Västra Hisingen BUDGET

Transkript

1 Västra Hisingen BUDGET

2 OMSLAGSFOTO (uppifrån): Jörgen Wiklund/Scandinav bildbyrå, Lo Birgersson, Mostphotos.com, Magareta Persson

3 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 7 Vision... 7 Omvärldsanalys... 7 Stadsdelen Västra Hisingen Stadsdelens utmaningar Befolkningsförändring Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Personal Ledarskap och medarbetarskap Jämställda och konkurrenskraftiga löner Strategisk kompetensförsörjning Hälsa och arbetsmiljö Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital Politiska mål och uppdrag Jämlikhet Mänskliga rättigheter Jämställdhet Demokrati Kultur, fritid, idrott och föreningsliv Funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Förskola och skola Äldre Stadsutveckling och bostäder Arbetsmarknad och vuxenutbildning Turism och evenemang Personal Upphandling Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Ekonomisk plan för kommande budgetår Bilagor... 54

4 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. 4 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

5 Sammanfattning Stadsdelsnämndens budget för 2017 är baserad på nämndens vision och politiska inriktning inom de olika verksamheter som ligger inom nämndens ansvarsområde. Stort fokus ligger på arbetet med ett jämlikt Göteborg. Budgeten utgår också från en omvärldsanalys där de större strategiska utmaningarna för stadsdelen lyfts fram. Utmaningarna är bland annat de stora skillnaderna i livsvillkor bland stadsdelens invånare, kraftig befolkningsökning, bostadsbrist och behov av en långsiktig kompetensförsörjning. Befolkningsförändringarna i stadsdelen har stor betydelse för såväl ekonomin som för verksamheten i de olika sektorerna. Under 2017 beräknas befolkningen i stadsdelen öka med drygt personer. Den största ökningen av invånare sker i de lägre åldrarna vilket gör att budgeten ökar för stadsdelens verksamheter inom förskola och skola. Stadsdelen kompenseras även för att den har blivit socioekonomiskt tyngre. Befolkningsökningen under förra året och nästa år skapar ett stort behov av fler verksamhetslokaler. Takten på färdigställandet av dessa står inte i proportion till sektorernas behov. En annan utmaning som befolkningsökningen medför är behovet av fler bostäder i stadsdelen. För många invånare i Biskopsgården är trångboddhet och bostadsbrist ett problem som påverkar vardagen. En stor utmaning nu och de närmaste åren är kompetensförsörjning. Fokus ligger på att attrahera och behålla medarbetare genom att hitta nya rekryteringsvägar, erbjuda en bra arbetsmiljö och ett gott ledarskap samt en lönebild som är ett alternativ till andra arbetsgivare. I sitt mål och inriktningsdokument har stadsdelsnämnden lagt fast ett antal mål och uppdrag. Vissa av målen är direkt kopplade till förvaltningens olika verksamhetsområden. Andra mål har en mer övergripande karaktär och berör områden som jämlikhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. För samtliga mål finns strategier utarbetade och till några av dem dessutom indikatorer som anger ambitionsnivåer för de kommande åren. Stadsdelsnämnden har ett stabilt ekonomisk läge vid ingången av Den kraftiga befolkningsökningen och stadsdelens ökade sociala tyngd har resulterat i en utökning av stadsdelsnämndens ekonomiska ram. Det stabila ekonomiska läget och den utökade ramen möjliggör en budget som inne BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 5

6 håller en del satsningar samt kompensation till verksamheterna för befolkningsökningar samt ökade priser och lönekostnader. Stadsdelen har ökade kostnader för skyddade boenden och köpta insatser. Om dessa insatser fortsätter i samma takt kan det bli en ekonomisk utmaning under BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

7 Förutsättningar VISION Vår vision är en solidarisk, jämställd och jämlik stadsdel som är långsiktigt socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbar. Där de tre hållbarhetsperspektiven samt barn-, äldre-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla verksamheter och ungdomarna i stadsdelen har de verktyg som krävs för att förverkliga sina drömmar. Här finns förutsättningar för meningsfull fritid samt möte med natur och kultur. I vår solidariska stadsdel känner sig människorna delaktiga och behövda. De är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för varandra och för stadsdelens utveckling. FÖRUTSÄTTNINGAR Invånare i Västra Hisingen ska kunna utveckla sin fulla potential i ett jämlikt samspel med andra oberoende av kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexualitet och ålder. Utbildningen och det livslånga lärandet är en grundförutsättning för stadsdelens utveckling. Vår stadsdel är fri från diskriminering. Ingen människa ska begränsas av diskriminerande eller förtryckande strukturer. I vår stadsdel ska alla leva ett tryggt liv i god hälsa och alla har goda möjligheter att utvecklas utifrån egna förutsättningar. Vi ser och jobbar för ett samhälle som är solidariskt, globalt, nationellt och lokalt. OMVÄRLDSANALYS I Göteborg finns det betydande skillnader i livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan olika områden i staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet, vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att skillnaderna i livsvillkor ska minska krävs en styrning av hela staden och samverkan med civilsamhället. Det krävs också tydliga prioriteringar och aktiva satsningar för att förstärka innovationsarbetet. BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 7

