En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria

Transkript

1 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:14 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Inför ny VA-ledning mellan Skärblacka och Norrköping RAÄ 19, 25 Norrköping Norrköpings (Borgs) socken, Norrköpings kommun Östergötlands län Dnr Johan Stenvall

2 2 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria

3 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 3 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:14 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Inför ny VA-ledning mellan Skärblacka och Norrköping RAÄ 19, 25 Norrköping Norrköpings (Borgs) socken, Norrköpings kommun Östergötlands län Dnr Johan Stenvall

4 4 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax e-post e-post Omslagsbild Undersökningsområdet, RAÄ 19, sett från det närliggande hällristningsområdet. Foto Alf Ericsson. Grafisk form Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Alf Ericsson, Johan Stenvall Utskrift UV Öst, Linköping 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2010:14 ISSN

5 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 5 Innehåll 7 Sammanfattning 10 Bakgrund 10 Syfte och målsättning 10 Fornlämningsmiljö och topografi 11 Frågeställningar 11 Metod och genomförande 12 Resultat 12 RAÄ 19, Norrköping sn (Borgs), Ektorp, objekt III 16 RAÄ 25, Kullerstads sn, Torp, objekt V 20 Åtgärdsförslag 21 Referenser 21 Litteratur 21 Kartor 22 Administrativa uppgifter 23 Bilaga 1. Kalibrerade 14 C-dateringar 27 Bilaga 2. Anläggningslista, Torp 29 Bilaga 3. Anläggningslista, Ektorp 30 Bilaga 4. Fyndtabell Motala ström Norrköping Motala Vadstena Svartån Linköping Söderköping Skänninge Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för undersökningen markerad.

6 6 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med undersökningsplatserna markerade. Skala 1:

7 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 7 Särskild arkeologisk undersökning En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utförde våren 2008 en särskild arkeologisk undersökning (arkeologisk slutundersökning) på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland inom två områden: RAÄ 19 (tidigare kallat objekt III) vid Ektorp och RAÄ 25 (tidigare kallat objekt V) vid Torp, Norrköpings (Borgs) socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Undersökningen beställdes av Norrköping Vatten AB och föranleddes av den planerade VA-ledningen mellan Norrköping och Skärblacka. På båda platserna har delar av förhistoriska boplats- och aktivitetsområden undersökts och tagits bort. Ledningssträckan har tidigare varit föremål för en arkeologisk utredning etapp 1, 2 och en arkeologisk förundersökning (Westerlund 2004 och Stenvall 2008). Vid RAÄ 19 (Ektorp) avbanades en yta om cirka 330 m 2 och totalt undersöktes 15 arkeologiska objekt. De arkeologiska objekten utgjordes av nio härdar, tre gropar, ett kulturlager, en ränna och ett sentida dike. Härdarna och groparna härrör från ett aktivitetsområde som har dateringar från både bronsålder och järnålder. Detta aktivitetsområde förmodas ha samband med den närliggande boplatsen Högby (RAÄ 186) och att området ligger intill en gammal färdväg. Delar av kulturlagret undersöktes via handgrävning av enmetersrutor. Kulturlagret var bitvis cirka 0,25 m tjockt och innehöll både bitar av keramik samt bearbetad kvarts. Den påträffade rännan kunde tydligt urskiljas ligga stratigrafiskt under ett par av härdarna varför denna kunde konstateras vara äldre. Rännan, botten av kulturlagret och ett par enstaka anläggningar har bedömts höra till en äldsta fas som kan vara neolitisk. Vid RAÄ 25 (Torp) avbanades en yta om cirka 650 m 2 och totalt undersöktes 34 arkeologiska objekt. De arkeologiska objekten utgjordes av 22 härdar, åtta gropar, tre stolphål och en terrassliknande rännkonstruktion. Hela området och de påträffade anlägg ningarna har bedömts vara samtida. Två anläggningar har 14 C-daterats till tidig romersk järnålder och samtida tidstypisk keramik har också påträffats. Boplatsområdet består dels av ett härdområde i svag sydsluttning och dels delar av en huskonstruktion på undersökningsområdets högsta punkt. Den terrassliknande rännkonstruktionen har tolkats vara vid husets östra gavel och innehöll flera keramikbitar. Fornlämningarna är i den planerade ledningssträckan undersökta och borttagna. Utanför ledningssträckan kvarligger del av fornlämning. Inom den planerade ledningssträckan föreslår Riksantikvarieämbetet, UV Öst, inga ytterligare åtgärder. Utanför ledningssträckan fortsätter fornlämningarna vid Torp och Ektorp och dessa lyder under fornminneslagen.

8 8 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria / X Borg 23:1 # Borg 71:1!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Norrköping 19 Borg 24:1 Bo Bo Bo Borg 95:1 # # Borg 265:1 X Y VA-ledning Borg 99:1 # Borg 94:2 # # Borg 94:1 Borg 186:2 Borg 186:1 Y # Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning m Borg 186:2 Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet vid Ektorp (RAÄ 19, Norrköping) och kända fornlämningar i närområdet. Skala 1:3000.

9 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 9 / X Norrköping 25 Borg 222:1 # # Borg 222:2 Borg 88:3 # Borg 88:2 # # Borg 88:1 X Y VA-ledning # Fast fornlämning m Y Fig 4. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet vid Torp (RAÄ 25, Norrköping) och kända fornlämningar i närområdet. Skala 1:3000.

