Institutionen för samhällsvetenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för samhällsvetenskap"

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap EU:S KAMP MOT TERRORISMEN ETT HOT MOT DESS EGNA VÄRDEGRUNDER? Kandidatuppsats Statsvetenskap 41-60p Höstterminen 2005 Författare: Jhimmy Liljekrantz Handledare: Stefan Höjelid

2 Abstract Title: EU:s kamp mot terrorismen ett hot mot dess egna värdegrunder? Minor Thesis Author: Jhimmy Liljekrantz Tutor: Stefan Höjelid Växjö University, December The aim of this study is through a policy analysis to illuminate the decisions that the EU has taken to respond to the terrorist attacks in the US, Madrid and London and through this analysis try to explain the problem of each decision and find out if these decisions might risk the individual rights of the European Union s citizens. In order to reach this purpose the following questions are to be answered: In what way has the EU s decision-making process, regarding its fight on terrorism, been affected by the terrorist attacks in Madrid and London? What consequences may the EU s decisions against terrorism have on the individual rights? The method that has been used is qualitative studies of literature and the main material is overarching policy documents from the EU. The conclusions are that the bombings in Madrid and London have increased the speed of the decision-making process and more areas have been included in the union s fight against terrorism. If individual rights are at risk by the union s decisions there are reasons to be concerned. But my conclusion is that the European Union has to have strong and effective instruments to answer to the threat of terrorism. Keywords: Terrorsim, EU, Policy analysis, Individual rights, Decision-making process 2

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund/Inledning Problemområde Syfte Frågeställningar: Avgränsning Disposition Teorianknytning Policyanalys Varför just den rationalistiska modellen? Problemfasen Alternativfasen Rekommendationsfasen Beslutsfasen Genomförandefasen Utvärderingsfasen Återföringsfasen Val av teorianknytning Hierarkianalys Definitioner Definition av terrorism EU:s definition av terrorism enligt Europeiska Unionens rambeslut den 13 juni Offensiv antiterrorism Defensiv antiterrorism Metod Material Val av metod Källkritik Resultatredovisning september, 2001 ett startskott i EU:s kamp mot terrorismen Policyanalys av EU:s beslut efter 11 september Madrid ett europeiskt 11 september? Policyanalys av EU:s beslut efter terrordåden i Madrid London terroristbekämpningens vägskäl? Policyanalys av EU:s beslut efter terrordåden i London EU:s strategi mot terrorism ett reellt mål? En kamp med ett rättfärdigt mål men med medel som undergräver legitimiteten? Arresteringsordern Förslag om lagring av datakommunikation Analys med svar på frågeställningarna Slutdiskussion och egna reflektioner om ämnet

4 1. Introduktion 1.1 Bakgrund/Inledning The right to safety and security is a fundamental concern for our citizens. Here we can show that Europe can and does deliver real benefits. We in the EU have a responsibility to rise to that challenge. This is not an area where we can fail them. 1 Terrorism har under början av 2000-talet blivit ett av de mest uppmärksammade globala hoten. 2 En del händelser de senaste åren har gjort att säkerheten i dagens värld drastiskt förändrats och med den även den Europeiska Unionens. Nya hotbilder har vuxit fram och medborgarna i västvärlden som tidigare såg sig trygga i sina stater kan nu ses som potentiella mål i terrorismens framfart. De tragiska händelserna i New York, Madrid och London är tydliga bevis på detta. Händelserna visar även på att man har fått revidera sin syn på vem det är som hotar västvärldens säkerhet och frihet. Hotet mot säkerhet och frihet ansågs tidigare komma från främmande makter, denna aktör har skiftats till en ny form av aktör. Man kan inte längre peka ut en form av aktör så som tidigare en stat, utan idag ses välorganiserade terroristorganisationer och grupper som ett mer hot mot den fria världen. Det känns naturligt att börja med terroristdåden i New York och Washington den 11 september 2001, där 2986 personer miste livet, eftersom det var dessa händelser som fick upp världens ögon för vad terrorismen är kapabel till att göra. Detta ledde till att världens ledare var tvungna att tänka om i hänseendet av intern säkerhet. Av förklarliga skäl drev USA detta hårt i form av nya antiterroristlagar och ett nytt departement det så kallade Homeland Security Department som har till uppgift att bemöta terroristdåd med kärnvapen, biologiska och kemiska vapen. Hälso- sjukvårdsapparat, ambulans/brandväsende, polis, militär, flygväsende, gränskontroll, immigrationsmyndighet, vatten/elektricitetsverk, etc genomgick förändringar. Samtliga dessa förändringar har satt sina tydliga spår i det amerikanska samhället, där myndigheternas makt har väsentligt ökat över de enskilda medborgarna. Patriot Act har gjort det lättare för myndigheterna att arrestera människor, göra husrannsakan, samt gjort det möjligt att ta del av privat information så som personliga e-post, privat korrespondens och 1 Clarke, Charles (Storbritanniens Justitieminister), Tal till Europaparlamentet 7 september Terrorism lyfts fram som det främsta hotet mot EU:s säkerhet i den europeiska säkerhetsdeklarationen, A Secure Europe in a Better World (2003, s 4) och mot USA i den amerikanska nationella säkerhetsstrategin, National Security (2002, bl.a. s 3) 4

