Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län 2016

Transkript

1 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län 2016

2 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelandenr: 2016:17 ISSN: ISRN: LSTY-N-M--2016/17--SE Illustration: Utblick Media i Halland AB

3 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län 2016 Upprättad Reviderad senast Revisioner: Årsrevision 2016: Uppdatering av riskidentifiering Uppdatering av informationssäkerhet Uppdatering av sociala risker och flyktingströmmar Uppdatering av antagonistiskt hot och civilt försvar Analys av scenariot afrikans svinpest Sårbarheter och brister från övning Gripen Uppdatering utifrån kommuner och Region Hallands risk- och sårbarhetsanalys Indikatorer för bedömning av generell krisberedskap Årsrevision 2015: Uppdatering av disposition och innehåll enligt MSBFS 2015:3 Uppdatering av informationssäkerhet Uppdatering av sociala risker Uppdatering av ras och skred Uppdatering av antagonistiskt hot Indikatorer för bedömning av generell krisberedskap Årsrevision 2014: Särskild förmågebedömning av scenariot skyfall samt generell förmåga Uppdatering av åtgärder baserat på kommunernas underlag Uppdatering av Länsstyrelsens och länets förmåga Årsrevision 2013: Bedömning av scenariot politiska konflikter med våldsinslag (sociala risker) Bedömning av scenariot störningar i GNSS Bedömning av scenariot värmebölja Uppdatering av resurser och åtgärder baserat på kommunernas underlag Uppdatering av Länsstyrelsens och länets förmåga Årsrevision 2012: Bedömning av scenariot störningar i dricksvattenförsörjningen samt generell förmågebedömning Uppdatering av resurser baserat på kommunernas underlag Uppdatering av flertalet scenarier baserat på ny information och statistik

4 Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN OCH DET GEOGRAFISKA OMRÅDET BAKGRUND LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN HALLANDS LÄN BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD SYFTE OCH MÅL ARBETSPROCESS METOD Metod för identifiering av samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden Metod för risk- och hotanalyser Metod för bedömning av Länsstyrelsen generella krisberedskap Sårbarhetsanalysverktyg Identifiering av åtgärdsbehov AVGRÄNSNINGAR KOMMUNERNAS OCH REGION HALLANDS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER SEKRETESS IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDET SOM ÄR AV REGIONAL BETYDELSE VAD ÄR SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET? IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM LÄNET Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR DEN IDENTIFIERADE SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETEN VAD ÄR KRITISKA BEROENDEN? IDENTIFIERING AV KRITISKA BEROENDEN Kritiska beroenden i länet Kritiska beroenden för Länsstyrelsen IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE HOT OCH RISKER FÖR LÄNSSTYRELSEN OCH LÄNETS GEOGRAFISKA OMRÅDE IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER FÖR LÄNET ANALYS AV HOT OCH RISKER I LÄNET Naturolyckor Olyckor Avbrott eller störning i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar VÄRDERING AV HOT OCH RISKER I LÄNET IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER FÖR LÄNSSTYRELSENS ORGANISATION Intern hot- och riskanalys... 37

5 5.4.2 Länsstyrelsegemensam informationssäkerhet BEDÖMNING AV LÄNSSTYRELSENS GENERELLA KRISBEREDSKAP BESKRIVNING AV KRISBEREDSKAP LÄNSSTYRELSENS GENERELLA KRISBEREDSKAP BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM LÄNSSTYRELSEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRITISKA BEROENDEN SÅRBARHETER OCH BRISTER FRÅN HOT- OCH RISKANALYSER Ras och skred Informationssäkerhetsrelaterad störning i länet Antagonistiskt hot och väpnat angrepp Sociala risker Afrikansk svinpest Intern hot- och riskanalys Länsgemensam informationssäkerhet Intern informationssäkerhet SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP Riskhantering Planering Informationssäkerhet Övning Resurser SÅRBARHETER OCH BRISTER SOM FRAMKOMMIT VID INTRÄFFADE HÄNDELSER OCH ÖVNINGAR Flyktingsituationen hösten Övning Gripen GENOMFÖRDA, PÅGÅENDE OCH PLANERADE ÅTGÄRDER GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER PÅGÅENDE ÅTGÄRDER PLANERADE ÅTGÄRDER BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER INOM LÄNSSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER UTANFÖR LÄNSSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE BILAGA 1 LAGSTIFTNING BILAGA 2 RISKHANTERINGSPROCESSEN BILAGA 3 IDENTIFIERADE RISKER BILAGA 4 INDIKATORER FÖR BEDÖMNING AV STATLIGA MYNDIGHETERS GENERELLA KRISBEREDSKAP... 64

6 1 Beskrivning av Länsstyrelsen i Hallands län och det geografiska området I detta kapitel beskrivs länsstyrelsens uppdrag inom krisberedskapsområdet och vilka lagar som övergripande reglerar detta arbete. Därefter beskrivs kortfattat organisation och ansvarsområde för Länsstyrelsen i Halland. Slutligen görs en beskrivning av det geografiska område som Hallands län utgör. 1.1 Bakgrund Länsstyrelsen är en statlig myndighet som ska fungera som en länk mellan å ena sidan kommuner och människor i länet och å andra sidan regering, riksdag och centrala myndigheter. Verksamheten är bred och innefattar bland annat samordning, tillsyn och stöd inom många olika ämnesområden. Länsstyrelsens övergripande uppdrag framgår av länsstyrelseinstruktionen (2007:825) och det årliga regleringsbrevet. Inom området krisberedskap har länsstyrelsen ett särskilt ansvar som regleras i flera olika lagar och förordningar, se bilaga 1. Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och höjd beredskap. Områdesansvaret innebär att länsstyrelsen vid stora räddningstjänstinsatser, extraordinära händelser samt höjd beredskap och krig ska samordna verksamheten mellan kommuner, landsting och sektorsmyndigheter. Det regionala samordningsbehovet berör även företag och organisationer. Vidare innebär områdesansvaret att länsstyrelsen ska skapa en regional lägesbild för ett effektivt resursutnyttjande och för att information till allmänheten ska kunna samordnas. I detta samordningsarbete utgör den regionala risk- och sårbarhetsanalysen ett viktigt verktyg och länsstyrelsen ska verka för att en sådan årligen tas fram. Länsstyrelsen har även ett ansvar att stödja de aktörer som har ansvar för krisberedskap avseende planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning. Enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ansvarar länsstyrelsen för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. I och med Ringhals kärnkraftverk har Länsstyrelsen i Hallands län en beredskapsorganisation för kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen kan även vid andra stora räddningsinsatser ta över ansvaret för räddningstjänsten i de berörda kommunerna. Länsstyrelsen har även ett särskilt ansvar tillsammans med Jordbruksverket när det gäller bekämpningen av allvarliga smittsamma djursjukdomar. Länsstyrelsen sköter det förebyggande smittskyddet av djur och stödjer Jordbruksverket vid epizooti- eller zoonosutbrott. 1.2 Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län har cirka 180 anställda fördelat på sju enheter, se figur 1, och återfinns i Hallands residensstad Halmstad. Det förebyggande krisberedskapsarbetet bedrivs främst på Samhällsbyggnadsenheten i samverkan med andra berörda enheter. På Länsstyrelsen finns även funktionen tjänsteman i beredskap (TiB), som initierar och samordnar det inledande arbetet i en krissituation. Länsledningen beslutar om Länsstyrelsens krisledningsorganisation ska upprättas och i denna kan stora delar av Länsstyrelsens personal involveras beroende på händelse. Detta beskrivs i Länsstyrelsens krisledningsplan. 1

7 Figur 1. Organisationsschema för Länsstyrelsen i Hallands län. 1.3 Hallands län Hallands län innehåller sex kommuner (Halmstad, Kungsbacka, Falkenberg, Varberg, Laholm och Hylte) med totalt drygt invånare och en areal på 5719 km 2, se figur 2. Länet är en del av två storstadsregioner och har tre hamnar, en internationell flygplats samt ett antal flygfält. E6:an och Västkustbanan är viktiga förbindelser. Länet har en god utveckling och är populärt för turister, vilket gör att folkmängden ökar mycket under sommaren. Karaktäristiska inslag för riskbilden i Halland är: Ringhals kärnkraftverk och ett antal större industrier. Stor mängd farliga ämnen som transporteras genom länet och utmed kusten. Kraftiga väderstörningar, som västliga och sydvästliga vindar med stormstyrka, åskväder och snöoväder, drabbar länet årligen med varierande konsekvenser. 1 SCB befolkningsstatistik, januari-mars

8 Närheten till kusten och många reglerade vattendrag innebär fara för översvämningar och dammbrott. Flera och stora jordbruk med djurhållning, vilket innebär risk för epizootier och zoonoser. Klimatförändringar kommer påverka länet och analyser visar bland annat på en ökning av medeltemperatur, årsnederbörd och höjning av havsnivån. Länets beredskap för att hantera extraordinära händelser utgörs bland annat av: Kungsbacka kommuns räddningstjänst ingår i räddningstjänstförbundet Storgöteborg Kommunernas krisledningsorganisationer Polisregion Väst består av Hallands och Västra Götalands län Region Halland med bland annat två akutsjukhus i Halmstad och Varberg Regionala resursgruppen är ett samarbete mellan frivilligorganisationer och Länsstyrelsen i Hallands län. Övriga privata aktörer och myndigheter i länet SOS Alarm med larmcentral i Halmstad Militärregion Väst RäddSam Halland. Samverkansorgan där Räddningstjänsten Väst, räddningstjänsten i Halmstad, Hylte och Laholm ingår. Figur 2. Översiktlig kartbild över Hallands län. 3

9 2 Beskrivning av arbetsprocess och metod I detta kapitel presenteras inledningsvis syfte och mål med risk- och sårbarhetsanalysen, följt av en beskrivning av arbetsprocessen med att ta fram risk- och sårbarhetsanalysen. Därefter följer en presentation av den metod som har använts och de avgränsningar som har gjorts. Slutligen beskrivs kort kopplingen till kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser samt sekretess rörande risk- och sårbarhetsanalyser. 2.1 Syfte och mål Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare, verksamhetsansvariga och tjänstemän om vilka hot och risker som finns inom deras verksamhetsområde eller geografiska områdesansvar. Länsstyrelsen önskar även höja allmänhetens kunskaper om risker och sårbarheter som kan påverka samhällets funktionsförmåga. Genom att beskriva riskbilden skapas förutsättningar att öka riskmedvetenheten och därmed även förmågan att hantera en samhällsstörning. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är även att bidra till att minska risken för allvarliga samhällsstörningar i länet samt öka förmågan att hantera dessa. Risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra en grund för krisberedskapsarbetet i länet genom att: - Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. - Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten. - Ge underlag för samhällsplaneringen. - Bidra till att ge en riskbild för hela samhället och dess förmåga att reducera och förebygga riskerna. Intentionen är att risk- och sårbarhetsanalysen ska kunna användas som planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsen i Hallands län, men även för kommuner, Region Halland, sektorsmyndigheter samt näringsliv och andra organisationer i länet. Målgruppen för rapporten är Länsstyrelsens ledning och anställda, kommunala, statliga och privata beslutsfattare samt länets invånare. Målet för risk- och sårbarhetsanalysen är att: - På ett systematiskt sätt identifiera, analysera, värdera och dokumentera de hot och risker inom Länsstyrelsens ansvarsområde som kan allvarligt försämra både Länsstyrelsen och länets förmåga till att bedriva samhällsviktigt verksamhet. - Identifiera och dokumentera regionalt samhällsviktig verksamhet samt kritiska beroenden. - Identifiera sårbarheter och brister i krisberedskapen inom Länsstyrelsen i Halland samt regionalt inom Hallands län. - Identifiera och prioritera behov av åtgärder för att stärka Länsstyrelsens och länets krisberedskapsförmåga. - Presentera planerade, pågående och genomförda åtgärder samt effekten av dessa. - Kommunicera resultatet till Länsstyrelsen i Hallands ledning och anställda samt kommunala, statliga och privata beslutsfattare och länets invånare. En skriftlig redovisning baserad på risk- och sårbarhetsanalysen ska lämnas till Regeringskansliet och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 31 oktober varje jämnt år. 4

10 2.2 Arbetsprocess Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor och skydda det som vi anser vara värdefullt och skyddsvärt. Det är viktigt att vi har en klar bild över vad som behöver skyddas och varför samt vad som kan hota det skyddsvärda. Enligt mål från riksdag och regering ska följande värden skyddas: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet 2 Länsstyrelsen i Hallands län har sedan 2001 genomfört regionala riskinventeringar, men grunden till den regionala risk- och sårbarhetsanalysen i dess nuvarande form lades under Regionala risker identifierades då i Länsstyrelsens externa riskhanteringsgrupp, bestående av säkerhetssamordnarna i länets kommuner, säkerhetsansvariga på Region Halland och polismyndigheten. Sedan dess har riskinventeringen uppdateras kontinuerligt genom omvärldsbevakning, systematisk jämförelseanalys av andra länsstyrelsers regionala risk- och sårbarhetsanalyser samt underlag från kommunernas och Region Hallands risk- och sårbarhetsanalyser. Årets arbete med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen har fokuserat på uppdatering utifrån de risk- och sårbarhetsanalyser som Region Halland och kommunerna i Halland rapporterade Bland annat har riskidentifieringen setts över och uppdaterats. Avsnitten om sociala risker samt flyktingströmmar har uppdaterats, liksom avsnitten om informationssäkerhet och antagonistiskt hot. I årets rapport har även en analys gjorts av scenariot afrikansk svinpest. En presentation sker också av resultatet från övningen Gripen, som genomfördes hösten Länsstyrelsen har tidigare bedömt att den regionala risk- och sårbarhetsanalysen behöver utvecklas vad gäller metoder för att på ett mer effektivt och kvalitetssäkert sätt kunna analysera och sammanställa kommunernas och Region Hallands underlag. Under perioden kommer Länsstyrelsen att driva ett projekt för att fortsätta utveckla arbetssättet och metoden för risk- och sårbarhetsanalysen. 2.3 Metod Denna risk- och sårbarhetsanalys ska ses som en del i Länsstyrelsens riskhanteringsprocess, se bilaga 2. Nedan redovisas och motiveras de metoder som Länsstyrelsen i Hallands län har valt att använda för att uppnå risk- och sårbarhetsanalysens syfte och mål. Även ett kort resonemang kring underlagets kvalité och analysens validitet och reliabilitet förs Metod för identifiering av samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden Den identifierade samhällsviktiga verksamheten bygger dels på arbetet med länets övergripande pandemiplanering, dels på arbetet med Styrel. Pandemiplaneringen gjordes under 2009 och då arbetade Länsstyrelsen, Region Halland och länets kommuner tillsammans med att identifiera samhällsviktiga aktörer samt underleverantörer till de samhällsviktiga verksamheter som bedrivs inom länet. Styrel-arbetet påbörjades 2011 i länet och dess kommuner. I denna process tas ett underlag fram 2 MSB, Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap. tjanster/publikationer/publikationer-fran-msb/overgripande-inriktning-for-samhallsskydd-och-beredskap/ 5

11 för att kunna göra en prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid en eleffektbrist. En revidering genomfördes De identifierade kritiska beroendena bygger delvis på arbetet med länets övergripande pandemiplanering, men även MSB:s rapport Faller en- faller då alla? (2009) och arbete på Länsstyrelsens beredskapsfunktion Metod för risk- och hotanalyser Risk- och sårbarhetsanalysen baseras på en riskinventering som årligen uppdateras genom omvärldsbevakning och en jämförelseanalys av länets kommuners, Region Hallands, andra länsstyrelsers och sektorsmyndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Val av vilka risker som analyseras mer ingående har även anpassats för att tillgodose kraven på tidigare förmågebedömningar från MSB. Länsstyrelsen har använt en scenariobaserad metod och analyserat varje risk utifrån sannolikheten för att den aktuella händelsen ska inträffa samt vilka negativa konsekvenser som kan uppstå. I bedömningen av konsekvens har även länets krishanteringsförmåga inkluderats. Länsstyrelsen har strävat efter att göra så goda bedömningar som möjligt och använda kvantitativa mått där underlag finns att tillgå. De flesta av riskerna är dock av sådan art att sannolikheten är låg och konsekvensen stor, vilket medför att risken som helhet inte kan kvantifieras utan att osäkerheten blir alltför hög. Utgångspunkten blir således att både kvalitativa och kvantitativa metoder bör användas. Det finns många osäkerheter förenade med riskanalyser och bedömningen av risker är i stor utsträckning subjektiv. Länsstyrelsen har bedömt sannolikheten utifrån erfarenhet och kunskap inom respektive område samt utifrån tidigare händelser i och utanför länet. Tillgång till olycksstatistik ökar reliabiliteten i bedömningen, men trots detta garanterar det inte en hög validitet. Även konsekvenserna har bedömts utifrån Länsstyrelsens egna erfarenheter eller erfarenheter från liknande fall i Sverige eller utomlands. Vidare har vissa risker analyserats tillsammans med representanter från kommunerna, expertkompetens från ansvarig sektorsmyndighet och andra länsstyrelser för att höja validiteten i bedömningarna. Inom en scenariobaserad metod är det svårt att få en fullständig täckningsgrad och i ett föränderligt och komplext samhälle är det svårt att täcka in alla risker. Genom riskinventeringens jämförelseanalys framgår att valda scenarier stämmer väl överens med övriga aktörers risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa har även använts som underlag i riskbedömningen tillsammans med rapporter från sektorsmyndigheter och branschorganisationer och dessa källor anses vara relevanta och betrodda. Sammanfattningsvis är det viktigt att riskbedömningen blir så korrekt som möjligt, då en felaktig kan bidra till en felaktig prioritering av åtgärder Riskanalysverktyg Länsstyrelsen har valt att använda sig av en riskmatris för att beskriva de regionala riskerna, se Figur 3. Riskmatris är ett vanligt verktyg för att åskådliggöra en grov rangordning av samtliga händelser och deras risknivåer. Den vertikala axeln anger sannolikheten att en händelse inträffar, medan den horisontella axeln visar konsekvensen av händelsen. Båda axlarna kan anges med antingen kvalitativa eller kvantitativa metoder, vilket medför att riskmatrisen i sig kan vara semikvantitativ. De händelser som hamnar högt upp till höger i riskmatrisen är av sådan karaktär att åtgärder bör övervägas, medan händelser som placeras långt ner till vänster oftast inte behöver åtgärdas. 3 3 Räddningsverket, Handbok för riskanalyser. 6

12 Figur 3. Exempel på riskmatris, fritt efter MSB:s Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Konsekvenserna har bedömts genom en kvalitativ beskrivning med hjälp av en rankingskala, se Tabell 1. Den har använts för att beskriva konsekvenserna ur ett regionalt samhälleligt perspektiv och samtidigt redovisa hur allvarliga de olika riskscenarierna är i förhållande till varandra. Konsekvensernas omfattning påverkas av scenariot och länets hanteringsförmåga. Tabell 1. Bedömningsnivåerna för konsekvens. Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 Mycket begränsade 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö 7

13 Sannolikheten har bedömts genom en kvantitativ beskrivning med hjälp av en rankingskala och intervaller, se Tabell 2, eftersom det ger en större möjlighet att kunna jämföra resultatet med andra analyser. Tabell 2. Bedömningsnivåerna för sannolikhet. Nivå Sannolikhet Frekvens 1 Mycket låg <1 gång på 1000 år 2 Låg 1 gång per år 3 Medel 1 gång per år 4 Hög 1 gång per 1-10 år 5 Mycket hög >1 gång per år Syftet med att bedöma sannolikhet och konsekvens enligt givna bedömningsnivåer är att kunna värdera riskerna och därigenom även kunna prioritera eventuella åtgärder. 4 Bedömningarna av sannolikhet och konsekvens är dock subjektiva och innehåller stora osäkerheter. De bör därför tolkas med försiktighet. Vissa händelser är mer abstrakta, såsom olika sociala risker. Detta innebär att dessa konsekvenser är svåra att bedöma utifrån samma gradering som en konkret händelse, exempelvis storm eller problem med dricksvatten Metod för analys av sociala risker Länsstyrelsen och länets kommuner har under 2013 använt sig av Västra Götalandsmodellen för att bedöma de sociala riskerna och dess bakomliggande faktorer. Under 2015 kompletterades den tidigare analysen med ny statistik och Länsstyrelsen bedömde trenden under åren för ett antal utvalda indikatorer. Bedömningen kompletterades även med resultat från Region Hallands rapport Folkhälsan i Halland. 5 Förmåga och konsekvenser bedömdes inte i denna revidering då inget nytt underlag inhämtats från kommunerna. Tillvägagångssättet i analysen presenteras ytterligare i avsnitt Metod för analys av informationssäkerhet Analyserna av informationssäkerhet baseras dels på resultatet från MSB:s rapport om kommunernas informationssäkerhetsarbete 2015, dels på ett länsgemensamt arbete med informationssäkerhet. Det har även gjorts en genomgång av de egna systemen som används inom krisberedskap på Länsstyrelsen i Halland Metod för hot- och riskanalys för Länsstyrelsens organisation Länsstyrelsen avser i fortsättningen att bedriva arbetet med den interna riskhanteringen på ett mer systematiskt sätt än tidigare och på så vis även åstadkomma en ständig utveckling av arbetet. För att öka systematiken föreslås att en intern riskhanteringsgrupp bildas där representanter från samtliga enheter är utsedda. Medlemmarna i denna riskhanteringsgrupp kan då fungera som ansvarig för riskoch sårbarhetsanalysarbetet på respektive enhet och leda arbetet med att identifiera och analysera risker och hot på enhetsnivå. Vidare kan gruppens medlemmar fungera som informationsspridare på enheterna samt hjälpa till att lyfta frågor från enheterna till ansvariga för risk- och sårbarhetsarbetet. 4 MSB, Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. 5 Region Halland, Folkhälsan i Halland. 8