10 10 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Bakgrund Norrköping Vatten AB har under flera år planerat för en ny överföringsledning av vatten och avlopp mellan Skärblacka och Norrköping. Ledningen har på några platser varit före mål för arkeologiska utredningar samt under september 2007 en arkeologisk förundersökning (Stenvall 2008). En arkeologisk utredning etapp 1 och 2, genomfördes 2003 av Riksantikvarieämbetet, UV Öst (Westerlund 2004). Utredningarna resulterade dels i att ledningens sträckning ändrades på ett antal platser och dels i att några nyupptäckta poten tiella boplatslägen undersöktes via sökschaktsgrävning (Westerlund 2004). Vid den arkeologiska utredningen etapp 2, kunde vi konstatera att det vid tre platser längs den planerade ledningen fanns lagskyddade fasta fornlämningar. Den arkeologiska förundersökningen av Objekt III, V och XIV, i september 2007, konstaterades att vid två av objekten, objekt III och V, fanns förhistoriska boplatslämningar som kunde avgränsas men inte undersökas i sin helhet. Dessa platser har nu varit föremål för en särskild arkeologisk undersökning (slutundersökning) och resultatet har sammanställts i denna rapport (fig 2, 3 och 4). Syfte och målsättning Den arkeologiska slutundersökningen syftade till att dokumentera, undersöka och ta bort alla fornlämningar som påträffades i ledningssträckans arbetsområde. Alla lämningar undersöktes för att förstå funktion och datering. För respektive plats uppställdes delvis individuella målsättningar: Objekt III. En yta om cirka 220 m 2 (cirka 10x20 25 m) beräknades för avbaning. Nya anläggningar skulle undersökas och delar av kulturlagret skulle undersökas för hand. Anläggningar och lager skulle funktionsbestämmas. Objekt V. En yta om cirka 350 m 2 beräknades för avbaning. Resterande delar inom ledningssträckan innehöll kulturlager (cirka 150 m 2 ), vilket skulle undersökas extensivt med grävmaskin. Anläggningar och lager skulle funktionsbestämmas. Fornlämningsmiljö och topografi Den nu planerade ledningssträckan löper genom Borgs och Kullerstads socknar, från Norrköping i öster till Skärblacka i väster. Höjden över havet varierar mellan 20 och 40 m. Sträckan går i sin västra del parallellt med sjön Glans södra strand. I öster finns en krok av Motala ström cirka 500 m norr om den planerade sträckningen. Såväl vattenkontakten som höjden över havet indikerar att området varit attraktivt från stenåldern och framåt. Boplats- och aktivitetsområdet vid Ektorp, RAÄ 19 (Objekt III) ligger i en svag sydsluttning till ett bergsparti som på toppen innehåller gravar, RAÄ 71. Mycket nära boplatsen ligger också kända lämningar av hällristningar, RAÄ 23, 24, 25, 26, 27 och en undersökt och borttagen boplats, RAÄ 186 (Kaliff 1992, Ängeby 1989, 1994). Boplatsområdet vid Torp, RAÄ 25 (Objekt V), ligger på ett svagt krönläge med berg i dagen strax norr om undersökningsområdet. Både väster och österut, men även norr om berget i dagen sluttar marken mot lägre partier i omgivningen. Boplatsområdet ligger idag dels i åkermark och dels i hagmark. Med stor sannolikhet fortsätter boplatsområdet söderut där marken höjer sig något och ansluter till ett vattenhål. De närmsta kända fornlämningarna utgörs av enstaka gravar eller gravfält, exempelvis RAÄ 88 och 222.

11 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 11 För ytterligare fördjupning i tidigare undersökningar och utförlig beskrivning av fornlämningsmiljön hänvisas till utförda undersökningar inom utredningsområdet (Kaliff 1992, Larsson 1994, Lindeblad 1995, Skjöldebrand 1995, Westerlund 2004 och Änge by 1994). Vid den arkeologiska förundersökningen begränsades fornlämningsområdena och delar av lämningarna undersöktes. Vid objekt XIV, utmed Prästgårdsvägen i Skärblacka, kunde alla lämningar undersökas inom ramen för förundersökningen varför detta område ej gått vidare till slutundersökning. För utförlig beskrivning av de tidigare undersökningsresultaten hänvisas till rapporterna (Westerlund 2004 och Stenvall 2008). Frågeställningar Vid den arkeologiska förundersökningen kunde lämningarna vid respektive plats avgränsas och en preliminär datering av lämningarna kunde också göras. RAÄ 19 (Ektorp Objekt III). Boplats- eller aktivitetsområde innehållande stolphål, gropar, härdar och kulturlager. Flera fynd av förhistorisk keramik i kulturlager. Datering; äldre eller yngre järnålder med ledning av keramikfynden. Här påträffades ett ganska tjockt kulturlager som var fyndförande med bland annat keramik. Intill detta kulturlager fanns flera anläggningar som förmodligen var samtida. Kommer lagret från ett aktivitetsområde eller var det en golvyta från ett långhus? RAÄ 25 (Torp Objekt V). Boplatsområde innehållande stolphål, gropar, härdar och kulturlager. Flera fynd av förhistorisk keramik i en rännkonstruktion, alternativt husgavel. Datering; äldre järnålder med ledning av keramikfynden. Här hittades mycket keramik intill några större stenar som låg i en rännkonstruktion. Var detta boplatsens av fallsgrop eller en gavelkonstruktion till ett långhus? Boplatserna, RAÄ 19 och 25, innehöll tydliga förhistoriska lämningar och keramiken daterade dem preliminärt till äldre järnålder. Båda platserna innehöll några element, såsom rännkonstruktionen och det fyndförande kulturlagret, som skulle kunna belysas och förklaras vid en slutundersökning. Metod och genomförande Slutundersökningen hade som målsättning att undersöka och dokumentera alla, inom ledningssträckans arbetsområde, förekommande anläggningar. Dessa undersöktes i sin helhet eller i sektion för att förstå funktion och datering. De aktuella slutundersökningsområdena banades av i den planerade ledningssträckan. Den maximala bredden uppgick till cirka m. Matjorden banades skiktvis ned till den nivå där anläggningar fanns. Anläggningar rensades fram med handredskap. Anläggningar mättes in digitalt med RTK-Gps och undersöktes och dokumenterades på sedvanligt vis (plan- och sektionsritning). Där så var möjligt togs kolprover för datering och enstaka miljöprover. Inmätningar, fynd och fotografier har registrerats och bearbetats i Riksantikvarieämbetets informationssystem Intrasi ( Vid Ektorp (RAÄ 19) undersöktes valda delar av kulturlagret genom ett antal enmetersrutor (grävenheter). Innehållet i rutorna grävdes för hand. Alla rutor grävdes enligt single-kontext metod och ned till orörd mark. Fynd som påträffades fördes till en fyndenhet för den aktuella rutan.