5 telefonsamtal. Detta har fått en del kritik från flera människorättsorganisationer som varnar att detta kan medföra risker för att kränka medborgarnas fri- och rättigheter. 3 Denna utveckling har även satt sina spår inom EU, där man kan se liknande tendenser av olika grad i de olika medlemsstaterna där Storbritannien är den stat som gått längs. Det har även fattats en rad beslut inom EU som ska fungera som riktlinje för medlemsstaterna att följa bl.a. genom rambeslutet att motverka terrorism och den europeiska arresteringsordern. Händelserna den 11 september fick EU att börja agera i sin kamp mot terrorismen där en handlingsplan presenterades för utökat polisiärt samarbete och regler för visum. Dock bör man se senare händelser som skedde inom EU gränser då rösterna höjdes om en enad kamp i bekämpningen mot terrorismen. Händelserna som jag syftar på här är naturligtvis bombningarna i Madrid den 11 mars 2004 och London den 7 juli Att sådana händelser var möjliga att genomföra i två av Europas huvudstäder var en tydlig signal om att EU:s förberedelser hade fortskridit alltför långsamt. För att påskynda tillämpningen av åtgärderna sattes en tidplan upp där medlemsstaterna var tvungna att följa. Några av åtgärderna var bl.a. inrättandet av en särskild tjänst i EU:s ministerråd för att få en övergripande syn samt att koordinera insatserna mot terrorismen samt en uppdatering och utökning av EU:s handlingsplan i bekämpningen mot terrorism. Den Europeiska Polisbyrån, European Police Office (EUROPOL) 4 har fått utökade befogenheter där bl.a. en särskild terroristenhet har inrättats. Numera har organisationen förutom internationell brottslig även terrorism som ett av sina prioriterade arbetsområden. Polisbyrån ska kunna stödja utredningar om terrorism i medlemsländerna. Att se hur denna utveckling har formats av olika händelser är intressant ur olika aspekter. Det visar inte minst hur olika händelser som i detta fall de olika terroristdåden har påskyndat en utveckling som vi inte kan förutsäga hur den kommer att sluta. Redan idag höjs ett varningens finger att denna utveckling kan komma att leda till ett storebrorssamhälle där den Europeiska Unionen bryter mot sin egen konvention för mänskliga rättigheter i sin skyndsamhet att lagstifta mot terrorismen. Ett samhälle där kampen mot terrorismen är så pass viktig att det är värt att åsidosätta de mänskliga rättigheterna, om bara för en kort tid European Police Office kommer hädanefter benämnas EUROPOL 5