14 Detta för att förankra riskhanteringsarbetet bättre ute på enheterna. Riskhanteringsgruppen kan med fördel även användas i andra frågor som rör risk och säkerhet, samt utgöra stöd i den regionala riskoch sårbarhetsanalysen Metod för bedömning av Länsstyrelsen generella krisberedskap Bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskap är grundad på de indikatorer som finns i MSBFS 2016:7. Indikatorerna och Länsstyrelsens svar på dessa redovisas i bilaga 4. Bedömningen är gjord av beredskapsfunktionen Sårbarhetsanalysverktyg Sårbarhet betecknar de egenskaper eller förhållanden som gör samhället, ett system eller egendom mottagligt för skadliga effekter av en händelse 6. Länsstyrelsen har studerat sårbarhet utifrån brister som framkommit i kritiska beroenden, hot- och riskanalysen, bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskap samt brister som framkommit under inträffade händelser och övningar. I framtida risk- och sårbarhetsanalyser hoppas Länsstyrelsen bättre kunna använda sårbarhetsanalysverktyg och bedöma både intern och extern sårbarhet, det vill säga hanteringsförmåga, robusthet och återhämtningsförmåga i ett system respektive exponering mot yttre hot och risker Identifiering av åtgärdsbehov Åtgärder presenteras i två kapitel, kapitel åtta och kapitel nio. I kapitel åtta presenteras åtgärder som Länsstyrelsen planerar att genomföra, håller på att genomföra eller har genomfört. Dessa åtgärder bygger på resultat från tidigare risk- och sårbarhetsanalyser. I kapitel nio finns de åtgärder som har identifierats utifrån årets risk- och sårbarhetsanalys samt åtgärder som identifierats i tidigare risk- och sårbarhetsanalyser men inte påbörjats. Åtgärderna i detta kapitel är baserade på brister eller sårbarheter som framkommit i risk- och hotanalyserna, bedömningen av den generella krisberedskapen och inträffade händelser samt övningar. Åtgärdsförslagen beaktas i Länsstyrelsens och Regionala rådets verksamhetsplanering. 2.4 Avgränsningar Risk- och sårbarhetsanalysens innehåll och disposition följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalys MSBFS 2016:7. Länsstyrelsen har även beaktat de punkter som nämns i 9 i förordningen 2006:942 om krisberedskap och höjd beredskap gällande risk- och sårbarhetsanalysens innehåll. I enlighet med Länsstyrelsens geografiska områdesansvar omfattar den regionala risk- och sårbarhetsanalysen dels risker som medför en regional påverkan, dels risker som kan påverka Länsstyrelsens förmåga att bedriva verksamhet. Riskerna som framkommit vid inventeringen har avgränsats utifrån regional påverkan med hjälp av följande kriterier: - Konsekvensen av en händelse bör vara i storleksordningen att minst två kommuner drabbas. - Konsekvensen av en händelse i en kommun påverkar hela eller stora delar av länet. Till exempel: Om två fåglar påträffas döda i en halländsk kommun till följd av fågelinfluensa kan detta snabbt påverka hela länet och därför bör risken för epizooti analyseras i en regional risk- och sårbarhetsanalys. 6 MSBFS 2016:7 7 MSB, Att mäta sårbarhet mot naturolyckor - Om sårbarhet som begrepp och indikatorer. 9

15 Risker som tagits upp i den interna risk- och sårbarhetsanalysen har avgränsats enligt följande kriterier: - Risker som anställda på Länsstyrelsen utsätts för i sitt dagliga arbete och som kan leda till att samhällsviktig verksamhet inte kan bedrivas. - Risker som kan påverka Länsstyrelsen som myndighet och dess förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet. 2.5 Kommunernas och Region Hallands risk- och sårbarhetsanalyser Samtliga sex kommuner i länet och Region Halland har en risk- och sårbarhetsanalys som baseras på ett brett analysarbete i respektive organisation. Flertalet av dessa aktörer har en gemensam metod, med vissa olikheter, som utgångspunkt. Redovisningarna utgår dessutom från MSB:s föreskrifter, vilket ökar jämförbarheten. De begränsningar och osäkerheter som tas upp i analyserna är bland annat att fler händelser kan identifieras och analyserna endast är en ögonblicksbild. En annan osäkerhet är att de värderingar som gjorts är förknippade med osäkerheter. Identifiering av privata samhällsviktiga verksamheter kan utvecklas hos flera aktörer och lyfts fram som ett område där stöd önskas. Länsstyrelsens övergripande bedömning av risk- och sårbarhetsanalyserna är att de har tillräcklig kvalité gällande innehåll och dokumentation. Kommunerna och Region Hallands risk- och sårbarhetsanalyser utgör ett viktigt underlag för den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Inför årets rapportering har bland annat en genomgång gjorts av de risker som kommunerna och Region Halland har identifierat och den regionala risk- och sårbarhetsanalysen har uppdateras efter detta. 2.6 Sekretess Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen baseras bland annat på information från kommuner, Region Halland, myndigheter och näringsliv, vilka lämnar denna information i förtroende till Länsstyrelsen varför det är av största vikt att kraven på sekretess upprätthålls. De uppgifter som ingår i denna rapport är i nuläget inte av sådan karaktär att de omfattas av 18 kap. 13 i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), det vill säga uppgifterna är inte av sådan karaktär att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. 10

16 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av regional betydelse I detta kapitel presenteras först en definition av vad samhällsviktig verksamhet är. Därefter presenteras resultatet av Länsstyrelsens arbete med att identifiera samhällsviktig verksamhet i Hallands län. Identifieringen är uppdelad i samhällsviktiga sektorer och inom dessa viktiga samhällsfunktioner. Identifiering av samhällsviktig verksamhet är ett område som är mycket viktigt för krisberedskapsplaneringen och är av Länsstyrelsen i Halland fastställt som ett utvecklingsområde. Fram till 2018 pågår på Länsstyrelsen i Halland ett utvecklingsarbete av risk- och sårbarhetsanalyserna. I detta arbete är ett delprojekt att identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga inom såväl Länsstyrelsen som länet. 3.1 Vad är samhällsviktig verksamhet? Samhällsviktig verksamhet definieras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift MSBFS 2016:7 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. MSB har i sina allmänna råd till MSBFS 2016:7 strukturerat samhällsviktig verksamhet så att varje samhällsviktig verksamhet ingår i en viktig samhällsfunktion, som i sin tur utgör en del av en samhällssektor. Energiförsörjning är ett exempel på en samhällssektor och produktion samt distribution av el är exempel på viktiga samhällsfunktioner. 3.2 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom länet Vad som är samhällsviktigt kan variera beroende på scenario och om det ses utifrån lokal, regional eller nationell nivå. I denna sammanställning är målet att utgå från regionalt samhällsviktig verksamhet. Detta innebär att ett bortfall eller en störning av verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. 8 I dagsläget utgår informationen dock även från det som är samhällsviktigt på lokal nivå Energiförsörjning Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är produktion och distribution av el, fjärrvärme, fossila bränslen och drivmedel. I Hallands län finns betydande elproduktion i form av kärnkraft samt vattenkraft och vindkraft. I Halmstad och Varberg finns drivmedelsdepåer, varav depån i Halmstad är utrustad för att kunna fungera vid elavbrott. I länet finns ett betydande naturgaslager i händelse av störningar i naturgassystemet. Det finns en gasturbinanläggning i länet, som är en del av den nationella störningsreserven och som kan startas upp vid kraftiga störningar i elnätet. För distribution av el har det identifierats ett antal större nätbolag samt mindre, lokala nätbolag och reparatörer. Det finns även ett antal fjärrvärmeanläggningar som bör betraktas som samhällsviktiga. 8 MSBFS 2016:7 11

17 3.2.2 Information och kommunikation Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är teletjänster, Internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar samt radio och TV. Bland de identifierade verksamheterna återfinns bland annat tidningstryckeri, mediebolag inom radio, tidningar och TV, verksamheter inom IT- och teletjänster samt distribution av post Finansiella tjänster Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är betalningsförmedling, tillgång till kontanter, privata försäkringstjänster och värdepappershandel. Den finansiella tjänstesektorn består i hög grad av privata aktörer och sektorsmyndigheter som den lokala och regionala nivån är beroende av Socialförsäkringar Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är utbetalningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkring respektive det allmänna pensionssystemet. Samhällsviktig verksamhet gällande socialförsäkringar återfinns framförallt hos kommunerna och vissa myndigheter Hälso- och sjukvård samt omsorg Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsoch materielförsörjning, sjukhem, socialtjänst, smittskydd för djur och människor samt omsorg för barn, funktionshindrade och äldre. Region Halland och länets kommuner är de primära aktörerna som bedriver samhällsviktig verksamhet inom detta område. Det finns dock även ett antal identifierade privata aktörer i länet, exempelvis privata vård- och omsorgsgivare, apotek och leverantörer av förbrukningsmaterial eller andra tjänster som är viktig inom sektorn. Flera av dessa ligger dock lokaliserade utanför Halland Skydd och säkerhet Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är räddningstjänst, polis, alarmeringstjänst, domstolsväsendet, åklagarverksamhet, kriminalvård, militärt försvar, kustbevakning, bevaknings- och säkerhetsverksamhet samt tull- gräns- och immigrationskontroll. I länet har varje kommun egen räddningstjänst, med undantag av Kungsbacka som tillhör räddningstjänstförbundet Storgöteborg samt Varberg och Falkenberg som tillsammans utgör räddningstjänstförbundet Räddningstjänst Väst. I länet har identifierats ett antal privata aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet eller som samhällsviktiga verksamheter är beroende av, exempelvis SOS Alarm AB Transporter Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är väg-, järnväg-, sjö- och flygtransport, kollektivtrafik samt förvaltning av transportinfrastruktur och väghållning. Det har identifierats ett stort antal privata mindre aktörer i länet som var för sig inte kan betraktas som samhällsviktiga, men som tillsammans fyller en samhällsviktig funktion. Exempel på detta är åkerier, lastbilscentraler, hamnar, flygplatser och bolag som utför icke akuta sjuktransporter och färdtjänst åt länets vårdgivare. Inom länet bedrivs även samhällsviktiga verksamheter gällande persontransporter exempelvis Hallandstrafiken samt olika buss- och tågbolag. Persontransporter bedöms vara samhällsviktiga för att övriga samhällsviktiga verksamheter ska kunna bemannas då arbetspendling är ett tydligt inslag i länets transportmönster. Kommunerna, Region Halland och Trafikverket bedöms vara de primära aktörerna som bedriver samhällsviktig verksamhet i förhållande till förvaltningen av transportinfrastrukturen Kommunalteknisk försörjning Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är dricksvattenförsörjning, hantering av avlopp, renhållning samt sophantering. En stor del av ovanstående sköts av kommunala förvaltningar eller 12

18 bolag. Det har dock även identifierats privata samhällsviktiga verksamheter bland annat inom renhållnings- och dricksvattensektorn till exempel leverantörer av kemikalier och laboratorier för analys av dricksvatten Livsmedel Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är jordbruk och annan primärproduktion av livsmedel samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. I länet har det identifierats ett stort antal livsmedelsproducenter som var för sig inte kan betraktas som samhällsviktiga, men som tillsammans fyller en samhällsviktig funktion. Exempel på identifierade samhällsviktiga verksamheter omfattar leverantörer av storkök, leverantörer av livsmedel till hälso- och sjukvård samt omsorg, regionala logistikfunktioner och lager som försörjer stora delar av länet och västra Sverige Handel och industri Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel samt tillverkningsindustri. Även de företag som är av särskild vikt för kommunerna och Region Halland, exempelvis stora arbetsgivare och viktiga ekonomiska aktörer räknas in i denna sektor Offentlig förvaltning Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är primärt nationell, regional och lokal ledning, krishanteringsorganisation men även begravningsverksamhet, diplomatisk samt konsulär verksamhet och andra funktioner inom offentlig förvaltning som kan anses samhällsviktiga ur ett krishanteringsperspektiv. Det har inte identifierats någon nationell ledning eller krishanteringsorganisation som är lokaliserad i Halland. Dock finns ett antal regionala och lokala ledningsplatser och krisledningsorganisationer inom exempelvis kommunerna, Region Halland, Länsstyrelsen, Polismyndigheten Halland samt privata och offentliga samhällsviktiga aktörer. Det är även tydligt att förmågan inom länet att hantera vissa typer av händelser är kritiskt beroende av nationella sektorsmyndigheter och övriga samhällsviktiga verksamheter som har sin krisledning, krishanteringsorganisation och resurser lokaliserad utanför Hallands geografiska område. 13

19 4 Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten I detta kapitel beskrivs först vad kritiska beroenden är och därefter görs en identifiering av kritiska beroenden för både länet och Länsstyrelsen i Halland. Identifiering av kritiska beroenden är ett område som av Länsstyrelsen i Halland fastställt är som ett utvecklingsområde. Fram till 2018 pågår ett utvecklingsarbete av risk- och sårbarhetsanalyserna. I detta arbete är ett delprojekt att identifiera och analysera kritiska beroenden till samhällsviktig verksamhet som identifierats. 4.1 Vad är kritiska beroenden? Kritiska beroenden definieras i 2 MSBFS 2016:7 enligt följande: Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar som kan få till följd att en kris inträffar. Utifrån denna definition bör en beroendeanalys fokusera på att finna externa beroenden, det vill säga beroenden av verksamheter utanför den egna organisationen. För att värdera hur starkt ett beroende är, så analyseras konsekvenser, stötdämpare och uthållighet. Konsekvenser handlar om hur den egna verksamheten påverkas om verksamheten man är beroende av inte fungerar. Stötdämpare är alternativa sätt att tillgodose behovet av en levererande verksamhet och uthållighet handlar om hur länge den egna verksamheten kan klara sig utan den levererande verksamheten. Ett kritiskt beroende råder om både stötdämpare och uthållighet saknas. Ett tydligt beroende råder om det finns vissa stötdämpare och viss uthållighet. Beroendet är svagt eller osäkert om verksamheten i normala fall kan klara sig utan den levererande verksamheten men under särskilda omständigheter kan drabbas av störningar. 9 Exempel på stötdämpare är avtal med flera olika leverantörer för telefoni och bredband medan lagerhållning av resurser för en viss tids förbrukning kan ge bättre uthållighet. Figur 4. Översiktsbild av sektorsvisa beroenden. 9 KBM, Beroendeanalys så gör du! 14

20 Figur 4 visar grovt beroenden mellan olika sektorer av samhällsviktig verksamhet och är en bra utgångspunkt för att analysera beroenden för en enskild verksamhet. Pilarnas riktning i figuren betyder att den sektor som pilen pekar på har ett tydligt eller kritiskt beroende av den sektor som pilen utgår från. Ur figuren framgår bland annat att i stort sett all samhällsviktig verksamhet har ett kritiskt eller tydligt beroende av elektroniska kommunikationer och elförsörjning, samt att de båda sinsemellan har ett beroende Identifiering av kritiska beroenden Kritiska beroenden har identifierats dels utifrån det geografiska området, dels utifrån Länsstyrelsens verksamhet. För samtliga identifierade kritiska beroenden är det den identifierade samhällsviktiga verksamheten som ligger som grund Kritiska beroenden i länet De identifierade samhällsviktiga verksamheterna i länet är generellt sett tydligt eller kritiskt beroende av el, tele och IT. Sårbarheten gällande kritiska beroenden för elförsörjning har inom flera samhällsviktiga verksamheter i länet robustgjorts genom att säkerställa reservkraft, t.ex. gällande krisledningscentraler, dricksvattenverk och kritisk infrastruktur. För att hantera el- och telestörningar över längre tid krävs dock fungerande transporter både i och utanför länet, då såväl reparatörer som materiel ofta behöver tas från andra delar av landet. Samhällsviktiga verksamheter som berör information, kommunikation och finansiella tjänster är kritiskt beroende av fungerande infrastruktur för elektronisk kommunikation och IT. Drivmedelsförsörjningen pekas ut av flera aktörer, eftersom få organisationer idag har egna drivmedelsreserver utan är beroende av kommersiella bensinstationer. Vid störningar i elförsörjningen krävs då tillgång till bensinstationer som har eller kan förses med reservkraft. Drivmedelsförsörjningen utgör ett internt beroende inom transportsektorn, då distribution av drivmedel är en förutsättning för att övriga samhällsviktiga transporter ska kunna utföras. Transporter av livsmedel, gods och personer som behövs inom övriga samhällsviktiga verksamheter utgör exempel på kritiska beroenden som har identifierats inom länet. Personalintensiva samhällsviktiga verksamheter kan under vissa betingelser betraktas som tydligt beroende av fungerande persontransporter t.ex. i form av kollektivtrafik, då en relativt stor del av arbetskraften i Halland arbetspendlar. För att undvika dränering av personal är de samhällsviktiga verksamheterna generellt sett kritiskt beroende av att barn- och äldreomsorgen kan upprätthållas vid händelser som innebär stort personalbortfall, exempelvis vid en pandemi Kritiska beroenden för Länsstyrelsen Länsstyrelsen är kritiskt beroende av att kunna samverka, kommunicera och inhämta lägesinformation från övriga samhällsviktiga aktörer och utifrån detta sammanställa en länsövergripande lägesbild. För att robustgöra detta beroende finns flera oberoende kommunikationsmöjligheter i Länsstyrelsens ledningscentral. Gällande Länsstyrelsens uppgifter för samordning av information till allmänheten finns ett tydligt beroende gentemot media, främst radio och TV, för att snabbt och effektivt kunna nå ut med information. Effektiv hantering av information bedöms vara en central del av krishanteringen för att upprätthålla allmänhetens förtroende och verka för att situationen kan förbättras, t.ex. genom att allmänheten kan vidta relevanta skyddsåtgärder och agera i enlighet med myndigheternas rekommendationer. 10 MSB, Faller en faller då alla? 15

21 Länsstyrelsens krisorganisation är kritiskt beroende av att tillräckligt snabbt kunna samla nyckelkompetenser och personal för att bemanna krisledningsorganisationen. Länsstyrelsen är även beroende av att kunna använda sin ledningscentral, då det saknas praktiska förberedelser och övning i att flytta den samhällsviktiga verksamheten i form av krisledningsorganisation till annan ledningsplats. 16