12 12 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Både vid Ektorp och vid Torp påträffades lämningar som indikerade att det kunde finnas huslämningar eller konstruktioner som sträckte sig utanför ledningssträckans bredd (utanför undersökningsområdet). Efter samråd med Länsstyrelsen bestämdes att utvidgning av schakten skulle ske för om möjligt följa och dokumentera konstruktionerna i sin helhet. Denna schaktning genererade ingen vidare klarhet varför den avbröts efter en kort tid. Resultat Vid båda undersökningsplatserna togs större ytor upp. Fornlämningsområdena kunde begränsas inom ledningssträckans arbetsområde. Däremot är det sedan tidigare känt att fornlämningarna fortsätta utanför ledningssträckans arbetsområde. Lämningar utanför de nu aktuella undersökningsområdena ligger kvar. RAÄ 19, Norrköping sn (Borgs), Ektorp, objekt III En yta om cirka 330 m 2 togs upp med grävmaskin (fig 5). Detta innebar att största delen av den tidigare upptagna förundersökningsytan åter blev framtagen. 15 arkeologiska objekt påträffades. Dessa utgjordes av nio härdar, tre gropar, en ränna, ett nytt kulturlager och ett sentida dike (fig 6). Endast någon enstaka lämning kunde tolkas vara stolphål (från förundersökningen) men ett flertal härdar och några gropar kunde undersökas. Detta tyder på att området inte innehåller lämningar efter hus varför området har tolkats vara ett aktivitetsområde. En grop, A231, var avsevärt större än de andra (fig 6). Den hade en oregelbunden form och innehöll enstaka stenar. Vid och omkring stenarna hittades en större mängd keramik Fig 5. Undersökningsområdet vid RAÄ 19 framschaktat i sin helhet. Från öster. Foto Johan Stenvall.

13 ! En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 13 Schakt Grävenhet Härd Grop Ränna Lager Dike Stolphål från FU 0 2 m Y !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! / X !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! X Y Fig 6. Undersökningsområdet vid Ektorp (RAÄ 19, Norrköping) och påträffade lämningar. Skala 1:125.

14 14 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria som typologiskt kan tolkas vara samtida. Keramikbitarna var fragmentariska, 46 bitar hittades och vägde totalt cirka 450 g. Stratigrafiskt täcktes gropen av ett kulturlager, A895. Detta låg i nivå med flera av härdarna varför härdarna och kulturlagret förmodligen är samtida. Även i kulturlagret hittades keramik på enstaka ställen av samma typ som i gropen (A231). Gropen och kulturlagret har således tillkommit, om inte samtidigt, så under en förmodad kort tidsperiod. De dateringar som finns från RAÄ 19 visar dock på att området förmodligen nyttjats under en lång tidsperiod. A750 som är en grop med sotig fyllning blev daterad till äldre bronsålder (Ua-28718, bilaga 1) vilket inget av keramikfynden pekar mot. Härefter finns ett tydligt spann under tidsperioden förromersk järnålder till århundradet efter kristi födelse som tre dateringar berör (Ua-28415, Ua och Ua-28719, bilaga 1). Dessa tre dateringar sammanfaller med keramiken men spänner över en tidsperiod på cirka 300 år. Keramiktypen som hittades vid Ektorp användes under i stort sett hela äldre järnålder varför detta är helt rimligt och likaså att anta att området användes fliti gast under perioden förromersk järnålder och runt kristi födelse. Dessutom finns en märkbart yngre datering från området. A210 var en härd som var tydligt nedgrävd i kulturlagret. Den blev daterad till Vendeltid (Ua-28717, bilaga 1). Eftersom stora delar av undersökningsområdet innehöll ett kulturlager handgrävdes ett antal enmetersrutor eller grävenheter (fig 6). Undergrunden inom undersökningsområdet bestod till största delen av sandig mo vilket underlättade genomgången. Denna genomgång av kulturlagret genererade ett litet fyndmaterial. Lagret innehöll enstaka keramikbitar, av samma typ som tidigare påträffats, och enstaka bitar brända ben. Mot botten av kulturlagret påträffades en del bitar av bearbetad kvarts. Tolkning, RAÄ 19, Ektorp Vid förundersökningen grävdes några sökschakt norrut, österut, söderut och västerut i ett försök att avgränsa lämningarna. Kulturlagret tog slut cirka 10 m åt nordost och cirka 5 7 m söderut. Enstaka anläggningar påträffades också. Ledningssträckan löper här i öst-västlig riktning och således grävdes sökschakt ytterligare längre västerut och österut. Det fanns inga tydliga lämningar som tyder på att aktivitetsområdet skulle fortsätta i dessa riktningar men söderut och norrut är det konstaterat att dels kulturlagret fortsätter och dels att enstaka anläggningar finns. Vid slutundersökningen påträffades endast enstaka anläggningar som tyder på några byggnadskonstruktioner. Tolkningen av området är entydig; ett aktivitetsområde som innefattat eld, ett mindre gropsystem och ett avsatt kulturlager från aktiviteterna. Både kulturlagret och groparna innehöll keramik, som tolkats vara i det närmaste samtida, vilket alltså tyder på att antingen mat/dryck, förvarats eller tillagats i eller omkring undersökningsområdet. Keramikbitarna kan också tolkas härröra från rituella aktiviteter där det är vanligt att kärl krossas och deponeras i exempelvis gropar (jämför ex vis Stålbom 1997, 1998). RAÄ 19 ligger just nedanför ett bergsparti som på höjden innehåller gravar i form av stensättningar, RAÄ 71. Dessa är ej daterade men typen är känd från framför allt äldre järnålder. Även detta talar för att aktivitetsområdet har en rituell innebörd. De närliggande hällristningarna, cirka 250 m österut, ges ofta en rituell innebörd. De flesta hällristningarna i Norrköpingstrakten är daterade till bronsålder och en av dateringarna