6 1.2 Problemområde Uppsatsens utgångspunkt är att studera utvecklingen av EU:s handlingsplan mot terrorism. Det är själva processen av beslut och lagförslag inom ramen för Rättsliga och inrikes frågor som berör terroristbekämpningen som skall studeras. Här bör man fundera på två frågor. Vilka förslag som beslutats om samt vilka effekter besluten har för den enskilda individen. EU:s effekter på säkerhet i Europa bör förstås mot bakgrund av unionens inre utveckling. EU skapades som ett fredsprojekt för att binda de forna ärkefienderna Frankrike och Tyskland samman och därmed omöjliggöra nya storkrig i Europa. Unionens grundidé är att skapa nätverk mellan medlemsstaterna och gemensamma institutioner för fred, säkerhet och välfärd. Syftet är att skapa gemensam europeisk säkerhet genom att undanröja orsakerna till krig och terrorism. Resultatet är att karaktären på förhållandet mellan Europas stater har omvandlats från säkerhetspolitik till att likna inrikespolitisk funktionell problemlösning. Att genom ett ökat samarbete inom det polisära området visa att brotts- och terroristbekämpning ej går att lösa hos individuella stater. Terrorism är inte knuten till en stat eller ett område utan kan ske överallt, i vilken stat som helst. Ett integrerat samarbete över nationella gränser är ett framsteg i kampen mot den globaliserade terrorismen. Detta samarbete som fördjupats mellan EU:s medlemsstater har visat sig vara framgångsrikt och den tidigare motviljan från olika underrättelsetjänster att dela med sig av sin information har mjukats upp. Bombdåden i Madrid och London har påskyndat implementeringen av EU:s antiterroristlagar och ramverk i medlemsstaterna. Denna skyndsamhet har setts som nödvändig för att kunna så snabbt som möjligt förhindra att nya terroristdåd planeras eller genomförs. EU har alltid framhållit de individuella fri- och rättigheterna som framgår i Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Att då EU påskyndar lagstiftning om hårdare antiterroristlagar kan riskera att man förbiser de individuella fri- och rättigheterna. Detta är något som många nationella och internationella människorättsorganisationer redan varnar för. De ser det integrerade säkerhetssamarbetet och ökade befogenheter till myndigheter som ett hot mot medborgarnas fri- och rättigheter. Denna utveckling är något som jag ser som intressant att undersöka, hur myndigheterna kräver hårdare lagstiftning för att förhindra terrorism och samtidigt bibehålla säkerheten, något som majoriteten av 6

7 medborgarna säkerligen skulle ge sitt bifall till. Men till vilket pris ska detta ske? Ska medborgarna vara beredda på att låta sin integritet bli kränkt av myndigheterna för att motverka terrorism? Detta är en problematik som det finns många uppfattningar om, där många anser att vi är på väg mot ett storebrorssamhälle där myndigheterna kommer att kunna kartlägga alla medborgares privatliv och kränka den personliga integriteten. Genom att den Europeiska Unionen skyndar på lagstiftning och beslut om ramverk för att motverka terrorism, kan detta medföra en risk att man förbiser den egna konventionen om mänskliga rättigheter? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att genom en policyanalys belysa processen kring EU:s handlande mot terrorism och hur denna har utvecklats. Genom att presentera utvecklingen och vilka faktorer som spelat, kommer det att förhoppningsvis leda till en tydligare bild av på vilket sätt Unionen deltar i kampen mot terrorismen samt belysa om unionen i sin kamp genomför åtgärder som förbiser eller riskerar att förbise sina egna konventioner om mänskliga rättigheter. 1.4 Frågeställningar: På vilket sätt har EU:s beslutsprocess rörande kampen mot terrorism påverkats av dåden i Madrid och London? Vilka konsekvenser kan Europeiska Unionens åtgärder mot terrorismen få för den enskilda individen och dennes rättigheter? 7

