindre makter. Den senare kryper upp snarare än brister ut, och mattas av snarare än blir beslutad om. 43 Enligt författarna tenderar kroniska miljökriser att vara av denna sort, då det tar år för dem att nå krisstatus och än fler år att förlora den. Dessa behöver upptäckas som problem och konstrueras som (potentiella) kriser genom politiska åtgärder och enligt t Hart och Boin tar det tid, kraft, organisering och politiskt skarpsinne. 44 Typologin återges i Figur 2. Figur 2. Typologi av krisutveckling och avslutningsmönster 45 Utvecklingstakt Snabb: omedelbar Långsamt: Krypande Avslutnings -takt Snabb: Abrupt Fast-burning crisis Cathartic crisis Långsamt: Gradvis Long-shadow crisis Slow-burning crisis Boin, t Hart, Stern och Sundelius Boin, t Hart, Stern och Sundelius använder i The Politics of Crisis Management: Public Leadership under Pressure en i det närmaste identisk beskrivning av krypande kris: So-called creeping crises, notably long-term environmental crises such as desertification and deforestation, soil salination and fertilizer use, global 39 t Hart & Boin, Between Crisis and Normalcy: The Long Shadow of Post-crisis Politics, i Rosenthal, U, Boin, A, & Comfort, L, Managing Crises Threats, Dilemmas, Opportunities, Charles C Thomas Publisher, Springfield, 2001, s ibid., s Denna rapport använder sig av de engelska begreppen eftersom vedertagna översättningar till svenska saknas. Vidare riskerar översättningar såsom till exempel den snabbt brinnande krisen eller den långskuggade krisen bidra till otydlighet och förvirring. 42 t Hart & Boin, op. cit., s ibid., s ibid., s ibid, s

20 warming and the rise of the sea level, constitute a particularly interesting category of complex problems with a high crisis potential Rosenthal och Kouzmin Rosenthal och Kouzmin argumenterade 1996 för att teorin och praktiken kring krishantering gradvis hade antagit ett bredare och mer omfattande perspektiv, och att kriser inte längre sågs som händelser med tydliga startpunkter och avslut utan istället som processer som borde ses och hanteras i kontexten av längre tidsperioder. De menade att forskningen kring krishanteringen utökat sina ansträngningar till att även omfatta krypande kriser vars huvudsakliga drivkraft kommer från ekologin där till exempel skogsavverkning, ökenspridning, förlust av ozon, global uppvärmning och höjda vattennivåer, genererar oro och i ökande utsträckning upplevs som postnukleära hot. Rosenthal och Kouzmin menade att regeringar och företag på dessa områden mötte konsekvenserna av decennier av bristande uppmärksamhet, försummelser och kontraproduktiv mänsklig inblandning, samt att dessa måste förbereda drastiska åtgärder för att återupprätta balansen. Något som enligt författarna leder till spännande frågor om den kontext i vilken identifiering av sådana problem, och om hur formuleringen och implementeringen av lösningar, äger rum Porfiriev Boris Porfiriev har studerat miljöproblem och -policies i den ryska regionen Samara. Han hävdar att det existerande paradigmet för både krisbegreppet och krishantering kräver omprövning, bland annat eftersom de existerande modellerna för krishantering fokuserar på kriser som är omedelbara. Porfiriev argumenterar för att krypande kriser, såsom miljökrisen i Samararegionen, eller de sammansatta, systematiska kriser som existerar i Ryssland borde ses som befintliga eller pågående processer som inte kan förutses eller förberedas för i förväg. Han menar att det implicerar att antecipationsmodellen 48 inte är giltig längre och att forskningen måste byta till ett ständigt kriskoncept Lindholm Lindholm skriver i Politisk krishantering i Danmark. Krisen i samband med publiceringen av Muhammedkarikatyrerna att det studerade fallet kan betraktas som en krypande kris, då spänningen mellan muslimska organisationer och politiska beslutsfattare byggdes upp under en längre tid. 50 Hon använder den definition av krypande kris som Rosenthal, t Hart och Charles ger i Coping with Crises Boin, t Hart, Stern & Sundelius, op. cit., s Rosenthal & Kouzmin, op. cit., s Porfiriev avser den klassiska antecipationsmodell som passar samman med de många simuleringar, markövningar och planering för oförutsedda händelser, som enligt honom kretsar kring olika scenarier med utvecklingar av förväntade händelser och som föreslår förberedande åtgärder, antingen för att förebygga eller för att förmildra den framtida krisen. Enligt honom är denna typ av krishantering alltid proaktiv. (Porfiriev, 2000, op. cit., s. 220.) 49 Porfiriev, 2000, op. cit., s Lindholm, op. cit., s ibid., s