15 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 15 från undersökningsområdet är, som sagt, från äldre bronsålder (Ua-28718). Om de nu aktuella lämningarna, RAÄ 19, har med de närliggande hällristningarna att göra är naturligtvis svårt att avgöra men avståndet är inte långt och områdets rituella karaktär talar för detta. Ytterligare en tolkning är självfallet att kulturlagret, groparna och keramiken utgör ett avfallsmaterial av förbrukade ting men i avfallssammanhang borde vi också hittat rester efter andra föremål och åtminstone enstaka djurben, vilket vi inte gjorde. Däremot påträffades ett antal bitar av bränt ben vilket snarare talar för en rituell tolkning än att det utgör ett avfallsmaterial. Brända ben, från djur och stundom även människa, är mycket vanliga i rituella sammanhang från stor del av vår förhistoria (Kaliff 1995, 1997). Intressant är också det faktum att denna undersökning genererade ett bearbetat, slaget kvartsmaterial som i mängd och i jämförelse med exempelvis den stora Pryssgårdsundersökningen är större (Borna-Ahlkvist m fl 1998). Vad detta beror på är inte helt enkelt att svara på då lämningarna berör samma tidsperioder. Det indikerar dock att Ektorpslämningarna har en annan funktion och kanske inte är ett primärt boplatsmaterial. I närområdet finns flera kända boplatslämningar, som till exempel Skälv, Eneby och Borg, men endast 150 m söder om RAÄ 19 ligger den undersökta och borttagna boplatsen inom Högby gamla tomt, RAÄ 186. Denna boplats undersöktes 1989 inför byggandet av E4 och påfarter till denna (Lindeblad 1995). Vid denna undersökning påträffades lämningar efter fem hus, en hägnad, ett gropsystem och härdområden. Boplatsen tolkades vara en ensamgård som flyttat runt höjden. 13 kolprover från främst härdar skickades för analys. Även vid denna undersökning visade proverna ett mycket brett spann från flera tidsåldrar. Den äldsta dateringen gick ner till yngre bronsålder och de yngsta dateringarna berörde tidig medeltid. En tydlig tyngdpunkt låg dock i perioden mellan 200 f Kr till tiden omkring 600 e Kr (Lindeblad 1995, s 19). Denna period sammanfaller på ett frapperande sätt med dateringarna från dagens undersökning. En intressant detalj i sammanhanget är den väg som ansluter Högby gamla tomt med Skälv, Eneby och Borg. Denna väg finns än idag och har övergått till att främja cykel- och gångtrafik mellan Norrköping och Eksund. Vägen finns markerad på äldre kartmaterial och har förmodligen funnits där mycket länge (se exempelvis Häradskartan , Det är troligt att vägen har ett förhistoriskt ursprung och den passerar alldeles intill RAÄ 19 vilket talar för att även vägen har ett samband med aktivitetsområdet. Undersökningsområdet ligger också precis vid ett så kallat sadelläge mellan två höjder som förmodligen är anledningen till att platsen valts både för en väg och för att vara ett synligt bra läge intill höjden med gravarna. Att aktivitetsområdet vid RAÄ 19 har ett samband med boplatsen vid Högby gamla tomt stärks av dateringarna och platserna ligger endast ett stenkast från varandra. Det är därför mycket troligt att aktivitetsområdet, RAÄ 19, är en plats som primärt använts av människorna från boplatsen vid Högby gamla tomt (RAÄ 186).

