GÖTEBORG ENERGI NÄT AB ÅRSREDOVISNING 2010

Transkript

1 Göteborg Energi Nät är ett helägt dotterföretag till Göteborg Energi. Vårt ansvar är att bygga, äga och förvalta koncernens elnät med tillhörande anläggningar. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB ÅRSREDOVISNING 2010

2 VD HAR ORDET BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Nyckeltal 2 VD har ordet 3 Förvaltningsberättelse 4 Finansiella rapporter Resultaträkningar 8 Balansräkningar 9 Förändringar av eget kapital 11 Kassaflödesanalyser 12 Noter med tillhörande redovisningsoch värderingsprinciper 13 Revisionsberättelse 22 Granskningsrapport 22 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentalskronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Nyckeltal Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Materiella anläggningstillgångar, tkr Eget kapital, tkr Obeskattade reserver, tkr Balansomslutning, tkr Elöverföring, GWh (varav inom Koncernen Göteborg Energi) 409 (366) (456) (314) (216) Avkastning på totalt kapital (RT), % 6,7 6,4 8,5 10,5 14,7 Avkastning på eget kapital (RE), % 8,2 7,4 8,6 10,3 13,8 Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss), % 8,3 8,1 11,0 13,7 19,2 Avkastning på beräknat NUAK, % 1,2 1,1 1,4 1,6 2,1 Genomsnittlig skuldränta, % 2,0 1,2 1,1 0,3 0,0 Soliditet, % 52,3 51,2 66,4 69,1 76,8 Självfinansieringsgrad, % 83,4 102,0 88,4 95,6 109,2 Rörelsemarginal, % 22,6 24,0 27,5 28,1 33,6 Kassaflöde efter investeringar, tkr Investeringar, tkr Medelantalet anställda, antal Definitioner framgår av not 36. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 2 ÅRSREDOVISNING 2010

3 VD HAR ORDET VD har ordet Ett år med rekordleveranser och spännande projekt Under årets första och sista månader upplevde vi ett riktigt vinterväder i Göteborg. Trots det fungerade våra elleveranser väl och torsdagen den 2 december, på eftermiddagen, noterade vi den högsta effekten någonsin på 910 MW i vårt nät. Ekonomiskt blev året bra med ett resultat efter finansiella poster på 104 mkr, vilket är i nivå med föregående år. En kraftig ökning av bland annat regionnätskostnaderna kompenserades med en avgiftshöjning som var större än normalt, samtidigt som effektiviseringar av verksamheten har genomförts. Även fortsättningsvis har vi elnätsavgifter som är bland de lägsta i landet med en leveranssäkerhet som är mycket bra, över 99,99 procent. Allt fler kunder Göteborg expanderar och nya stadsdelar växer fram vilket innebär att många nya kunder vill bli anslutna till elnätet. Drygt 500 nya anslutningar gjordes under året och lika många tillfälliga anslutningar. Kviberg och Östra Kvillebäcken är exempel på områden där vi fick många nya kunder. Ett särskilt spännande projekt var Stenas nya landanslutning av Tysklandsterminalen, som påstås vara Europas kraftfullaste landanslutning för 60Hz. Vi fortsätter att bygga om och utöka vårt nät för att klara nya områden och större laster. Exempelvis gör vi förstärkning och utbyggnad av elnätet kring hamnen och Arendal för att kunna ansluta framtida vindkraftverk. Som ett led i en ombyggnad av 50kV till 130 kv har vi fortsatt arbetet med att bygga om flera stora stationer till 130 kv och lägga nya 130 kv kabelförband. Sammanlagt har vi nyinvesterat och reinvesterat 233 mkr i våra anläggningar under året. Nya satsningar För att bättre kunna möta kundernas förväntningar och behov bildade vi den 1 april en ny kundavdelning. Vi omorganiserade också vår kundservice inom koncernen till två organisationer, en för de största kunderna och en för de små till medelstora kunderna. Laddinfrastruktur, egen elproduktion på taket, nya prismodeller för att stimulera sparande, timmätning och nya informationstjänster är ett axplock av vad vi jobbar med just nu. Att jobba med elnät har nog aldrig varit mer spännande tack vare ett smart elnät gör vi allt möjligt! Pia Brühl Hjort, VD GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 3 ÅRSREDOVISNING 2010