8 FÖRUTSÄTTNINGAR Göteborg har en historiskt stor befolkningsökning. Orsakerna är flera: bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Det är en utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafik, lokaler med mera. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den ökade segregation är en utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor ger ett bättre samhälle för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. Rapporten visar på stora skillnader i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslöshet. Faktorer som enligt forskning är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. De stora skillnaderna mellan delar av staden visas i följande jämförelse. I medellivslängd skiljer det 7,5 år för kvinnor och 9,1 år för män mellan områden. 19 procent av alla barnhushåll lever med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent av barnhushållen i ekonomisk utsatthet, i andra delar motsvarar det 2 procent. 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av barn till föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. I vissa områden uppger 50 procent att de saknar tillit, i andra områden är det 11 procent. 8 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

9 Befolkningsökning År 2025 förväntas Göteborg ha invånare. Den senaste kommunprognosen visar att befolkningen kommer att öka med personer fram till 2025, vilket är fler än i förra årets prognos. I årets prognos är det framförallt inflyttningen som förändrats till följd av det stora antalet asylsökande. Asylinvandringen gör att alla åldersgrupper utom pensionärer ökar fram till Utöver det har fruktsamheten (antal barn som föds per kvinna) ökat något. FÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Den stora mängd asylsökande som kom till Göteborg under det andra halvåret 2015 har ingen motsvarighet i modern tid och det är mycket svårt att förutsäga hur asylinvandringen kommer att utvecklas framöver. Under kommande femårsperiod planeras det byggas mer än dubbelt så många bostäder än vad som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. I dessa åldrar är det förändringar i födelsekullarna som står för de största förändringarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på ökningarna av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen mellan 1920-, 30- och 40-talen. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen. Befolkningsprognosen visar på fler 1 5 åringar fram till Sedan några år tillbaka ökar antalet barn i grundskoleåldrarna i mycket snabb takt. Ökningen kommer att fortsätta under perioden och 2025 beräknas det finnas fler skolbarn än idag. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 612 nya klasser. Ökningarna är som störst de närmaste åren. Att antalet skolbarn skulle öka markant BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 9

10 FÖRUTSÄTTNINGAR har varit känt i flera år, den ökade flyktinginvandringen bidrar till att ökningen blir större än vad som tidigare antagits. Även gymnasieåldrarna påverkas av den ökade flyktinginvandringen. De senaste årens minskningar av antalet ungdomar i gymnasieåldrarna vänds till en ökning. Fram till 2025 kommer gruppen att växa med drygt personer. Ökningen är något större de närmaste åren än mot slutet av prognosperioden. De stora årskullarna födda runt 1990 och ökat flyktingmottagande kommer att öka trycket på bostadsmarknaden. Halva kommunens befolkningsökning förväntas komma i de förvärvsarbetande åldrarna. Hela gruppen ökar stabilt under prognosperioden. De studenttäta åldrarna år är de som växer snabbast, totalt med fram till Gruppen år ökar med under samma period. Mellanpensionärer, år, ökar snabbt till följd av de stora årskullarna som föddes under 1940-talet och 2025 antas det finnas fler mellanpensionärer än idag. I denna åldersgrupp börjar fler synas i äldreomsorgen och då framförallt inom hemtjänsten. Det blir färre äldre som är 85 år och uppåt under den första halvan av prognosperioden antalet minskar med 600, men under andra halvan ökar det med ytterligare 200 i förhållande till läget Efter prognosperioden kommer antalet att öka i betydligt snabbare takt i och med att 40-talisterna då börjar göra sitt intåg i denna åldersgrupp. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. 10 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

11 Asylsökande Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt personer, vilket är en fördubbling jämfört med I Göteborg bodde 6193 asylsökande 31 dec 2015, varav drygt 40 procent är barn. TOTALT ANTAL ASYLSÖKANDE 2013 JULI 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR Migrationsverket har sänkt sina prognoser för nya asylsökande. Enligt prognosen från april 2016 ligger huvudscenariot på asylsökande under Det finns dock en mycket stor osäkerhet i denna prognos. Även om det blir färre som söker asyl under de kommande åren kommer den stora mängd asylsökande under 2015 att påverka kommunerna under 2016 och Många av dem förväntas då få uppehållstillstånd och bli mottagna i kommunerna. Prognosen för Göteborg under 2016 är cirka och cirka för Detta kan jämföras med mottagna under En stor andel av dem som beräknas få uppehållstillstånd under 2016 finns redan i staden som asylsökande och får del av kommunens verksamhet. Under 2018 beräknas betydligt färre tas emot, bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får en stor andel av de asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden där man tar tillvara deras erfarenheter och kompetenser är av största vikt för deras möjligheter att etablera sig i samhället. BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 11

12 FÖRUTSÄTTNINGAR Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. Utan en egen bostad är det svårt att etablera sig i samhället. Detta ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli viss brist på äldreboendeplatser. Inom funktionshinderområdet finns det fram till 2019 ett behov av 261 lägenheter när det gäller bostad med särskild service (BmSS). Även om det finns planer på totalt 366 lägenheter visar erfarenheten att det troligen inte kommer att vara tillräckligt utan att det kommer att saknas cirka 40 lägenheter. Detta innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjning Befolkningsökningen ställer ökade krav på stadsdelsförvaltningarnas verksamheter. För att möta detta är kompetensförsörjningen en stor utmaning. Göteborg är en växande stad med en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder. För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att fokusera på Babyboom-barnen (årskullarna födda runt 1990) nya svenskar äldre medarbetare som kan kvarstå i tjänst. Ökade ambitionsnivåer och ökad efterfrågan på tjänster inom välfärdssektorn medför ökade behov av yrkesutbildad arbetskraft. Generationsskiftet som vi är mitt inne i gör att det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal, och i vissa verksamheter personal med erfarenhet. 12 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