22 5 Identifierade och analyserade hot och risker för Länsstyrelsen och länets geografiska område I detta kapitel redogörs för de risker inom länet som kan få regionala konsekvenser. Identifierade hot och risker presenteras i första avsnittet. Riskerna delas in i fem olika riskområden: naturolyckor, andra olyckor, avbrott i teknisk infrastruktur och försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro samt sjukdomar. I andra avsnittet redovisas analyserna för de risker och hot som studerats. Äldre analyser finns endast kort beskrivna i en inledande text till respektive riskområde. Därefter följer en värdering av de risker som identifierades i början av kapitlet. Avslutningsvis finns Länsstyrelsens interna riskoch sårbarhetsanalys. Den interna risk- och sårbarhetsanalysen för Länsstyrelsen kommer att utvecklas och omarbetas under perioden , som ett led i det övergripande utvecklingsprojektet för riskoch sårbarhetsanalyser i Hallands län. 5.1 Identifierade hot och risker för länet Länsstyrelsen har gjort en riskinventering och identifierat risker som kan få konsekvenser på regional nivå. Identifieringen återfinns i bilaga 3. En del av dessa risker har analyserats mer ingående, andra har enbart behandlats på en mer övergripande nivå. Under 2016 har en uppdatering gjorts av riskidentifieringen, bland annat baserat på kommunernas och Region Hallands risk- och sårbarhetsanalyser. 5.2 Analys av hot och risker i länet Under 2015 analyserades scenarierna ras och skred samt sociala risker. Utöver detta studerades även störning i informationssäkerhet, såväl i länet som i Länsstyrelsens organisation, och antagonistiskt hot har en analys gjorts för afrikansk svinpest samt en uppdatering av informationssäkerhet, antagonistiskt hot och socialt utsatthet Naturolyckor Hallands geografiska läge innebär att västliga och sydvästliga vindar kan förväntas leda till kraftiga väderrelaterade påfrestningar. Under det senaste decenniet har Hallands län drabbats av en rad allvarliga stormar, främst stormen Gudrun 2005 och Per 2007, men även Berit En del kraftiga snöoväder har också inträffat under de senaste åren. Länet har dessutom en del översvämningsutsatta områden längs vattendrag, sjöar och kusten. Dammbrott riskerar också att översvämma stora delar av befolkade områden. Historiskt sett har Halland vid flera tillfällen drabbas av översvämningar och höga flöde. Genom uppdrag från MSB angående översvämningsförordningen 11 har Länsstyrelsen under 2010 kartlagt tidigare inträffade översvämningar i länet. Förekomsten av värmeböljor i Hallands län och effekter som kan uppstå på människors hälsa, tekniska system och näringsliv presenteras i Länsstyrelsens rapport Värmeböljor i Hallands län. Värmeböljor förekommer numera nästintill varje år i länet. Långvariga perioder på flera veckor upp till nästan en månad har förekommit några gånger under de senaste 50 åren. En annan risk i länet är skogsbränder. Norra Halland drabbades 2008 vid skogsbranden i Åsa då 25 familjer evakuerades och tågtrafik stoppades på stambanan. Under sommaren 2015 upptäcktes endast en brand på skogsbrandflygets södra slinga. Storleken på denna har inte rapporterats, men den kunde hanteras av räddningstjänsten. 11 EU:s direktiv för hantering av översvämningar hanteras i Sverige genom Förordning (2009:956) om översvämningsrisker och genom föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (MSBFS 2010:1). 17

23 Klimatförändringar kommer att påverka sannolikheten för och konsekvensen av framtida naturolyckor. Osäkerhet i beräkningarna gör det dock svårt att bedöma vilka effekterna blir och vilka åtgärder som bör vidtas. Klimatanalyser från SMHI med tidsperspektivet 100 år visar att Hallands län kommer att få en ökning av medeltemperaturen med ca 2 C, en ökning av årsnederbörden med cirka 10 procent, ökad extrem nederbörd och en höjning av havsnivån med upp till en meter. Detta leder bland annat till längre värmeböljor, ökade flöden i länets vattendrag samt ökad risk för ras, skred och erosion. Klimatförändringarna kan även komma att leda till ändrade resmönster och människor som flyttar från torrare områden mot bördigare. 12 Ytterligare information om klimatförändringarnas påverkan på länet presenteras i skriften Introduktion till klimatanpassning i Halland. Under 2014 har Länsstyrelsen även tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. 13 Den beskriver bland annat utmaningar som identifierats som särskilt viktiga inom klimatanpassning i länet och åtgärder som bör vidtas för att hantera dessa Ras och skred Ras och skred kan orsakas både av naturliga skäl, t.ex. översvämningar, erosion och förändringar i grundvattennivån, och människans påverkan på naturen, t.ex. skogsavverkning, schaktning och fyllning. I Hallands län är riskområden relativt kända längs vattendrag, sjöar och kusten. Översiktliga stabilitetskarteringar av bebyggda områden för respektive kommun togs fram under mitten talet. 14 Sannolikhet I Sverige sker årligen ras och skred, men de flesta är små och utgör en del av förändringsprocessen i naturen. Det har dock förekommit stora ras och skred, till exempel i Tuve 1977, Vagnhärad 1997 och Munkedal I Hallands län har inga ras eller skred med allvarliga konsekvenser inträffat enligt SGI:s skreddatabas eller Länsstyrelsens kännedom. Endast mindre händelser har inträffat: Varberg, Viskan, Vallby, Erosion. Sättningsskada på huvudbyggnad i Vallby Kungsbacka, Älvsåker, 1972, Skred. Ca 2000 m3 jord gled ner i Dalabäckens fåra. Utanför Halland längsmed Ätran, Viskan och Lagan. Översiktliga stabilitetskarteringar för respektive kommun togs fram under mitten på 1990-talet. För Laholm gjordes en ny kartering utmed Lagan Det finns även kartor med skredriskzoner för vissa områden. Sannolikheten bedöms av vara störst i områden som ligger i nära anslutning till ett vattendrag och stabilitetskartläggningarna visar att risk förekommer längs varje av de fyra större vattendragen. Klimatförändringarna bedöms öka risken för erosion, ras och skred. 16 Sannolikheten bedöms som låg. 12 Länsstyrelsen i Hallands län, Klimatförändringar i Halland Länsstyrelsen i Hallands län, Regional handlingsplan för klimatanpassning MSB, Skred, ras och slamströmmar MSB, Beredskap inför ras och skred. skred/ 16 SMHI, Ras och skred. 18

24 Konsekvens I skedriskområden med bebyggelse kan konsekvenserna innebära risker för liv och hälsa samt betydande materiella skador. I samband med stora ras och skred kan konsekvenserna bli långtgående även utanför själva olycksområdet. Exempelvis kan olika typer av infrastruktur, till exempel transportleder, el- och vattenförsörjning, drabbas vilket medför att hela samhällen och regioner blir påverkade i olika grad. 17 I Hallands län kan även naturgasnätet, främst de grövre rören (transmissionsnätet), påverkas av ras, skred och erosion. Problem kan uppstå om det blir sättningar i marken till följd av mycket nederbörd, speciellt känslig är passager av vägar eller våtmarker. Manöver- och reglerstation i naturgasnätet har batteribackup och det finns mobila reservelverk. Konsekvenserna av ett ras eller skred i Halland bedöms dock bli begränsade, då det endast i begränsad omfattning finns bebyggelse på skredfarlig mark samt att glidytorna i allmänhet är förhållandevis grunda. Sammanfattning konsekvenser: Risk för liv och hälsa t.ex. fastklämda människor och djur Utrymning och eventuell långvarig avspärrning av område Skador på egendom (t.ex. rasade och begravda byggnader, förflyttade och begravda fordon) Avbrott/avstängning av infrastruktur (transportleder, el- och vattenförsörjning, naturgas m.m.) Skador på trafikled, trafikolyckor, avbrott i trafikflödet Läckage i vatten- och avloppssystemet Förorening av dricksvatten Avbrott på gasledning (brand, förgiftning) Avbrott i elförsörjningen Avbrott i tele/datakommunikation Risk för utsläpp av farliga ämnen (från farlig verksamhet eller förorenad mark) Explosionsrisk Brand (släckvatten kan utlösa nya massrörelser) Flodvåg som orsakat skador på motsatt strand eller upp- eller nedströms Nya ras och skred utlöses Uppdämd vattenled eller blockerad vattenled som leder till höga flöden Dammbrott Olyckor På grund av sitt geografiska läge är Halland exponerat för ett stort antal farligt godstransporter på vägar, järnväg och med sjötransporter. Det går även en stor naturgasledning genom länet. Länsstyrelsen har gjort en inventering av farligt godstransporterna, vilken presenteras i rapporten Riskanalys av farligt gods i Hallands län. I länet finns även totalt 21 anläggningar som bedriver farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor eller omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Dessa anläggningar hanterar ämnen som på olika vis kan orsaka skada på människor och miljö. 17 MSB, Beredskap inför ras och skred. 18 MSB, Handbok för ras-, skred- och slamströmsolycka. 19

25 Ett kemikalie- eller oljeutsläpp kan uppkomma från någon av de tusentals fartygstransporter som passerar Hallandskusten varje år. I Östersjön finns flera stora oljehamnar, vilket innebär ett betydande transportflöde av oljetankers. Informationen om kemikalietransporter är i nuläget bristfällig, men omfattande transporter förekommer. Halland har cirka 790 km kust varav stora delar är skyddsvärda ur miljöperspektiv, men även utifrån att sandstränderna är betydelsefulla för turistnäringen. Även Ringhals kärnkraftverk skulle kunna påverkas negativt av ett utsläpp då deras kylvatten intas från havet. Länsstyrelsen har enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) samt förordningen (2003:789) regeringens uppdrag att organisera en beredskap om en kärnteknisk olycka skulle inträffa vid Ringhals kärnkraftverk. Detta gäller också om en kärnkraftsolycka skulle inträffa utomlands och ett radioaktivt utsläpp skulle drabba vårt län. Länsstyrelsen har sedan 1981, då regeringen fastställde vissa krav på beredskapen, organiserat en beredskapsorganisation som totalt omfattar ca deltagare från ett 80- tal olika myndigheter och företag. Gemensamt för många risker är att det globaliserade samhället och dess möjligheter bidrar till att länets invånare kan drabbas av händelser utanför Halland. Invånare kan befinna sig i områden som drabbas av katastrofer eller krig och hamnar då i stort behov av snabb evakuering, till exempel under flodvågskatastrofen 2004 eller kriget i Libanon Genom mediebevakning i realtid kan händelser utanför länet skapa oro, till exempel terrorattentatet i Norge eller kärnkraftsolyckan i Japan. Hanteringen av denna typ av händelser försvåras av möjligheten att snabbt inhämta information. Länsstyrelsen är beroende av information från media och centrala myndigheter. Även en fartygsolycka utanför den halländska kusten kan innebära att krisledningsorganisationer i länet måste aktiveras. Händelser utanför Sverige kan även drabba invånare i Sverige. T.ex. under 2010 fick vulkanen Eyafjallajökul på Island av ett utbrott. Vulkanaskan ledde till att luftrumsrestriktioner infördes i flera länder i Europa under drygt en vecka, vilket drabbade främst enskilda resenärer och näringslivet. Transporter till samhällsviktig verksamhet sker till största del med andra transportmedel, vilket begränsade konsekvenserna av denna händelse. Det har tidigare inträffat utbrott på Island som pågått i flera månader. Restriktioner i flygtrafiken i över en månad skulle få stora konsekvenser på samhället, t.ex. inom sjukvården Avbrott eller störning i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dagens samhälle är beroende av ett flertal olika tekniska infrastrukturer och försörjningssystem, som el och dricksvatten. En del av dessa system är dessutom beroende av varandra. Försörjning av dricksvatten är en känslig funktion i och med beroendet av el och andra tekniska system samt risken för förorening av vattentäkter. Ett regionalt avbrott i elförsörjningen kan orsakas av ledningsbrott med väderrelaterade orsaker och vid västkusten kan saltvattendroppar orsaka överslag på elledningar och kraftstationer vilket leder till kortslutning och bortkoppling från elnätet. 19 Ytterligare hot som kan drabba dricksvattenförsörjningen är tekniska fel, frysrisker i ledningar, torka, översvämningar, bränder och avsiktliga attacker. I Sverige har flera händelser med problem i dricksvattenförsörjningen inträffat, till exempel i Östersund 2010 och Skellefteå 2011 då deras kommunala dricksvatten drabbades av ett utbrott av parasiten Cryptosporidium under flera månader. Halmstads kommun drabbades av ett utsläpp av natriumlut Genom Hallands län går flera viktiga transportleder och avbrott i dessa är möjliga till exempel vid elavbrott eller översvämning. Transportsektorn är viktig då beredskapslager inte finns i någon större utsträckning. Varudistributionen kan försvåras genom ett elavbrott eller omfattande personalbortfall 19 Energimyndigheten, Funktionskrav inom elförsörjningen. (ER 2009:23) 20

26 vid exempelvis en pandemi. Vad det gäller livsmedelsförsörjningen finns det ett beroende av import, såväl från andra delar av Sverige som från övriga världen. I en föränderlig värld med bland annat klimatförändringar och exploatering av jordbruksmark är det viktigt att beakta livsmedelsförsörjningen. Det finansiella systemet består av ett komplext nätverk av marknader, infrastrukturer och aktörer som är beroende av varandra för att fungera. Det finns främst två typer av hot inom systemet, dels mot den finansiella stabiliteten, dels mot det centrala betalningssystemet. Dagens finansiella system är uppbyggt av IT-lösningar och Internetbaserade tjänster, vilket innebär att hotbilden till stor del också är IT-relaterad. 20 Samhällets användning och beroende av satellitbaserade navigationssystem har ökat de senaste åren. Verksamheter som tillhandahåller eller använder sig av tjänster för positionering, navigering, och synkronisering av tid och frekvens är helt beroende av att systemen fungerar. Fri radiosikt mellan mottagare och sändare är en förutsättning för att GNSS ska fungera. Signaler kan störas ut på marken genom oavsiktligt brus, eller genom en avsiktlig handling som t.ex. användandet av störsändare Informationssäkerhetsrelaterad störning i länet Med informationssäkerhet menas att information är säker ur fyra olika aspekter: den är tillgänglig för rätt personer i rätt tid, tillgänglighet, enbart behöriga personer eller system kan ta del av den, konfidentialitet, att informationen är korrekt och inte manipulerad på något vis, riktighet, att informationen och vem som tagit del av den går att spåra, spårbarhet. En informationssäkerhetsrelaterad störning eller incident kan antingen vara en administrativ störning eller en IT-relaterad/teknisk störning. Vidare kan informationssäkerhetsrelaterade incidenter med fördel delas upp i avsiktliga och oavsiktliga incidenter. Med avsiktliga menas t.ex. försök till intrång i jakt på hemlig information, social engineering, där attacken riktar sig mot de som arbetar med information i syfte att få tillgång till den, överbelastningsattacker med mål att störa verksamheter, aktiv avlyssning av informationsflöden och manipulering av information i syfte att vilseleda. Oavsiktliga incidenter kan vara ovarsamhet bland användare av olika system, avgrävning av kablar, strömavbrott och okunskap bland systemanvändarna. De attacker som sker kan komma från olika håll, det kan vara allt från enskilda personer till organiserad brottslighet eller främmande makt. Grunden till följande analys består utav iakttagelser och redogörelser, både skriftliga och muntliga, från de sju olika aktörerna i länet, sex stycken kommuner och region Halland. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rapport En bild av kommunernas informationssäkerhetsarbete finns det information som tyder på att det överlag finns ett undermåligt arbete med informationssäkerhet. Några punkter som tas upp är: Avsaknad av ett systematiskt informationssäkerhetsarbete Avsaknad av policy och styrande dokument Ej utrett ansvar- och rollfördelning Ej genomförd informationsklassning Avsaknad av process för incidenthantering 20 MSB, Samhällets informationssäkerhet En bild av kommunernas informationssäkerhetsarbete

27 Undermålig eller obefintlig utbildning och kompetensutveckling Punkterna ovan, tillsammans med den analys som är gjord av aktörernas informationssäkerhetsarbete, har legat till grund för det arbete som Länsstyrelsen i Hallands län påbörjat. Nivån på informationssäkerhetsarbetet skiljer sig stort mellan de olika aktörerna. De som kommit längst är i vissa fall ISO-certifierade och det finns de som inte har utrett ansvarsförhållandena inom sin kommun. I fem fall av sju finns det en utpekad person eller tjänst som samordnar informationssäkerhetsarbetet inom respektive aktörs verksamhetsområde. Bland de aktörerna som har påbörjat sitt arbete med informationssäkerhet så har det genomförts en enklare kartläggning av vad som är gjort och vad det behöver kompletteras med, t.ex. en uppdaterad policy, informationsklassning, införande av ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) eller annat arbete av betydelse för informationssäkerheten. Samtidigt har Länsstyrelsen i Hallands län arbetat för att skapa en kontaktyta mellan aktörerna i länet för att kunna utbyta erfarenheter och hämta inspiration från varandra. Länsstyrelsen har även bistått med hjälp och stöd i frågor som rör informationssäkerhet. Sannolikhet Sannolikheten att en informationssäkerhetsrelaterad störning eller incident händer är mycket stor. Det finns ingen tvekan om att det sker, det är bara frågan om vilken omfattning och vilka konsekvenser det får gjorde Næringslivets Sikkerhetsråd i Norge en undersökning om mörkertalet när det kommer till informationssäkerhetsrelaterade incidenter. Den visar på ett mycket stort mörkertal vad gäller incidenter med koppling till informationssäkerhet 22. Undersökningen stärker hypotesen att sannolikheten för att en incident händer är stor. Beroende på vilken typ av information som flödar i det aktuella systemet har stor påverkan på vilken konsekvens incidenten får. Sannolikheten att det händer en allvarlig avsiktlig incident mot aktörerna i länet kan komma att öka med utvecklingen av civilt försvar och totalförsvarsplanering. Konsekvens Konsekvenserna av en otillräcklig nivå av informationssäkerhet kan, i värsta fall, leda till att information som är klassificerad som hemlig, hamnar i fel händer och utnyttjas i syfte att t.ex. störa SCADA-system eller andra samhällsviktiga funktioner. 23 Vidare kan det vid mindre allvarliga incidenter leda till att obehöriga får tillgång till vissa delar av system som används av aktörerna i länet, vilka kan innehålla t.ex. personuppgifter, patientuppgifter eller annan känslig information. Beroende på vilken typ av incident som sker så går det i viss mån att förutspå vilka konsekvenser det kan få. I andra fall då incidenten inte upptäcks förrän det är för sent är det svårt att uppskatta vilka konsekvenser det får. Det finns även en risk att aktörerna i länet drabbas av samma sorts incidenter på grund av bristande kommunikation och samarbete. Oavsett vilken typ av attack eller informationssäkerhetsrelaterad incident som sker så riskerar aktörerna att drabbas av negativ publicitet, vilket i längden kan leda till sämre förtroende för de aktuella aktörerna Antagonistiska hot och social oro Terrorism och väpnat angrepp är exempel på antagonistiska hot. De flesta terrornätverk är idag transnationellt organiserade och uppfattar sina motståndare i form av kulturer eller världsomspännande konspirationer. Detta innebär att terrorism inte bara berör det land där ett attentat sker. Även Sverige har berörts av konsekvenserna av attackerna 11 september 2001 i USA och 22 juli i Norge. Framför 22 Mørketallundersøkelsen 2014 (Hämtad )

28 allt genom att attackerna uppfattas som hot mot demokratin. En annan form av antagonistiskt hot är dataintrång, detta behandlas i kapitel Social oro kan ses som olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning det skyddsvärda. En möjlig följd och kombination av flera sociala risker som i sin tur kan ses som ett samlingsbegrepp för risker som har bakgrund i socio-ekonomiska missförhållanden Antagonistiska hot Sveriges närområde ökar i strategisk betydelse. Närområdet inbegriper två säkerhetspolitiskt viktiga områden: Östersjöregionen och Barentsområdet inklusive delar av Arktis. Östersjön utgör ett allt viktigare innanhav för transport-, handels och energifrågor för en rad aktörer vilket påverkar det säkerhetspolitiska situationen. Klimatförändringarna medför även att Arktis förändras, vilket leder till en ökad tillgänglighet av naturresurser samt en uppkomst av nya transportleder. Samtidigt har Ryssland en allt tydligare ambition att stärka sin stormaktsstatus, vilket påverkar den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde. Sammantaget innebär det ökade intresset för Östersjön och Arktis samt Rysslands positionering att den strategiska betydelsen av närområdet ökar och därmed även Sveriges säkerhetspolitiska intressen. 25 Mot bakgrund av den försvarspolitiska inriktningen som beslutades av regering och riksdag 2015 har regeringen beslutat om nya anvisningar för försvarsplaneringen. I regeringens proposition om Sveriges försvar och försvarspolitiska inriktning 26 som publicerades under sommaren 2015 beskrivs att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Detta innebär att Sverige har oidentifierade hot som riskerar att ge konsekvenser på bland annat den nationella suveräniteten. Sveriges säkerhetspolitik ska ytterst garantera landets oberoende och självständighet och måste kunna värna landets suveränitet, svenska rättigheter och intressen, våra grundläggande värderingar samt skydda svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning. Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. Den svenska försvarsförmågan syftar ytterst till försvar av det egna territoriet men ska också betraktas som en del i en gemenskap för stabilitet och säkerhet i norra Europa. Med anledning av de förändringar som kan ses i omvärlden anser regeringen att planeringen för totalförsvaret bör återupptas och genomföras utifrån planeringsanvisningar som regeringen beslutade om i december Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig och består av militärt och civilt försvar. Planeringen är ett första steg i återupptagandet av det civila försvaret. Statliga myndigheters förmåga på central och regional nivå att prioritera och fördela resurser vid höjd beredskap bör och kommer behöva utvecklas under de kommande åren. 24 Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. Rapport 2012:01 25 Försvarsmakten, 2013, Försvarsmaktens redovisning av perspektivstudien 2013, FM :1, 26 Regeringens proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 23