16 16 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Fig 7. Undersökningsområdet vid RAÄ 25 framschaktat i sin helhet. Observera härdområdet det mörkare partiet. Från sydäst. Foto Johan Stenvall. RAÄ 25, Kullerstads sn, Torp, objekt V En yta om cirka 650 m 2 togs upp med grävmaskin (fig 7). Detta innebar att största delen av den tidigare upptagna förundersökningsytan åter blev framtagen. Totalt undersöktes 34 arkeologiska objekt. Dessa utgjordes av 22 härdar, åtta gropar, tre stolphål och en terrassliknande rännkonstruktion (fig 8). Nio stolphål undersöktes vid förundersökningen. Dessa var tydliga och distinkta (Stenvall 2008, s 11). Endast två stolphål som tidigare inte var kända påträffades vid slut undersökningen. Totalt undersöktes således 12 stolphål inom boplatsen vid Torp. Alla bedömdes vara samtida och möjligtvis höra till samma konstruktion. Detta kunde dock inte avgöras då strukturen var allt för oregelbunden. Däremot tyder självfallet de 12 stolphålen på att det på boplatsens krönläge finns rester efter en eller flera byggnader. Om stolphålen representerar lämningar från en bostad eller flera mindre huskonstruktioner som i så fall bör ses i samband med ett aktivitetsområde är svårare att avgöra. Två kolprover har kunnat dateras från boplatsen vid Torp. Kol från ett stolphål skickades också, men kunde inte dateras (kolet löstes upp under förbehandling). De daterbara anläggningarna var båda härdar som låg i boplatsens sydvästsluttning. Båda dateringarna visar på att boplatsen har en tyngdpunkt i tidig romersk järnålder, århundradena efter kristi födelse (Ua-28415, Poz-25712). Denna datering stöds också av ker a- mi kmaterialet som hittades.

17 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria / Schakt Stolphål Härd Grop Konstruktion Sten Dike Stolphål från FU 0 4 m X X Y Y Fig 8. Undersökningsområdet vid Torp (RAÄ 25, Norrköping) och påträffade lämningar. Skala 1:250.

18 18 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Fig 9. Den stensatta terrasskanten/rännan, A608. Från söder. Foto Johan Stenvall. Den vanligaste anläggningstypen vid Torpboplatsen var härdar. Totalt påträffades och undersöktes 24 stycken varav två undersöktes vid förundersökningen. Boplatsen vid Torp hade ett förhållandevis distinkt härdområde som låg i boplatsens sydvästsluttning och tyder på ett intensivt utnyttjande av eld (fig 7 och 8). I boplatsens östra kant, precis där marken börjar slutta öster och norr ut, påträffades en stensatt terrasskant, A608, som delvis undersöktes vid förundersökningen (fig 9). Konstruktionen bestod dels av en stenrad och dels av en skärvstenspackning. Stenraden var cirka 3 m lång och bestod av 0,3 0,5 m stora stenar. Skärvstenspackningen var cirka 3 m lång, 1,3 m bred och cirka 0,2 0,25 m djup. Totalt var hela konstruktionen cirka 6 m lång och som bredast ungefär 2 m. Vid ett par av konstruktionens större stenar hittades vid förundersökningen flera bitar av keramik. Keramiken indikerade flera olika kärl och likaså olika godstyper. Hela konstruktionen grävdes ut vid slutundersökningen. Ytterligare keramikbitar hittades och de låg främst intill och vid de större stenarna. Totalt påträffades cirka 35 fragmenterade bitar i konstruktionen. Ytterligare keramik av samma typ påträffades även i ett stolphål, en grop och i en härd. Konstruktionen låg i boplatsens östra utkant och inga ytterligare lämningar hittades bortom denna. Vid undersökningstillfället gav A608 intrycket av att vara boplatsens östra begränsning. Bortom denna sluttar marken kraftigare och undergrunden övergår i ett lerigare parti. Runt krönläget för boplatsen, där stolphålen och groparna påträffades, var undergrunden morän vilket kan förklara placeringen av huskonstruktionerna då moränmarken är mer dränerande. Fyndmaterialet vid Torp, av keramik, bränd lera, brända ben och enstaka kvartsbitar, tyder på en förhållandevis ordinär boplats från äldre järnålder.

19 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 19 Fig 10. Del av härdområdet som påträffades i sydsluttningen vid RAÄ 25. Från norr. Foto Johan Stenvall. Tolkning, RAÄ 25, Torp Boplatsen vid Torp innehöll traditionella boplatslämningar såsom, stolphål, härdar, gropar och en rännkonstruktion. Då undersökningsområdet begränsades av ledningssträckans arbetsområde kom undersökningen endast att representera ett cirka m brett utsnitt av boplatsen. Vid den tidigare utredningsgrävningen och senare förundersökningen kom enstaka sökschakt att förläggas dels något söderut och dels något norrut. Dessa schakt visade att boplatsen är större än det nu undersökta området. Det är rimligt att anta att boplatslämningarna framför allt fortsätter i riktning söderut, mot vattenhålet och dessutom öka i intensitet. Boplatsen vid Torp uppvisade ett par udda inslag. Dels den rännliknande konstruktionen, A608, i dess östra utkant och dels det intensivt utnyttjade härdområdet i dess sydvästsluttning. Härdarna låg i de flesta fall endast någon decimeter ifrån varandra vilket både indikerar att de bör vara samtida då de måste ha varit synliga vid anläggandet av en ny härd och att man här brukat området intensivt (fig 10). Rännkonstruktioner är inte ovanligt i boplatssammanhang men att vara förstärkt med en större mängd sten varav flera var mycket kraftiga är inte lika vanligt. Att den dessutom innehöll mycket keramik var något annorlunda. Konstruktionen öppnade framför allt för två tolkningar. Den ena är att den helt enkelt är en form av avfallsgrop/ ränna i utkanten av boplatsen vilket keramiken och blandningen av stenmaterialet talar för. Däremot så tycktes stenarna, både stora och små, inte vara slänga på ett slumpmässigt vis. Stenarna gav snarare intrycket av att bär upp en konstruktion som till exempel en gavel på ett hus vilket är en annan tolkning. Det finns exempel på att ena gaveln på ett långhus från järnålder kan konstrueras tillsammans med en ränna. Till exempel