13 Det är redan idag svårt att tillgodose rekryteringsbehoven fullt ut. Bland våra bristyrken märks framförallt fritidspedagoger, undersköterskor, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor, rektorer och andra chefer. Det finns grupper som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Krav på utbildning och kompetens ökar och enkla jobb försvinner. Utvecklingen går mot en ökad specialisering och akademisering men det förs diskussioner om behovet att skapa mer differentierade yrkesområden där det finns utrymme för både enkla och kvalificerade arbetsuppgifter. Genom att skapa och behålla tjänster med arbetsuppgifter som är mindre kvalificerade kan man nyttja den samlade kompetensen effektivare samtidigt som det kan öppna upp för grupper som har svårt att komma in i arbetslivet. FÖRUTSÄTTNINGAR Stadsdelsförvaltningarna måste arbeta aktivt med att vara attraktiva arbetsgivare. Staden och stadsdelsförvaltningarna behöver analysera vad morgondagens anställda värderar hos en arbetsgivare och hur det går att möta detta och på så vis skapa arbetsplatser där man vill stanna kvar. En grundförutsättning för att behålla medarbetare är att erbjuda arbetsplatser där man kan hålla sig frisk ett helt arbetsliv. Det handlar om såväl den fysiska, psykosociala som den organisatoriska arbetsmiljön. Hela stadsdelssektorn brottas med hög sjukfrånvaro. Därför är ett systematiskt och förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor på alla nivåer av stor vikt. Intentionerna med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ligger i linje med behovet av att arbeta med ett hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2016 och 2017 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2016 och Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 13

14 FÖRUTSÄTTNINGAR Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. STADSDELEN VÄSTRA HISINGEN I stadsdelen Västra Hisingen finns kustnära samhällen, landsbygd och miljonprogramsområden. Stadsdelen består av Torslanda och Biskopsgården och här bor drygt människor med en spännande blandning av olika bakgrund, språk och kultur. Här finns fordonsindustrin och Skandinaviens största hamn, som båda är viktiga motorer i Sveriges ekonomi. Rikt föreningsliv, vackra naturområden, näringsliv med både entreprenörer och industri samt människor från världens alla hörn skapar förutsättningar för en dynamisk stadsdel där många vill leva, arbeta och bo. Förvaltningens uppdrag På uppdrag av politikerna i stadsdelsnämnden erbjuder Västra Hisingens stadsdelsförvaltning stöd och service till invånarna inom områdena förskola, skola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, hemsjukvård samt fritid och kultur. Förvaltningen arbetar också med folkhälsa, miljö och stadsutveckling. Varje dag serveras måltider till bland annat de nästan tiotusen barn och ungdomar som passerar dörrarna till våra förskolor och skolor. Varje vecka görs mer än tusen besök av seniorer på våra träffpunkter för äldre, varje månad lånas nästan böcker i stadsdelens bibliotek och varje år tar socialtjänsten beslut som har stor påverkan på människors liv. STADSDELENS UTMANINGAR Minska klyftorna Göteborg är en segregerad stad där skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan människor är stora. För att minska klyftorna måste hela Göteborgs Stad 14 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

15 arbeta tillsammans för att skapa ett mer socialt hållbart samhälle tillsammans med näringsliv och civilsamhälle. I detta arbete är det avgörande att staden utvecklas inom hållbarhetens alla tre dimensioner: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. De stora ojämlikheterna mellan olika områden och grupper finns också i stadsdelen Västra Hisingen. Ett sätt som det visar sig på är att det skiljer fem år i medellivslängd för en man och fyra år för en kvinna, beroende på vilket område man bor i. Medellivslängden är lägst i västra Biskopsgården och högst i Torslanda. FÖRUTSÄTTNINGAR För att kompensera för dessa skillnader i livsvillkor hos befolkningen satsar stadsdelsförvaltningen resurser på dem som behöver det mest. Det sociala stödet till utsatta unga och barnfamiljer prioriteras för att förbättra uppväxtvillkoren. I samverkan med andra myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, arbetar förvaltningen för att få fler människor i arbete och sysselsättning. Skolan kompenserar för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor. Stadsdelsförvaltningen arbetar med uppsökande verksamhet för att få fler barn att gå i förskolan, erbjuder utbildning i hur föräldrar kan stötta sina barn att stå tryggt i två kulturer samtidigt och samarbetar med Polisen för att tidigt fånga upp unga som har en socialt orolig tillvaro. Satsningar görs så att människor som bor i stadsdelen får arbete i den kommunala verksamheten genom specialinriktade utbildningar och språkpraktik. Öka tryggheten Västra Hisingen ska vara en trygg stadsdel där alla som bor och verkar kan trivas och utvecklas. Det är stora skillnader mellan vad som uppfattas som otryggt i olika delar av stadsdelen. I Biskopsgården är oro för gäng och kriminalitet hög, medan trygghet i Torslanda kopplas till trafiksäkerhet för barn. Stadsdelsförvaltningen verkar för att skapa trygghet genom att få fler vuxna i närmiljön, rusta upp mörka och nedgångna områden och erbjuda anpassat föräldrastöd. En trygg och säker kollektivtrafik tillsammans med goda möjligheter att gå och cykla gör att olika grupper kan röra sig i stadsdelen och det skapar också en känsla av trygghet. Därför görs satsningar på att utveckla kollektivtrafiken mellan områdena inom stadsdelen. Tillsammans med polisen har stadsdelsförvaltningen skapat medborgarlöften. Det handlar om konkreta aktiviteter för att minska problemet med BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 15