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Göteborg Energi Nät AB, org nr , avger härmed följande årsredovisning för räkenskapsåret Affärsidé Bolaget bedriver elnätsverksamhet inom sitt koncessionsområde och ställer elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Verksamheten är ett reglerat monopol. Ägarförhållanden och historik Göteborg Energi Nät AB (org nr ) är ett helägt dotterföretag till Göteborg Energi AB (moderföretaget) (org nr ), som i sin tur ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (org nr ) som moderföretag. Göteborgs Stad äger samtliga aktier i detta bolag. Elnätsverksamheten i likhet med övrig verksamhet i Göteborg Energi bedrevs till och med år 1988 i kommunal förvaltning. Mellan åren låg elnätsverksamheten i moderföretaget Göteborg Energi AB. I samband med att elmarknaden omreglerades den 1 januari 1996 överfördes elnätsverksamheten från moderföretaget till dotterföretaget Göteborg Energi Nät AB. Överföringen av tillgångar från förvaltning till bolag respektive från moderföretag till dotterföretag har skett till bokfört värde, det vill säga planenligt restvärde med avdrag för ackumulerade överavskrivningar. De tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kunde överföras innan avstyckning skett hyrs sedan året för överföringen av elnätsverksamheten till självkostnadspris. Fastigheterna kommer att överlåtas till bolaget då avstyckning har skett. Information om verksamheten Med bolagets elnätsverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Till verksamheten hör planering, projektering, byggande, drift och underhåll av ledningar, ställverk och transformatorer, anslutning av elektriska anläggningar, mätning av överförd effekt och energi samt annan verksamhet som behövs för att överföra el på elnätet. Bolaget äger elanläggningar inom bolagets nätkoncessionsområde och har cirka nätabonnemang. Elöverföring på elnäten är ett legalt monopol. Nätverksamhet kan först bedrivas efter att tillstånd i form av koncession för linje respektive område beviljats elnätsföretaget. Bolaget har erhållit koncessioner för de linjer/områden där elnätsverksamhet bedrivs. Energimarknadsinspektionen (EI) övervakar verksamheten. Väsentliga händelser under året Årets första och sista månader var riktigt kalla med mycket snö, men trots det fungerade våra leveranser väl. Leveranssäkerheten var god under året och medelavbrottstiden låg i genomsnitt på 21 minuter per kund. Ungefär 6 minuter av dessa var planerade avbrott, nödvändiga för att kunna genomföra reparationer och ombyggnader i nätet. Under året förbättrades konjunkturläget successivt, vilket i kombination med den kalla väderleken resulterade i höga överföringsvolymer, GWh för år 2010 att jämföra med GWh för år Det högsta effektuttaget någonsin, 910 MW, noterades i vårt nät den 2 december. En avgiftshöjning med i genomsnitt 10 procent genomfördes från den 1 januari 2010 för samtliga kundkategorier. Avgiftshöjningen innebar en intäktsökning om cirka 82 mkr och motiverades av ökade driftkostnader, främst ökade regionnätskostnader. Översyn av gällande tariffer och tariffstrukturer resulterade i ett beslut att den 1 januari 2011 införa en ny förenklad tariffstruktur med effekttariffer baserad på timvis avläsning för samtliga kunder över 63 A. Modellen för beräkning av anslutningsavgifter sågs också över och avgifterna ändrades från den 1 juli för att bättre följa den modell och de avgiftsnivåer som rekommenderas av EI. Några större investeringsprojekt har genomförts under året som exempelvis ombyggnad till 130 kv i K11 Rosenlund samt förläggning av nya 130 kv kabelförband mellan K8 Gårda och K16 Kallebäck samt mellan K16 Kallebäck och K11 Rosenlund. Den 1 juli 2009 trädde kravet på månadsvis avläsning i kraft för alla anläggningar med säkring på 63 A eller lägre. Arbetet med att byta mätarna för dessa anläggningar påbörjades under år 2008 och slutfördes under hösten 2009, kraftigt försenat på grund av en överklagan i upphandlingsprocessen. Förseningen innebar en del problem med mätvärdesinsamling och rapportering av mätvärden till elhandlare, balansansvariga och till Svenska Kraftnät, vilket fick till följd att EI öppnade tillsyn avseende mätvärdesrapporteringen hos oss. Tillsynen resulterade i ett föreläggande att förbättra mätvärdesrapporteringen, vilket vi besvarade med en handlingsplan som EI accepterade. Under året förbättrades successivt insamlingen och rapporteringen av mätvärden, för att under hösten stabiliseras på en nivå kring 99,5 procent av mätvärdena rapporterade inom 10 dagar efter månadsskifte. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 4 ÅRSREDOVISNING 2010