20 20 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria påträffades ett långhus från romersk järnålder som hade en rännkonstruktion i husets östra gavel vid en undersökning i Veta, Mantorp 2005 (Stenvall 2005, s 17ff ). Den rännkonstruktionen tolkades ha ett samband med att huset haft en fähusdel i den östra delen. Rännan i Vetahuset kan både ha haft en förrådsfunktion eller avfallsfunktion. Undersökningen av A608 gav inget entydigt svar men att den innehöll ett tydligt bo platsmaterial var uppenbart och att RAÄ 25 i Torp är lämningar från en bosättning från tidig romersk järnålder talar alla ingående delar för. Åtgärdsförslag Fornlämningarna är i den planerade ledningssträckan undersökta och borttagna. Utanför ledningssträckan kvarligger del av fornlämning. Inom den planerade ledningssträckan föreslår Riksantikvarieämbetet, UV Öst, inga ytterligare åtgärder. Utanför ledningssträckan finns kända fornlämningar kvar vid Ektorp (RAÄ 19) och Torp (RAÄ 25) och dessa får inte göras åverkan på vid ledningsbygget. Linköping i mars 2010 Johan Stenvall

21 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 21 Referenser Litteratur Borna-Ahlkvist, H., Lindgren-Hertz, L., Ståhlbom, U Pryssgården. Från stenålder till medeltid. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Linköping 1998:13. Linköping. Kaliff, A Skälv en gård och ett gårdsgravfält från äldre järnålder. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. Rapport UV 1992:9. Stockholm Kulthus och spår av gravritualer från bronsåldern. Tor 27. Uppsala Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsåldern och äldre järnåldern i Östergötland. Thesis and papers in Archaeology. Uppsala. Larsson, L Z Väg 215. Arkeologisk utredning, etapp 1. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. UV Linköping 1994:69. Linköping Tre alternativa korridorer för ny järnväg, delen Norrköping-Gistad. Arkeologisk förstudie. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. UV Linköping 1995:9. Linköping. Lindeblad, K En järnåldersboplats vid Högby gamla tomt. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. UV Linköping 1995:22. Linköping. Lindgren-Hertz, L Eneby gamla tomt. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. Dnr 1676/91. Linköping. Skjöldebrand, M Kullerstads villasamhälle. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Linköping 1995:62. Linköping. Stenvall (tidigare Westerlund), J Äldre järnåldersboplatser mellan Norrköping och Skär blacka. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2008: En långvarig boplats i Veta. Särskild arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2009:35. Stålbom, U Waste or What? Rubbish Pits or Ceremonial Deposits at the Pryssgården site in the Late Bronze Age. Lund Archaelogical Review 3. Lund Fynden från Pryssgården. I Pryssgården. Från Stenålder till medeltid. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1998:13. Ulfhielm, A Väg 215. Förbifart Skärblacka. Arkeologisk utredning, etapp 1. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. UV Linköping 1995:26. Linköping. Westerlund, J Nya fornlämningar mellan Skärblacka och Norrköping. Arkeologisk utredning, etapp 1 och etapp 2. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2004:17. Ängeby, G Skälv. Arkeologisk utredning i form av provschaktsdragning. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. Rapport. UV Mitt Linköping Ett överodlat gravfält vid Skälv. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. UV Linköping 1994:62. Linköping. Kartor Häradskartan Lövstad. Id: J Södermanlands län.

22 22 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Norrköping Socken: Norrköping (Borg) Plats: Ektorp (nära Skälv och Borg), Torp (mitt emellan Skärblacka och Norrköping) Fornlämning: RAÄ 19, 25 (Norrköping) Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH70 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: 28 januari 2008 Projektnummer: (152009) Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2010:14 Ansvarig arkeolog: Johan Stenvall Personal: Tom Carlsson och Alf Ericsson Grävmaskinist: Tillhandahölls av LP-Schakt, Norrköping Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Norrköping Vatten AB Undersökningstid: 10 mars 16 april 2008 Undersökt yta: Ca 980 m 2 Arkivhandlingar: Förvaras tills vidare på UV Öst, Linköping. Fynd: Keramik, kvarts, brända ben, bränd lera, djurben, ugnsväggsfragment.

23 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 23 Bilaga 1. Kalibrerade 14 C-dateringar Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2400BP 2200BP 2000BP 1800BP Ua-28415, A501 (Fu) : 1960±40BP 68.2% probability 20BC ( 2.7%) 10BC AD (64.7%) 90AD 100AD ( 0.8%) 110AD 95.4% probability 50BC (95.4%) 130AD 400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP 1700BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua-28416, A844 (Fu) : 1935±40BP 68.2% probability 20AD (68.2%) 130AD 95.4% probability 50BC (92.2%) 140AD 150AD ( 1.7%) 180AD 190AD ( 1.6%) 220AD 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date

24 24 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2600BP 2400BP 2200BP 2000BP Ua-28417, A779 (Fu) : 2260±40BP 68.2% probability 400BC (28.0%) 350BC 300BC (36.3%) 230BC 220BC ( 3.9%) 210BC 95.4% probability 400BC (33.4%) 340BC 330BC (62.0%) 200BC 800CalBC 600CalBC 400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP 1700BP 1600BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Poz-25712, A390 PK1205 : 1870±30BP 68.2% probability 80AD (52.5%) 180AD 190AD (15.7%) 220AD 95.4% probability 70AD (95.4%) 240AD 100CalBCCalBC/CalAD100CalAD 200CalAD 300CalAD 400CalAD 500CalAD Calibrated date