16 FÖRUTSÄTTNINGAR gängrelaterat våld i offentlig miljö. För stadsdelsförvaltningen innebär det ett fortsatt riktat arbete med att förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet genom fler fältassistenter och en utökad avhopparverksamhet. Därutöver finns löften som både berör stadsdelsförvaltningen och polisen, samt enbart polisen. Samverkan med polisen sker genom samverkansmodellen Trygg i Västra Hisingen där fokus ligger på vad invånarna upplever som problem. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt kvinnors otrygghet som är mycket större än mäns. Ta hand om en växande befolkning Västra Hisingen är en växande stadsdel. Göteborg är en attraktiv stad och urbaniseringen bidrar till att fler människor bosätter sig i vårt område. Hit kommer också många människor som är på flykt från olika orosområden i världen. En utmaning är att skapa ett gott mottagande för alla nyanlända och integrera dem i samhället på ett bra sätt. Socialtjänsten arbetar aktivt med att ge stöd och hjälp till nyanlända flyktingar, bland annat genom olika boendelösningar. Skolan ger särskild studiehandledning för nyanlända barn och arbetar med språkutveckling inom både förskolan och skolan. En annan utmaning som befolkningsökningen medför är behovet av fler bostäder i stadsdelen. För många invånare i Biskopsgården är trångboddhet och bostadsbrist ett problem som påverkar vardagen. I Torslanda behövs ett mer varierat bostadsbestånd. Det kräver förändringar och beslut som ligger utanför förvaltningens verksamheter. Förvaltningen arbetar med att påverka andra förvaltningar och bostadsbolag så att det byggs fler bostäder med rimliga hyror. Det gör vi bland annat genom arbetet med det lokala utvecklingsprogram som vi har tagit fram tillsammans med invånare i stadsdelen och medarbetare i stadsdelsförvaltningen. Ge inflytande och skapa delaktighet Ännu fler ska ha inflytande över hur det är att bo och verka i Västra Hisingen. Ju fler som är delaktiga, medskapande och får inflytande, desto bättre blir resultatet både för den enskilde individen och för samhället i stort. Valdeltagandet ger utryck för människors förankring i sitt närsamhälle. Vissa grupper är underrepresenterade i valstatistiken och inom stadsdelen finns områden där det är särskilt angeläget att verka för att höja valdeltagandet. I arbetet för att fler ska rösta krävs att vi verkligen når ut till invånarna, det räcker inte med traditionella informationsinsatser. 16 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

17 Den dagliga kontakten med invånare, till exempel föräldrar till barn i förskolan och äldre som har hemtjänst ger mycket kunskap och erfarenheter. Utöver det arbetar stadsdelsförvaltningen med medborgardialog i frågor som bland annat rör trygghet, trafik och stadsbyggnad. Medborgarbudget är ett konkret sätt att ge inflytande till invånarna. Inom det sociala arbetet handlar det om att skapa förutsättningar för individen att vara delaktig i samhället och leva ett självständigt liv. Barn och unga ska vara medskapande av sin egen fritid. Äldres inflytande över sin vardag ska öka. Inom organisationen strävar vi efter att var och en som jobbar hos oss tar till sig vikten av ett bra bemötande gentemot både dem vi är till för och våra kollegor. FÖRUTSÄTTNINGAR Behålla och locka kompetent personal För att kunna ge bästa service till invånare och brukare behövs en effektiv organisation som använder resurserna på bästa möjliga sätt. Genom en god arbetsmiljö för våra medarbetare och aktivt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare, kan vi behålla och locka till oss kompetenta medarbetare. Förvaltningen har flera utmaningar när det gäller att locka och behålla kompetent personal, dels på grund av det geografiska läget med ett längre avstånd från centrala staden utan fullt ut tillfredsställande kollektivtrafik och dels på grund av oroligheter som skapas av yttre omständigheter. De senaste årens mer gynnsamma arbetsmarknad för flera yrkesgrupper lockas av en lönekarriär är också en utmaning. Lokalförsörjning Med en växande befolkning ökar behovet av lokaler i snabb takt. Arbetet med anpassningar av lokaler utifrån förändringar i verksamheterna och förväntade befolkningsförändringar pågår kontinuerligt. Stadsdelsförvaltningen arbetar tillsammans med lokalsekretariatet och lokalförvaltningen för att på både kort och lång sikt utveckla och säkerställa behovet av lämpliga lokaler. I stadsdelen finns brist på byggbar mark, det vill säga mark där nuvarande detaljplan medger att det byggs kommunal service av olika slag. Lokalförsörjningsprocessen inleds med att stadsdelsförvaltningen har identifierat ett behov av lokaler. Processen forsätter med förstudie, projektering, byggnation och slutar med inflyttad byggnad. Mellan varje steg ska det fattas politiska och ekonomiska beslut. Från behovsbeskrivning till färdig BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 17