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Detta värde kommer att förbättras ytterligare när en del mindre insamlingssystem med dålig insamlingsprestanda byts ut under våren I väntan på den nya förhandsregleringen som träder i kraft år 2012 har EI under åren en tillfällig reglermetod för att granska nätbolagens avgifter. Bolaget blev inte uttaget för tillsyn avseende 2009 års elnätsavgifter. Arbete pågår inom bolaget för att förbereda ansökan om intäktsram för den kommande förhandsregleringens första reglerperiod som omfattar åren Denna ansökan skall lämnas in till EI senast 31 mars 2011 och beslut om godkänd intäktsram kommer att erhållas senast 31 oktober En ny avdelning med ansvar för kund- och marknadsfrågor samt mätning och avräkning bildades under året. Vidare omorganiserades koncernens kundserviceorganisation. Fastställande av avgifter för nättjänster Fastställande av avgifter för bolagets nättjänster skall ske utifrån kravet på kostnadsriktighet i den bemärkelsen att varje kundkategori skall betala en avgift som motsvarar de kostnader den föranleder. Det är däremot inte tillåtet att differentiera avgifterna inom ett nätområde med hänsyn till var inom området uttaget av el sker. Merparten av kostnaderna för nätet är beroende av den kapacitet i form av överförd effekt som ställs till kundernas förfogande. Kostnaderna för nätets överföringsförluster är energiberoende medan den kostnadsdel som avser mätning och debitering i stort sett är oberoende av elanvändningen. För kunder som inte har effektmätning tas en relativt stor del av avgiften ut som energiavgift. Denna avgiftsstruktur ansluter till koncernens policy att stimulera en effektiv energianvändning. Vid en jämförelse med andra elnätsföretag har bolaget totalt sett låga avgifter på nättjänster. Mot bakgrund av bland annat ändrade lagkrav avseende mätning gör bolaget en översyn av nuvarande tariffstruktur. Vid årsskiftet 2010/2011 har effekttariff införts för samtliga kunder med mätarsäkring större än 63 A. Målsättningen är att samtliga kunder skall ha effekt som en priskomponent i tariffen. Väsentliga händelser efter årets utgång Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Förväntad framtida utveckling Dagens och framtidens samhälle förväntar sig en hög leveranssäkerhet avseende överföring av el. Vi står också inför en samhällsförändring där klimathotet innebär satsningar på förnyelsebar elproduktion, omställningar från fossila till förnyelsebara drivmedel och energieffektiviseringsåtgärder. Detta ställer krav på elnätet och det krävs investeringar, förändrad lagstiftning och nya affärsmodeller för att genomföra förändringen. Omfattande investeringar planeras i det svenska stamnätet och i regionnäten vilket kommer att innebära ökade driftkostnader för oss som lokalnätsägare. Vi räknar med att behöva göra en del investeringar för att klara anslutningen av vindkraftsanläggningar inom vårt koncessionsområde. Detsamma gäller planerna på en utbyggnad av landanslutningar för fartyg vid kaj som också kräver investeringar. Möjligheterna är dock goda att, utan omfattande investeringar, bygga upp en laddinfrastruktur för el- och elhybridfordon i Göteborg. Koncernen har investerat i ett mätsystem som ger stora möjligheter. Under år 2011 inför vi timmätning och effekttariffer för alla kunder över 63 A och under år 2012 genomför vi det för övriga kunder. Detta innebär att mätkostnaderna ökar ytterligare något. Det planeras många stora infrastrukturprojekt i Göteborg under lång tid framöver som kommer att innebära att vi tvingas flytta vissa av våra anläggningar, sannolikt med stora kostnader som följd. För att undvika framtida flyttkostnader arbetar bolaget med att säkra våra anläggningars lägen. Verksamhetens påverkan på miljön I ett nationellt perspektiv har elöverföring en relativt liten miljöpåverkan. Bolaget arbetar kontinuerligt med att minska den miljöpåverkan som orsakas av verksamheten och för att organisera detta är bolaget sedan år 2001 certifierat enligt ISO Bolaget arbetar med att modernisera delar av eldistributionsnätet för högre spänningsnivåer och detta medför en mer effektiv elöverföring med lägre överföringsförluster, mindre resursanvändning och en säkrare elförsörjning. Under år 2010 har åtgärder för att minska magnetfältsexponering genomförts och nya tekniker har prövats för reduktion av magnetfält. Drygt 100 kreosotimpregnerade ledningsstolpar har ersatts med markförlagd kabel, vilket minskar markföroreningar och under kommande år skall andra typer av ledningsstolpar testas som medför mindre föroreningsrisk. Åtgärder har även genomförts för att minska föroreningsrisker till mark och vatten i större stationer. Företaget har gjort en avsättning motsvarande 2 mkr (1) för framtida miljöskulder. Att överföra 1 kwh el från elproducent till en lågspänningskund i Göteborg medför utsläpp av ca 2,5 g koldioxid. I detta inkluderas allt av betydelse som brytning av till exempel koppar, byggnation och underhåll samt rasering av anläggningar. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 5 ÅRSREDOVISNING 2010

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Under år 2010 har tjänster köpts från moderföretaget avseende drift och underhåll, investerings- och projekteringsarbeten, avläsningstjänster, debiteringstjänster och övriga kundservicetjänster samt IT- och administrativa tjänster. Kundservicetjänster har också köpts från bolaget DinEl. Bolaget har en medelålder på 49 år och genomgår en generationsväxling. Sjukfrånvaron var 4 procent under året. Detta är en hög siffra historiskt sett och förklaras av att flera medarbetare har varit långtidssjuka under året. Parterna för pensionsavtalet PA-KFS träffade under år 2008 en överenskommelse om en ny pensionsplan, PA-KFS 09. Planen började gälla från och med år 2009 och omfattar anställda födda år 1954 och senare. Arbetstagare födda år 1953 och tidigare samt anställda som vid avtalets ikraftträdande inte fullt ut var arbetsföra fortsätter däremot att omfattas av det tidigare avtalet. PA-KFS 09 är ett helt premiebestämt system till skillnad mot det tidigare avtalet som i huvudsak är ett förmånsbestämt system. Det nya systemet innehåller såväl ålderspension som efterlevandepension. Medelantalet anställda uppgick till 58 personer (57). Fördelningen på kön är 83 procent (81) för män och 17 procent (19) för kvinnor. Lön och andra ersättningar uppgick till 27 mkr (28). Sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensionskostnader uppgick till 15 mkr (17) varav pensionskostnaderna uppgick till 5 mkr (7). Ekonomisk översikt Resultat Bolagets resultat före finansiella intäkter och kostnader uppgick till 120 mkr (106) vilket är 14 mkr högre än föregående år. Efter finansiella poster uppgick resultatet till 104 mkr vilket skall jämföras med 99 mkr för år Nettoomsättningen har ökat med 115 mkr jämfört med föregående år. Avgiftshöjningen från den 1 januari 2010 har inneburit ökade intäkter med 82 mkr. Dessutom har de högre leveranserna ökat intäkterna med 32 mkr. Ersättningen för 130 kv-nätet har givit en intäktsökning med 4 mkr. Övriga intäkter har minskat med 3 mkr främst orsakat av en minskad fakturering av koncerninterna tjänster. En prishöjning har skett av anslutningsavgifterna från halvårsskiftet 2010 samtidigt som färre anslutningar har skett. Detta har sammantaget minskat intäkterna med 4 mkr. Kostnaderna för överföring och inköp av kraft har totalt ökat med 50 mkr jämfört med föregående år. Överföringskostnaderna har sammantaget ökat med 39 mkr beroende på kraftigt höjda avgifter samt högre tillförd volym och effekt. Kostnaderna för inköp av förlustenergi har totalt ökat med 11 mkr. Den slutreglering av förlustkostnaderna som gjordes föregående år för åren 2007 och 2008 samt för första halvåret 2009 reducerade 2009 års kostnader. Årets slutreglering för andra halvåret 2009 samt perioden januari till april 2010 har däremot ökat förlustkostnaderna. Sammantaget ger detta en ökad kostnad på 9 mkr mellan åren. Ett ökat elpris under innevarande år har medfört ökade kostnader med 2 mkr. Övriga externa kostnader har totalt ökat med 49 mkr jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat med 36 mkr för mätning och avräkning, med 8 mkr för IT, med 7 mkr för avhjälpande underhåll samt med 2 mkr för utrangeringar. Däremot har kostnaderna för förebyggande underhåll minskat med 4 mkr. Övriga kostnadskategorier redovisar mindre förändringar. Personalkostnaderna har minskat med 2 mkr mellan åren och beror främst på lägre sociala kostnader. Avskrivningskostnaderna har minskat med 1 mkr och förklaras av att de mekaniska mätarna slutavskrevs från halvårsskiftet Därtill kommer avskrivningskostnader för årets investeringar. Finansnettot blev 10 mkr sämre än föregående år och beror i huvudsak på helårseffekten av den upplåning som gjordes under år 2009 från moderbolaget. Avkastningen på totalt kapital uppgick till 6,7 procent (6,4), samt på eget kapital till 8,2 procent (7,4). Soliditeten uppgår till 52,3 procent (51,2). Finansiell ställning och likviditet Bolagets likvida medel redovisas i ett koncernkontoförhållande med moderföretaget. Skulden till moderföretaget uppgick till -29 mkr (-12) på balansdagen. På avräkningsförhållandet utgår en marknadsmässig ränta. Investeringar Årets investeringsutgifter uppgick till 233 mkr (187) vilket är en ökning med 46 mkr jämfört med år Investeringarna fördelades enligt följande: Serviser för låg- och högspänning inklusive nya utbyggnadsområden 57 mkr (40), debiteringsmätare och insamlingsutrustning 8 mkr (12), lokal utbyggnad och upprustning 0,4-24 kv 70 mkr (77), strategiska investeringar, övertagna anläggningar och upprustning av dessa 0 mkr (2), samt investering i 130 kv- och 50 kv-anläggningar 98 mkr (56). De enskilt största investeringarna under året var ombyggnad från 50 kv till 130 kv i K11 Rosenlund, 130 kv kabelförband mellan K8 Gårda - K16 Kallebäck och mellan K11 Rosenlund K16 Kallebäck. Koncernfakturering Under år 2003 införde koncernen Göteborg Energi koncernfakturering innebärande att endast moderföretaget utställer fakturor till koncernens kunder. Detta sker på uppdrag av de produktägande bolagen i koncernen vilket framgår av fakturan. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 6 ÅRSREDOVISNING 2010