29 Sociala risker Definition: Sociala risker är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. 27 Det är viktigt att vara medveten om komplexiteten i hur sociala riskfaktorer och risker påverkar varandra. Inom folkhälsan finns flera bestämningsfaktorer som kan öka eller minska risken för ohälsa, till exempel boendemiljö, uppväxtförhållanden, levnadsvanor och sysselsättning. De flesta faktorer är påverkningsbara, till exempel genom individens förändring i levnadsvanor eller politiska beslut inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. 28 I WHO-kommissionens rapport Closing the gap in a generation påvisar att en ojämlik fördelning av dessa sociala bestämningsfaktorer ligger bakom den ojämlika hälsan. 29 Region Halland tar upp i sin senaste rapport om folkhälsan i Halland att skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper har ökat sedan 1980-talet. Det finns betydande skillnader mellan olika grupper avseende kön, socioekonomi, etnicitet, funktionsnedsättning, boendeområde, sexuell läggning och ålder. 30 Medan bestämningsfaktorer för hälsa är tydliga, behöver kunskapen öka hur kriser kan uppstå ur negativa sociala förhållanden och hur samhället ska hantera uttryck av detta. I Halland har sociala risker inkluderades i lokala och regionala risk- och sårbarhetsanalyser under 2012 till Länsstyrelsen drev projektet tillsammans med kommunerna och arbetet utgick från Västra Götalandsmodellen. Modellen syftar till att skapa en gemensam bild av de sociala problem som finns, vilka risker de kan leda till och hur de kan hanteras. Som stöd i analysen har statistik för ett antal indikatorer använts. Resultatet som presenteras nedan grundar sig i tidigare projekt men har kompletterats med ny statistik och trendbedömningar nu för åren Bedömningen har även kompletterats med resultat från Region Hallands rapport Folkhälsan i Halland. 32 Förmåga och konsekvenser har inte bedömts i denna revidering då inget nytt underlag inhämtats från kommunerna. Med förmåga så avses både krishanteringsförmåga och förmåga att motstå allvarliga störningar enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps definition. Arbetsgruppen har även arbetat utifrån att förmåga att hantera sociala risker också innebär vår förmåga och möjlighet att förebygga. I följande redovisning presenteras sex sociala riskfaktorer och tolv sociala risker samt dess indikatorer. En sammanfattande tabell lyfter upp trend, förmåga på kort och lång sikt samt konsekvenser. Det finns flera osäkerheter i resultatet, till exempel så kunde inte samtliga indikatorer hittas på lokal nivå och hur statistik ska tolkas är inte alltid klart. Detta är dock ett försök i Hallands län att närma oss frågan om sociala risker i ett krisberedskapsperspektiv. 27 Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. Rapport 2012:01 28 SKL m.fl. Öppna jämförelser Folkhälsa Världshälsoorganisationen (WHO), Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation Region Halland, Folkhälsan i Halland Länsstyrelsen i Hallands län, Sociala risker Ibid. 24

30 Sociala riskfaktorer Bristande finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhället Indikatorer: Befolkningsutveckling (befolkningstillväxt) Befolkningsutveckling (äldre befolkning över 65) Försörjningsbörda (antal personer som en person skall försörja) Halland har en positiv befolkningsutveckling och prognosen fram till 2030 är att en fortsatt ökning främst på grund av inflyttning. Även i Hylte ses nu en positiv trend. Procentuellt är ökningen av den äldre åldersgruppen större i Halland än i riket. I Sverige ligger försörjningsbördan på 1,03 vilket är en siffra som beräknas stiga de kommande 20 åren beroende av olika faktorer såsom integration, pensionsålder och övriga arbetsmarknadsbeteende. Som högst har försörjningsbördan legat på 1,20 år 1999 vilket berodde på hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad. Konjunkturinstitutet beräknar att försörjningskvoten kommer stiga till 1,15 till 2040 för att sedan om 50 år eller mer sjunka. 33 Social, ekonomisk och politisk marginalisering och ekonomiska skillnader Indikatorer: Andel hushåll med disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten i landet Andel öppet arbetslösa i befolkningen, procent efter region, kön, variabel och tid Valdeltagande i riksdagsval Valdeltagande i kommunalval Bristande utbildning Utvecklingen är positiv i länet när det gäller indikatorerna för arbetslöshet, valdeltagande och utbildning. Valdeltagandet har ökat i samtliga kommuner. Trenden för behöriga till yrkesutbildning och fullföljda gymnasieutbildningar har varit positiv i samtliga kommuner förutom Falkenberg. Trots att arbetslösheten generellt minskar för samtliga åldersgrupper och båda könen så finns skillnader i länet: andelen arbetslösa bland unga är högre än övriga åldersgrupper och även högre bland män än kvinnor. Trenden för riskfaktorn bedöms sammanfattningsvis som nedåtgående istället för uppåtgående, vilket innebär en positiv utveckling. På grund av identifierade skillnader bedöms riskfaktorn fortfarande som ett problem. Utanförskap (stigmatisering och alienation) Indikatorer: Andel öppet arbetslösa i befolkningen, procent efter region, kön, variabel och tid Andel som bidrar till ohälsotal, i procent Ohälsotal, antal dagar Bristande utbildning Svenskarnas tillit till andra människor i allmänhet Arbetslösheten har minskat i både riket och länet och den ligger lägre i länet (3,5 jämfört med 4,4 procent). 34 Ohälsotalet har i stort sett minskat i länet, men har ökat för kvinnor och män år och år. Detta innebär att det totala ohälsotalet är lägre jämfört med riket, men att ohälsotalet för unga halländska kvinnor och män är sämre än för riket. Tillit till andra människor i allmänhet mäts endast på riksnivå. Den höga tilliten har ökat, medan den låga har minskat till 10 procent. I Region Hallands sammanställning över folkhälsan har de funnit att var fjärde person i länet tycker att man inte kan lita 33 Konjunkturinstitutet, Specialstudier nr 45. Augusti Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata. Arbetslöshet (årsmedeltal) efter kön, kategori, region, ålder och år. Procent. 25

31 på de flesta människorna. I undersökningen sågs även att åldersgruppen uttrycker störst tillitsbrist jämfört med äldre. Med nuvarande underlag går det endast att se en statistik minskning från att tidigare varit oförändrad, men eftersom ingen tydlig förändring i samhället kan ses bedöms utanförskap fortfarande vara ett problem. Bristande utbildning Indikatorer: Betyg årskurs 9, andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan enligt behörighetskrav Betyg årskurs 9, andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan enligt behörighetskrav Fullföljd gymnasial utbildning, andel (%) av invånare 20 år, folkbokförda i kommun Trenden för behöriga till yrkesutbildning och fullföljda gymnasieutbildningar har varit positiv i samtliga kommuner och resultatet ligger över riksgenomsnittet, förutom i Falkenberg. Trenden för bristande utbildning bedömdes tidigare som oförändrad, men är nu nedåtgående i både länet och riket. Bristande utbildning bedöms fortfarande vara ett problem i länet då två kommuner bedömde att det var ett stort problem Otrygga uppväxtförhållanden Indikatorer: Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (0-17 år) Otrygga uppväxtförhållanden mäts här genom andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Det finns ett tydligt samband mellan barnfamiljers ekonomi och barns hälsa, utbildningsmöjligheter och framtidsutsikter. Enligt Rädda Barnens rapport 2012 har barnfattigdomen ökat mellan 2007 och 2010, men minskat sedan 2000 i Hallands län. Kungsbacka ligger bland de 20 högsta och ingen halländsk kommun ligger bland de 20 lägsta. 35 Enligt Folkhälsomyndighetens barnfattigdomsindex har barnfattigdomen fortsatt minska i riket. Halland ligger generellt bra till i förhållande till riket med 6,8 jämfört med 12 procent. Halland har även minskat med 1 procent precis som riket. Kommunernas statistik är ojämnt fördelad från 3,9 12 procent vilket innebär att problemet är olika utbrett i länet. Ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer: Antal kvinnor med riskbruk av alkohol Antal män med riskbruk av alkohol Alkoholkonsumtion bland elever i åk 9 efter kön och år. Endast riket Andel fysiskt aktiva (30 min/dag) (Endast regional analys) Andelen med riskbruk av alkohol i länet följer riksgenomsnittet för både kvinnor och män. Samtliga kommuner, förutom Falkenberg, har en något ökad andel med riskbruk och det är då främst andelen kvinnor som ökat. Nationellt har andelen niondeklassare som intensiv konsumerar alkohol en gång i månaden minskat från 23,8 till 9,7 procent. Resultatet är hämtat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år Till denna rapport har dock inte resultatet från länet och kommunerna inhämtats. I Halland är andelen som angivit att man är fysiskt aktiva (30 min/dag) större än riket. Trenden för kvinnor är i stort oförändrat, medan den för män har minskat något. Samtliga kommuner ligger över riksgenomsnittet när det gäller kvinnor och män, förutom Hylte när det gäller kvinnor och Falkenberg 35 Rädda Barnen: Barnfattigdom: Årsrapport 2012:2: 36 CAN, Skolelevers drogvanor

32 när det gäller män. Sammanfattningsvis bedöms trenden för ohälsosamma levnadsvanor ökat något från att ha varit oförändrad så problemet kvarstår. Sociala risker Missbruk Indikatorer: Antal vårdade pga diagnos enligt alkoholindex på inv Antal vårdade pga diagnos enligt narkotikaindex på inv Brott mot narkotikastrafflagen Alkoholförsäljning från Systembolaget Antal kvinnor med riskbruk av alkohol (endast regional analys) Antal män med riskbruk av alkohol (endast regional analys) Antal vårdade på grund av diagnos enligt alkohol- och narkotikaindex per invånare har ökat i länet. Enligt alkoholindex ligger Halland under riksgenomsnittet för kvinnor, men på en något högre nivå för män. Enligt narkotikaindex ligger Halland under riksgenomsnittet för både kvinnor och män. Indikatorerna som berör alkohol- och narkotikarelaterade brott visar inte på någon tydlig trend. Brott mot narkotikastrafflagen har ökat sedan 2009, medan anmälda rattfyllerier har minskat något. Detta följer trenden i riket. Alkoholförsäljning från Systembolaget är oförändrad och lägre än i riket. Riskabla alkoholvanor följer den minskande trenden i riket, men är något högre i länet. Trenden bedöms som uppåtgående på grund av de alkoholrelaterade skadorna, vilket innebär att missbruk är fortsättningsvis ett problem i länet. Ohälsa psykisk och fysisk Indikatorer: Andel som bidrar till ohälsotal, i procent Ohälsotal, antal dagar Andel med dålig psykisk hälsa (GHQ12), kön, totalt (Endast regional analys) Dödsorsaksstatistik: Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord), kön, totalt (Endast regional analys) Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har minskat för både män och kvinnor i länet, men män ligger under riksgenomsnittet medan kvinnor ligger över. Antalet döda i självmord per har minskat i länet och ligger under riksgenomsnittet totalt sett i länet, men över för män. Ohälsotalet har stort sett minskat i länet, men har ökat för kvinnor och män mellan år. Region Halland har i sin studie av folkhälsan kommit fram till samma resultat om den psykiska ohälsan. Nämnvärt är att Region Halland har studerat självmordsförsök istället för genomförda självmord och har i sitt underlag redogjort för att försöken till självmord ligger på 3 procent för män och 5 procent för kvinnor. I och med att Regeringen 2008 beslutade om en nollvision för självmord och ohälsotalet ökar i länet för personer mellan år så bedöms psykisk och fysisk ohälsa fortfarande som ett problem i länet. Fysisk skadegörelse Indikatorer: Skadegörelse/grov skadegörelse (12 kap. Skadegörelsebrott inkl. mordbrand samtliga anmälda brott ) Övrigt klotter Anlagda bränder (brandorsak: anlagd med uppsåt) Bränder i byggnader dit räddningstjänsten larmats (samtliga bränder i byggnader) Övriga bränder dit räddningstjänsten larmats. Inte i byggnader (samtliga övriga bränder) Genom brand (även på motorfordon) Kommunala försäkringsbolagets skaderapportering Halland ligger under riksgenomsnittet för samtliga indikatorer för fysisk skadegörelse. Länet följer rikets nedåtgående trend. Därmed har trenden för anlagda bränder och bränder i övrigt förbättrats i 27

33 länet sedan bedömningen Trenden för skadegörelse är fortsättningsvis nedåtgående och ett litet problem för länet. Stöld och rån (tillgrepp) Indikatorer: Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel (7 ) Inbrottsstöld, inte av skjutvapen (1, 2, 4 ) Övrig stöld och snatteri (1, 2, 4 ) Från fordon m.m. Rån mot privatperson Olika former av stöld och rån minskar i länet, förutom kategorin övrig stöld och snatteri. Trenden följer riket. Omfattningen (antal per invånare) är lägre i länet. I Halmstad och Hylte har inbrottsstöld ökat och kommunerna ligger över riksgenomsnittet. Det gör även Laholm, men där har inbrottsstöld minskat. Sammanfattningsvis är trenden för stöld och rån fortsättningsvis nedåtgående, men bedöms fortfarande som ett problem i länet då det leder till otrygghet (se avsnitt om Otrygghet). Hot och våld Indikatorer: Anmälda brott. Misshandel utomhus med gärningsman som är obekant för offret (fördelat på samtliga, kön, ålder) Utsatthet för fysiskt våld: Andel som utsatts för fysiskt våld efter region, kön och år. Utsatthet för brott. Andel personer utsatta för brott mot enskild person Utsatthet för brott. Andel hushåll utsatta för egendomsbrott (Endast i regional analys) Socialstyrelsens patientregister (fördelat på kön, ålder och skadetyp) Våld mot tjänsteman (1,5 ) Hot m.m. mot tjänsteman (1, 2, 5 ) 6 kap. Sexualbrott - samtliga anmälda brott Våldtäkt inkl. grov (1, 4 ) Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. (2, 3, 5-7 ) Sexuellt ofredande (ej blottning) (10 ) Grov kvinnofridskränkning (ingår även i hotbrott) Hemfridsbrott, olaga intrång Ofredande Vapenbrott Övergrepp i rättssak Mobbning på sociala medier/cybermobbning + Mobbning Indikatorerna för hot och våld visar i de flesta fall en nedåtgående trend och att länet ligger under riksgenomsnittet och i några fall på samma nivå. Undantaget är sexuellt tvång där Halland uppvisade 10 per jämfört med riksgenomsnittet 4 per på grund en kraftig ökning i Halmstad. Antalet anmälningar om misshandel som genomförts av gärningsman som är obekant för offret har minskat i samtliga åldersgrupper i både riket och länet. Region Halland rapporterar en stabil utveckling i länet med viss överrepresentation av våld för män i åldersgruppen år i Hylte. Länet och samtliga kommuner, förutom Halmstad, har ett lägre antal anmälningar än riket. Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning har 12,8 procent utsatts för brott mot enskild person i länet, vilket är samma som för riket. Antalet anmälda brott gällande hot och våld mot tjänstemän har varierat i länet sedan Det är fortsättningsvis mindre än riksgenomsnittet. Även om trenden är nedåtgående har nulägesbedömningen inte förändrats, eftersom två kommuner tidigare har bedömt det som ett stort problem och ingen tydlig förändring i samhället kan ses utifrån nuvarande underlag. Detta förstärks även av Region Hallands som inte heller noterat några betydande skillnader över tid. 28

34 Hatbrott Indikatorer: Antal anmälningar med hatbrottsmotiv där brottsanmälan har registrerats Antal anmälningar med främlingsfientliga/ rasistiska hatbrottsmotiv där brottsanmälan har registrerats Olaga hot/ofredande Olaga diskriminering Hets mot folkgrupp Halland har bland det lägsta antalet hatbrottsanmälningar per invånare (36 jämfört med 65 för riket). Länet har också generellt sett färre antal olaga hot, ofredande, olaga diskriminering och hets mot folkgrupp jämfört med riket. Endast Hylte kommun sticker ut med högre antal olaga hot och ofredande i statistiken jämfört med riket. Länet uppvisar ett lägre antal anmälningar av hets mot folkgrupp jämfört med riket, 7 respektive 12 per invånare. Risken att utsättas för hatbrott bedöms som oförändrad och som ett litet problem i länet. Otrygghet Indikatorer: Andel personer som i stor utsträckning känner oro för brottsligheten i samhället Andel personer som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna området Andel personer som i stor utsträckning känner oro för överfall/misshandel Andel personer som i stor utsträckning känner oro för bostadsinbrott Andelen personer som i stor utsträckning känner oro för brottsligheten i samhället har minskat både i länet och i riket mellan , i länet från 27 till 22 procent. Andel personer som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna området har ökat något och är på samma nivå som riket. Enligt Region Hallands rapport avstår ungefär 8 procent män och 31 procent kvinnor att gå ut ensam med anledning av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad. Oron för att utsättas för överfall eller misshandel har minskat mycket, från 16 till 6 procent, och ligger under riksgenomsnittet. Oron för bostadsinbrott är på samma nivå och något högre än riksgenomsnittet. Även om trenden har gått från oförändrad till nedåtgående bör otrygghet ses som ett problem då var femte invånare i stor utsträckning känner oro för brottsligheten och för bostadsinbrott. Ej möjlighet till egen försörjning Indikatorer: Ekonomiskt bistånd. Biståndsmottagare inklusive barn i % av befolkningen, heltal (fördelat på samtliga och ålderskategorier) Nettoinkomst per kommun för kvinnor och män. Personer 20- år som varit folkbokförda i Sverige både 1 januari och 31 december åren 2009, 2010 och 2011 (fördelat på samtliga, kön, medelinkomst, medelinkomst och Ginikoefficient) Nettoinkomsten har ökat för både kvinnor och män i både länet och riket. Inkomsten är högre för män i länet jämfört med riket, men för kvinnor finns inga större skillnader. Spridningen av inkomsten är den samma i länet som för riket, och den har varit oförändrad i länet medan den har ökat i riket. Andelen biståndsmottagare skiljer mellan riket och länet, andelen var 4 respektive 3 procent Trenden är oförändrad. Största skillnaden finns bland unga där Halland har 3 procentenheter färre. Andelen biståndsmottagare är större i Hylte jämfört med både riket och länet. Övriga kommuner ligger under eller på riksgenomsnittet. Möjlighet till egen försörjning är något bättre i Halland än i riket, men bedöms fortfarande vara ett problem, bland annat för att bristen på försörjning har en sådan stark påverkan på flera andra risker. 29

35 Systemhotande och organiserad brottslighet Under 2013 informerade underrättelseroteln på Polismyndigheten i Hallands län deltagarna i Samhällsrådet för grov organiserad brottslighet om den systemhotande och organiserade brottsligheten i länet. En kvalitativ bedömning gjordes av utvecklingen och ingen ny bedömning har gjorts gemensamt sedan dess. Sociala konflikter med våldsinslag Under 2013 diskuterade i Samhällsrådet för grov organiserad brottslighet risken för våld mellan supportrar i samband högriskmatcher i fotboll och gängkonflikter i länet. En kvalitativ bedömning gjordes av utvecklingen och ingen ny bedömning har gjorts gemensamt sedan dess. Politiska konflikter med våldsinslag Under 2013 diskuterade i Samhällsrådet för grov organiserad brottslighet politiska konflikter med våldsinslag. Gruppen konstaterade att det inte har inträffat några sådana konflikter i länet. Definition och gränsdragning mellan sociala och politiska konflikter är inte tydlig och de bedöms kunna få liknande konsekvenser. En kvalitativ bedömning gjordes av utvecklingen och ingen ny bedömning har gjorts gemensamt sedan dess. Brister i samhällsfunktioner Indikatorer: Svenskarnas oro inför framtiden Svenskarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner Svenskarnas förtroende för samtliga samhällsinstitutioner i Riks-SOM:s undersökning har minskat från 2010 till Svenskarnas oro för en ekonomisk kris har minskat sedan 2011, från 27 till 16 procent. Högst andel är mycket oroade för olika former av miljöförstöring. De största förändringarna är oro för terrorism, militära konflikter, globala epidemier, ökat antal flyktingar och politisk extremism. Länsstyrelsen har inte gjort någon bedömning då det saknas statistik på regional och lokal nivå. Sammanfattning Sammanlagt 17 sociala riskfaktorer och sociala risker har analyserats. Åtta av dessa bedöms som ett problem som kan få allvarliga konsekvenser på samhället och negativ påverkan på det skyddsvärda. Dessa bedöms också vara en kritisk risk eller riskfaktor. Två av dessa, missbruk och ohälsosamma levnadsvanor, har en uppåtgående trend från att tidigare bedömts som oförändrad. Brist på finansiella, materiella eller personella resurser och ingen möjlighet till egen försörjning är två risker som fortfarande bedöms som uppåtgående, fast det finns brister i underlaget. En positiv utveckling sedan senaste bedömning 2013 är att fem riskfaktorer och risker: ekonomiska skillnader, utanförskap, bristande utbildning, otrygga uppväxtförhållanden och ohälsa har fått en nedåtgående trend. Bedömningen av förmågan har inte ändrats sedan sammanställningen Det tidigare resultatet visar att förmågan är god eller i huvudsak god på nio områden. Det finns tre områden där förmågan är bristfällig både på kort eller lång sikt: utanförskap, otrygga uppväxtförhållanden och otrygghet. I Tabell 3 görs en sammanfattning av den samlade regionala bedömningen. Om trenden är markerad med grönt innebär det en positiv utveckling och om den är markerad med rött innebär det en negativ utveckling. 30