8 1.5 Avgränsning Jag har valt att begränsa min uppsats i tre avseenden. Dessa berör tidsperiod, material och omfånget av EU:s handlande mot terrorism. Framför allt berör jag ämnet som handlar om unionens kamp mot terrorism, dess utveckling och vilka händelser som gjort det till ett alltmer framträdande och prioriterat område. Min studie kommer främst att handla om utvecklingen av EU:s beslutsprocess i handlandet mot terrorism inom dagens tredje pelare, Generaldirektoratet för rättsliga och inrikes frågor. När det gäller tidsperioden som studien kommer att omfatta har jag valt att främst se på utvecklingen av som stäcker sig från februari 2001 fram till november Anledningen till varför jag valt denna period är att det är under denna specifika period som jag hävdar att den mesta utvecklingen av EU:s åtgärder mot terrorism har skett. Under denna period har vissa händelser varit mer framträdande än andra, jag kommer således övergripande diskutera huruvida dessa händelser har haft betydelse för utvecklingen av beslutsprocessen. Materialet kommer att avgränsas till skriftliga källor, så som officiella beslut och fördragstexter formulerade av Europeiska rådet och Ministerrådet. Urvalet har begränsats till de beslut som Europeiska rådet och Ministerrådet fattat i samband med de framträdande händelserna, terroristdåden i USA, Madrid och London. I diskussionen om huruvida EU:s agerande i terrorismfrågan kan riskera att förbise dess egna konvention om mänskliga rättigheter eller inte, har jag medvetet valt två framträdande åtgärder som EU beslutat om eller vill besluta om. Detta anser jag ger en tydlig bild av huvudståndpunkterna i kritiken mot EU:s arresteringsorder samt förslaget till beslut om lagring av tele- och datakommunikation. Jag har avsiktligt valt bort begreppet demokrati i diskussionen om den personliga integriteten och huruvida denna skulle hotas i och med att EU skulle få större befogenheter i kampen mot terrorismen. 8

9 1.6 Disposition Uppsatsen delas in i sju kapitel där första kapitlet inleds med en inledning och bakgrund samt diskuterar mitt problemområde, varav jag därefter presenterar mitt syfte, mina frågeställningar och avgränsningen. I kapitel två presenterar jag mitt teorietiska ramverk som består av en förklaring av policyanalys. Det finns även en förklaring till varför jag valt en policyanalys. Kapitlet avslutas med en applicering av hierkianalys på mitt valda ämne. Kapitel tre består av de definitioner som jag anser vara relevanta att återge för att få en förståelse av EU:s kamp mot terrorismen. Kapitel fyra återger en redogörelse för hur jag gått tillväga för att utföra mig studie. Metoden som jag valt redovisas samt en diskussion om materialet samt källkritik. I kapitel fem genomför jag min policyanalys i samband med att empirin presenteras. Kapitel sex är en analys av ämnet som helhet där mina frågeställningar besvaras samt egna diskussioner om det aktuella ämnet. Det sista kapitlet, kapitel sju, diskuteras egna tankar och idéer om utvecklingen av EU:s kamp mot terrorism. 9

10 2. Teorianknytning Policyanalys Premfors skriver i sin bok att policyanalysen syftar till att utveckla professionell kunskap om offentliga handlingslinjer och program. 5 Bokens syfte är att vara en introduktion till området policyprocess. I boken belyser Premfors olika synsätt, metoder och metoder i anslutning till policyprocessens olika faser. I begreppet policy inbegrips olika åtgärder som vidtas för att förverkliga offentliga riktlinjer eller program. Enligt Premfors får det inte handla om mycket begränsade åtgärder eller enstaka beslut utan det är snarare en kedja av beslut. Det är kedjan som är en policy, en enskild länk är det inte. Den egentliga betydelsen av termen analys är ungefär isärtagande. Att analysera ett problem innebär att man på olika sätt delar in det i olika komponenter och betraktar en i taget. Detta är förstås det vanliga tillvägagångssättet vid all systematisk tankeverksamhet. Ordet policy kan användas som utryck för en programförklaring, en uppsättning uttryckligen deklarerade riktlinjer för en verksamhet. 6 Inom statsvetenskapen handlar det nästan alltid om en offentlig policy, och så även i denna uppsats. Policyprocessen är den process som visar hur ett beslut kommer till och sedan genomförs. Till skillnad mot en konventionell utredning innebär policyanalysen en viss teoretisk utgångspunkt i beslutsprocesser som en sammanhängande kedja. Analys av policyprocessen kan förenklat sägas fokusera på politiska besluts orsaker, innehåll och konsekvenser. Policyanalysen kan vidare beskrivas i termer av analys av eller analys för policy. Analys av policy syftar till att öka förståelsen för hur de olika stegen i policyprocessen har genomförts och strävar efter att besvara frågan: varför blev det som det blev? Syftet med analys för policy är däremot att söka identifiera lösningar till samhälleliga problem. Policyanalys kan alltså vara både deskriptiv (beskriva kunskap om policyprocessen) och preskriptiv (söka förbättra policyprocessen genom att tillföra systematisk kunskap). I den här uppsatsen handlar det om att öka förståelsen för varför det blev som det blev och den är alltså deskriptiv till karaktären. 5 Premfors, Rune, Policyanalys, 1989 baksida 6 Ibid. s