25 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 25 Radiocarbon determination 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP 1200BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua-28717, A210 PK720 : 1445±35BP 68.2% probability 595AD (68.2%) 655AD 95.4% probability 540AD (95.4%) 660AD 300CalAD 400CalAD 500CalAD 600CalAD 700CalAD 800CalAD 900CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 3200BP 3000BP 2800BP 2600BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua-28718, A750 PK763 : 2920±40BP 68.2% probability 1210BC (68.2%) 1020BC 95.4% probability 1260BC (95.4%) 990BC 1600CalBC 1400CalBC 1200CalBC 1000CalBC 800CalBC Calibrated date

26 26 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP 1700BP Ua-28719, A921 PK929 : 2010±35BP 68.2% probability 45BC (63.1%) 30AD 40AD ( 5.1%) 50AD 95.4% probability 110BC (95.4%) 80AD 400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date

27 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 27 Bilaga 2. Anläggningslista, Torp Anr Typ Längd Diam Djup Form Form Fyllning/anm (m) (m) (m) i plan i profil 280 Härd 0,65 0,08 Rund Plan Tolkad; stekhäll flata stenar 0,35x0,15 m 288 Härd 0,8 0,06 Rund Plan Sot och kol, skärvsten 0,05 0,1 m 298 Grop 0,9 0,2 Rund Skålform Grå lera med kolstänk, en bit br lera 308 Härd 0,4 0,1 Rund Plan Sotig lera m kolstänk 317 Härd 0,8 0,6 0,1 Oval Plan Grå sotig lera, rikligt m skärvsten 0,05 0,15 m 327 = utgår 336 Härd 0,7 0,06 Rund Plan Skärvstena 0,05 0,1 m, grå sotig lera 346 = utgår 354 Härd 1,2 0,1 Rund Plan Sotig gråsvart lera, skärvstenar 0,05 0,1 m 366 Härd 1 0,1 Rund Plan Sotig gråsvart lera, ställvis rikligt m kol 380 Härd 1 0,1 Rund Plan Skärvsten 0,05 0,1 m, gråsvart sotig lera/mo 390 Härd 0,7 0,1 Rund Plan Skärvstenar 0,05 0,1 m, gråsvart sotig lera/mo 399 Härd 1 0,1 Rund Plan Sotig gråsvart lera 409 Härd 0,8 0,1 Rund Plan Skärvst 0,05 0,1 m, gråsvart sotig lera/mo, kolb 417 Härd 0,8 0,1 Rund Plan Skärvsten 0,05 m, sotig gråsvart lerig mo, kolstänk 425 Härd 1,2 0,1 Rund Plan Rikligt m skärvsten 0,05 0,1 m och sotig svartgrå lera 434 Härd 1,3 0,1 Rund Plan Skärvsten 0,05 0,1 m, kollins i botten och sotig svartgrå lera/mo 444 Härd 0,6 0,12 Rund Plan Skärvsten, 0,05 0,1 m sotig lerig mo, kolstänk 453 = 467 FU Härd 1,6 1,3 0,15 Oval Plan Rikligt skärvsten 0,05 0,15 m och gråsvart sotig lera/mo kolstänk, br lera i botten 464 Härd 2 1,5 0,1 Oval Plan Glest sk sten 0,05 0,1 m, sotig mo kolstänk, br lera Grop 0,45 0,14 Rund Skålform Humös mo, br lera 489 = utgår 496 Grop 0,5 0,12 Rund Skålform Sotig mo 505 = utgår 512 Stolphål? Stolphål 0,4 0,2 Rund Skålform Humös mo, br lera 520 = utgår 529 = utgår 537 Grop 0,3 0,18 Rund Skålform Humös mo 544 Grop 1 0,1 Rund Plan Humös mo 554 Stolphål 0,4 0,18 Rund Skålform Humös mo

28 28 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Anr Typ Längd Diam Djup Form Form Fyllning/anm (m) (m) (m) i plan i profil = utgår = utgår 593 = utgår 600 = utgår 608 Konstruktion 6 1,7 0,25 Oregelb Skålform Se text 652 = utgår 660 = utgår 1100 Grop 0,5 0,16 Rund Skålform Sotig mo, kol och br lera 1111 Stolphål 0,4 0,2 Rund Skålform Humös mo 1119 = A1300 Se A = mörkfärgning Grop 0,35 0,08 Rund Plan Humös mo 1146 = A453 ommätt Härd 1159 Härd 0,7 0,1 Rund Plan Enstaka skärvst 0,05 m, sotig gråsv lera/mo kolstänk 1169 Härd 0,7 0,06 Rund Plan Enstaka sk sten 0,05 m, sotig lera 1176 Härd 0,85 0,06 Rund Plan Skärvstenar 0,05 0,1 m, grå sotig lera 1186 Härd 0,5 0,2 Rund Skålform Enstaka skärvsten, 0,05 m, grå sotig lera 1194 Härd 0,8 0,5 0,25 Oval Skålform Sotig lera, kolstänk och rödbränd lera 1300 = A1119 ommätt Grop 0,7 0,5 0,1 Oval Plan ungsväggsfragment, mörkfärgad lera med kolstänk