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Syftet med detta är att underlätta för kunden samt minska antalet fakturor från koncernen. Detta innebär att bolaget inte redovisar någon utestående kundfordran vid faktureringen utan en fordran på moderföretaget. Denna fordran uppgick till 157 mkr (166) vid årsskiftet. Vid utebliven betalning från extern kund kvarstår risken för kreditförluster hos bolaget. Elöverföring Under året har GWh (4 356) el överförts till kunder inom det område där bolaget har nätkoncession. Av överföringen utgör 409 GWh (366) överföring inom koncernen Göteborg Energi. Den ökade överföringen beror framförallt på den kalla väderleken. Ökningen inom koncernen beror på större överföring till moderföretaget och Sörred Energi AB. Icke-finansiella resultatindikationer Elnätsföretagen liksom hela energibranschen har under flera år haft ett lågt anseende bland kunder och omvärld. Denna trend ser nu ut att ha vänt och förtroendet för branschen stärks nu för varje år. Bolaget arbetar fortlöpande med att minska sin miljöpåverkan. Trots att eldistribution har en relativt liten miljöpåverkan arbetas det kontinuerligt med förbättringsåtgärder för att minska densamma. Samhället och våra kunder är i hög grad beroende av säkra elleveranser med få avbrott. Bolagets eldistribution har en för branschen hög leveranssäkerhet och fortsätter arbetet med att ytterligare förbättra den. Vi vill långsiktigt kunna erbjuda kunderna en säker och trygg elförsörjning till ett skäligt pris och att därigenom bidra till det hållbara Göteborgssamhället. Vår prissättning skall alltid korrespondera med ellagens krav på saklighet och skälighet. Våra elnätsavgifter ligger klart under snittet i landet. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer En väsentlig risk och osäkerhetsfaktor i bolagets verksamhet har varit EI:s intäktsreglering och tillsyn av elnätsbolagen. Myndigheten fokuserar nu på arbetet med att utforma den nya förhandsregleringen som införs från och med år Den nya metoden för reglering av elnätsverksamhet innebär en förhandsprövning av elnätsföretagens intäkter. Myndigheten fastställer således i förväg de samlade intäkter, genom en så kallad intäktsram, som bolaget får ta ut från elnätsverksamheten under en tillsynsperiod på fyra kalenderår. Intäktsramen skall beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva elnätsverksamhet och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten, så kallad kapitalbas. När myndigheten genomför dessa beräkningar är det av största vikt för bolaget att myndigheten beaktar bolagets samtliga förutsättningar för att bedriva elnätsverksamhet samt att bolagets kapitalbas blir korrekt värderad. För det fall myndigheten åsätter bolagets verksamhet för lågt beräknade kostnader eller värderar bolagets anläggningstillgångar för lågt kan detta menligt påverka bolagets resultatutveckling på såväl kort som lång sikt. Bolaget deltar aktivt i pilotprojekt samt arbets- och referensgrupper med Svensk Energi och EI för att medverka till utformningen av den nya regleringen. Förändringar i den politiska och legala miljön har stor betydelse för verksamhetens villkor. För att hantera dessa risker och ha god framförhållning deltar bolaget aktivt och kontinuerligt i branschorganisationens remiss- och lobbyingarbete. Årsstämma På årsstämman som hölls utsågs Svante Karlsson till ny ledamot medan Jan Kärnestedt lämnade styrelsen. Övriga ledamöter återvaldes. Styrelsearbetet under 2010 Bolagets styrelse består av totalt fem ledamöter och två suppleanter. Två av ledamöterna samt en av suppleanterna är utsedda som arbetstagarrepresentanter. VD och enstaka tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande. Styrelsearbetet följer gällande arbetsordning för styrelsen. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information om verksamheten. Under året har styrelsen sammanträtt vid nio tillfällen. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Kronor Balanserad vinst Årets resultat Summa Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: Kronor I ny räkning överföres Summa Koncernbidrag har erhållits från moderföretaget med kr. Beträffande bolagets redovisade resultat för räkenskapsåret, ställning per bokslutsdagen samt finansiering och kapitalanvändning under året hänvisas till efterföljande finansiella rapporter. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 7 ÅRSREDOVISNING 2010