18 FÖRUTSÄTTNINGAR byggnad tar det cirka 3 5 år. När ny detaljplan eller ändring av befintlig detaljplan krävs behöver man räkna med en förlängning på 1 2 år. Vi behöver löpande utöka med fler förskoleplatser för att nå upp till löftet om att kunna erbjuda förskoleplats inom fyra månader efter anmälan. Utöver detta finns det i stadsdelen en del förskolor som på sikt behöver bytas ut. Stadsdelen behöver även komplettera med skolplatser. Den planerade nybyggnationen av Svartedalskolan bör komma igång under Ett flertal skolor kommer under året att behöva kompletteras med tillfälliga moduler för att klara elevunderlaget. Ett nytt äldreboende är planerat att byggas i samband med utvecklingen av Skra Bro i Norra Torslanda. Det är fortsatt ett stort behov över staden att bygga särskilda boenden, på Västra Hisingen byggs det ett boende med 6 8 platser varje år. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Stadsdelsperspektiv, befolkningsökning I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till personer. Under den kommande femårsperioden förväntas befolkningen öka med Det är en högre folkökning än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på Migrationsverkets antaganden om att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya prognosen visar på att folkmängden stiger till år Skillnaderna mellan Torslanda och Biskopsgården syns tydligt i befolkningsstruktur och i flyttmönster. Andelen barnfamiljer är högre i Torslanda, medan andelen äldre och ungdomar är högre i Biskopsgården. Biskopsgården har en stor inflyttning från utlandet, medan inflyttningen till Torslanda nästan uteslutande kommer från övriga Göteborg. I den senaste befolkningsprognosen för 2017 beräknas stadsdelens befolkning att öka med 1065 personer (+1,9%). I ett flerårsperspektiv beräknas ökningen vara cirka 1000 invånare per år. Ökningen kommer att vara störst i åldrarna 0 24 år, och åldersgruppen år ökar proportionellt sett mycket under dessa år (totalt 12%). 18 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

19 FOLKMÄNGD OCH BEFOLKNINGSPROGNOS Förändring Ålder år år År år år år år år år år år år år Totalt FÖRUTSÄTTNINGAR Källa: Statistik och Analys, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Primärområdesperspektiv, befolkningsökning Samtliga primärområden utom Arendal inom Västra Hisingen förväntas öka sin folkmängd fram till år 2020 jämfört med idag. Björlanda och Jättesten ökar med över 1000 personer om det planerade bostadsbyggandet genomförs. Några av primärområdena inom Biskopsgårdsdelen av Västra Hisingen tar traditionellt emot en betydligt större del av invandringen än som motsvaras av deras storlek. Detta gör områdena känsliga för förändringar i invandringen till Göteborg. De villadominerade primärområdena i den västra delen har i grunden en större utflyttning än inflyttning. Detta medför att bostadsbyggandet inte får fullt genomslag i befolkningsutvecklingen och om det inte byggs bostäder så minskar befolkningen. BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 19

20 FÖRUTSÄTTNINGAR Primärområden Norra Biskopsgården Länsmansgården Svartedalen Hjuvik Nolered Björlanda Arendal Södra Biskopsgården Jättesten Totalt Källa: Statistik och Analys, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad FÖRÄNDRADE BEHOV INOM SEKTORERNA/ VERKSAMHETERNA PROGNOSTISERAD VOLYMFÖRÄNDRING ENLIGT BEFOLKNINGSANSVAR Delverksamhet/ tjänst Förskola/antal barn årsplatser Grundskola/antal barn årsplatser Skolbarnomsorg/ antal årsplatser Äldreomsorg/antal invånare 75 år och äldre Beräknad kostnad (mkr) , , , BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

21 LOKALER Flera byggprojekt löper på som planerat, men arbetet har stannat upp för ett flertal nya skolor som behöver stå klara mellan 2017 och Arbetet går också långsamt för flera planerade bostäder med särskild service (BmSS). En anledning till detta är avsaknad av byggbar mark, överklaganden och brist på inhyrningsbara lokaler. Trafiksituationen i Torslanda gör att vissa ärenden drar ut på tiden. Vi ser även att bristen på personal i alla led i byggbranschen kan leda till försenad byggstart. FÖRUTSÄTTNINGAR Verksamhet Ny familjecentral, Norra Biskopsgården Ny BMSS 6 lgh, Gamla Låssbyvägen Ny skola Hästevik Förhandling och ombyggnation Detaljplanerarbete pågår. Beräknad inflytt Beräknad inflytt Höstvädersgatan 51 57, Ny gård på förskola Höstvädersgatan 51 57, utredning renovering insida Korsklevegatan 1, ny förskola fem avdelningar Lilla Solstrålegatan 10, ny förskola sex avdelningar Beställning till lokalsekretariatet om utredning av paviljonger, Lillebyskolan Långströmsparken, ny förskola Beräknad färdigställande Förhandling och utredning Projektering och start byggnation Beräknad inflytt kvartal 3 Utredning och eventuellt etablering Detaljplanearbete Beräknad inflytt kvartal 3 Långströmsgatan, ny förskola Detaljplanearbete Låssby, beställning ny skola Väntar på markansvisning Mildvädersgatan 7 förskola, ombyggnation till två nya avdelningar Ny BMSS 6 lgh, Norr om Hjuviksvägen Beräknat klart kvartal 2 Väntar på markanvisning Fortsättning följer på nästa sida. BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 21

