Introduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

Transkript

1 Introduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

2 Bakgrund! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap

3 Modul 13A Foto, Magnus Sandström, SJV tar helhetsgreppet för vattenskydd! Modul 13B, 13C Modul 13B Foto, Johan Yngwe, SBU Foto, Stina Olofsson, SJV

4 Disposition: Fynd av växtskyddsmedel i vatten, gränsvärde och riktvärde Punktkällor och Hantering Diffusa förluster

5 TOTEX STRÖ Totalbekämpningsmedel för hårdgjorda ytor förbjudet Innehöll: Atrazin Diklobenil Halv.tid 0,5-2 mån. Halv.tid 1-6 mån. Liten urlakning DEA DIPA HA Desetylatrazin Desisopropylatrazin Hydroxyatrazin Större urlakningsrisk, längre nedbrytningstid BAM 2,6-diklorbensamid Större urlakningsrisk Längre nedbrytningstid

6 Dricksvattenproduktion i Sverige Grundvattenverk 1700 st Ytvattenverk 200 st Ytvatteninfiltration 100 st Enkät från drygt 1000 vattenverk 1999/2000 Fynd av växtskyddsmedelsrester hos knappt 10% av vattenverken. Vad hittades? BAM 54%, Atrazin 19%, DEA 17%, Bentazon 8%, Övrigt 2% Halter över 0,1 µg/l hos knappt 5% av vattenverken.

7 Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsrester i vatten Grundvatten : BAM /Totex Strö 35% 3884 prov. Atrazin/Totex Strö 12% 3764 prov. DEA /Totex Strö 12% 3417 prov. Bentazon/Basagran 11% 3370 prov. HA /Totex Strö 11% 179 prov Diklorprop 2% 3287 prov Mekoprop 2% 3349 prov Glyfosat/Roundup 2% 709 prov. AMPA 2% 679 prov. Källa: SLU, Teknisk rapport 102, 2006

8 Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsrester i vatten Ytvatten : Glyfosat/Roundup 59% 322 prov. AMPA 34% 312 prov. Bentazon/Basagran 29% 2461 prov. MCPA 25% 2598 prov. DETA/Totex Strö 19% 176 prov. Diklorprop 17% 2590 prov. Azoxystrobin/Amistar 17% 175 prov. Mekoprop 16% 2597 prov BAM/Totex Strö 14% 1206 prov Källa: SLU, teknisk rapport 102, 2006

9 Gränsvärde och Riktvärde Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD Dricksvatten betraktas som otjänligt: > 0,1 µg/l av enskilt bekämpningsmedel > 0,5 µg/l totalt av bekämpningsmedel Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008 För skydd av vattenlevande organismer. Olika för olika bekämpningsmedel, ex: Glyfosat i Roundup 100 µg/l ( det.gräns 0,02 µg/l ) Bentazon i Basagran 30 µg/l ( det.gräns 0,003 µg/l ) Tribenuronmetyl i Express 0,1 µg/l ( det.gräns 0,01 µg/l ) Esfenvalerat i Sumi-alpha 0,0001 µg/l ( det.gräns 0,001 µg/l )

10 SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE: Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö. I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av jordbruksrelaterade växtskyddsmedel. Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika undersökningar. Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom läckagebenägenhet mm. Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde ( annars hade dom inte blivit godkända ).

11 Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 är betydligt större i södra Sverige, beroende på stor odling av sockerbetor, potatis och ett större skördevärde. Kg a.s / ha total åkerareal 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N

12 Var fylls sprutan? Resultat från användarundersökning 2006, SCB MI 31 SM Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98). Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98) Biobädd: 14 % (4 % -98) På gårdsplanen: 16 % (30 % -98) Andel, % gårdar Påfyllning på gårdsplan Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N

13 Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04. Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring. Dokumentation: 12 sprutförare hade fullständig sprutjournal. Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv mark? 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar. 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt stor för traktor och spruta. Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd. Spill från preparatslussen yrde upp. Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen. 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt utan lock!

14 Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04. Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar. Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde mindre än 3 ggr. Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år. 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält. Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för flera förare. Förararnas synpunkter vid nyinvestering: 1. Lätt hantering och manövrering. 2. Ökad kapacitet och fler spruttimmar. 3. Bra service och enkelt underhåll. 4. Förbättrad arbetsmiljö. 5. Uppfyllda regler och bestämmelser.

15 Vemmenhög utveckling en 90% minskning av pesticidhalterna Medelhalt summa pesticider maj-sept Medelhalt (µg/l) START RÅDGIVNING REKO STÖD och MILJÖLEDNING BETODLING (MBO) )Använd analyserbar mängd (kg/år * * Endast maj-juni Källa; Jenny Kreuger

16 SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR: Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering. Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött. Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!