36 Tabell 3. Sammanfattande tabell över den samlade regionala bedömningen i steg 3. Förmåga, Riskfaktor eller risk Trend Nuläge Kritisk risk kort sikt (2015) (2015) (2015) (2015) (2013) Förmåga, lång sikt (2013) Konsekvenser (2013) Brist på finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhälle Upp 2: Problem Ja I huvudsak god Viss förmåga Allvarliga Ekonomiska skillnader samt social, ekonomisk och politisk marginalisering Ner 2: Problem Ja Viss förmåga God Allvarliga Utanförskap (stigmatisering och alienation) Ner 2: Problem Ja Viss förmåga Viss förmåga Allvarliga Bristande utbildning Ner 2: Problem Ja I huvudsak god I huvudsak god Allvarliga Otrygga uppväxtförhållanden Ner 2: Problem Ja Viss förmåga Viss förmåga Allvarliga Ohälsosamma levnadsvanor Upp 2: Problem Ja I huvudsak god I huvudsak god Allvarliga Missbruk Upp 2: Problem Ja Viss förmåga God Allvarliga Ohälsa - psykisk och fysisk Ner 2: Problem Ja I huvudsak god Viss förmåga Allvarliga Fysisk skadegörelse Ner 1: Litet problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Stöld och rån (tillgrepp) Ner 2: Problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Hot och våld Ner 2: Problem Nej Viss förmåga I huvudsak god Begränsade Hatbrott Oförändrad 1: Litet problem Nej God God Begränsade Otrygghet Ner 2: Problem Nej Viss förmåga Viss förmåga Begränsade Ej möjlighet till egen försörjning Upp 2: Problem Ja I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Systemhotande och organiserad brottslighet Oförändrad 1: Litet problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade 31

37 Sociala konflikter med våldsinslag Oförändrad 1: Litet problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Politiska konflikter med våldsinslag Oförändrad 1: Litet problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Brister i samhällsfunktioner Ej bedömt Möjliga konsekvenser Tre scenarier togs fram 2013 utifrån de riskfaktorer eller risker som bedömdes som problematiska och med allvarliga konsekvenser och där förmågan i något avseende bedömdes som bristfällig. Dessa redovisas i Tabell 4. Scenarierna utformades så att händelserna kan leda till en extraordinär händelse. Tabell 4. Sammanfattande tabell över den samlade regionala bedömningen i steg 4-6. Scenario Scenariot har sin grund i följande riskfaktorer Sannolikhet Krishanteringsförmåga Förmåga att motstå allvarliga störningar Konsekvenser på samhället med hänsyn till förmågan Psykisk ohälsa bland unga Brist på finansiella, personella och materiella resurser hos myndigheter, Otrygga uppväxtförhållanden, Ohälsa psykisk och fysisk, Missbruk samt Hot och våld Hög I huvudsak god men vissa brister I huvudsak god men vissa brister Begränsade Kommentarer: Detta är en sammanfattning av kommunernas bedömningar. Sannolikheten bedöms som hög då psykisk ohälsa förekommer i kommunerna och liknande händelser men av mindre allvarlig karaktär inträffat. Samtliga kommuner belyser utmaningar med det förebyggande arbetet. Brister i krishanteringsförmågan handlar framförallt om svårigheter att upptäcka och hantera scenario i ett tidigt skede. Konsekvenserna bedöms som begränsade för samhället. Eventuellt kan förtroendet för politikerna komma att påverkas. Politiska konflikter med våldsinslag Ekonomiska skillnader samt social, ekonomisk och politisk marginalisering samt Utanförskap Medelhög I huvudsak god men vissa brister I huvudsak god men vissa brister Begränsade Kommentarer: Detta är en sammanfattning av kommunernas och den regionala referensgruppens bedömningar. Sannolikheten bedöms som medel då förekomsten av organiserade grupper inom extremhögern respektive den autonoma vänstermiljön är låg. Kommunernas generella krishanteringsförmåga varierar. Förvaltningar som kanske inte vanligtvis deltar i krisledningsorganisationer berörs. Polisen har god förmåga då större delen är en del av dagligt arbete. Det finns erfarenheter av mindre oroligheter i länet och upprättade kontakter mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och kommunerna. Händelsen kan leda till minskat förtroende för kommunen, politiker och myndigheter. Skadegörelse leder till kostnader för fastighetsägare. 32

38 Skolskjutning Ekonomiska skillnader samt social, ekonomisk och politisk marginalisering samt Utanförskap Låg I huvudsak god men med vissa brister Viss förmåga men bristfälliga Allvarliga Kommentarer: Detta är en sammanfattning av kommunernas bedömningar. Sannolikheten varierar i kommunerna, men ingen av kommunerna att förmågan är god. Brister i krishanteringsförmågan handlar bland annat om ett scenario som är oväntat, kaosartat och det inte finns tidigare erfarenhet. Fördelar finns i upparbetare rutiner för POSOM, information till allmänheten och att scenariot har övats av några aktörer. Konsekvenserna är allvarliga då skolelever drabbas både fysiskt och psykiskt. Utifrån det nya statistiska underlaget, förändringarna i nulägesbedömning och trend samt utifrån omvärldsbevakning har Länsstyrelsen tagit fram två nya scenarier: våldsbejakande extremism och social utsatthet. Scenariot våldsbejakande extremism grundar sig i faktorer såsom våldsbrott, ojämlikhet i samhället, tillit till institutioner och psykisk ohälsa samt uppmärksamheten mot de tre våldsbejakande extremistmiljöerna. Dessa utgör i dagsläget inget hot mot det demokratiska statsskicket. Den islamistiska extremistiska miljön har fått större uppmärksamhet på senare tid då hundratals personer rest från Sverige till Syrien och Irak för att delta i strid med terrorgrupper sedan 2012 enligt Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen arbetar endast med våldsfrämjande extremistiska miljöer när det finns information om brottslig verksamhet. För att förhindra att våldsbejakande extremistmiljöer får fäste i samhället samt att individer lockas till att delta i dem krävs en samlad insats från samhället. 37 Scenariot social utsatthet grundar sig i dels omvärldsbevakning kring flyktingsituationen Länsstyrelsen initierade ett arbete under hösten 2015 med syfte att förbättra samordningen i länet utifrån vårt geografiska områdesansvar och uppdrag angående etablering av nyanlända och mottagning av ensamkommande barn. I december beskrev flera kommuner påverkan på socialtjänsten och skolorna som kritisk, medan påverkan på överförmyndarverksamhet och hälso- och sjukvård var måttlig. En regional arbetsgrupp kring social oro och andra risker koppade till flyktingsituationen bildades. Risker analyserades på kort sikt (upp till en månad), medel-lång sikt (upp till ett år) och lång sikt (ett år upp till tio år). Totalt identifierades ett 60-tal risker, varav de flesta berörde brist på finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhälle, utanförskap samt hot och våld. Arbetsgruppen har ett fortsatt uppdrag att analysera orsaker av identifierade risker och problem samt arbeta med en åtgärdsplan Sjukdomar Smittspridning kan ske genom luft, vatten, föda och djur eller djurprodukter och risken ökar vid utlandsvistelse och naturkatastrofer. Smittspridningen kan eventuellt få förvärrade konsekvenser om det rör sig om ett nytt smittoämne eller avsiktlig smittspridning. Klimatförändringarna kan långsiktigt bidra till förändrade utbredningsområden Våldsbejakande extremism i Sverige - nuläge och tendenser. Säkerhetspolisen, Nationella samordnaren mot extremism, MSB, Olyckor & kriser 2009/

39 Välkända exempel på pandemiutbrott är Spanska sjukan och Hongkonginfluensan, som slog mot stora delar av världen under respektive Spanska sjukan beräknas ha orsakat ca 20 miljoner människors död och i Sverige var dödligheten ca 4 procent av det totala antalet smittade. Dagens samhälle är mer globaliserat och det stora antalet transporter medför att en pandemi har större möjligheter att spridas snabbare idag än tidigare. Både bakterier och virus kan bli resistenta mot antibiotika eller antivirala läkemedel. Läget är relativt gynnsamt i Sverige i jämförelse med omvärlden. Periodvis och i vissa delar av Sverige kan större problem förekomma. Motåtgärder är bl.a. minskad antibiotikaförskrivning till både människor och djur samt försök att minska smittspridning från person till person eller från livsmedel och foder. Epizootisjukdomar kallas de smittsamma djursjukdomar som anses så allvarliga för djurhälsa, animalieproduktion och ibland även humanhälsa att det finns ett samhälleligt intresse av att hålla dem borta ur den svenska djurpopulationen. Zoonos är när en sjukdom sprids mellan djur och människa. Spridningen mellan djur och människa sker bland annat genom närkontakt med djur eller via livsmedel, t.ex. salmonella. I Hallands län har flera fall av zoonoser och epizooti förekommit de senaste åren Afrikansk svinpest Afrikansk svinpest är en mycket smittsam virussjukdom som finns i Afrika och som under senare tid har spridit sig till de nordöstra delarna av Europa. Sjukdomen drabbar tamsvin och vildsvin. Det har inte funnits några kända fall av sjukdomen i Sverige, men sjukdomen förekommer sedan 2014 i bland annat Litauen, Lettland, Estland och Polen där smittan etablerat sig i vildsvinsstammar och utbrott förekommer hos tamsvin. Afrikansk svinpest lyder under epizootilagen och om misstanke finns att ett djur är drabbat ska veterinär tillkallas. 39 Smittspridning av afrikansk svinpest kan ske via direktkontakt mellan djur eller genom indirekt överföring via exempelvis transportbilar och redskap. Spridning kan även ske genom matavfall. Viruset kan överleva i flera år i kylda, frysta och vissa rökta eller saltade produkter. Det är därför förbjudet att ta med sig köttprodukter från länder där smittan återfinns samt att utfodra grisar med matavfall inom EU. 40 I gödsel överlever viruset cirka elva dagar och i kött cirka 16 dagar. Vid temperaturer över 65 C dör viruset. Sannolikhet I Hallands län har flera fall av zoonoser och epizooti förekommit de senaste åren. Sverige drabbades 2008 av ett utbrott av blåtunga där primärfallen konstaterades i Halland och ett antal får- och nötbesättningar smittförklarades. Genom en vaccinationskampanj blev det en nationell friförklaring från blåtunga Under 2008 upptäcktes fall av mjältbrand på en gård i Halland. Efter en omfattande och kostsam sanering friförklarades gården I nuläget förekommer det mjältbrand i Östergötland. Det har förekommit Q-feber och Newcastlesjuka i Hallands län respektive Skåne län. Sannolikheten för att afrikansk svinpest ska ta sig till Sverige bedöms enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som förhöjd. Länsstyrelsen i Hallands län bedömer sannolikheten för att vildsvin eller tamsvin i Hallands län ska drabbas som medelhög, baserat på bedömningen från SVA och att smittan redan finns i grannländer. Osäkerheten i bedömningen är dock stor. 39 SVA, Afrikansk svinpest. ( ) 40 Ibid 34

40 Konsekvens Konsekvenserna av ett utbrott av afrikansk svinpest bedöms som allvarliga för grisnäringen. Det saknas botemedel eller vaccin mot sjukdomen och det finns ett flertal smittvägar. Sjukdomen har dock ingen känd påverkan på människor och konsekvenserna bedöms framförallt bli ekonomiska. Om en vildsvinspopulation smittas bedöms det att jakten kan behöva regleras, utfodringen av vildsvin begränsas och kadaver behöva samlas in. Vildsvin som avlider lägger sig ofta på svårtillgängliga ställen samt äts upp av andra vildsvin, vilket medför att det blir svårare att kontrollera smittan. Samtidigt rör sig smittade vildsvin troligen inte över så stora områden och beroende på populationens storlek är det osäkert hur länge smittan kan överleva och hur stora områden den kan spridas i. Totalt sett bedömer Länsstyrelsen i Hallands län konsekvenserna som begränsade, men med stor osäkerhet i bedömningen då utbredning och varaktighet kan variera beroende på omständigheterna. 5.3 Värdering av hot och risker i länet I Figur 5 presenteras en riskmatris med en sammanfattning av de regionala risker som har analyserats mer ingående. Riskerna är placerade i matrisen utifrån Länsstyrelsens bedömning av riskernas sannolikhet och konsekvens. Bedömningarna av sannolikhet och konsekvens är grundade på de bedömningar som gjordes när scenariot analyserades. 35

41 Figur 5. Sammanfattning av resultaten av riskanalysen för ett antal representativa scenarier. 36

42 5.4 Identifierade hot och risker för Länsstyrelsens organisation Grunden till den interna risk- och sårbarhetsanalysen lades 2007 och endast mindre förändringar har gjorts sedan dess. I det utvecklingsprojekt av risk- och sårbarhetsanalysen som pågår på Länsstyrelsen ingår det att utveckla den interna risk- och sårbarhetsanalysen och en process för internt arbete finns nu fastställd. Under 2015 gjordes ett arbete med att belysa informationssäkerheten för Länsstyrelsen. Detta har gjorts dels genom en länsgemensam studie, dels en studie av informationssäkerheten för krisberedskap på Länsstyrelsen i Halland Intern hot- och riskanalys Länsstyrelsen är som myndighet en arbetsplats där de flesta riskerna är relativt små. Brand och fallolyckor samt andra arbetsmiljörelaterade olyckor bedöms utgöra de främsta riskerna inom Länsstyrelsens lokaler. Risker rörande informationssäkerhet behandlas separat i avsnitt Lokaliseringen i Halmstad medför att en relativt liten risk för naturolyckor, kemikalieutsläpp eller kärnkraftsolycka. Riskerna är primärt av individkaraktär och arbetsmiljörelaterade, det vill säga att enskilda kan drabbas av olyckor till följd av sin arbetsutövning. Särskilda arbetsmiljörisker föreligger vid arbete i fält. Enskilda handläggare på Länsstyrelsen riskerar även att utsättas för våld och hot om våld till följd av sin yrkesutövning. Historiskt sett har det inträffat ett antal hot varav vissa har varit av sådan allvarlighetsgrad att de har polisanmälts. Förlust av personer med nyckelkompetenser kan allvarligt störa Länsstyrelsens förmåga att hantera sina ansvarsområden, inte minst vid en samhällsstörning. En allvarlig händelse som drabbar en kollega, t.ex. arbetsmiljöolycka, hot eller dödsfall antas även påverka organisationens förmåga negativt på grund av den psykiska belastningen på kollegorna. Utöver de risker som kan drabba enskilda anställda finns även vissa risker som kan slå mot Länsstyrelsen som organisation. För Länsstyrelsen som organisation bedöms brand tillsammans med informationsrelaterade störningar utgöra de största riskerna, men även brist i förtroende för Länsstyrelsen är en identifierad risk Länsstyrelsegemensam informationssäkerhet Sedan 2009 är driften av länsstyrelsernas IT-system koncentrerad till en länsstyrelsegemensam ITavdelning som organisatoriskt tillhör Länsstyrelsen Västra Götalands län. IT-avdelningen levererar ITtjänster till alla länsstyrelser och deras medarbetare. Informationssäkerhetsarbetet bedrivs i huvudsak ute på respektive länsstyrelse och inom IT-avdelningen, men det finns ett nätverk där de som arbetar med informationssäkerhet bedriver visst gemensamt arbete. Ovanstående organisation med 21 fristående myndigheter som har en gemensam leverantör av gemensamma IT-tjänster har lett till en del oklarheter och svårigheter kring kravställning och rollfördelning, bland annat inom informationssäkerhetsområdet. Det framgår bland annat i en extern rapport som redovisats för länsstyrelserna. Den visar att organisationen har låg mognadsgrad och inte arbetar tillräckligt systematiskt med frågorna. Att det finns brister i våra gemensamma system blev tydligt i samband med skogsbranden i Västmanland 2014 då exempelvis våra externa webbsidor slutade fungera på grund av överbelastning. Med anledning av ovanstående beslutade länsråden i oktober 2014 att starta ett gemensamt projekt med syfte att förbättra länsstyrelsernas kunskap och förmåga inom området informationssäkerhet och kontinuitetsplanering för att kunna identifiera kritiska verksamhetssystem och kartlägga verksamheternas krav på IT-stöd. Projektet har bestått av fyra delar: Ta fram förslag på kompetensutvecklande insatser för att höja kompetensen inom kontinuitetshantering och informationssäkerhet. 37

43 En pilotstudie inom området Kommunikation med fokus på kravställning och analys av länsstyrelsernas webbaserade information och kommunikation. En pilotstudie inom området Kärnkraftsberedskap för att identifiera vilka specifika ITleveranser som är kritiska för att länsstyrelserna ska kunna bedriva sitt uppdrag som ansvarig myndighet för räddningstjänst vid en kärnteknisk olycka. Utifrån pilotstudierna ta fram ett förslag till krav på IT-leverans (SLA) som lever upp till den kravbild som framkommit i analyserna. Pilotstudierna inom kommunikation och kärnkraftsberedskap visar att nuvarande IT-leverans inte uppfyller de krav som finns från verksamheten Intern informationssäkerhet Beredskapsfunktionen på Länsstyrelsen i Halland har gjort en generell bedömning av informationssäkerheten på Länsstyrelsen i Halland vid krisberedskap och totalförsvarsplanering. Redovisningen av denna är uppdelad i två delar, en teknisk och en administrativ. I bedömningen av den tekniska delen ingår de system som används lokalt vid krisberedskap och totalförsvarsplanering. De system som LST-IT äger och förvaltar har bedömts i förgående avsnitt. Under den administrativa delen ingår dokumentation, utbildning och policys Teknisk informationssäkerhet Generellt sett håller den tekniska informationssäkerheten på Länsstyrelsen i Hallands län en hög nivå, med bra redundans och goda förutsättningar för att hålla en bra nivå med utgångspunkt från krisberedskap. Även det fysiska skyddet är väl tilltaget med passersystem och olika behörighetssystem som begränsar tillträde till olika lokaler. Dock bör förutsättningarna för att, på ett fullgott och godkänt sätt, klara av hantering av information kopplat till totalförsvarsplanering förbättras då den hanteringen av information ställer högre krav på informationssäkerhet än vad krisberedskap generellt gör. De system som Länsstyrelsen blir tilldelad av t.ex. MSB, såsom Rakel, finns dokumenterat i andra analyser och kommer därför inte att bedömas i denna risk- och sårbarhetsanalys. De flesta IT- och kommunikationssystem Länsstyrelsen använder vid krishantering förvaltas tekniskt av någon annan Administrativ informationssäkerhet Även den administrativa delen av informationssäkerheten vid en krisberedskap är god. Det finns både en informationssäkerhetssamordnare samt en beredskapshandläggare som arbetar aktivt med informationssäkerheten. Det finns dock brister i rutinen att dokumentera de olika systemen som används vid krisberedskap. Vidare är mycket information kring dessa system kopplat till en person, vilket kan leda till att uthålligheten på den positionen kan bli lidande vid en långtgående samhällsstörning. De styrdokument som redan finns behöver uppdateras. Detta gäller policys för mobiltelefoner, informationssäkerhet och datoranvändande. Dessa är starkt kopplade till utbildning, vilket är en ständigt återkommande punkt men där det finns goda förutsättningar för att kunna genomföra utbildningar. 38