22 Fortsättning från föregående sida. FÖRUTSÄTTNINGAR Verksamhet Ny skola, Biskopsgården Ryaskolan, utökning av skolan Ny BMSS 6 lgh, S Långströmsparken Sjumilaskolan, ombyggnation skolgård Nytt äldreboende, Skra Bro etapp 1 Ny BMSS, Skra Bro etapp 1 Väntar på markanvisning Ombyggnad kök, matsal och expedition Beräknad inflytt Beräknad klar kvartal 3 Förstudie påbörjas Förstudie påbörjas Beräknat klart kvartal 1 Ny BMSS, Skra Bro etapp 2 Solängen träffpunkt, ombyggnation Ny skolmatsal i Svartedalens äldrecentrum Svartedalskolan, ny skola Torslanda F 5, utredning ny F 6 skola Ungdomsmottagning Vågmästarplatsen, nya lokaler Älvegårdsskolan, beställning till Lokalsekretariatet om utbyggnad Beräknad klar i september Förstudie påbörjas Projektering och upphandling påbörjas Detaljplanearbete Beräknad inflytt januari Utredning och eventuell byggstart Förstudie påbörjas Förvaltningens bedömning är att lokalkostnaderna ökar med cirka 19 miljoner. I denna summa ingår avbetalningar på investeringarna. De lokaler som tagits i bruk under del av 2016 och som slår igenom på helårsbas till nästa budgetår har betingat en hyra på cirka 6 miljoner. 22 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

23 PERSONAL Ledarskap och medarbetarskap Ledarskap kan beskrivas som konsten att leda människor, att motivera, engagera och entusiasmera mot vägen till måluppfyllelse. I ledarskapet ingår att formulera och fastställa operativa mål och strategier för verksamheten samt följa upp och utvärdera resultat. Ledaren/chefen är vidare medarbetarens viktigaste arbetsmiljöfaktor, förmågan att kommunicera, agera och vara lyhörd är avgörande för ett lyckat resultat. Förutsättningar gällande mandat, delegation, antal medarbetare och administrativt närstöd är andra viktiga faktorer. FÖRUTSÄTTNINGAR I stadsdelsförvaltningen har chefer olika förutsättningar när det gäller antal medarbetare och tillgång till administrativt stöd, vilket är två av flera faktorer som påverkar arbetsbelastningen. Med en tung arbetsbelastning minskar möjligheterna att vara en närvarande, entusiasmerande och motiverande chef. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska antalet medarbetare per chef och därigenom öka möjligheten till ett nära ledarskap. Vi utökar antalet enhetschefer när så är möjligt, både organisatoriskt och ekonomiskt. En god samverkan med de fackliga organisationerna är viktigt för att skapa en trivsam och väl fungerande arbetsplats, ett gott samverkansklimat med goda relationer och respekt för varandras olika roller är avgörande för att det ska bli verklighet. Medarbetarskap innebär delaktighet och medskapande. Ett gott medarbetarskap förutsätter också tydliga mål och uppdrag samt befogenhet och förutsättningar att klara uppdraget. Kreativitet och nytänkande ska uppmuntras och medborgarnas behov ska alltid vara i centrum. Göteborgs Stads förhållningssätt är implementerade och finns som en röd tråd i bland annat utvecklingssamtal och lönekriterier. Stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy är ytterligare en komponent som förstärker förhållningssätten och tydliggör de förväntningar som staden har på medarbetare men även vad medarbetare kan förvänta sig av staden som arbetsgivare. Förvaltningen fortsätter att fokusera på delaktighet och inflytande såväl internt som externt. Arbetsplatsträffarna (APT) är viktiga forum för att nå ett gott medarbetarskap, tillika avdelningsmöten/enhetsmöten och utvecklingssamtal. Ytterligare en viktig faktor för gott medarbetarskap är en känd lönepolitik med tydliga lönekriterier. BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 23