11 Ofta får termen policy även inbegripa skilda åtgärder, som vidtas för att förverkliga offentliga riktlinjer eller program. Faran i denna process är att man vid sönderdelningen kan förlora uppfattningen om helheten. I en problemanalys finns alltid risken för en så kallad suboptimering, det vill säga att man löser olika delproblem på ett optimalt sätt men att dessa dellösningar sammantaget förhindrar en optimal lösning på hela problemet. Därför bör begreppet analys omfatta både en sönderdelning och ett senare ihopfogande av delarna i ett delvis annorlunda mönster. Premfors beskriver några olika modeller för policyprocesser, den rationalistiska, den begränsat rationalistiska, den inkrementalistiska, garbage can, och normativ optimistiska modellen. Premfors själv utgår från den rationalistiska modellen vilken kännetecknas av följande egenskaper: En dominerande beslutsfattare. Entydiga stabila mål. Klar åtskillnad mellan mål och medel. Fullständig information om samtliga medel/alternativ och deras konsekvenser. Beslut tas i form av optimering Varför just den rationalistiska modellen? Övriga policyprocessmodeller som Premfors beskriver har det gemensamt att de modifierar flera av eller alla egenskaperna för den rationalistiska modellen i varierande grad. Modellerna är den begränsat rationalistiska modellen, den inkrementalistiska modellen, garbage can modellen samt den normativoptimistiska modellen. 8 En huvudtes i Premfors bok är att analysprocessen bör vara en integrerad del i policyprocessen i stort. Detta motiverar Premfors med att en analytiker bör vara medveten om att de flesta policyprocesser stämmer illa med enkla föreställningar om rationell problemlösning. 9 7 Premfors, s Ibid. s Ibid. s

12 Det finns ett stort antal modeller när det gäller policyprocessens faser. Vissa innehåller fem faser, andra upp till tio faser. De framställs ofta genom olika figurer såsom cykler, snurror, spiraler etc. Fördelen med att dela upp policyprocessen i faser är att det är enklare att analysera en fas i taget. Men faserna är inte är isolerade från varandra och det kan ske en viss återkoppling mellan dem, eftersom de ofta är samma aktörer som är delaktiga i de olika skeendena. Vissa av faserna kan även pågå parallellt. Den här uppsatsen kommer att fokusera på problemfasen, beslutsfasen och implementeringsfasen. Premfors presenterar en fasmodell för policyprocessen och dessa faser kan variera i antal från fem upp till tio. Premfors har i sin bok valt att redovisa sju faser i sin modell: 1. Problem 2. Alternativ 3. Rekommendation 4. Beslut 5. Genomförande 6. Utvärdering 7. Återförande Problemfasen I denna fas identifieras och struktureras policyproblemet. När det gäller identifiering av problemet skiljer Premfors på problemsökning och problemval. I samband med problemsökning aktualiseras metoder och tekniker av ett slag som närmast har att göra med individers och offentliga organisationers generella förmåga att effektivt inhämta information. Ambitionen är att identifiera problem så tidigt som möjligt. Problemval är enligt Premfors den troligaste uppgiften för en analytiker. Om problemidentifiering främst handlar om att välja rätt problem, eller snarare rätt problemområde, så gäller problemstrukturering uppgiften att beskriva eller om man så vill strukturera problemet rätt. Premfors beskriver detta något förenklat som att göra en snabbversion av analysen i sin helhet eller åtminstone fram till rekommendationsfasen Premfors, s Ibid. s