44 6 Bedömning av länsstyrelsens generella krisberedskap I detta kapitel beskrivs inledningsvis vad krisberedskap innebär och därefter beskrivs Länsstyrelsens generella krisberedskap. Bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskap är grundad på de indikatorer som finns i MSBFS 2016:7. Indikatorerna och Länsstyrelsens svar på dessa redovisas i bilaga Beskrivning av krisberedskap Krisberedskap beskrivs i MSBFS 2016:7 som förmåga att genom utbildning, övning och andra åtgärder förebygga, motstå och hantera krissituationer. Även de strukturer som skapas före, under och efter en kris med syfte att förebygga, motstå och hantera krissituationer räknas in i krisberedskapen. 6.2 Länsstyrelsens generella krisberedskap Alla typer av risker ställer krav på en grundläggande krisberedskap och krishanteringsförmåga. Detta innefattar bland annat att ha en krisledningsplan och krisledningsorganisation med utbildad och övad personal samt en ledningsplats med tekniska förutsättningar att kunna verka vid en samhällsstörning. Länsstyrelsen i Halland har en krisledningsplan som är känd i organisationen och finns publicerad och tillgänglig för alla som behöver den. Planen beskriver bland annat krishanteringsorganisationen, samordning och samverkansstrategi. Personalen i krisberedskapsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och myndighetens roll och ansvar vid en krissituation. Det finns en utbildnings- och övningsplan för mandatperioden som efterföljs genomfördes övningen Gripen, som berörde kärnkraftshaveri och höjd beredskap på Ringhals. Under 2014 genomfördes övningen Barbro, som berörde utsläpp av olja till havs. Under dessa övningar har såväl Länsstyrelsens ledning som krishanteringsorganisation deltagit. Länsstyrelsen förfogar vidare över en ledningscentral som har renoverats under Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade avseende elförsörjning, it-försörjning, tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild. Det finns vissa begränsningar i användandet vid höjd beredskap. Avtal finns med Region Halland om alternativ ledningsplats och det finns möjlighet att samgruppera med intilliggande länsstyrelser. Arbetet med ett koncept för mobil ledningsplats kommer att initieras under Det finns ingen övergripande plan för att flytta Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamheter och möjligheten att upprätthålla samhällsviktig verksamhet är scenarioberoende. Det finns dock rutiner och planer för vissa scenarier, såsom elbortfall. Det finns också en viss förmåga att flytta mindre delar, till exempel mindre del av Länsstyrelsens stabsorganisation. Genom tjänsteman i beredskap, TiB, finns goda rutiner för att ta emot larm och kunna agera vid en händelse. Länsstyrelsen bedriver dessutom omvärldsbevakning för att i ett tidigt skede kunna identifiera och varna för kriser. Detta sker dels genom TiB, dels genom MSB:s samverkanskonferenser. Länsstyrelsen har goda nätverk och verktyg för samverkan genom till exempel Sydlänssamverkan och Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap respektive WIS och Rakel. Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap är grundläggande för krisberedskapsarbetet i Hallands län. Behovsanalyser har gjorts för såväl materiella och personella resurser. Det behövs dock ytterligare behovsanalyser avseende materiella resurser för att säkerställa uthålligheten i krisledningsorganisationen. Det finns inte heller avtal om förstärkningsresurser i tillräcklig utsträckning för en större händelse. Det finns rutiner och förmåga att ta emot lokala, regionala och nationella 39

45 förstärkningsresurser, såväl personella som materiella. Det finns dock ett behov av att förbättra rutiner och förmåga när det gäller internationella förstärkningsresurser. Det finns ingen nedskriven rutin för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser, men Länsstyrelsen använder MSB:s metod för övning och utvärdering av övningar. Länsstyrelsen har utvärderat inträffade händelser under de senaste åren, men detta har inte skett under särskild rutin. Risk- och sårbarhetsanalyserna är ett område som är under utveckling. Det finns en nyligen fastställd process för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser som bland annat kommer att medföra en tydligare systematik och en större delaktighet från övriga enheter inom Länsstyrelsen och aktörer i länet. Riskoch sårbarhetsanalysen fastställs av landshövdingen och används som ett underlag vid planering och beslut om åtgärder för att stärka Länsstyrelsens krisberedskap. Det finns dock utvecklingspotential i detta och risk- och sårbarhetsanalysen hade kunnat utgöra ett bättre beslutsunderlag för hela Länsstyrelsens organisation än vad den gör i dagsläget. Bedömningen i stort är att Länsstyrelsens generella krisberedskap är god men det finns områden som kan och bör utvecklas vidare. 40

46 7 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom Länsstyrelsen och dess geografiska område I detta kapitel beskrivs identifierade sårbarheter och brister i krisberedskapen som identifierats under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen samt under inträffade händelser och övningar. Inledningsvis beskrivs identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap som upptäckts i analysen av de kritiska beroendena, följt av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap som upptäckts i hot- och riskanalyserna. Därefter följer sårbarheter och brister som identifierats i bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskapsförmåga och slutligen sårbarheter och brister som identifierats vid inträffade händelser samt övningar. 7.1 Sårbarheter och brister i kritiska beroenden I identifieringen av kritiska beroenden har det framkommit några sårbarheter och brister. Många samhällsviktiga verksamheter, och andra verksamheter, är beroende av elförsörjning. Inom flera av de samhällsviktiga verksamheterna i länet finns reservkraft för att kunna tillgodo se elförsörjningen. Det är dock oklart i vilken utsträckning de samhällsviktiga verksamheterna har tillgång till reservkraft. För att kunna hantera ett bortfall av elförsörjning under en längre tid krävs också bland annat fungerande transporter såväl inom som utanför länet, då exempelvis reparatörer och materiel ofta behöver tas från andra delar av länet. Detta beroende kan utgöra en sårbarhet då det beroende på scenario både kan vara svårt att transportera och andra aktörer kan vara i behov av samma materiel och reparatörer. Vidare har drivmedelsförsörjningen pekats ut av flera aktörer i identifieringen av kritiska beroenden som en sårbarhet. Detta då få organisationer har egna drivmedelsreserver, utan är beroende av kommersiella bensinstationer. Drivmedelsförsörjningen i sin tur är beroende av elförsörjningen och vid en störning i elförsörjningen krävs tillgång till bensinstationer som har eller kan förses med reservkraft. Drivmedelsförsörjningen utgör dessutom ett beroende för transportsektorn, då distribution av drivmedel är en förutsättning för att samhällsviktiga transporter ska kunna utföras. En brist i de kritiska beroendena är att det saknas en mer detaljerad identifiering och analys av dessa. Detta är ett kommande utvecklingsområde för Länsstyrelsen och kommer att utföras under perioden Sårbarheter och brister från hot- och riskanalyser I hot- och riskanalyserna har sårbarheter och brister identifierats i avsnittet om ras och skred, informationssäkerhet, antagonistiska hot och sociala risker. Sårbarheter och brister har även identifierats i den interna hot- och riskanalysen Ras och skred Arbetet och studierna av ras och skred konstaterades vid analysen i dagsläget vara inriktat på en mer nationell nivå. Det behöver göras fler studier på regional nivå och studier av påverkan på samhällsviktig verksamhet inom Hallands län Informationssäkerhetsrelaterad störning i länet Sårbarheter och brister i länets informationssäkerhet har bedömts genom det underlag, skriftligt och muntligt, som framkommit i samband med en kartläggning av länets aktörers informationssäkerhetsarbete. Det tillsammans med MSB:s rapport En bild av kommunernas informationssäkerhetsarbete 2015 har legat till grund för bedömningen av deras informationssäkerhet. Sammanställningen från denna bedömning visar att det varierar mellan kommunerna hur arbetet med informationssäkerhet pågår och i vilken utsträckning. 41

47 7.2.3 Antagonistiskt hot och väpnat angrepp Vad det gäller scenarierna antagonistiskt hot och väpnat angrepp finns det ett behov av att studera dessa scenarier närmare trädde den försvarspolitiska inriktningspropositionen i kraft, vilket innebär att totalförsvarsplaneringen ska återupptas. Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet och har därmed en central roll inom de civila delarna av totalförsvaret Sociala risker Tidigare har Länsstyrelsen identifierat ett behov av ett bredare synsätt på risker. Sociala risker har aktualiserats allt mer bland annat i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser för denna mandatperiod och genom arbetet med sociala risker kopplat till flyktingsituationen. Det finns fortfarande svårigheter att formera samverkan inför en ny uppgift då väldigt många verksamhetsområden berörs. Det är svårt att få en helhetsbild över alla insatser som görs kopplat till flyktingsituationen och integration, men även social hållbarhet i stort. Identifierade problem har också komplexa lösningar vilket i sin tur ställer ännu större krav på effektiv samordning Afrikansk svinpest Under den regionala förmågeanalysen som Länsstyrelsen i Hallands län anordnade den 14 april framkom att det finns behov av kunskapshöjning och det finns ett samverkansbehov med nationella myndigheter. Det kan vara svårt att skapa en helhetsbild då flera olika myndigheter har olika ansvarsområden i denna händelse. Scenariot har också stora osäkerheter och kan innebära hastiga tidsförlopp. Om stora mängder djur smittas saknas det både personella resurser för att kunna destruera smittade djur och kapacitet på förbränningsanläggningar i närheten. Även saneringen kan bli problematisk då det troligen kommer att kräva mycket tid och personella resurser. Ytterligare en svårighet är de grisar som hålls som hushållsdjur och hur dessa ska hanteras, bland annat med tanke på att dessa inte alltid finns registrerade Intern hot- och riskanalys Risk- och sårbarhetsanalysen för Länsstyrelsens organisation har identifierat potentiella sårbarheter i uthållighet och bristande redundans i nyckelkompetenser. Om flera händelser inträffar inom en kort tidsperiod eller en viss händelse drar ut på tiden är krisledningsorganisationen sårbar då de egna personella resurserna kan behöva förstärkas genom stöd utifrån. Exempel på nyckelfunktioner där redundans är nödvändigt inkluderar de basala stabsfunktionerna stabschef, information, GIS, samband och dokumentation. Länsstyrelsens egen sårbarhet är ännu inte klargjord på ett tillfredställande vis Länsgemensam informationssäkerhet Inom informationssäkerhet framkom i den länsgemensamma analysen att det finns en sårbarhet kring kravställning och rollfördelning inom informationssäkerhetsområdet. Det påvisades även att det finns en låg mognadsgrad och ett inte tillräckligt systematiskt arbete inom området. Vidare visade pilotstudierna inom kommunikation och kärnkraftsberedskap att nuvarande IT- leverans inte uppfyller de krav som finns från verksamheten Intern informationssäkerhet I det interna informationssäkerhetsarbetet för Länsstyrelsen i Halland har små brister identifierats i rutinen att dokumentera de system som används vid krisberedskap. Det finns också en sårbarhet i uthålligheten vid en krissituation då det saknas redundans i form av personal med relevant kompetens. Ytterligare en brist som identifierades är att befintliga styrdokument behöver uppdateras. 42

48 7.3 Sårbarheter och brister i krisberedskap Sårbarheter och brister i krisberedskapen bygger på de resultat som framkommit i den enkät för bedömning av den generella krisberedskapsförmågan som finns i MSBFS 2016: Riskhantering Det finns en nyligen fastställd process för hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska bedrivas. I det kommande arbetet kommer samtliga enheter på länsstyrelsen att vara mer delaktiga i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Det finns fortfarande viss potential att utveckla arbetet vidare, men bedömningen är att risk- och sårbarhetsanalysen kommer att stärkas och utgöra ett bättre stöd för verksamheterna. Risk- och sårbarhetsanalysen kommer även att utgöra ett bättre beslutsunderlag för hela Länsstyrelsens organisation Planering I enkäten framkom även att det inte finns någon övergripande plan för att flytta Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamheter. Möjligheten att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid en extraordinär händelse eller annan samhällsstörning är scenarioberoende. Det finns rutiner och planer för vissa scenarier, såsom elbortfall, men inte för alla. Det finns också en viss förmåga att flytta mindre delar, till exempel mindre del av Länsstyrelsens stabsorganisation. Det finns vissa begränsningar i användandet av ledningsplatsen vid höjd beredskap. Avtal finns med Region Halland om alternativ ledningsplats och det finns möjlighet att samgruppera med intilliggande länsstyrelser Informationssäkerhet Beträffande informationssäkerhet arbetar Länsstyrelsen inte helt efter de standarder som nämns i MSBFS 2016:7, även om stora delar följs. Det finns även en sårbarhet i att rutinerna för hantering av kritiska beroenden till system och tjänster inte finns inom alla enheter. Ytterligare en sårbarhet är kravställning på informationssäkerhet vid upphandling av en extern leverantör. Inom delar av Länsstyrelsens organisation görs detta, men inte i samtliga Övning Det finns i nuläget ingen nedskriven rutin för att utvärdera inträffade händelser, men Länsstyrelsen använder MSB:s metod för övning och utvärdering av övningar. Länsstyrelsen har utvärderat inträffade händelser under de senaste åren, men detta har inte skett under särskild rutin. Under mandatperioden ska en rutin tas fram för utvärdering av inträffade händelser med fokus på samverkan Resurser I enkäten framkom även att behovsanalyser för vissa materiella resurser behövs för att säkerställa uthållighet i krisledningsorganisationen. Det finns även brister i förmågan att ta emot internationella förstärkningsresurser. Det saknas även avtal i tillräcklig utsträckning för en större händelse. 7.4 Sårbarheter och brister som framkommit vid inträffade händelser och övningar Erfarenheten från tidigare händelser indikerar en potentiell sårbarhet i förhållande till uthålligheten för personella resurser och nyckelkompetenser, till exempel stabschef, informatörer och expertkompetenser som behövs för en särskild händelse. Uthålligheten kan förstärkas genom stöd utifrån, exempelvis från andra länsstyrelser. En annan identifierad sårbarhet är att Länsstyrelsen inte har förberett eller övat flytt till alternativ ledningsplats. 43

49 7.4.1 Flyktingsituationen hösten 2015 Under flyktingsituationen hösten 2015 initierade Länsstyrelsen samverkanskonferenser i olika frågor. Internt hanterades händelsen i en stabsfunktion som senare övergick till en mer permanent arbetsgrupp i projektliknande form. Det har inte gjorts någon utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen ännu. Genom en utvärdering kan en tydligare sammanställning av sårbarheter och brister göras och åtgärdsförslag för att minska sårbarheterna och bristerna tas fram. Hanteringen visade dock att det finns flexibilitet i samverkan både internt och externt, men för att förbättra proaktivitet och smidighet i hanteringen bör Länsstyrelsen och andra berörda aktörer säkerställa implementering av gemensamma grunder för samverkan och ledning. Syftet med gemensamma grunder är att förenkla aktörsgemensam inriktning och samordning. Med hjälp av detta förhållningssätt ökar förståelsen för vikten av samlad lägesbild, informationsdelning och inriktning utifrån gemensamt beslutsunderlag. I rapporten Samlad och fördjupad bedömning med anledning av flyktingsituationen (2016) skriver MSB att flertalet länsstyrelser har hanterat situationen i någon form av projektstruktur med ett brett urval av kompetenser. En minioritet av kommunerna i landet klassade händelsen som en extraordinär händelse. I rapporten anges vidare att vissa län och kommuner har haft en högre belastning på boende och samhällsservice som skola och social omsorg än vad andra har haft. Samtidigt har flertalet av länen och kommunerna ansett sig kunna hantera situationen och ha förmåga att kunna fortsätta hantera den under en begränsad tid, enligt en enkätundersökning MSB gjort. Däremot har det i vissa fall gjorts omprioriteringar i arbetsuppgifter. Boendefrågan, ensamkommande barn och flyktingar samt migranter som inte legaliserat sin vistelse nämns i rapporten som särskilda utmaningar under 2015 och början av Övning Gripen För att öka länets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka vid Ringhals kärnkraftverk anordnade Länsstyrelsen i Hallands län en regional kärnkraftsövning Övningen genomfördes i oktober och november 2015, med namnet Gripen och omfattade runt 750 deltagare från 26 olika aktörer. Övning Gripen genomfördes i fyra skeden, alla med olika övningsformat; seminarieövning, distribuerad seminarieövning, simuleringsövning med motspel och övning med fältenheter. I februari 2016 genomfördes ett utvärderingsseminarium i Varberg. De övergripande syftena med övningen var att utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid utrymning av inre beredskapszonen kring Ringhals kärnkraftverk. Ett syfte var även att pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt på ledning och logistik vid mottagningsplatserna. Dessutom syftade övning Gripen till att pröva ledning, samordning och kommunikation vid utrymning av inre beredskapszonen samt ge insikt i hur ett utrymningsbeslut påverkar respektive aktör, ge insikt i värdet av en uthållig kriskommunikation och pröva utrymningsorganisationens förmåga att genomföra en utrymning av den inre beredskapszonen. De övergripande mål som tagits fram för övningen tog sikte på skede 3, en simuleringsövning med motspel. Det första målet, aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län, är delvis uppfyllt. Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län är inte tillräckligt känd bland övningens deltagare, dock var det en del av de som övade i stabsledning som kände till den. Eftersom bara hälften av aktörerna identifierar ett behov av att anpassa sina åtgärder och sedan gör det, räcker det inte till för god förmåga. Dock är det många som arbetar på sin lägesbild tidigt i händelsen, men färre som har tagit 41 MSB, Samlad och fördjupad bedömning med anledning av flyktingsituationen. 44

50 emot planerade samverkanspersoner 60 minuter efter övningsstart. Det framstår som om bristen på bra och klar kommunikation mellan de övande aktörerna var det största hindret för en bra samverkan i enlighet med Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län. Det var tidvis svårt att etablera bra kontakt med Länsstyrelsen, vilket i sin tur gjorde det svårt för övande aktörer att fortsätta agera inom sitt ansvarsområde. Det andra målet, aktörerna har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild, är ej uppfyllt. Lägesbildsuppdateringen under dagen var bristfällig, särskilt med tanke på de händelser som skedde. Självaste kommunikationen av lägesbilder fungerade bra inom Rakel men var bristande inom de andra sambandsmedlena. Därtill saknade många aktörer viktiga delar i sin lägesbild. Detta var något som förbättrades under övningens gång. Delning och spridning av lägesbilden, internt och externt var ofta otillräcklig. Det tredje målet, aktörerna har en god förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk olycka, är delvis uppfyllt. En betydande del av de övande hade inte genomgått utbildningar inför övningen men bland de aktörer som genomfört utbildningar låg antalet på procent av utbildad personal. Samtidigt använde aktörerna sig av sina planverk och arbetade utefter dem under övningens gång, även om de tidvis frångick dessa. Det fjärde målet, aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade beslut, är delvis uppfyllt. Aktörerna påvisar en stor vilja att komplettera och att bli kompletterade i sitt arbete för att lösa uppgiften, de omhändertar fattade beslut och stor del kommunicerar de ut besluten inom organisationen. Dock har kommunikationen och samordningen kring beslut tidvis brustit. Det femte målet, aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra fattade beslut samt konsekvenserna av dessa, är delvis uppfyllt. Större delen av aktörer har en kommunikationsplan men alla använder den inte. Flera aktörer använder inte WIS eller delger sin information via systemet, inte heller användes internetdagboken tillräckligt mycket. Länsstyrelsens samband med Ringhals uppfyller inte förväntningarna då de ofta inte kunde nå varandra. Vid information till allmänheten användes oftast ett pedagogisk, enkelt och tydligt språk, även om det fanns några undantag. SR Halland P4, som är en beredskapskanal, användes inte i den omfattning som kan förväntas och ofta fick de felaktig eller oklar information. Prioriteringen av kriskommunikation, utsedda talespersoner och utsedda talepunkter saknades hos flera aktörer. Deltagandet vid de två kriskommunikationssamordningskonferenserna var dock bra. Informationsspridningen internt var hos vissa aktörer mycket bra, men hos andra brast det då det inte fanns klara rutiner för hur spridningen skulle ske. Kommunikation till andra aktörer vid kommunikationsstörningarna var mycket bra då de flesta använde Rakel, för kommunikation till allmänheten var arbetet lysande hos åtskilliga aktörer, men bristande hos ett fåtal andra. Många aktörer med samverkanspersoner upplevde dem som ett mycket bra hjälpmedel för att säkra upp informationsspridningen mellan Länsstyrelsen och dem själva. Övningen har stärkt deltagande aktörers förmåga och kapacitet att hantera en mycket stor samhällsstörning. Särskilt förmågan att arbeta gemensamt för att hantera en händelse har stärkts. Men det finns fortfarande svagheter, och dessa svagheter syftade övningen till att identifiera för att ge alla deltagare möjligheten att stärka förmågan ytterligare. 45