24 FÖRUTSÄTTNINGAR Jämställda och konkurrenskraftiga löner Efter löneöversyn 2016 finns det inte några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor eller utifrån etnisk bakgrund på gruppnivå inom stadsdelen. Stadsdelens totala lönebild visar att kvinnors medianlön uppgick till 99 procent av männens lön. Redovisat per basintervall, som värderar de olika befattningarnas svårighetsgrad, framgår att kvinnor har en högre medianlön än männen i de lägre basintervallen, medan de har en lägre medianlön än männen i de högre basintervallen. För att nå målet med att minska osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i jämförelse med fackförvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad samt angränsande regioner krävs ett större analysarbete. Analysarbetet innebär att identifiera jämförelsegrupper utifrån ansvar, befogenheter, kompetenskrav och marknadslöneläge inklusive rekryteringsmöjligheter. Ett analysarbete med dessa jämförelser har genomförts för psykologer, ytterligare analysarbete för andra befattningar är planerade. Särskilt avsatta medel utöver index och avtalsnivåer ger möjlighet att successivt nå konkurrenskraftiga löner för att behålla medarbetare, attrahera sökande samt att vara ett alternativ vid yrkesval oavsett kön. Avsatta medel i löneöversynen 2016 gav effekter för flera av de befattningar som särskilt uppmärksammats. Stadsdelens löner har under 2016 ökat med 2,8 % jämfört med hela staden där ökningen var 2,6 % (exkl kommunals område samt lärarlönelyftet). Delar av västra Hisingens geografiska läge med ett visst längre avstånd från centrala staden utan fullt ut tillfredsställande kollektivtrafik är också en påverkansfaktor i ett lönestrategiskt arbete, likaså den sociala oron i andra delar av stadsdelen. Strategisk kompetensförsörjning Målet med Göteborgs stads kompetensförsörjning är att rätt kompetens finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt omfattning. För att medverka till att alla verksamheter har den kompetens som behövs, och för att uppnå anställningstrygghet, måste alla stadens organisationer arbeta strategiskt med kompetensförsörjning (Samverkan Göteborg). Kompetensförsörjningens perspektiv är att attrahera och rekrytera nya 24 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

25 medarbetare, behålla och säkra kompetens samt att motivera och utveckla medarbetare utifrån verksamhetens behov och utmaningar. Göteborgs Stad har arbetat fram övergripande kommungemensamma kompetensförsörjningsplaner och där kompetensförsörjningsplanen utgör ett planeringsstöd för att stödja organisationen i arbetet med att försörja verksamheterna med rätt kompetens. Det långsiktiga målet är att alla sektorer ska arbeta fram egna kompetensförsörjningsplaner och att dessa uppdateras för varje verksamhetsår. De lokala kompetensförsörjningsplanerna ger en möjlighet till en helhetssyn över de utvecklingsfrågor och kompetenskritiska frågor som varje sektor/område har att hantera och även stadsdelen som helhet. Helhetssynen möjliggör ett planeringsunderlag i arbetet med verksamhetsutveckling inom våra olika sektorer. FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för stadsdelen att klara sina rekryteringsbehov varierar mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. Brist på utbildad arbetskraft särskilt för yrkesgrupper som socialsekreterare, lärare och förskollärare påverkar organisationen på förvaltningsnivå men även på hela-staden-nivå. Den interna rörligheten har ökat för vissa grupper och ligger nu på en nivå som är ohälsosam ur ett perspektiv där kvalitet och kontinuitet är viktigt. Flera initiativ tas nu för att lösa bemanningen genom att se över organisationen och möjligheten att rekrytera nya befattningsgrupper. Det långsiktiga arbetet med samordnad marknadsföring och utveckling av insatser inom ramen för Employer branding kommer ha fortsatt stor betydelse och HR-avdelningarna har en viktig roll i kvalitetssäkringen av arbetsgivarerbjudandet genom stöd till chefer och andra. Hälsa och arbetsmiljö Hälso- och arbetsmiljöarbete innefattar hälsofrämjande, förebyggande och efterhjälpande (rehabiliterande) arbete. Genom att lägga fokus på främjande och förebyggande arbete minimeras de efterhjälpande insatserna. Det är särskilt viktigt att aktivt arbeta mot kränkande behandling och trakasserier. I en god personalpolitik ingår också att ge information om stöd för anställda som utsätts för våld i nära relationer. Arbetsmiljö och hälsoarbetet är en strategisk viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom att öka chefernas kunskaper i hälsofrämjande arbete skapas fler välmående och hälsofrämjande arbetsplatser. Arbetsmiljöutbildningar har genomförts under 2016 och det planeras även för en fördjupningsutbildning utifrån chefernas önskemål och behov. BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 25

26 FÖRUTSÄTTNINGAR Under 2015 skapades det nya rutiner för arbetsmiljöronderna bland annat arbetet med att det hälsofrämjande synsättet ska ses som en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. De nya rutinerna kring uppföljningen av arbetsmiljöronderna, 2 ggr per år i LSG och FSG, har utvärderats och vidareutvecklats Medarbetarenkäten är en viktig del i arbetsmiljöarbetet, tidigare resultat har visat på ett stort engagemang från medarbetare och chefer, men också en allt för hög arbetsbelastning. Ny medarbetarenkät sker i slutet av 2016 där resultatet återrapporteras under första kvartalet Hälsoprofilbedömningar har provats inom några av äldreomsorgens särskilda boenden samt hemtjänstgrupper vilket också varit ett bra komplement i arbetsmiljöarbetet. Utbildningar i samverkansavtalet kommer att genomföras under 2017 i syfte att utveckla APT till mer effektiva, idéskapande och aktiva möten. EKONOMI TILLDELAD EKONOMISK RAM Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar Förändring i mkr 151 Förändring i procent 6,00 Aktuell ekonomisk situation De senaste årens expansiva finans- och penningpolitik stimulerade efterfrågan i Sverige även Detta innebar att sysselsättningen fortsatte att utvecklas starkt och att arbetslösheten sjönk. De senaste årens starka utveckling i Sverige är delvis en följd av att den globala ekonomin återhämtar sig efter finanskrisen. Dessutom har penningpolitiken varit expansiv och stimulerat inhemsk efterfrågan. Lågräntepolitiken har även bidragit till att hålla nere värdet på kronan, vilket gynnat exportnäringen. Investeringarna har varit på en hög nivå och sysselsättningen har utvecklats starkt med minskad arbetslöshet som följd. 26 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