8 RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkningar Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Anslutningsavgifter Aktiverat arbete för egen räkning Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Överföring och inköp av kraft Övriga externa kostnader 4, 32, Personalkostnader 5, Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader RÖRELSERESULTAT Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 12, ÅRETS RESULTAT GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 8 ÅRSREDOVISNING 2010

9 BALANSRÄKNINGAR Balansräkningar Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Ledningsrätter Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran Summa finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Råvaror och förnödenheter Summa varulager Kortfristiga fordringar 23 Fordringar hos moderföretag Fordringar hos övriga koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 9 ÅRSREDOVISNING 2010

10 BALANSRÄKNINGAR Balansräkningar, forts Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL OBESKATTADE RESERVER 14, AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar SUMMA AVSÄTTNINGAR LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder till moderföretag SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till övriga koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 31 Inga Inga GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 10 ÅRSREDOVISNING 2010

11 FÖRÄNDRINGAR AV EGET KAPITAL Förändringar av eget kapital Belopp i tkr Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapital Belopp vid årets ingång Erhållet koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Utdelning Belopp vid årets utgång Belopp vid årets ingång Erhållet koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Belopp vid årets utgång Aktiekapitalet består av 100 aktier och kvotvärdet uppgår till kr per aktie. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 11 ÅRSREDOVISNING 2010

12 KASSAFLÖDESANALYSER Kassaflödesanalyser Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar Avsättningar Övriga poster Erhållen ränta och utdelning Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Ökning(-)/Minskning(+) av andra långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten 30 Upptagna lån Reglering av koncernbidrag avseende tidigare år Utbetald utdelning Ökning (-)/Minskning (+) av koncernkonto hos moderföretaget Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE 0 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 12 ÅRSREDOVISNING 2010

13 NOTER Noter 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Göteborg Energi Nät AB:s årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR1 RR29 och tillhörande uttalanden från Akutgruppen och Rådet för finansiell rapportering. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans av produkter och tjänster till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Uthyrningsintäkter i den period uthyrningen avser Avgifter och ersättningar i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd Ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/- fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. I bolaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-utprincipen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Erforderligt avdrag för inkurans görs. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Den fastställda nyttjandeperioden prövas löpande. Om en ny bedömning väsentligt avviker från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Vid beräkning av förväntade framtida kostnader för återställande av den plats där en tillgång varit installerad eller uppförd, tillämpas principen att någon återställningskostnad normalt inte beräknas då elanläggningarna permanent byggs in i samhällets infrastruktur. När den tekniska livslängden har uppnåtts görs normalt en ombyggnation av tillgången på den plats där den är uppförd. I anskaffningsvärdet ingår ej ränta under byggnadstiden. Denna ränta kostnadsförs löpande. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar och påbörjas det år då anläggningen tas i drift. Följande avskrivningstider tillämpas: År Byggnader 33 Markanläggningar 20 Distributionsanläggningar 6 30 Inventarier, verktyg och installationer 3 10 För de av moderföretaget övertagna anläggningstillgångarna, avseende elnätsverksamheten, som övertogs , sker inte avskrivning på bolagets faktiska anskaffningsvärden utan på moderföretagets ursprungliga anskaffningsvärden. Detta innebär att för byggnader och mark, distributionsanläggningar och inventarier, verktyg och installationer anskaffade till och med år 1989 tillämpas faktiska anskaffningsvärden i den kommunala förvaltningen och för anläggningar anskaffade åren tillämpas moderföretagets anskaffningsvärden. Fram till och med år 2003 inkluderades även avskrivning motsvarande årets erhållna anslutningsavgifter som planenlig avskrivning dock ej med mer än årets faktiska investeringsutgift. I de fall engångsavskrivning gjordes motsvarande erhållna anslutningsavgifter beräknades samtidigt planenlig avskrivning på nettot av anskaffningsvärdet och direktavskrivningen. Bolaget har inga större åtaganden avseende framtida investeringar i materiella anläggningstillgångar. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 13 ÅRSREDOVISNING 2010