51 8 Genomförda, pågående och planerade åtgärder I detta kapitel redovisas planerade, pågående och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Inledningsvis presenteras de åtgärder som har genomförts sedan förra risk- och sårbarhetsanalysen skrevs. Därefter beskrivs de åtgärder som är pågående och slutligen de som är planerade, men ännu ej påbörjade. Åtgärder som rör löpande verksamhet redovisas inte. 8.1 Genomförda åtgärder Det finns ett påbörjat arbete med att skapa kontaktytor mellan kommunerna och region Halland för utbyte av erfarenheter och information kring arbetet med informationssäkerhet. 5 av 7 aktörer har en utpekad person eller tjänst som sköter samordningen av arbetet med informationssäkerhet hos respektive aktör. De andra två aktörerna arbetar med att utreda ansvarsförhållanden inom kommunen. En mindre kartläggning hos respektive aktör, som valt att engagera sig i arbetet med informationssäkerhet, har gjorts och utifrån den har rekommendationer getts på vad som behövs göras i ett initialt skede. Vid besök hos de olika aktörerna har det påvisats att de behöver en uppdaterad policy med underliggande bestämmelser för informationssäkerhet. De flesta aktörerna i länet har själva tagit fram dokumentation och riktlinjer för vilka krav som ska ställas på leverantörer av tjänster och varor med hänsyn till informationssäkerhet. Internt har Länsstyrelsen tagit fram utbildning informationssäkerhet grunder samt infört en instruktion för hantering av hemliga handlingar. 8.2 Pågående åtgärder Länsstyrelsens arbete utgår från verksamhetsplanen, där grunden består av krisberedskapsplanering, övningar, utbildningar och att leda och delta i olika regionala nätverk. Även Länsstyrelsens kärnkraftberedskap bedriver en särskild verksamhetsplanering tillsammans med övriga aktörer. En pågående åtgärd är att Länsstyrelsen ska se över grunden för risk- och sårbarhetsanalysen, det vill säga arbetssättet och metoden, för att utveckla den nuvarande arbetsformen. Detta ska bland annat ske genom samarbete med länets kommuner och Region Halland. Detta arbete inkluderar en rad olika utvecklingsområden, till exempel identifiering av samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden. I detta arbete ingår även att skapa en större delaktighet från övriga enheter inom Länsstyrelsen i Hallands län och att få risk- och sårbarhetsanalysen att utgöra ett beslutsunderlag för hela Länsstyrelsens organisation. Det ingår dessutom att förankra hos länsledningen hur arbetet med riskoch sårbarhetsanalys ska bedrivas. Under 2016 pågår ett arbete med att se över process och metod för risk- och sårbarhetsanalysen. Projektet med att utveckla den regionala risk- och sårbarhetsanalysen pågår från 2015 till Det finns ingen övergripande plan för att flytta Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamheter. Möjligheten att upprätthålla samhällsviktig verksamhet är scenarioberoende. Det finns dock rutiner och planer för vissa scenarier, såsom elbortfall. Det finns också en viss förmåga att flytta mindre delar, till exempel mindre del av Länsstyrelsens stabsorganisation. Det möjliggörs genom gemensamt ledningsprojekt med kärnkraftslänen och länsgemensam kontinuitetsplanering inom IT-området. Under 2016 och 2017 kommer RSA för Länsstyrelsen att revideras och den samhällsviktiga verksamhets som Länsstyrelsen bedriver kommer att beskrivas där. Med detta som underlag kommer utarbetandet av kontinuitetsplaner att påbörjas under andra delen av Länsstyrelsen har som ambitionsnivå utveckla metoder för att genomföra RSA på ett strukturerat sätt och därmed också höja kvaliteten i det kommande arbetet med kontinuitetsplaner. Inför arbetet med kontinuitetsplaner planerar Länsstyrelsen att genomföra kunskapsuppbyggnad inom den egna organisationen och inom det geografiska ansvarsområdet. 46

52 I enkäten för bedömning av Länsstyrelsens generella krisberedskap framkom att det i nuläget inte finns någon nedskriven rutin för att utvärdera inträffade händelser. Det görs utvärderingar, men inte enligt någon särskild rutin för inträffade händelser. Arbete pågår med att ta fram en rutin för utvärdering av inträffade händelser med fokus på samverkan. Rutinen planeras vara framtagen i slutet av Länsstyrelsen har bildat en regional arbetsgrupp för sociala risker kopplat till flyktingsituationen tillsammans med Migrationsverket, Region Halland, Polismyndigheten, kommunerna och en representant för asylboenden. Arbetsgruppen arbetar med att ta fram lägesbild, orsaksanalys och åtgärdsplan och uppföljning enligt Polisens samverkansmodell. Till stöd har Länsstyrelsen har dessutom tagit fram en analysmodell (Blomman). Målet är att det blir ett kontinuerligt arbete i länet. En annan pågående åtgärd är att Länsstyrelsen i Hallands län, tillsammans med länsstyrelserna i Västra Götaland, Örebro och Värmland sedan 2013 driver ett gemensamt arbete om civil-militär samverkan tillsammans med Militär regional stab väst. Arbetet syftade inledningsvis främst till kunskapsuppbyggnad avseende varandras organisationer för att kunna hantera händelser i fredstid. Fokus har över tid, med utgångspunkt i den nya försvarspolitiska inriktningen samt av regeringen beslutade planeringsanvisningar, förskjutits mot att diskutera väpnat angrepp och krig samt vilka roller respektive aktör då har i ett sådant skede. Under 2016 har även vissa analyser inletts med utgångspunkt i den hotbild som nu föreligger. Länsstyrelsen har påbörjat en uppdatering och revidering av interna dokument som är relevanta för informationssäkerhetsarbetet. Arbete har även påbörjats med planering av säkerhetsanalys. 8.3 Planerade åtgärder Länsstyrelsen planerar att fortsätta arbetet med att implementera de gemensamma grunderna för samverkan och ledning i enlighet med de långsiktiga målen i MSB:s strategiska plan för implementering. I arbetet med att inkludera sociala risker de regionala och lokala risk- och sårbarhetsanalyserna 2013 identifierades flera åtgärdsförslag som berör utveckling av arbetsprocess och analysmetod. Sedan dessa har storstadslänen utvecklat Västra Götalandsmodellen till en ny vägledning, Krisberedskap för social hållbarhet och utvecklingsenheten på Länsstyrelsen har tagit fram en analysmetod utifrån ett helhetsperspektiv på social hållbarhet. Den handlar om att inkludera och se samband mellan följande områden: mänskliga rättigheter, jämställdhet, barns rättigheter, våldsförebyggande, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, prostitution och människohandel, integration, psykisk och fysisk hälsa, trygghet och säkerhet, sysselsättning, utbildning, arbete, föräldraskapsstöd och ANDT. Blomman testas just nu i arbetet med flyktingsituationen. Länsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet med sociala risker utifrån Blomman och lärdomar från tidigare arbete. Målet är att utveckla samverkan inom social hållbarhet, brottsförebyggande och krisberedskap träder den försvarspolitiska inriktningspropositionen i kraft, vilket innebär att totalförsvarsplaneringen ska återupptas. Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet och har därmed en central roll inom de civila delarna av totalförsvaret. Därav kommer arbete bedrivas för att utveckla och förnya den gemensamma planeringen för civilt försvaret på regional nivå, utifrån de planeringsanvisningar som regeringen kommer ta fram. Kunskapen måste utvecklas med ett modernt innehåll kring totalförsvarsfrågor inom det civila området. Fokus kommer främst vara stödet till försvarsmakten, men även skydd av civilbefolkning och samhällsviktiga funktioner. 47

53 En annan planerad åtgärd som togs upp i enkäten för bedömning av den generella krisberedskapen är utveckling av en mobil ledningsplats. Internt planerar Länsstyrelsen att genomföra en utbildning i informationssäkerhet grunder under hösten Det är dessutom planerat att skapa relevant, uppdaterad och skriftlig dokumentation över de tekniska system som finns och används inom krisberedskapen samt skapa bättre förutsättningar för hantering av information kopplat till totalförsvarsplanering. Länsstyrelsen planerar även att vidareutveckla arbetet med säkerhetskyddsanalys under

54 9 Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat I detta kapitel presenteras det behov av åtgärder som har identifierats i årets risk- och sårbarhetsanalys samt åtgärder som har identifierats men där planering ännu ej påbörjats. Inledningsvis presenteras de åtgärder som identifierats inom Länsstyrelsens ansvarsområde och därefter följer åtgärder som identifierats, men som ligger utanför Länsstyrelsens ansvarsområde. 9.1 Behov av ytterligare åtgärder inom Länsstyrelsens ansvarsområde I enkäten för bedömning av den generella krisberedskapen framkom en del brister och sårbarheter som bör åtgärdas. En del åtgärder är redan planerade och finns beskrivna i avsnitt 8.3 i förgående kapitel. Övriga identifierade åtgärder beskrivs nedan. I samband med övningen Gripen föreslogs ett flertal olika åtgärder inom såväl krishantering som utbildning och övning. En sammanfattning av åtgärdsförslagen ges i Tabell 5, mer detaljerad information återfinns i Övning Gripen 2015 utvärderingsrapport (Dnr ). Tabell 5. Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag Inventera avtal som behövs och är möjliga att teckna för förstärkningsresurser vid en större händelse. Åtgärden har sin grund i Bedömning av den generella krisberedskapen, resurser. År för identifiering av åtgärd Ev. anledning till varför åtgärden ej har påbörjats samt kommentarer Förbättra rutiner och förmåga avseende internationella förstärkningsresurser. Behovsanalys avseende vissa materiella resurser för Länsstyrelsens ledningsplats för att kunna säkerställa uthållighet i krishanteringsorganisationen. Förberedelser och övning av flytt till alternativ ledningsplats. Etablera förankrade lokala områdesnamn utanför inre beredskapszonen (t.ex. postkodsområden) för att kommunicera beslut gällande begränsade områden. Utarbeta länsgemensamma rutiner för WIS Bedömning av den generella krisberedskapen, resurser. Bedömning av den generella krisberedskapen, resurser. Bedömning av den generella krisberedskapen, resurser Övning Gripen Övning Gripen Bör övervägas som åtgärd. 49

55 användningen Utveckla en rapporteringsmall för lägesrapporter. Identifiera och utveckla förbestämda initiala riktlinjer och inriktningar för aktörer att förhålla sig till vid en kärnteknisk olycka (så de inte behöver invänta RL för att kunna agera) Skapa rutin för lägesbildsspridning, externt och internt Skapa kärnkraftlänsgemensam rutin för agerande vid händelse i ett annat kärnkraftslän Utveckla samverkan med angränsande län eftersom skydds- och informationsåtgärder behöver samordnas över länsgränserna Utred möjligheter att snabbt etablera vilka som är säkert utrymda från ett område, dels för att klargöra att områden är utrymda och dels för att klargöra för släkt och vänner att en person är utrymd Vidareutveckla implementeringen av gemensamma grunder och konceptet ISF i länet Säkerställ att det finns personal som genomfört de utbildningar som nämns i Utbildnings- och övningsstrategi för radiologiska och nukleära händelser. Övning Gripen Övning Gripen Övning Gripen Övning Gripen Övning Gripen Övning Gripen Övning Gripen Övning Gripen Skapa möjligheter till självstudier inom krisberedskap Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen hösten 2015 Övning Gripen Flyktingsituation hösten Länsstyrelsen bör verka för Hot- och riskanalys,

56 att informera i länet om det underlag som finns rörande ras och skred Länsstyrelsen bör undersöka vilka ytterligare underlag som behövs med tanke på risken för ras och skred Länsstyrelsen bör verka för att analyser av konsekvenser vid ras eller skred genomförs tillsammans med övriga berörda organisationer. Studera ras och skred ur ett regionalt perspektiv Scenarioövningar för personal på Länsstyrelsen På nationell nivå är det framförallt SVA och Statens jordbruksverk, SJV, som arbetar med epizooti. Ett åtgärdsförslag är att genomföra en distribuerad övning mellan Länsstyrelsen och SJV. En sådan övning skulle kunna belysa svagheter och brister tydligare och ge ett bättre underlag att arbeta vidare med. Kunskapshöjande åtgärder har genomförts, bland annat genom en regional förmågeanalys för Afrikansk svinpest som Länsstyrelsen anordnade den 14 april Ett åtgärdsförlag är att under 2017 genomföra en regional samverkansövning som följer upp de kunskapshöjande åtgärderna samt eventuella åtgärder som identifierats under den distribuerade övningen. En tidigare åtgärd som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen är att i samverkan med centrala myndigheter och ras och skred Hot- och riskanalys, ras och skred Hot- och riskanalys, ras och skred Hot- och riskanalys, ras och skred Hot- och riskanalys, tidigare analyser Hot- och riskanalys, afrikansk svinpest Hot- och riskanalys, afrikansk svinpest Hot- och riskanalys, tidigare analyser Innan Innan

57 kommuner samt privata aktörer ta fram planer för att hantera störningar i de finansiella systemen. Detta bör ske genom att bevaka arbetet i samverkansområdet Ekonomisk säkerhet och därefter avgöra om en uppdatering av den regionala analysen behövs. För att minska riskerna som kommer med en informationssäkerhetsrelaterad incident behövs bättre kunskap och mer utbildning till de som arbetar med systemen. Grunden till ett bra informationssäkerhetsarbete ligger i en väl genomförd informationsklassning och detta ses som ett första steg i att utveckla informationssäkerhetsarbetet hos aktörerna i länet. För att komma så långt som till att genomföra en informationsklassning behöver det föregås av arbete med andra vitala delar av informationssäkerhet, såsom att utreda ansvarsfördelning med mera. Inom informationssäkerhet identifierades under förra året ett flertal åtgärder: Länsstyrelsen bör verka för ett bättre uppföljningsarbete bland aktörerna för att informationssäkerhetsarbetet ska hållas uppdaterat. Länsstyrelsen bör verka för utbildning och stöd i processen att informationsklassa information som de Hot och riskanalys, informationssäkerhe t 2015 Åtgärder har delvis påbörjats. De åtgärdsbehov som kvarstår beror på att genomföra måste föregås av initialt arbete med informationssäkerh et hos aktörerna i länet. 52

58 olika aktörerna har. Detta för att minska risken att informationssäkerhetsarbetet ej blir korrekt utfört, som i sin tur kan medföra att ett väl avvägt skydd uteblir. Länsstyrelsen bör verka för att kontinuitetsplaner för att hantera bortfall av information införs hos aktörerna. Detta då det annars finns risk att berörd aktör inte har rutiner för att hantera en situation då kritisk information försvinner och därmed inte kan bedöma vilka konsekvenser det kan resultera i. Länsstyrelsen bör verka för att aktörerna använder anpassade kravspecifikationer vad gäller informationssäkerhet på alla tjänster och varor som beställs och köps in. 9.2 Behov av ytterligare åtgärder utanför Länsstyrelsens ansvarsområde I Tabell 6 beskrivs de åtgärdsförslag som identifierats i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser som ligger utanför Länsstyrelsens ansvarsområde. Tabell 6. Åtgärdsförslag utanför Länsstyrelsens ansvarsområde Åtgärdsförslag Åtgärden har sin grund i År för identifiering av Resurslista för nationella förstärkningsresurser Bedömning av den generella krisberedskapen, Aktör åtgärd 2015 Länsstyrelsen anser att MSB bör kommunicera en 53

59 samt beskrivning av behov av expertstöd vid olika händelsetyper. resurser. uppdaterad resurslista för nationella förstärkningsresurser samt en beskrivning av behov av expertstöd vid olika händelsetyper. Storskalig utrymning av hus- och lantbruksdjur. Hot- och riskanalys 2015 Länsstyrelsen anser att denna fråga behöver lyftas och samordnat hanteras av Jordbruksverket. 54

60 Bilaga 1 Lagstiftning Nedan redogörs för lagstiftningen som berör Länsstyrelsens ansvarsområde inom krisberedskap. Lagstiftning Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) Förordning (2015:1052) om krisberedskap och höjd beredskap (Krisberedskapsförordningen) Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2007:603) om intern styrning Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) Epizootilagen (1999:657) Zoonoslagen (1999:658) Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Plan- och bygglag (2010:900) Miljöbalk (1998:808) Föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2016:7 55

61 Bilaga 2 Riskhanteringsprocessen Nedan redogörs för delar av den bakomliggande teorin till risk- och sårbarhetsanalysen. Riskhanteringsprocessen Riskbegreppets komplexitet hänger samman med att begreppet täcker in ett mycket stort antal samhällssektorer. Detta medför att risker kan vara av ett stort antal olika slag, till exempel politiskt, miljömässigt och ekonomiskt slag. I denna rapport menas med risk sannolikheten för en negativ händelse och konsekvensen av densamma. Med konsekvenser avses i första hand påverkan på befolkningens liv och hälsa, men även miljömässiga och ekonomiska värden som kan gå förlorade samt negativ påverkan av samhällets funktionalitet, grundläggande värden eller den nationella suveräniteten. Begreppet riskhantering definieras på olika sätt inom olika verksamhetsområden. De många definitionerna till trots är syftet alltid detsamma, nämligen att förhindra att oönskade och förlustbringande händelser uppstår. Detta gäller oavsett om det handlar om exempelvis en förlust av en nyckelperson eller om ett toxiskt utsläpp från en produktion till den omgivande miljön. En vanligt förekommande modell av riskhanteringsprocessen illustreras i Figur 6. Figur 6. Schematisk beskrivning av riskhanteringsprocessen (Efter IEC 1995). 56

62 Modellen för riskhanteringsprocessen är generell till sin natur, eftersom tanken med modellen är att den ska vara applicerbar inom många organisationer, tekniska system och industriella verksamhetsområden. Det första steget i riskhanteringsarbetet är delsteg ett i riskbedömningen, nämligen riskanalysen. I riskanalysen inleds arbetet med att definiera de systemgränser som råder för att sedan övergå till att identifiera och uppskatta de risker som finns närvarande i systemet. Nästa steg i riskbedömningen är att värdera de identifierade riskerna utifrån den fastlagda risknivå som anses vara acceptabel inom den aktuella organisationen. De risker som har identifierats, men som anses tillhöra den kategori som benämns acceptabla, sållas bort och analyseras inte. Den sista delen i riskvärderingsarbetet är att ta fram ett antal riskreducerande åtgärder. Riskbedömningen ligger i sin tur till grund för den sista delen i riskhanteringsprocessen, nämligen riskreduktionen och riskkontrollen. Att fatta beslut, implementera arbetet och sedan följa upp detsamma är mycket viktigt. Om dessa bitar inte faller på plats kan inte ett kontinuerligt förbättringsarbete åstadkommas. Detta medför i sin tur att den tid och de resurser som tidigare lagts på riskhanteringsarbetet kan vara bortkastade. Målet med riskhanteringsprocessen är alltså att förhindra att en olycka uppstår. Om en olycka trots allt inträffar kan konsekvenserna av densamma lindras genom en god krishantering. Syftet med en krishanteringsprocess är således att lösa de oönskade situationer som utvecklas till krisartade händelser. Krishanteringsarbetet kan ses som en del i en myndighets riskhanteringsarbete, se Figur 7. Myndighetens riskhanteringsarbete Krishanteringsarbete Figur 7. Illustration av krishanteringsarbetet roll i en myndighets arbete med riskhantering. 57

63 Bilaga 3 Identifierade risker Nedan redovisas de risker som Länsstyrelsen i Hallands län har identifierat som kan få konsekvenser på regional nivå. Ett försök har gjorts att kategorisera om risken berör lokal, regional eller nationellt nivå. Även om en risk kategoriseras som regional påverkas ofta även den lokala nivån. Likaså får en nationell risk ofta konsekvenser på regional och lokal nivå. Beroende på händelsens art och utveckling samt omvärldsläget och andra inträffande händelser kan en lokal eller regional risk även påverka regionalt respektive nationellt. Med lokalt innefattas i detta fall såväl kommuner som Region Halland. Naturolyckor Väderhändelser Storm Isstorm Snöoväder Kraftig kyla Värmebölja Torka Åska och blixtnedslag Markförhållanden Ras och skred Kusterosion Erosion kring vattendrag Jordbävning Svaveldimma Vulkanaska Skogsbrand Rymdfenomen Solstorm Meteoritnedslag Växtskadegörare Angrepp av skadeinsekter Samhällspåverkan Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt 58

64 Växtsjukdomar Översvämning Höga flöden i vattendrag Högt havsvattenstånd Dammbrott Skyfall Lågt havsvattenstånd Luftförhållanden Förhöjda värden på marknära ozon Minskning av ozonskiktet Luftföroreningar Framtida risker Förlust av ekosystemtjänster Nationellt Nationellt Nationellt, regionalt Olyckor Masskadesituationer Olyckor/händelser i ett annat land Tågolyckor Flygolyckor Brand Trafikolyckor Båtolyckor Utsläpp av farligt ämne Farligt godsutsläpp på land Farligt godsutsläpp på hav Farligt godsutsläpp flyg Oljeutsläpp Nationellt, regionalt 59