27 En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster med anledning av allt fler äldre och yngre i befolkningen. Även om 2017 prognostiseras för en fortsatt högkonjunktur i landet förväntas finanspolitiken att stramas åt för att rusta ekonomin för sämre tider. Göteborg växer i rask takt med behov av stora investeringar av bland annat bostäder och infrastruktur. Befolkningen ökar och demografin förändras vilket leder till högre tryck på stadens kärnverksamheter FÖRUTSÄTTNINGAR Stadsdelen får 151,2 mnkr mer i budgeten 2017, det motsvarar 6% mer än 2016 (jämförelse med 2016:7,8% och 2015: 6,9%) Befolkningsprognosen för 2017 är drygt 900 fler invånare i stadsdelen, vilket motsvarar en ökning med 1,7%. Den största ökningen av invånare sker i de lägre åldrarna vilket gör att budgeten ökar för stadsdelens verksamheter förskola och skola. Stadsdelen har också blivit socioekonomiskt tyngre vilket stadsdelen också kompenseras för. Den största osäkerheten i stadsdelens budget torde ändå vara de prognostiserade lägre kostnaderna för försörjningsstöd på 16 mnkr, även om nedgången av dessa kostnader märks av under 2016 är det en kraftig minskning som förväntas i budgeten för Även om Göteborgs Stads budget för 2017 har karaktären av en inbromsningsbudget innebär budgetförslaget att stadsdelen ändå kan fortsätta bedriva nuvarande och planerat utökande verksamhet utan att göra betydande verksamhetsanpassningar. Både på nämnd, förvaltningsövergripande och sektorsnivå finns buffertar för oförutsett inräknade vilket ger en positiv ingång av budgetåret Det orosmolnet som ändå finns inför 2017 är inom sektorn IFO/funktionshinder som efter sommaren 2016 uppvisar stora underskott på grund av ökade kostnader för skyddade boenden och köpta insatser. Om dessa insatser fortsätter i samma takt kan det bli en ekonomisk utmaning under Stadsdelens totala ekonomi är fortsatt god och det ackumulerade resultatet jämfört med den periodiserade budget är 17,8 mnkr till och med delårsbokslut augusti. Helårprognosen i augusti är -2 mnkr (beviljat underskott på -8 mnkr), det är en förbättring med 4 mnkr jämfört med marsprognosen. Den generella anledningen till den förbättrade prognosen är med anledning av de båda kompletteringsbudgeterna. Då främst den första kompletteringsbudgeten inte är fullt helårsfinansierad 2017 sker en försiktighet i att öka kostnadsvolymerna under Dessutom täcker de kompletterande intäkterna för flyktingsituationen en del redan bokförda verksamhetskostnader för nyanlända. BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 27

28 FÖRUTSÄTTNINGAR Eget kapital Det egna kapitalet är till för att möjliggöra för nämnderna att klara konjunktursvängningar och oförutsedda händelser. Stadsdelens egna kapital vid utgången 2015 var 78,9 mnkr. Efter bokslutsavstämning i april 2016 kompenserades nämnderna för de kostnader som de haft kopplat till flyktingmottagandet under Västra Hisingen tilldelades ytterligare 11 mnkr vilket innebar att stadsdelens övre gräns för 2016 på 90 mnkr nåddes. Förväntat eget kapital enligt prognos i augusti är 88 mnkr. 28 BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN

29 Politiska mål och uppdrag JÄMLIKHET Nämndens analys och inriktning Analys Under de senaste decennierna har välståndet på Västra Hisingen ökat samtidigt som inkomstskillnaderna har vuxit. Det är en utveckling som är tydlig i hela Göteborg, Sverige och västvärlden. De med lägst inkomster har inte fått ta del av det ökade välståndet. Det finns växande grupper med låg utbildning, otrygga anställningar, hög arbetslöshet, låga inkomster och dålig hälsa. Det skiljer fem år i förväntad livslängd för män mellan västra Biskopsgården och Torslanda. Män i Hjuvik har medelinkomst som ligger kr högre än för kvinnor i norra Biskopsgården. Den ensidiga inriktningen mot villor och bostadsrätter i Torslanda utgör ett hinder för en inkluderande stadsdel. POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG Inriktning Att skapa jämlika förutsättningar på hela Västra Hisingen och öka utbytet mellan sociala grupper är stadsdelens allra viktigaste utmaning. Stadens rapporter och handlingsplaner inom plattformen Jämlikt Göteborg hela staden socialt hållbar samt Folkhälsoplanen är utgångspunkten för det fortsatta arbetet. Det är särskilt angeläget att åtgärda de växande hälsoklyftorna. SÄRSKILT PRIORITERAT MÅL Göteborg ska vara en jämlik stad. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Strategi Att utjämna skillnader i hälsa och livsvillor är stark kopplat till förvaltningens arbete med mänskliga rättigheter. Det innebär bland annat att motverka diskriminering och verka för likabehandling samt att öka invånarnas delaktighet. För att nå dit behöver olika gruppers behov systematiskt synliggöras BUDGET 2017 SDN VÄSTRA HISINGEN 29