14 NOTER Immateriella tillgångar Utgifter för förvärvade ledningsrätter redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Rättigheterna är erhållna på obegränsad tid och skrivs av linjärt över 100 år. Nedskrivningar Enligt Redovisningsrådets rekommendationer skall behovet av en nedskrivning prövas om det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Mot bakgrund av den verksamhet som bolaget bedriver tillgodoses detta krav genom följande motivering: Bolaget är enligt ellagen skyldigt att förse varje elkund inom koncessionsområdet med elkraft och måste således ha ett heltäckande elnät inom området för att med kort varsel kunna möta upp kundernas nuvarande och förväntade behov. Elnätet måste vara tekniskt dimensionerat så att det alltid har en tillräcklig kapacitet för att tillgodose det rådande behovet. I detta ligger också att nätet måste innehålla en viss normalt outnyttjad reservkapacitet för att kunna klara planerade och oplanerade driftstörningar och avbrott. Intäkterna från elnätsverksamheten är baserade på nättariffer som skall sättas i relation till den nytta som kunderna har av sina anslutningar. Tarifferna bygger på uttagen eleffekt och elenergi för varje kund och är inte kopplade till de fysiska platser i elnätet där respektive kund är ansluten. Varje kund med ett visst uttagsmönster betalar således efter samma nättariff oberoende av var i nätet denne är ansluten. Mot denna bakgrund kan således inte enskilda tillgångar eller grupper av tillgångar värderas var för sig. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms därför utifrån bolagets samlade tillgångar som sätts i relation till bolagets beräknade framtida kassaflöde. Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att företaget kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet avser att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). De operationella leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Tillgångar som leasas är fordon, lokal- och markhyra för stationer, kontors- och förrådslokaler samt kontorsutrustning. Därtill kommer hyra för de tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kan överföras innan avstyckning har skett. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning. De värdepapper som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde och nedskrivning görs om bestående värdenedgång konstaterats. Finansiella fordringar redovisas till nominellt värde med avdrag för befarade och konstaterade förluster. Finansiella skulder redovisas till nominellt belopp. Skulder En skuld redovisas när en förpliktelse är säker eller sannolik. Skall en skuld betalas inom ett år från balansdagen klassificeras den som en kortfristig skuld medan skuld som betalas senare klassificeras som långfristig skuld. Lånekostnader Samtliga lånekostnader redovisas i bolaget som en kostnad i resultaträkningen för den period de hänförs till. Kassaflödesanalyser Kassaflödesanalyserna upprättas enligt indirekt metod. Med likvida medel avses kassa och bank. Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag lämnas i skatteutjämningssyfte och redovisas därmed efter sin ekonomiska innebörd. Lämnade respektive erhållna koncernbidrag redovisas direkt mot fritt eget kapital efter avdrag för den skatteeffekt som koncernbidraget innebär. På så sätt kommer endast den skatt som är hänförlig till resultaträkningens intäkter och kostnader att redovisas i resultaträkningen. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital. Omräkning av poster i utländsk valuta Försäljning sker i svenska kronor. Endast marginella inköp kan ske i annan valuta. Avsättningar En avsättning definieras som en skuld vilken är oviss till belopp eller den tidpunkt då den skall regleras. Redovisning sker då det finns ett åtagande till följd av en inträffad händelse, en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att ske. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 14 ÅRSREDOVISNING 2010

15 NOTER Ersättning till anställda Bolagets pensionsåtaganden redovisas i enlighet med tjänstepensionsplanen PA-KFS 09. Planen gäller från och med år 2009 och omfattar anställda födda år 1954 och senare. PA-KFS 09 är ett helt premiebestämt system till skillnad mot det tidigare avtalet som i huvudsak var ett förmånsbestämt system. Det nya systemet innehåller såväl ålderspension som efterlevandepension och de betalda premierna belastar årets resultat. Arbetstagare födda år 1953 och tidigare samt anställda som vid avtalets ikraftträdande inte fullt ut var arbetsföra fortsätter däremot att omfattas av det gamla avtalet PA-KFS. Åtagandena är tryggade genom försäkring och de betalda premierna belastar årets resultat. Forskning och utveckling Under år 2010 har ingen verksamhet bedrivits som uppfyller kraven för aktivering enligt RR 15 Immateriella tillgångar. Rapportering för segment Bolaget bedriver endast en rörelsegren, elnätsverksamhet, inom Göteborgs Stad förutom i Askim och södra skärgården. Några sekundära segment förekommer ej. Koncernföretag Med koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborg Energi AB som moderföretag. Övriga koncernföretag Med övriga koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB som moderföretag med undantag för bolag ingående i koncernen Göteborg Energi. Uppgifter om moderföretag Göteborg Energi Nät AB är ett helägt dotterföretag till Göteborg Energi AB (org nr ) med säte i Göteborg, som i sin tur ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (org nr ) som moderföretag. Göteborg Energi Nät AB ingår i koncernredovisning som upprättas av såväl Göteborg Energi AB som Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB. 2 Nettoomsättningens fördelning Intäkter avseende överföring av el Skadestånd och försäkringsersättningar m m Övriga intäkter Summa Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter tas ut som engångsersättningar i samband med att nya kunder ansluts till bolagets nät. 4 Övriga externa kostnaders fördelning Anslutningsärenden och flyttning av elutrustning Avhjälpande underhåll Förebyggande underhåll Fastighetstjänster och hyror Driftövervakning och planerade avbrott Planering och dokumentation Kundhantering Mätning och avräkning Myndighetsavgifter och markersättning IT-kostnader Övriga kostnader och administration Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar till VD Löner och andra ersättningar till övriga anställda Sociala kostnader (varav pensionskostnader till VD) (282) (246) (varav pensionskostnader till övriga anställda) (4 971) (6 285) Summa Arvode har inte utgått till styrelsens ledamöter. VD har inga andra anställningsförmåner än vad övriga anställda har. Utöver i ovanstående tabell redovisade kostnader ingår i totala personalkostnader kostnader för utbildning, konferenser, fritidsverksamhet, friskvård, personalrekrytering och intern traktering med tkr (1 128). GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 15 ÅRSREDOVISNING 2010