17 MACRO_GV-simulering på måttligt mullhaltig mellanlera. Bekämpningstidpunktens betydelse för läckagerisken av aktiv substans vid ogräsbekämpning i höstsäd. Relativtal läckage 100 Arelon 3 l/ha, Isoproturon Duplosan Meko 1,2 l/ha Mekoprop P Event Super 1 l/ha Fenoxaprop-P sep sep okt okt nov mar apr apr maj

18 Arealförluster (g/ha behandlad areal) i 4 typområde orsakat av hanteringsspill, läckage och ytavrinning från fälten. Röda pilar markerar substanser som finns på den sk Lättrörliglistan för vattenskyddsområde. Förlust g/ha 10,000 1,000 alfacypermetrin Fastac ha betacyflutrin Beta-Baythroid SC 025 mfl. 222 ha cyazofamid Ranman 91 ha cypermetrin Cyperb 475 ha deltametrin Decis 648 ha dikvat Reglone 158 ha florasulam Primus mfl.1263 ha klormekvatklorid Cycocel Plus 68 ha lambda-cyhalotrin Karate 2,5 WG 94 ha mankozeb i Tattoo mfl.125 ha propamokarb i Tattoo mfl. 101 ha protiokonazol Proline 776 ha pyraklostrobin i Comet mfl ha tau-fluvalinat Mavrik 252 ha karfentrazonsyra Platform mfl. 348 ha fluazinam i Shirlan mfl. 188 ha esfenvalerat Sumi-alpha 5 FW 3195 ha fenitrotion Sumithion NA 50E 261 ha metsulfuronmetyl Ally -prep. 835 ha tribenuronmetyl Express 50 T mfl ha tifensulfuronmetyl Harmony-prep ha triflusulfuronmetyl Safari 50 DF 619 ha amidosulfuron Gratil 75 WG mfl. 720 ha jodsulfuronmetylnatrium Hussar mfl. 406 ha fenpropimorf Forbel 750 EC mfl ha propikonazol Tilt 250 EC 3800 ha sulfosulfuron Monitor 2089 ha fenoxaprop-p Event Super 256 ha azoxystrobin Amistar 3886 ha flurtamon i Bacara 216 ha pirimikarb Pirimor 1174 ha aklonifen Fenix 1266 ha diflufenikan i Cougar mfl ha rimsulfuron Titus 25 DF 400 ha cyprodinil Unix mfl. 842 ha fluroxipyr Starane 180 mfl ha etofumesat Tramat 50 SC mfl.1156 ha klopyralid Matrigon mfl ha fenmedifam Betanal SC mfl ha prosulfokarb Boxer 193 ha prokloraz Sportak 118 ha metalaxyl-m i Ridomil Gold mfl. 611 ha metazaklor i Butisan Top 480 ha metribuzin Sencor 964 ha MCPA Hormotex 750 mfl ha dimetoat Roxion 40 EC mfl. 80 ha glyfosat Roundup Bio mfl ha kloridazon Pyramin DF 215 ha mekoprop-p Duplosan Meko mfl. 697 ha isoproturon i Cougar 1193 ha metamitron Goltix WG mfl ha kvinmerak i Butisan Top mfl. 216 ha bentazon Basagran-prep ha diklorprop-p Duplosan DP mfl. 227 ha 0,100 0,010 0,001

19 Pesticide Leaching Assessment Program, PLAP, i Danmark. Mäter diffust läckage Ej påverkat av punktkällor! GEUS

20 Principskiss tänkbart scenario: Risk för läckage av växtskyddsmedel på olika jordarter. De gula pilarnas bredd illustrerar mängden växtskyddssmedel som transporteras. Lättare jordarter Lerjord Grundvatten Infiltration Ytvatten Tätande lerskikt Grundvatten ÖF 05

21 Ytvattenerosion - ett underskattat problem Fosforförluster Våra mätningar visar att 90 % av fosforförlusterna kan härstamma från 10 % av arealen och ske under 1 % av tiden. Förlusterna sker både som ytvattenerosion och inre erosion ner igenom jorden. På lerjordar kan de fina partiklarna transporteras mycket lång väg. Docent Barbro Ulén, SLU Förluster av växtskyddsmedel Kraftiga åskregn under försommaren ökar alltid risken för höjda halter av växtskyddsmedel i våra vattendrag. Vi har sett att ytavrinning till bla dräneringsbrunnar är en av orsakerna till dessa förluster. Agr Dr Jenny Kreuger, SLU

22 Kraftig erosion i sockerbetsfält trots ganska svag lutning Foto: Anders Adholm HIR Malmöhus

23 Otillräcklig skyddszon Gör skyddszonen bredare eller förebygg genom vårplöjning eller avskärande dike längre upp Foto: Örjan Folkesson SJV

24 SAMMANFATTNING DIFFUSA FÖRLUSTER: I takt med att hanteringen förbättras ökar de diffusa förlusterna i betydelse Diffust läckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av preparat mm. Läckagerisken från lerjordar till ytvatten har underskattats Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.