29 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 29 Bilaga 3. Anläggningslista, Ektorp Anr Typ Längd Bredd Djup Form Form Fyllning/anm (m) (m) (m) i plan i profil 200 Härd 1,05 1 0,2 Rund Plan Sotig mo, ställvisa kolkonc, skärvsten 0,05 0,15 m 210 Härd 0,5 0,15 Rund Skålform Sotig mo, nedgrävd i kulturlager 218 Härd 1,35 1,3 0,2 Rund Plan Sotig mo, kolkonc, skärvsten 0, tätt packad, konc av br ben i SV-delen 231 Grop 2,9 2 Oregelb Plan Mörkfärgad mo med kolstänk, keramik, något diffusa begränsningar 256 Härd 0,4 0,3 Rund Skålform Svart sotig k-jord 266 = A980 Härd 707 = utgår 726 Härd 0,4 0,2 Rund Skålform Svart sotig k-jord, syntes ej vid första schaktning, utan vid rutgrävn 742 = utgår 750 Grop 0,2 0,04 Rund Plan Sotig, jämför A = utgår 895 = A858 FU Lager 0,2 921 Grop 0,2 0,04 Rund Plan Sotig 930 Ränna 2 0,3 0,3 Skålform Kolinslag 945 Lager Egentligen två härdar A266 och A Härd 0,6 0,2 Rund Skålform Sotig mo, rikligt m skärvsten, kollins i botten, ej ritad 980 = A980 Härd Efter rensning fick anl en mindre tydlig begr 996 Härd 1003 = A930 Ränna Kolinslag

30 30 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria Bilaga 4. Fyndtabell Id Typ Fnr Material Sakord Vikt Antal Anmärkning/beskrivning Kvarts 2 Kvarts Bearbetat 4 1 Möjligen retuscher, fyndet hittades i botten av kulturlagret Kvarts 3 Kvarts Bearbetat Keramik Brorsson 4 Keramik Bränd lera 5 Bränd lera Bränt ben 6 Ben 1 2 Hittades mitt i kulturlager Kvarts 7 Kvarts Avslag/avfall 2 2 Tunna avslag med tydlig plattform, hittades i sanden strax under kulturlager Keramik Brorsson 8 Keramik 7 2 Reducerat gods med synlig magring, granit >1 mm stora, hittades mitt i kulturlager Bränt ben 9 Ben Bränt ben 10 Ben Bränt ben 11 Ben Kvarts 12 Kvarts Bearbetat Kvarts 13 Kvarts Kärna 36 1 Plattformskärna konisk form Keramik Brorsson 14 Keramik 1 1 Oxiderat gods med rundade kanter/svallad/blästrad Bränd lera 15 Bränd lera Bränt ben 16 Ben Kvarts 17 Kvarts Bearbetat Keramik Brorsson 18 Keramik Kärl Keramik Brorsson 19 Keramik 6 2 Oxiderat gods Bränd lera 20 Bränd lera Bränt ben 21 Ben Kvarts 22 Kvarts Avslag/avfall 1 1 Hittades i toppen av ränna Kvarts 23 Kvarts Avslag/avfall Bränt ben 24 Ben Sandsten 25 Sandsten Knacksten Kvarts 26 Kvarts Kärna Krusta, avslag eller retuscher på en 8 cm bred sida, kan m a o vara en skrapa Kvarts 27 Kvarts Bearbetat 12 1 Lösfynd efter rens av kulturlager 895, krusta Keramik Brorsson 28 Keramik Kärl 9 1 Synlig magring, granit >1 mm, kan vara eroderad/skadad yta, grovt gods, äldre bronsålder/stenålder? Keramik Brorsson 29 Keramik Kärl 8 1 Spjälkat fragment, ca 45x30 mm, väl avstruken, glättad yta utan synliga magringskorn Keramik Brorsson 30 Keramik Kärl 10 1 Spjälkad skärva, sannolikt insida Keramik Brorsson 31 Keramik 3 1

31 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria 31 Id Typ Fnr Material Sakord Vikt Antal Anmärkning/beskrivning Keramik Brorsson 32 Keramik Kärl mynningsbit, 1 bukbit Kvarts 33 Kvarts Bearbetat 60 1 Större fragment, kärna? Bränt ben 34 Ben Keramik Brorsson 35 Keramik Kärl Bränd lera 36 Bränd lera Kvarts 37 Kvarts Bearbetat Bergart 38 Bergart Knacksten Kvarts 39 Kvarts Skrapa 9 1 Krusta, tät kvarts, sannolikt retuscher på en sida Kvarts 40 Kvarts Bearbetat 4 1 Krusta Keramik Brorsson 41 Keramik Kärl Bränt ben 42 Ben Keramik Brorsson 43 Keramik Kärl Kvarts 44 Kvarts Avslag/avfall Bränt ben 45 Ben Kvarts 46 Kvarts Bearbetat Fynd plockat i matjordslager som täckte kulturlager 895, flera tunna plattformsavslag, någon kärna, inget splitter Bränt ben 47 Ben Flinta GAM 48 Flinta Avslag/avfall Flinta GAM 49 Flinta Avslag/avfall 2 1 Krusta Keramik Brorsson 50 Keramik Kärl Keramik Brorsson 51 Keramik Kärl Bränd lera 52 Bränd lera Ungsvägg Bränd lera som påträffades i en grund grop (A1300), leran är omagrad men vissa bitar har naturlig magring, leran är bränd i oxiderad atmosfär, flera bitar är helt sintrade, fastsintrad slagg förekommer, slaggen är blåsig och har runnit, möjligen ett blästringsmunstycke Bränd lera 53 Bränd lera Bränd och sintrad lera, omagrad lera, bränd i oxiderad atmosvär, inga släta ytor möjligen ett pinnavtryck, ca 12 mm brett, stora bitar, största biten 80x50 mm, sannolikt ugnsrester/ässja (se fnr 52) Bränd lera 54 Bränd lera Bränd lera, ingen magring, oxiderad atmosfär, en bit med pinnavtryck, några med slätad yta, största biten 30x30 mm, en bit sintrad/slagg Keramik Brorsson 55 Keramik Kärl Keramik Brorsson 56 Keramik Kärl Bränt ben 57 Ben 4 15

32 32 En liten bit av Ektorps och Torps förhistoria ISSN