16 NOTER 6 Medelantalet anställda mm Medelantal anställda Medelantal anställda, antal Fördelning kvinnor, % Fördelning män, % Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Styrelseledamöter, antal 5 5 Fördelning kvinnor, % Fördelning män, % Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare, antal 5 4 Fördelning kvinnor, % Fördelning män, % Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader (varav från moderföretag) (17 370) (7 993) 11 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan avseende: Ledningsrätter Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Summa Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro, % 4,0 4,8 - långtidssjukfrånvaro, % 82,6 72,3 - sjukfrånvaro för kvinnor, % 3,7 1,7 - sjukfrånvaro för män, % 4,0 5,5 - anställda -29 år, % 0,8 0,7 - anställda år, % 1,6 1,1 - anställda 50 år-, % 6,2 7,7 7 Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Ledningsrätt Byggnader Markanläggningar Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Summa Skatt på årets resultat Skatteeffekt avseende erhållet koncernbidrag Uppskjuten skatteintäkt/kostnad Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt Årets uppskjutna skattekostnad/-intäkt Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader -27 Uppskjuten skatt i resultaträkningen Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital Skatteeffekt av koncernbidrag Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter (varav från moderföretag) (305) (343) Summa Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 26,3 % Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 1 6 Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen Uppskjutna skattefordringar Avsättning framtida miljöskulder Summa GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 16 ÅRSREDOVISNING 2010

17 NOTER 14 Uppskjuten skatt i obeskattade reserver Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten för dessa år utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver med 298 mkr (267). 15 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Försäljning till bolag i koncernen Göteborg Energi Försäljning till övriga koncernföretag (definition se not 1) Inköp från bolag i koncernen Göteborg Energi Inköp från övriga koncernföretag (definition se not 1) Utdelning På årsstämman kommer ingen utdelning att föreslås. För år 2009 lämnades ingen utdelning. 17 Ledningsrätter Ingående anskaffningsvärden Årets aktiverade utgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar Årets statliga stöd Omklassificeringar Överfört från pågående nyanläggningar Överfört från pågående nyanläggningar, statliga stöd Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering av avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Statligt stöd har erhållits för beredskapsåtgärder i form av förstärkt säkerhetsskydd i en mottagningsstation. Taxeringsvärde saknas då fastigheterna är taxerade som special- och industrienheter. 19 Distributionsanläggningar Till distributionsanläggningar hänförs i huvudsak ledningar och kablar, mätare, ställverk och transformatorer, reservkraftsaggregat, övervakningssystem och annan elutrustning för elnätsverksamheten. För de ledningar, som har överförts från moderföretaget och som moderföretaget i sin tur övertog från Göteborgs kommun , gäller att när moderföretaget övertog verksamheten överfördes även ledningar i kommunens mark för vilka sakrättsligt skydd huvudsakligen saknas. Ingående anskaffningsvärden Inköp Årets statliga stöd Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Överfört från pågående nyanläggningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering av avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Inventarier, verktyg och installationer Inventarier, verktyg och installationer utgörs av kontorsinventarier samt övriga inventarier som inte avser distributionsanläggningar. Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Varav värde avseende mark och markanläggningar GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 17 ÅRSREDOVISNING 2010

18 NOTER 21 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående balans Under året nedlagda kostnader Årets statliga stöd Under året överfört till byggnader och mark Under året överfört statligt stöd till byggnader och mark Under året överfört till distributionsanläggningar Utgående balans Andra långfristiga fordringar Ingående balans Amortering Avgår kortfristig del Utgående balans Marknadsmässig ränta utgår på lånet. Amortering och räntebetalning sker under en period av fem år genom rak amortering med start 30 juni år Kundfordringar Under år 2003 införde koncernen Göteborg Energi koncernfakturering innebärande att endast moderföretaget utställer fakturor till koncernens kunder. Detta sker på uppdrag av de produktägande bolagen i koncernen vilket framgår av fakturan. Syftet med detta är att underlätta för kunden samt minska antalet fakturor från koncernen. Detta innebär att bolaget inte redovisar någon utestående kundfordran vid faktureringen utan en fordran på moderföretaget. Denna fordran uppgick till 157 mkr (166) vid årsskiftet. Vid utebliven betalning från extern kund kvarstår risken för kreditförluster hos bolaget. 25 Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar utöver plan fördelat på: Ledningsrätter Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och andra installationer Summa Övriga avsättningar Avsättning framtida miljöskulder Avsättning vid periodens ingång Periodens förändring Avsättning vid periodens utgång Avsättningar görs för miljörelaterade åtgärder och åtaganden inom ramen för den verksamhet som bolaget bedriver eller har bedrivit. 27 Skulder till moderföretag Ingående balans Erhållna lån Utgående balans På lånet utgår marknadsmässig ränta. Lånet har ingen fastställd återbetalningstid. 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupen kostnad för överföring och inköp av kraft Upplupna lönekostnader, sociala avgifter, löneskatter m m Förutbetalda nätavgifter för överföring av el -- Övriga poster Summa Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyres- och leasingkostnader Upplupna nätavgifter för överföring av el Övriga poster Summa Likvida medel Bolagets likvida medel redovisas i ett koncernkontoförhållande med moderföretaget och redovisas i balansräkningen bland fordringar/skulder hos moderföretag. Förändringen av behållningen på kontot redovisas som en separat post under finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen. Behållningen uppgick till -29 mkr (-12) på balansdagen. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 18 ÅRSREDOVISNING 2010