13 2.1.4 Alternativfasen I denna fas söks och värderas alternativa lösningar. Avseende alternativsökning framhålls kreativiteten hos problemsökaren. Premfors betonar dock att kreativiteten inte är allt vid alternativsökning. Vid efterföljande värdering av alternativen är det viktigt att bara ta med ett mycket begränsat antal förslag till lösning av det aktuella policyproblemet. Lämpliga metoder vid alternativsökning som beskrivs av Premfors är synectics och brainstorming. När Premfors behandlar alternativvärderingen betonar han att de analytiska aktiviteter som inbegrips inte avser att leda ända fram till det formella beslutsfattandet. 12 Premfors delar in tillvägagångssättet vid alternativvärdering i olika metodfamiljer: Framtidsbedömningar 13 Beslutsanalys 14 Kostnadsnyttoanalys Rekommendationsfasen Här bestämmer sig analytikern för en eller ibland ett fåtal alternativ och kommunicerar detta med val av handlingslinjer. 16 Policynanalytikern skall här efter bästa förmåga tala om vad som bör göras, det vill säga peka ut och argumentera för det bästa alternativet. 17 Premfors påpekar att klara, konsistenta och generella mål är en bristvara i policyprocessen. För att klara sin uppgift att koppla samman mål och alternativens egenskaper måste policynanalytikern därför utveckla sina egna kriterier. Dessa kriterier är i normalfallet en tolkning av uppdragsgivarens mål men de går också tillbaka till analytikerns egna insikter om och värderingar kring i policyprocessen ofta förekommande kriteriertyper och deras egenskaper; ekonomisk effektivitet och rättvis fördelning, valfrihet, flexibilitet och förutsägbarhet, medborgaranalytikern, politisk och administrativ genomförbarhet samt politiska ideologier och etiska system Premfors, s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s

14 Det finns inga undergörande metoder för att värdera framtagna alternativ utifrån framtagna konsekvenser och kriterier. Premfors redovisar istället något som han kallar för enkla verktyg: tumregelmetoder som parvisa jämförelser och satisfiering Beslutsfasen I denna fas är det beslutsfattaren som fattar det formella beslut om val av alternativ, det vill säga det formella, legitimerade beslutet om en viss policy. I den här fasen nedtonas analytikerns roll till förmån för beslutsfattaren, men helt utan uppgifter är den förre inte t.ex. genom uppdrag om förnyad analys eller analys inom beslutsorganens ram. 20 Premfors definierar beslutsfasen som de aktiviteter som förekommer i och i omedelbar närhet till det formella beslutsfattandet i politisktadministrativa organ Genomförandefasen Denna fas domineras av handling det vill säga aktiviteter som följer på det formella beslutet och pågår tills en handlingslinje eller ett program omsatts i praktisk verksamhet snarare än analys, men här finns också många analysuppgifter. 22 Ett exempel på policyanalytikerns roll som Premfors lyfter fram är att bidra till att förverkliga intentionerna bakom det formella beslutet eller att belysa svårigheterna med implementationen av det formella beslutet om det ingår i uppdraget Utvärderingsfasen Då frågan ställs hur det har gått blir processen återigen analystung och analytikern ibland en aktör. 24 I denna fas försöker man att ta reda på om en handlingslinje eller ett handlingsprogram uppfyllt de förväntningar som vägledde det formella beslutet eller andra aktörers förväntningar i samband med detta beslut varvid analytikerna återigen är en viktig aktör Premfors, s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s

15 2.1.9 Återföringsfasen I denna fas dras slutligen konkreta och handlingsrelevanta lärdomar för framtiden av vad som hittills skett ibland på basis av analys. 26 Premfors diskuterar tre återföringstyper: 1. Fortsättning 2. Förändring 3. Avveckling Fortsättning innebär att en handlingslinje eller ett program i allt väsentligt fortsätter som förut. Förändring innebär att en handlingslinje eller ett program ges en ändrad inriktning i något väsentligt avseende. Avveckling är den mest sällsynta typen av återföring Val av teorianknytning Tre av Premfors sju faser går att omsätta på uppsatsens frågeställningar för att strukturera och analysera uppsatsen: 1. Problem 2. Beslut 3. Genomförande Faserna utvärdering, återföring, alternativ och rekommendation studeras inte med motivet att processen med att skriva en policyanalys om EU:s beslut och lagstiftande åtgärder är att belysa själva processen och besluten som är resultatet av den. Jag har dock valt att presentera samtliga faserna i redogörelsen för begreppet policyanalys, detta för att få en helhetssyn på begreppet. Med ovanstående argument som stöd väljs därför Rune Premfors policyanalys som teoretisk utgångspunkt och teori för studien. Den anser jag kan vara ett stöd för att studera processens olika faser vid framtagandet av en gemensam europeisk handlingsplan mot terrorism. Premfors faser kan på ett logiskt sätt strukturera uppsatsens syfte vars svar skall ge en bild av processen och dess resulterande beslut 26 Premfors, s Ibid. s