65 Utsläpp från farliga verksamheter Explosion Kärnteknisk olycka Ringhals Förorenat vatten Förorenad luft Brand Störningar i infrastruktur och försörjningssystem Störningar/avbrott i elförsörjning Störningar i dricksvattenförsörjning, otjänligt vatten Avbrott i dricksvattenförsörjning IT-relaterad störning Förlust av/påverkan på information Störningar/avbrott i finansiella system Störningar/avbrott i betalsystem Störningar/avbrott i GNSS Störningar/avbrott i telekommunikationer Störningar/avbrott i radio och TV Radiokommunikationsstörningar Störningar/avbrott i samhällsviktiga transporter Störningar/avbrott i postdistributionen Bränslebrist/drivmedelsbrist Störningar/avbrott i avloppsrening Störningar/avbrott i naturgasförsörjning Störningar/avbrott i läkemedelsförsörjning Störning/avbrott i livsmedelsförsörjning Störningar/avbrott i avfallshanteringen Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt Nationellt, regionalt 60

66 Störningar/avbrott i fjärrvärme och fjärrkyla Störningar i sociala trygghetssystem Störningar/avbrott i sjukvård och omsorg Störningar/avbrott i skola Störningar/avbrott i förskola Störningar/avbrott i samhällsviktig verksamhet inom skydd och säkerhet Störningar/avbrott i samhällsviktig verksamhet inom handel och industri Störningar/avbrott i samhällsviktig verksamhet inom offentlig förvaltning Antagonistiska hot och social oro Terrorism Bombhot Sabotage Skadegörelse Anlagd brand Dataintrång Cyberattack Gisslantagning Hot mot samhällsviktig verksamhet Påverkanskampanj Väpnat angrepp Höjd beredskap Skottlossning Pågående dödligt våld Upplopp Politisk konflikt med våldsinslag Våldsbejakande extremism Nationellt, regionalt Lokalt Lokalt Lokalt Nationellt, regionalt Nationellt Nationellt Lokalt Lokalt 61

67 Systemhotande och organiserad brottslighet Våld i nära relationer ANDT/missbruk alkohol narkotika doping tobak Stöld och rån Hot och våld Hot och våld mot tjänsteman, politiker Mord Sexualbrott Grov misshandel Mobbning Hatbrott Psykisk ohälsa bland unga Social utsatthet Stor inströmning av människor till Halland som behöver hjälp Främlingsfientlighet Människosmuggling Människohandel Suicid Otrygghet Social oro Hedersrelaterade brott Brister i samhällsfunktioner Personalbrist Misstroende mot offentlig verksamhet Misstroende mot politiker och demokratin Misstroende mot Länsstyrelsen Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Nationellt, regionalt Lokalt 62

68 Förtroendekris Brister i den enskildes förmåga till krisberedskap Ekonomisk kris Strejk Förlust av stor arbetsgivare Bostadsbrist Sjukdomar Pandemi Epidemi Epizooti Zoonos Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler Smittspridning via livsmedel/matförgiftning Smittspridning via vatten/förorenat vatten Influensa Vinterkräksjuka Vårdrelaterade infektioner Beroendesjukdomar Psykisk ohälsa Nya sjukdomar Ökad frekvens med fosterskador Tropiska sjukdomar, klimatanpassning Framtidsscenarier Klimatförändringar EU bryts sönder Brister i kunskapsnivå Nationellt Nationellt Lokalt, nationellt Nationellt, regionalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt Lokalt, nationellt Nationellt, regionalt Nationellt Nationellt 63

69 Bilaga 4 Indikatorer för bedömning av statliga myndigheters generella krisberedskap Syftet med en bedömning av de statliga myndigheternas generella krisberedskap är att få en övergripande bild av de förutsättningar myndigheterna har att förebygga och hantera kriser oavsett händelse. Ledning Riskhantering 1. Ledningen har fattat beslut om hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska bedrivas. Motivering: Det finns en nyligen fastställd process för hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska bedrivas. I det kommande arbetet kommer samtliga enheter att vara mer delaktiga i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Det finns fortfarande viss potential att utveckla arbetet vidare, men bedömningen är att risk- och sårbarhetsanalysen kommer att stärkas och kommer att kunna utgöra ett bättre stöd för verksamheterna. Risk- och sårbarhetsanalysen kommer även att utgöra ett bättre beslutsunderlag för hela Länsstyrelsens organisation. Ja Nej 2. Samtliga delar av myndighetens verksamhet beaktas och vid behov involveras i arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser. Motivering: Det finns en nyligen fastställd process för hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska bedrivas. I det framtida arbetet kommer samtliga enheter att vara mer delaktiga i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Detta innebär att kommande rapporter ska på ett bättre sätt beakta samtliga delar av myndighetens verksamhet, men i årets redovisning av risk- och sårbarhetsanalysen kan inget resultat från detta redovisas. Ja Nej 3. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen fastställs av myndighetens ledning. Motivering: Risk- och sårbarhetsanalysen presenteras för landshövding, länsråd och beredskapsdirektör. Landshövdingen fastställer därefter risk- och sårbarhetsanalysen. Ja Nej 4. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att stärka myndighetens krisberedskap. Exempel: myndigheten beslutar hur de risker som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen ska hanteras. Motivering: Risk- och sårbarhetsanalysen har använts för beslut om fortsatta projekt (ansökan om 2:4 krisberedskap) och i det interna krisberedskapsarbetet. Risk- och Ja Nej 64

70 sårbarhetsanalysen bör i fortsättningen användas som ett beslutsunderlag för hela Länsstyrelsen. 5. Relevanta delar av redovisningen från risk- och sårbarhetsanalysen görs tillgänglig för - beslutsfattare och anställda inom myndigheten, Ja Nej - berörda aktörer inom ansvarsområdet. Ja Nej Motivering: Risk- och sårbarhetsanalysen läggs ut hemsidan, presenteras på Regionala rådet och vissa utbildningar. Ja Nej 6. Det finns en övad och utbildad Tjänsteman i Beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Motivering: TiB:arna får årligen en intern utbildning. De erbjuds introduktionsutbildning till kärnenergiberedskapen, stabsmetodik och Rakel. De deltar i interna övningar, två-tre tillfällen per år. Det genomförs en-två stycken TiB-träffar internt samt en TiB-fika per månad, som tar upp aktuella ämnen. TiB:arna berörs även av Länsstyrelsens övnings- och utbildningsplan. Ja Nej 7. Myndigheten bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för kriser. Motivering: Det finns dokumenterade rekommenderade rutiner för hur omvärldsbevakning kan genomföras för TiB. Länsstyrelsen deltar även på MSB:s nationella regelbundna samverkanskonferenser och genomför själv veckovisa samverkansmöten med aktörer i länet. Informationen till andra aktörer sprids vid en händelse genom WIS och e-post, samt på Länsstyrelsens webbplats. Ja Nej Planering 8. Myndigheten har en fastställd plan för hur de ska hantera kriser som beskriver - hur myndigheten ska organisera sig under en kris (krishanteringsorganisation), Ja Nej - hur myndighetens krishanteringsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en kris, Ja Nej - vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en kris. Ja Nej 65

71 Motivering: Det finns en digital krisledningsplan. Den är känd i organisationen och finns publicerad och tillgänglig för alla som behöver den. Planen beskriver bland annat krishanteringsorganisationen, samordning och samverkansstrategi. Planen revideras vid behov. Ja Nej De nödvändiga resurserna i form av lokaler, tekniska system för kommunikation och reservkraft finns. Länsstyrelsen förfogar över en ledningscentral som har renoverats under Myndighetens planering för att förebygga risker och sårbarheter samt plan för att hantera kriser är framtagen i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata. Motivering: Samverkansstrategi vid stora olyckor och kriser är fastställd av kommuner, Region Halland, Polisregion Väst och Länsstyrelsen. Tekniska riktlinjer för stödsystem är förankrade i Regionala rådet. För vissa scenarier finns det planer som är förankrade. Ja Nej 10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera krishanteringsorganisationen. Motivering: Ja Nej 11. Det finns en beslutsordning och mandat för krishanteringsorganisationen. Motivering: Länsledningen har mandat att kalla in personal. Det finns även en instruktion för vilket mandat TiB:arna har. Ja Nej 12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva - operativ ledning Ja Nej - samverkan Ja Nej - omvärldsbevakning Ja Nej - framtagande av lägesbild Ja Nej - kriskommunikation Ja Nej - analys av händelseutvecklingen av en händelse på kort och lång sikt Ja Nej Motivering: Samtliga av ovanstående delar tas upp i krisledningsplanen. Ja Nej 13. Det finns rutiner och planer för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter som myndigheten bedriver eller ansvarar för. Exempelvis kontinuitetsplaner. De samhällsviktiga verksamheter som myndigheten bedriver eller ansvarar för ska vara beskrivna inom risk- och sårbarhetsanalysen. 66

72 Motivering: Det finns ingen övergripande plan för att flytta Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamheter. Möjligheten att upprätthålla samhällsviktig verksamhet är scenarioberoende. Det finns dock rutiner och planer för vissa scenarier, såsom elbortfall. Det finns också en viss förmåga att flytta mindre delar, till exempel mindre del av Länsstyrelsens stabsorganisation. Det möjliggörs genom gemensamt ledningsprojekt med kärnkraftslänen och länsgemensam kontinuitetsplanering inom IT-området. Bedömningen är baserad på att det saknas en övergripande plan för upprätthållande av samhällsviktiga verksamheter inom Länsstyrelsen. Under 2016 och 2017 kommer RSA för Länsstyrelsen att revideras och den samhällsviktiga verksamhets som Länsstyrelsen bedriver kommer att beskrivas där. Med detta som underlag kommer utarbetandet av kontinuitetsplaner att påbörjas under andra delen av Länsstyrelsen har som ambitionsnivå utveckla metoder för att genomföra RSA på ett strukturerat sätt och därmed också höja kvaliteten i det kommande arbetet med kontinuitetsplaner. Inför arbetet med kontinuitetsplaner planerar Länsstyrelsen att genomföra kunskapsuppbyggnad inom egen organisation och inom Länsstyrelsen geografiska ansvarsområde. Ja Nej 14. Planen för hantering av kriser och planerna för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov. Motivering: Planen för att hantera kriser uppdateras årligen och med utgångspunkt från revidering av RSA kommer också ett arbete att påbörjas för att planera för kontinuitet i Länsstyrelsen samhällsviktiga verksamhet. Ja Nej Samverkan 15. Myndigheten har tagit initiativ till att aktörer inom ansvarsområdet samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet inför hanteringen av kriser. Motivering: Regionala rådet är grundläggande för krisberedskapsarbetet i Hallands län. Inom rådet finns arbetsgrupper och ett veckovist samverkansmöte. Vidare finns ett omfattande arbete inom kärnenergiberedskap på lokal, regional och nationell nivå. Ja Nej Länsstyrelserna samverkar inom Sydlänssamverkan. 16. Myndigheten har fastställda rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom myndighetens ansvarsområde avseende kriser. Motivering: För att ta fram en samlad lägesbild finns samverkanskonferenser och WIS. Detta bygger på arbetet Ja Nej 67

73 med gemensamma grunder och den regionala samverkansstrategin. 17. Myndigheten har fastställda rutiner för deltagande i samverkanskonferenser. Motivering: Det finns riktlinjer för användning av tekniska stödsystem vid samverkan. De anger dels vilka system som kan användas och ur samt metod för genomförande av samverkan. Det genomförs samverkanskonferens vare vecka via Rakel. Ja Nej 18. Myndigheten har fastställda rutiner för att information till allmänheten vid en kris samordnas. Motivering: Det finns en kriskommunikationsplan som har uppdaterats under Det finns även rutiner för att ha en samverkanskonferens om kommunikationsfrågor vid en händelse. Ja Nej Kommunikation 19. Det finns informationskanaler för att ta emot och dela information vid kriser. - internt inom myndigheten Ja Nej - till andra krisberedskapsaktörer Ja Nej - till allmänheten Ja Nej Exempelvis genom WIS, Rakel, sociala medier, webbsidor, VMA, informationsnumret eller motsvarande. Motivering: Det finns tekniskt stöd för att både ta emot och dela information vid kriser. Länsstyrelsens personal har rutin på att informera både media, allmänheten och den egna organisationen. Interna och externa informationskanaler är intranätet och e-post respektive Länsstyrelsens webbplats, pressmeddelanden samt WIS. Länsstyrelsen har en kriskommunikationsplan. Ja Nej Kommunikationsfunktionen består dagligen av fyra personer. Vid allvarliga händelser kan behov finnas att komplettera med personal från andra enheter eller länsstyrelser. 20. Det finns alternativa lösningar för att upprätthålla myndighetens prioriterade kommunikation. - inom myndigheten Ja Nej - gentemot andra krisberedskapsaktörer Ja Nej - till allmänheten vid inträffad händelse Ja Nej Exempelvis alternativa lösningar för IT-, tele- och radiosystem. Motivering: Det finns redundanta lösningar inom varje område. Exempelvis finns tillgång till FTN, UMS, intranät, WIS, Rakel, Facebook och satellittelefon. Bedömningen bygger på en tolkning att det finns alternativ inom IT-, tele-, och radiosystem. Ja Nej 68

74 Informationssäkerhet 21. Myndigheten hanterar information säkert: - Systematiskt säkerhetsarbete bedrivs i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2016:1) om statliga myndigheters informationssäkerhet. Ja Nej - Myndigheten har rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse för myndighetens verksamhet. Ja Nej Motivering: Länsstyrelsen följer i stor utsträckning MSBFS 2016:1. Dock arbetar Länsstyrelsen fortfarande inte helt efter de standarder som nämns i föreskrifterna. Rutiner för att hantera kritiska beroenden till system och tjänster finns inom vissa enheter men inte alla, det är ett arbete som pågår. Ja Nej 22. Myndigheten ställer krav på informationssäkerhet när informationshantering upphandlas av en extern leverantör. Motivering: Om upphandling sker via IT-enheten ställs krav på informationssäkerhet. När Länsstyrelsen själva upphandlar varierar det från enhet till enhet. Ja Nej Kompetens Utbildning 23. Personalen i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och myndighetens roll och ansvar vid en kris. Motivering: En utbildning- och övningsplan för personer i krisledningsorganisationen finns. En del av personalen har bl.a. gått Regional samverkanskurs, Strategisk och Operativ. Mindre övningar i stabsinitiering har genomförts för TiB. Stabsmetodikutbildning har genomförts med prioriterad personal i organisationen. Funktionsutbildningar och grundkurser har genomförts för personal som medverkade vid övning Gripen, en kärnkraftsövning under 2015 som berör kärnkraftshaveri och höjd beredskap på Ringhals. Denna utbildning genomförs även med all personal i organisationen under TiB-utbildning har genomförts för TiB och beredskapspersonal. Ja Nej 24. Personalen i krishanteringsorganisation har kännedom om andra relevanta aktörers roller och ansvar vid kriser. Motivering: Inför övning KKÖ Gripen 2015 genomfördes en grundutbildning inom Länsstyrelsens krishantering som även gick igenom andra relevanta aktörer och deras roll och ansvar vid en allvarlig samhällsstörning. Fortsatt utbildning kommer att ske under kommande år. Vidare har flera av Ja Nej 69

75 Länsstyrelsens TiB:ar samt personal från beredskapsfunktionen genomgått Regional samverkanskurs (RSK) med andra aktörer som verkar vid en allvarlig samhällsstörning. Övning 25. Det finns en utbildnings- och övningsplan för mandatperioden som efterföljs. Motivering: På Länsstyrelsen finns regelbundet utbildad och övad personal. Länsstyrelsen övnings- och utbildningsplan inbegriper särskilt funktionsutbildningar för personalen, särskilda övningar med andra aktörer samt egna interna övningar. Planen innehåller även en målbild gällande RNkurser som ges av MSB, men denna har inte kunnat uppfyllas då de kurserna ofta blir inställda. Ja Nej 26. Har myndighetens ledning övats under det gångna året? Motivering: 2015 genomfördes övning Gripen. Under dessa övningar har Länsstyrelsens ledning deltagit med bland annat Landshövding, Länsråd, enhetschefer och presumtiva räddningsledare. Ja Nej 27. Har krishanteringsorganisationen övats under det gångna året? Motivering: Hösten 2015 genomfördes övning Gripen med totalt ca 110 personer. Hela Länsstyrelsen krisberedskapsorganisation inbegriper ca 180 personer. Ja Nej 28. Har myndigheten under det gångna året deltagit i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövning på lokal, regional och/eller nationell nivå? Exempelvis övas rutiner för samlad lägesbild, deltagande i samverkanskonferenser och samordning av information till allmänheten vid en kris. Motivering: Länsstyrelsen har lett planering, genomförande och utvärdering av kärnkraftsövning Gripen 2015 med totalt 26 deltagande aktörer, varav flera länsstyrelser, kommuner och regionala myndigheter. De förmågor som övades var bl.a. samverkan, samordning, lägesbild, storskalig utrymning och kommunikation/information. Under 2016 genomförs övning Ossian 2016 med länets aktörer. Ja Nej 29. Har myndigheten utvärderat de övningar som genomförts under det gångna året? För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos myndighetens egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska myndighetens förmåga att samverka med andra aktörer ha utvärderats. 70

76 Motivering: Övning Gripen 2015 har utvärderats enligt kravspecifikation ovan. Ja Nej 30. Myndigheten har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar. Motivering: Länsstyrelsen använder MSB:s metod för övning och utvärdering av övningar. Länsstyrelsen har utvärderat inträffade händelser under de senaste åren. Under mandatperioden ska en mer specifik rutin tas fram för utvärdering av inträffade händelser gemensamt med länets aktörer. Ja Nej Resurser 31. Myndigheten har en behovsanalys av vilka materiella och personella resurser som krävs för att hantera kriser. Motivering: Det har gjorts behovsanalyser över personalbehovet vid olika kriser. Länsstyrelsen har planer för stab i treskift. Behovsanalys har även gjorts för tekniska system. Det finns dock inte fullständiga behovsanalyser för materiella behov, vilket medför att bedömningen görs att punkten inte till fullo uppfylls. Ja Nej Martin 32. Myndigheten har uppdaterad/aktuell dokumentation rörande vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en kris. Exempelvis mobil reservkraft, pumpar, sandsäckar. Motivering: Det finns dokumentation över Länsstyrelsens personella och materiella resurser. Länsstyrelsen förfogar dock inte över så mycket materiella resurser. Ja Nej Martin 33. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera funktionalitet på de materiella resurserna som endast används vid kriser. Motivering: Det finns rutiner för detta för de materiella resurser som finns. Ja Nej 34. Det finns avtal och/eller överenskommelser med externa aktörer om förstärkningsresurser vid kriser. Motivering: Det finns avtal med frivilliga resursgruppen. Det finns dock inte avtal i tillräcklig utsträckning för en större händelse. Frågan om avtal om förstärkningsresurser diskuteras inom Sydlänen. För kärnenergiberedskapen finns det samverkansavtal med olika aktörer och organisationer, Ja Nej 71

77 bland annat Ringhals och kommunerna. 35. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser (materiella och personella) från externa aktörer (lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med kriser. Motivering: Det finns rutiner och förmåga att ta emot lokala, regionala och nationella förstärkningsresurser, såväl personella som materiella. Länsstyrelsen förfogar över en sammanställd resurslista från MSB (från 2012). Det finns dock behov av att förbättra rutiner och förmåga när det gäller internationella förstärkningsresurser, vilket medför att bedömningen görs att punkten inte uppfylls till fullo. Ja Nej 36. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade avseende åtminstone - elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en uthållighet om minst en vecka, Ja Nej - it-försörjning, Ja Nej - tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. Rakel och WIS), Ja Nej - tillgång till vatten för hantering av mat, dryck och hygien som medger uthållighet om minst en vecka. Ja Nej Motivering: Det finns vissa brister i mat/vatten/hygien. Beträffande de egna förmågorna samt bristerna i system som kan komma att användas vid höjd beredskap kommer de inte att detaljredovisas i öppna dokument framöver. Ja Nej Martin 37. Det finns utpekad alternativ lokalisering för krishanteringsorganisationen. Motivering: Det finns flera möjliga alternativa ledningsplatser, men ingen är utpekad för att flexibilitet behövs för att behovet av alternativ lokalisering är scenariostyrt. Arbetet med ett koncept för mobil ledningsplats kommer att initieras Avtal finns med Region Halland om alternativ ledningsplats. Ja Nej 72

78 73