19 NOTER 30 Förändring av räntebärande nettoskuld Kassaflöde Förändring av likvidfordran/lån Likvida medel, koncernkonto Andra långfristiga fordringar inkl kortfristig del Skulder till moderföretag Summa räntebärande nettofordran/- skuld Ansvarsförbindelser Eventualförpliktelser Enligt ellagen har kunder som varit strömlösa i mer än 12 timmar rätt till ersättning enligt en trappa som kompensation för avbrott. Under räkenskapsåret har 17 tkr (7 tkr) betalats ut i ersättning till drabbade kunder. 32 Leasingavgifter Räkenskapsårets betalda leasingavgifter Avtalade framtida leasingavgifter: År År År År År År 2016 och senare Hyresbeloppen för respektive år redovisas utan indexuppräkning. De tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kunde överföras innan avstyckning har skett, beräknas överföras under år 2011 och ingår därmed inte i sammanställningen efter detta år. Inga nya leasingavtal av väsentlig storlek har tecknats under år Årets resultat har belastats med kostnader för hyrda tillgångar, så kallad operationell leasing. Leasingavgifterna fördelas linjärt över hela leasingperioden. Tillgångar som leasas är fordon, lokaloch markhyra för stationer, kontors- och förrådslokaler samt kontorsutrustning. Därtill kommer hyra för de tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kunde överföras innan avstyckning har skett. 33 Ersättning till revisorer Deloitte AB - Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster Summa Finansiella och andra risker Principer för riskhantering Bolaget utsätts genom sin verksamhet endast för ett mindre antal finansiella risker. Koncernens riskhantering sköts av en central finansavdelning enligt principer som godkänts av styrelsen. Valutarisk Bolaget har begränsad risk i utländsk valuta då all försäljning sker i svenska kronor. Endast marginella inköp kan ske i annan valuta. Eventuella kursvinster eller förluster redovisas i den period de hänförs till. Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i den allmänna räntenivån omedelbart skall få väsentlig påverkan på bolagets resultat. Ränteexponeringen utgörs av kassalikviditeten som redovisas i ett koncernkonto förhållande med moderföretaget. Ränta på koncernkontot följer förändringar i Riksbankens styrränta. Utöver detta innehar bolaget en räntebärande fordran på 8 mkr. Det finns inga väsentliga räntebärande skulder vid räkenskapsårets utgång förutom ett långfristigt lån hos moderföretaget på 517 mkr (517). Kreditrisk Bolaget har ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkra att försäljning sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Finansieringsrisk Risken att finansiering inte kan erhållas eller endast till kraftigt ökande kostnader till följd av störningar i relationen mellan koncernen och dess kreditgivare är liten. Koncernbanken i Göteborgs Stad svarar ytterst för bolagets likviditetsförsörjning. Råvarurisk Bolaget köper in el för att täcka överföringsförluster i nätet. En policy för råvaruinköpen har beslutats av styrelsen. Den innebär att en prissäkring görs enligt en pristrappa vilket gör att hela volymen är prissäkrad innan förbrukningsperiodens start. Eftersom avrop görs mellan 1 36 månader innan förbrukningstillfället erhålls en utjämning av prisförändringarna på marknaden. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 19 ÅRSREDOVISNING 2010

20 NOTER Volymrisk Med volymrisker avses förändringar främst i väderlek samt konjunktur. Bolagets överföringsförluster påverkas av dessa faktorer. Under vintermånaderna januari till mars och under november och december sker den största delen av bolagets överföring. Förändringar i väderlek under dessa månader får en påverkan på bolagets resultat. Framtida risker En väsentlig risk och osäkerhetsfaktor i bolagets verksamhet har varit EI:s intäktsreglering och tillsyn av elnätsbolagen. Myndigheten fokuserar nu på arbetet med att utforma den nya förhandsregleringen som införs från och med år Den nya metoden för reglering av elnätsverksamhet innebär en förhandsprövning av elnätsföretagens intäkter. Myndigheten fastställer således i förväg de samlade intäkter genom en så kallad intäktsram, som bolaget får ta ut från elnätsverksamheten under en tillsynsperiod på fyra kalenderår. Intäktsramen skall beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva elnätsverksamhet och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten, så kallad kapitalbas. När myndigheten genomför dessa beräkningar är det av största vikt för bolaget att myndigheten beaktar bolagets samtliga förutsättningar för att bedriva elnätsverksamhet samt att bolagets kapitalbas blir korrekt värderad. För det fall myndigheten åsätter bolagets verksamhet för lågt beräknade kostnader eller värderar bolagets anläggningstillgångar för lågt kan detta menligt påverka bolagets resultatutveckling på såväl kort som lång sikt. 35 Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder som förväntas återvinnas eller betalas efter 12 månader Inga väsentliga tillgångar eller skulder förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader. 36 Nyckeltalsdefinitioner Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Med sysselsatt kapital avses balansomslutningen minskat med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver. Avkastning på beräknat nuanskaffningsvärde (NUAK) Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av beräknat nuanskaffningsvärde. Värdet har beräknats till mkr (9 810) av bolaget. Genomsnittlig skuldränta Räntekostnader i förhållande till genomsnittliga skulder. Soliditet Eget kapital och egetkapitalandelen av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen. Självfinansieringsgrad Resultat efter finansiella poster plus årets avskrivning enligt plan minus betald skatt i förhållande till årets investeringar. Ett mått på i vilken utsträckning årets verksamhetsresultat förmått finansiera årets investeringar. Rörelsemarginal Rörelseresultat före finansnetto plus avskrivning enligt plan i procent av omsättningen. Kassaflöde efter investeringar Kassaflöde från den löpande verksamheten minus kassaflöde från investeringsverksamheten. Medelantalet anställda Utvisar de anställdas arbetsvolym under räkenskapsåret räknat i antalet heltidstjänster. Årsarbetstiden är satt till timmar vilket motsvarar 1 årsarbetare. 37 Uppgifter om Göteborg Energi Nät AB Göteborg Energi Nät AB har sitt säte i Göteborg och adressen är Box 53, Göteborg med besöksadress Johan Willins Gata Årsstämma Resultat- och balansräkningarna skall fastställas på ordinarie årsstämma Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster och 26,3 procent schablonskatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital och egetkapitalandelen av obeskattade reserver. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 20 ÅRSREDOVISNING 2010