16 För att tydliggöra förståelsen av beslutsprocessen har jag valt att utifrån Premfors presentera en problemstrukturering. Jag väljer att göra detta eftersom jag anser att analysera problematiken är det väsentliga när jag vill förstår beslutsprocessen och besluten som är resultaten utav den. Premfors presenterar fem olika metoder för problemstrukturering. Här väljer jag metoden hierarkianalys eftersom jag anser att denna metod är den mest applicerbara i min policyanalys av beslutsprocessen. Enligt Premfors har hierarkianalys som främsta syfte att på ett enkelt sätt klassificera olika typer av orsaker till att ett policyproblem har uppstått. Dess främsta bidrag är att göra orsaksanalysen praktiskt. Det sker genom att en distinktion görs mellan tre typer av orsaker: möjliga, plausibla och påverkbara Premfors, s 58 16

17 2.2.1 Hierarkianalys Problemet är en central del som kommer att analyseras i de beslut som EU fattat i dess kamp mot terrorismen, väljer jag att här ge en utförlig beskrivning av vad som innebär med hierkianalys. Hierarkianalysen sammanfattas på följande sätt: Syfte: Identifiering av möjliga, plausibla och manipulerbara orsaker Procedur: Logisk indelning och klassificering av orsaker Fokus: Individ Kriterium: Logisk konsistens 29 SYFTE PROCEDUR FOKUS KRITERIUM Identifiering av möjliga, plausibla och manipulerbara orsaker Logisk indelning och klassificering av orsaker Individ Logisk konsistens I min studie om EU:s beslutsprocess om dess handlande mot terrorism avser jag att applicera hierarkianalysen på detta sätt: SYFTE PROCEDUR Terroristdåden i framför allt Madrid och London Beskriva beslutsprocessen i en kronologisk ordning, hur denna påverkats av bombdåden FOKUS EU:s beslutsprocess i kampen mot terrorism KRITERIUM Logisk konsistens 29 Premfors, s 57 17

18 3. Definitioner I min studie där jag kommer att belysa processen av EU:s handlande mot terrorism är just terrorism ett stående tema. I och med detta så anser jag att det är av vikt att förklara innebörden av begreppet terrorism. Det finns många olika definitioner om vad som avses med terrorism. Anledningen till detta är att varje enskild stat har olika aspekter om vad som innebär med terrorism och egna lagstiftningar som därmed följer; t.ex. vissa stater med totalitärt styre kan anse att politiska grupper som motsätter sig den totalitära regimen, stämpla dessa grupper att vara terrorister. Andra faktorer som kan spela en roll när man definierar vem eller vilka som är terrorister är den politiska kultur, religion eller den historiska aspekten i en stat. Jag väljer här att återge hur olika författare definierar begreppet terrorism. Därefter avser jag att ge den officiella definitionen som EU har och vad den innebär. Definitionen ligger till grund för Europeiska Unionens Råd rambeslut om bekämpandet av terrorism vilket beslutades den 13 juli Således är det denna definition jag väljer att ha som den centrala då min studie behandlar EU:s bekämpande av terrorism. Därefter följs en definition av vad som avses med bekämpning av terrorism, det vill säga defensiv respektive offensiv antiterrorism. 18

19 3.1 Definition av terrorism Terrorism är en reaktion mot ett felaktigt användande av makt, så som staten mot medborgare eller vice versa, där någon part tillgriper en form av terrorism för att nå sina mål. Enligt Mueller är terrorristattacker mot oskyldiga civila ett sätt att tvinga en stat till underkastelse, vilket är skillnaden mellan terrorister och frihetskämpar där frihetskämpar ej tillgriper våld mot civila som inte det primära målet. 30 Att främst ha civila som mål är också vad som särskiljer terrorism och krigshandlingar. 31 Att veta om en handling är terrorism eller inte krävs att få klarhet utifrån två orsaker, det första vem gjorde det, det andra hade de något politiskt budskap med sin handling. Det är nödvändigt att veta vem och varför, för att då kan det diskuteras om vad som finns att för att motarbeta och förhindra framtida terrorism. 32 Kampen mot terrorismen kan indelas i två typer av åtgärder, den defensiva och den offensiva. Jag väljer här att särskilja de två för att tydligare beskriva de olika åtgärder och vad de innebär. Sedermera kommer jag fortsättningsvis i min studie att använda antiterrorism i dess hela betydelse, det vill säga både de defensiva - och offensiva åtgärderna. Målsättningarna med de båda åtgärden är gemensamma genom att förhindra, avskräcka terroristattacker samt att arrestera misstänkta terrorister. 30 Mueller i Das & Kratcoski, Meeting the challenges of global terrorism prevention..,, 2003 s 4 31 Combs, Terrorism in the twenty-first century, 1997 s Jenkins, Images of terror: what we can and can t know about terrorism, 2003 s 6 19

20 3.2 EU:s definition av terrorism enligt Europeiska Unionens rambeslut den 13 juni 2002 Artikel 1 Terroristbrott och rättigheter och grundläggande principer 1. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att de uppsåtliga handlingar som avses i punkterna a-i och som genom sin art eller sitt sammanhang allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation skall betraktas som terroristbrott i enlighet med brottsbeskrivningarna i nationell lagstiftning, när de begås i syfte att - injaga allvarlig fruktan hos en befolkning, - otillbörligen tvinga offentliga organ eller en internationell organisation att utföra eller att avstå från att utföra en viss handling, eller - allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller i en internationell organisation, a) angrepp mot en persons liv som kan leda till döden, b) allvarliga angrepp på en persons fysiska integritet, c) människorov eller tagande av gisslan, d) förorsakande av omfattande förstörelse av en regeringsanläggning eller offentlig anläggning, transportsystem, infrastruktur, inklusive datasystem, en fast plattform belägen på kontinentalsockeln, en offentlig plats eller privat egendom, som kan komma att utsätta människoliv för fara eller förorsaka betydande ekonomiska förluster, e) kapning av luftfartyg och fartyg eller andra kollektiva transportmedel eller godstransportmedel, f) tillverkning, innehav, förvärv, transport, tillhandahållande eller användning av skjutvapen, sprängämnen eller kärnvapen, av biologiska eller kemiska vapen, samt, när det gäller biologiska och kemiska vapen, forskning och utveckling, g) utsläpp av farliga ämnen eller orsakande av brand, översvämningar eller explosioner, vilka utsätter människoliv för fara, h) att störa eller avbryta försörjningen av vatten, elkraft eller andra grundläggande naturresurser, när detta utsätter människoliv för fara, i) hot om att utföra någon av de handlingar som räknas upp i punkterna a-h. 20

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se CTFE INSIGHTS APRIL 2015 ctfe.se Vi lever i en globaliserad värld som i grunden leder till en positiv utveckling. Men det går inte att bortse ifrån att globaliseringen också ställer oss inför stora utmaningar.

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Older Women in Learning and Enterprise 50+

Older Women in Learning and Enterprise 50+ Older Women in Learning and Enterprise 50+ This project has been funded with support from the European Commission. This presentation reflects the views only of the author, and the Commission cannot be

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag?

Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag? Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag? Efter år av reflektion och förhandlingar kunde Europas stats- och regeringschefer i december 2007 underteckna ett nytt EU-fördrag i ett soligt Lissabon.

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

PuL och ny dataskyddsförordning. Nätverksträff Informationssäkerhet i fokus 4 maj 2015

PuL och ny dataskyddsförordning. Nätverksträff Informationssäkerhet i fokus 4 maj 2015 PuL och ny dataskyddsförordning Nätverksträff Informationssäkerhet i fokus 4 maj 2015 Om företaget Hos Transcendent Group möter du erfarna konsulter inom governance, risk and compliance. Våra tjänster

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT Permian Master Fund, LP FI Dnr 14-8205 Cayman Island 94 Solaris Ave, Camana Bay Po BOX 1348 Grand Cayman KY1-1108 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Polisfrågor. Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14. Sammanfattning

Polisfrågor. Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14. Sammanfattning Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14 Polisfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 167 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013. De behandlade yrkandena

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer