GÖTEBORG ENERGI NÄT AB ÅRSREDOVISNING 2011

Transkript

1 Göteborg Energi Nät AB är ett helägt dotterföretag till Göteborg Energi AB. Vårt ansvar är att bygga, äga och förvalta koncernens elnät med tillhörande anläggningar. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB ÅRSREDOVISNING 2011

2 VD HAR ORDET INNEHÅLL Nyckeltal 2 VD har ordet 3 Förvaltningsberättelse 4 Finansiella rapporter Resultaträkningar 9 Balansräkningar 10 Förändringar av eget kapital 12 Kassaflödesanalyser 13 Noter med tillhörande redovisningsoch värderingsprinciper 14 Revisionsberättelse 24 Granskningsrapport 25 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Nyckeltal Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Materiella anläggningstillgångar, tkr Eget kapital, tkr Obeskattade reserver, tkr Balansomslutning, tkr Elöverföring, GWh (varav inom Koncernen Göteborg Energi) (406) (409) (366) (456) (314) Avkastning på totalt kapital (RT), % 8,8 6,7 6,4 8,5 10,5 Avkastning på eget kapital (RE), % 10,7 8,2 7,4 8,6 10,3 Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss), % 10,9 8,3 8,1 11,0 13,7 Avkastning på beräknat NUAK, % 1,9 1,4 1,3 1,6 1,8 Genomsnittlig skuldränta, % 2,1 2,0 1,2 1,1 0,3 Soliditet, % 53,4 52,3 51,2 66,4 69,1 Självfinansieringsgrad, % 122,8 83,4 102,0 88,4 95,6 Rörelsemarginal, % 25,6 22,6 24,0 27,5 28,1 Kassaflöde efter investeringar, tkr Investeringar, tkr Medelantal anställda Definitioner framgår av not 36. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 2 ÅRSREDOVISNING 2011

3 VD HAR ORDET VD har ordet Ännu ett år med trygga elleveranser Vi kan nu se tillbaka på 2011 och konstatera att detta blev ännu ett år med trygga elleveranser. Visserligen fanns det tillfällen då vi hade störningar, till exempel under stormen Berit i slutet av november, men det hör till undantagen tack vare att nästan hela nätet nu ligger under mark, skyddat mot väder och vind. Under året har vi fortsatt att satsa på underhåll och reinvesteringar och sammanlagt investerade vi 198 miljoner kronor i våra anläggningar. Exempelvis byggde vi ut vår mottagningsstation K17 i Torslanda för att genom utökad kapacitet i 10 kv ställverket, ytterligare en 130/10 kv transformator och ett nytt 130 kv ställverksfack, möta det ökande lastbehovet i området. Vidare har kopplingsstation K8 i Gårda fått ett nytt 10 kv ställverk och vi har också förlagt två 130 kv förband från K16 Kallebäck, varav det ena till K8 Gårda och det andra via Gårda till K11 Rosenlund. Nya regler Från och med år 2012 införs förhandsreglering av elnätsverksamheten. I samband med detta har vi under hösten fått ett beslut från Energimarknadsinspektionen om intäktsram för perioden Beslutet begränsar våra intäkter på ett sådant sätt att det i praktiken innebär att våra möjligheter att underhålla och förnya vårt nät kraftigt begränsas. Det tycker vi är mycket oroande och ser en påtaglig risk att den leveranssäkerhet och service som våra kunder i Göteborg förväntar sig och förtjänar kan riskera att försämras på sikt. Vi har därför, som många andra av Sveriges elnätsföretag, valt att överklaga detta beslut. Ny avgiftsmodell Under året har vi förberett en ny avgiftsmodell för näringsidkare som införs från 1 januari Den innebär att kundernas avgifter delvis bestäms av föregående månads högst uppmätta effektuttag. Det menar vi ger en mer rättvis prissättning som dessutom uppmuntrar till att utnyttja elnätet på ett smartare och effektivare sätt. Pia Brühl Hjort, VD GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 3 ÅRSREDOVISNING 2011

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Göteborg Energi Nät AB, organisationsnummer , avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret Affärsidé Företaget bedriver elnätsverksamhet inom sitt koncessionsområde och ställer elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Verksamheten är ett reglerat monopol. Ägarförhållanden och historik Göteborg Energi Nät AB (organisationsnummer ) är ett helägt dotterföretag till Göteborg Energi AB (moderföretaget) (organisationsnummer ), som i sin tur ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (organisationsnummer ) som moderföretag. Göteborgs Stad äger samtliga aktier i detta företag. Elnätsverksamheten i likhet med övrig verksamhet i Göteborg Energi bedrevs till och med år 1988 i kommunal förvaltning. Mellan åren låg elnätsverksamheten i moderföretaget Göteborg Energi AB. I samband med att elmarknaden omreglerades den 1 januari 1996 överfördes elnätsverksamheten från moderföretaget till dotterföretaget Göteborg Energi Nät AB. De tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kunde överföras innan avstyckning skett hyrs sedan året för överföringen av elnätsverksamheten till självkostnadspris. Fastigheterna kommer att överlåtas till företaget då avstyckning har skett. Information om verksamheten Med företagets elnätsverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Till verksamheten hör planering, projektering, byggande, drift och underhåll av ledningar, ställverk och transformatorer, anslutning av elektriska anläggningar, mätning av överförd effekt och energi samt annan verksamhet som behövs för att överföra el på elnätet. Företaget äger elanläggningar inom företagets nätkoncessionsområde och har cirka nätabonnemang. Elöverföring på elnäten är ett legalt monopol. Nätverksamhet kan först bedrivas efter att tillstånd i form av koncession för linje respektive område beviljats elnätsföretaget. Företaget har erhållit koncessioner för de linjer/områden där elnätsverksamhet bedrivs. Energimarknadsinspektionen (EI) övervakar verksamheten. Väsentliga händelser under året Året inleddes med kall väderlek och avslutades med ovanligt varm väderlek och sammantaget resulterade detta i normala överföringsvolymer. I slutet av november drog stormen Berit in över Göteborg, men trots stormvindar och mycket högt vattenstånd klarade vi oss förhållandevis väl. Leveranssäkerheten år 2011 försämrades jämfört med föregående år, från en medelavbrottstid på 21 minuter per kund till 33 minuter per kund. Kraftigt ökande antal avgrävda kablar är en av orsakerna men också ett ökat antal kabelfel och störningar i samband med stormen Berit. Avgiftshöjningen den 1 januari 2011 innebar en intäktsökning om cirka 41 mkr och motiverades av ökade driftkostnader, främst ökade regionnätskostnader och mätkostnader. Den nya metoden för reglering av elnätsverksamhet som börjar gälla från 1 januari 2012 innebär en förhandsprövning av elnätsföretagens intäkter. Myndigheten fastställer således i förväg de samlade intäkterna, genom en så kallad intäktsram, som företaget får ta ut från elnätsverksamheten under en tillsynsperiod på fyra kalenderår. Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva elnätsverksamhet och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten, så kallad kapitalbas. I slutet av oktober fick företaget ett beslut från EI om intäktsram för år Beslutet på mkr var avsevärt mycket lägre än de mkr företaget ansökt om och betydligt mycket mindre än vad företaget behöver för att bedriva den för perioden planerade verksamheten. Myndighetens skäl till beslutet om den mycket låga intäktsramen var att kunderna ska skyddas mot kraftigt höjda nätavgifter. Konsekvensen av beslutet, som gäller med omedelbar verkan, blir att företagets intäkter begränsas på ett sådant sätt under perioden att företagets resultatutveckling påverkas på såväl kort som lång sikt. Företagets nuvarande och planerade verksamhet och investeringar måste nu ses över för att säkerställa att verksamheten genererar en skälig avkastning. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 4 ÅRSREDOVISNING 2011

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hur detta kommer att påverka företagets leveranssäkerhet och service är ännu inte klart. Företaget har överklagat EI:s beslut om intäktsram till Förvaltningsrätten i Linköping. Några större investeringsprojekt har genomförts under året som exempelvis mottagningsstation K17 Torslanda där vi har byggt ut kapaciteten i 10 kv ställverket, kompletterat med en 130/10 kv transformator och ett nytt 130 kv ställverksfack, för att möta den ökande lasten i området. Företaget har också förlagt två 130 kv förband från K16 Kallebäck varav den ena till K8 Gårda och det andra via Gårda till K11 Rosenlund. I kopplingsstation K8 Gårda har det gamla 10 kv ställverket ersatts med ett nytt och K4 Oljevägen har kompletterats med en 130/10 kv transformator. Nedskrivning av fordran mot EMIX Företaget gick år 2008 in som delfinansiär av Energimarknadens informationsväxel, EMIX, med ett förlagslån om 10 mkr. Under 3 års drift bidrog EMIX till en kraftig kvalitetsförbättring i meddelandetrafiken, vilket kom företaget och kunderna tillgodo. Under år 2011 konstaterades att det inte längre fanns förutsättningar för EMIX att fortsätta leverera samma funktionalitet och tjänsteinnehåll. EMIX sökte då en lösning där finansiärerna medgav nedskrivning av del av sin återstående fordran på EMIX, för att undvika att EMIX hamnade på obestånd. För företaget innebar detta en nedskrivning av fordran mot EMIX med 3,7 mkr. Resterande 5,7 mkr av lånet är nu slutamorterat och ingen fordran på EMIX kvarstår. Fastställande av avgifter för nättjänster Fastställande av avgifter för företagets nättjänster ska ske utifrån kravet på kostnadsriktighet i den bemärkelsen att varje kundkategori ska betala en avgift som motsvarar de kostnader den föranleder. Det är däremot inte tillåtet att differentiera avgifterna inom ett nätområde med hänsyn till var inom området uttaget av el sker. Merparten av kostnaderna för nätet är beroende av den kapacitet i form av överförd effekt som ställs till kundernas förfogande. Kostnaderna för nätets överföringsförluster är energiberoende medan den kostnadsdel som avser mätning och debitering i stort sett är oberoende av elanvändningen. Vid en jämförelse med andra elnätsföretag har företaget totalt sett låga avgifter på nättjänster. Vid årsskiftet 2011/2012 har effekttariff införts för näringsidkare med mätarsäkring 16A 63A, vilket innebär att alla näringsidkare nu har en effekttariff. För kunder som inte har effekttariff tas en större del av avgiften ut som energiavgift. Den nya avgiftsstrukturen ansluter till koncernens policy att stimulera en effektiv energianvändning. Den långsiktiga målsättningen är att samtliga kunder ska ha effekt som en priskomponent i tariffen. Väsentliga händelser efter årets utgång Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Förväntad framtida utveckling Dagens och framtidens samhälle förväntar sig en hög leveranssäkerhet avseende överföring av el. Vi står också inför en samhällsförändring där klimathotet innebär satsningar på förnyelsebar elproduktion, omställningar från fossila till förnyelsebara drivmedel och energieffektiviseringsåtgärder. Detta ställer krav på elnätet och det krävs investeringar, förändrad lagstiftning och nya affärsmodeller för att genomföra förändringen. Omfattande investeringar planeras i det svenska stamnätet och i regionnäten vilket kommer att innebära ökade driftkostnader för oss som lokalnätsägare. Det planeras många stora infrastrukturprojekt i Göteborg under lång tid framöver som kommer att innebära att vi tvingas flytta vissa av våra anläggningar, sannolikt med stora kostnader som följd. För att undvika framtida flyttkostnader arbetar vi med att säkra våra anläggningars lägen. Vi räknar med att behöva göra en del investeringar för att klara anslutningen av vindkraftsanläggningar inom vårt koncessionsområde. Detsamma gäller planerna på en utbyggnad av landanslutningar för fartyg vid kaj som också kräver investeringar. Möjligheterna är dock goda att, utan omfattande investeringar, bygga upp en laddinfrastruktur för el- och elhybridfordon i Göteborg. Regeringen har tagit beslut om att verka för införande av timmätning för alla kunder på sikt. Redan under år 2012 beräknas lagstiftning komma på plats som ställer krav på elnätsföretagen att timmäta de kunder som så önskar. Konsekvenserna av ett sådant beslut är svåra att överblicka men företaget bedömer sig vara väl förberedda inför ett sådant krav. De nordiska energiministrarna har enats om att införa en gemensam nordisk slutkundsmarknad år 2015 och arbetet med att förbereda detta pågår. Allt talar för att man i samband med detta inför en ny marknadsmodell där elhandlaren har den huvudsakliga kontakten med kunden och också är den som fakturerar elnätsavgiften. Detta kommer att innebära stora förändringar för nätbolagen men det är ännu för tidigt att säga vad konsekvenserna blir. Verksamhetens påverkan på miljön I ett nationellt perspektiv har elöverföring en relativt liten miljöpåverkan och det årliga utsläppet av koldioxid är ca ton och då inkluderas allt av betydelse från gruvdrift, för till exempel produktion av koppar, till rasering av elnät. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 5 ÅRSREDOVISNING 2011

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Företaget arbetar kontinuerligt med att minska den miljöpåverkan som orsakas av verksamheten och för att organisera detta är företaget sedan år 2001 certifierat enligt ISO Företaget arbetar med att modernisera delar av eldistributionsnätet för högre spänningsnivåer och detta medför en mer effektiv elöverföring med lägre överföringsförluster, mindre resursanvändning och en säkrare elförsörjning. När dessa åtgärder är klara beräknas överföringsförluster minska med ca 7 GWh vilket motsvarar ca 140 ton koldioxid. Under år 2011 har åtgärder för att minska risk för magnetfältsexponering genomförts. Drygt 100 kreosotimpregnerade ledningsstolpar har ersatts med markförlagd kabel, vilket minskar risken för markföroreningar. Arbete med smarta elnät har påbörjats och avsikten med detta är bland annat att använda el på ett smartare sätt för minskad miljöpåverkan. Företaget har gjort en avsättning motsvarande 2 mkr (2) för framtida miljöskulder. Personal Under året har tjänster köpts från moderföretaget avseende drift och underhåll, investerings- och projekteringsarbeten, avläsningstjänster, debiteringstjänster och övriga kundservicetjänster samt IT- och administrativa tjänster. Kundservicetjänster har också köpts från företaget Göteborg Energi Din El AB. Företaget har en medelålder på 48 år och genomgår en generationsväxling. Sjukfrånvaron var 3,1 procent under året. Parterna för pensionsavtalet PA-KFS träffade under år 2008 en överenskommelse om en ny pensionsplan, PA-KFS 09. Planen började gälla från och med år 2009 och omfattar anställda födda år 1954 och senare. Arbetstagare födda år 1953 och tidigare samt anställda som vid avtalets ikraftträdande inte fullt ut var arbetsföra fortsätter däremot att omfattas av det tidigare avtalet. PA-KFS 09 är ett helt premiebestämt system till skillnad mot det tidigare avtalet som i huvudsak är ett förmånsbestämt system. Det nya systemet innehåller såväl ålderspension som efterlevandepension. Under året har en medarbetarenkät genomförts. Resultatet som var något sämre än vid mätningen som gjordes för tre år sedan visar på ett antal förbättringsområden som vi nu kommer att arbeta vidare med. Medelantalet anställda uppgick till 58 personer (58). Fördelningen på kön är 85 procent (83) för män och 15 procent (17) för kvinnor. Lön och andra ersättningar uppgick till 27 mkr (27). Sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensionskostnader uppgick till 17 mkr (15) varav pensionskostnaderna uppgick till 7 mkr (5). Ekonomisk översikt Resultat Företagets resultat före finansiella intäkter och kostnader uppgick till 169 mkr (120) vilket är 49 mkr högre än föregående år. Efter finansiella poster uppgick resultatet till 148 mkr vilket ska jämföras med 104 mkr för år Nettoomsättningen har ökat med 84 mkr jämfört med föregående år. Under de senaste åren har företaget infört nya system och infrastrukturer, exempelvis har nytt debiteringssystem, nytt mätvärdeshanteringssystem samt fjärravlästa mätare etablerats, vilket medfört nya möjligheter att följa upp intäktsflödet. Faktureringsperioden har ändrats från fyra till tre månader för många kunder och avläsning av mätarna sker numera tolv gånger per år mot tidigare en gång per år. Detta har medfört att den upplupna nätintäkten kan beräknas med större säkerhet än tidigare. Under året har därför en utredning genomförts som visar att den upplupna intäkten i bokslutet för år 2010 blev för lågt beräknad vilket fått till följd att 71 mkr av 2011 års resultat hänför sig till år 2010 och även till tidigare års elöverföring. Avgiftshöjningen från den 1 januari 2011 har inneburit ökade intäkter med 44 mkr. Samtidigt har lägre leveranser medfört en intäktsminskning med 40 mkr. Ersättningen för 130 kv-nätet har inneburit en intäktsökning med 4 mkr och den nya effekttariffen har ökat intäkterna med 3 mkr. Övriga intäkter har ökat med 2 mkr främst orsakat av ökade ersättningar för skador och en ökad fakturering av koncerninterna tjänster. En prishöjning på anslutningsavgifterna har medfört ökade intäkter på 13 mkr jämfört med föregående år. Kostnaderna för överföring och inköp av kraft uppgick till 301 mkr vilket är detsamma som föregående år. Regionnätskostnaderna ökade till följd av ändrad tariffstruktur samtidigt som den tillförda volymen minskade, sammanlagt en kostnadsökning på 3 mkr. Kostnaderna för inköp av förlustenergi minskade med 3 mkr jämfört med föregående år, beroende dels på slutregleringen av nätförluster för leveransperioden majdecember 2010 samt tilläggsköp för år 2011 vilket netto minskat kostnaderna med 2 mkr, dels på en lägre inköpt volym och ett lägre pris per kwh, vilket minskat kostnaderna med 1 mkr. Övriga externa kostnader har totalt ökat med 42 mkr jämfört med föregående år. Kostnaderna för anslutningar och flytt av elutrustning har ökat med 5 mkr och avhjälpande underhåll med 6 mkr. Kostnaderna för mätning har ökat med 16 mkr, för kundhantering med 8 mkr och för IT med 4 mkr. Kostnader för nyttjande av kommunens mark fakturerades inte under 2010 på grund av oenighet, vilket medförde en ökad kostnad på 6 mkr under Övriga kostnader har minskat med 3 mkr. Personalkostnaderna har ökat med drygt 1 mkr mellan åren främst beroende på högre kostnader för pensioner. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 6 ÅRSREDOVISNING 2011

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsvolymen under innevarande år och även föregående år har medfört att avskrivningarna ökat med 4 mkr. Finansnettot blev drygt 4 mkr sämre än föregående år och beror i huvudsak på nedskrivning av en långfristig lånefordran. Avkastningen på totalt kapital uppgick till 8,8 procent (6,7), samt på eget kapital till 10,7 procent (8,2). Soliditeten uppgår till 53,4 procent (52,3). Finansiell ställning och likviditet Företagets likvida medel redovisas i ett koncernkonto förhållande med moderföretaget. Fordran på moderföretaget uppgick till 16 mkr (-29) på balansdagen. På avräkningsförhållandet utgår en marknadsmässig ränta. Investeringar Årets investeringsutgifter uppgick till 198 mkr (233) vilket är en minskning med 35 mkr jämfört med år Investeringarna fördelades enligt följande: Serviser för låg- och högspänning inklusive nya utbyggnadsområden 68 mkr (57), debiteringsmätare och insamlingsutrustning 3 mkr (8), lokal utbyggnad och upprustning 0,4-24 kv 68 mkr (70), samt investering i 130 kv- och 50 kvanläggningar 59 mkr (98). De enskilt största investeringarna under året var byte av 10 kv ställverk i K8 Gårda, utbyggnad av 10 kv ställverk i K17 Torslanda och etapp 2 i uppbyggnad av station K4 Oljevägen. Koncernfakturering Under år 2003 införde koncernen Göteborg Energi koncernfakturering innebärande att endast moderföretaget utställer fakturor till koncernens kunder. Detta sker på uppdrag av de produktägande företagen i koncernen vilket framgår av fakturan. Syftet med detta är att underlätta för kunden samt minska antalet fakturor från koncernen. Detta innebär att företaget inte redovisar någon utestående kundfordran vid faktureringen utan en fordran på moderföretaget. Denna fordran uppgick till 133 mkr (157) vid årsskiftet. Vid utebliven betalning från extern kund kvarstår risken för kreditförluster hos företaget. Elöverföring Under året har GWh (4 563) el överförts till kunder inom det område där företaget har nätkoncession. Av överföringen utgör 406 GWh (409) överföring inom koncernen Göteborg Energi. Överföringsförlusterna beräknas uppgå till 162 GWh (164). Av den totala volymen har 918 GWh (1 170) producerats lokalt i koncernens produktionsanläggningar. Icke-finansiella resultatindikationer Företaget arbetar fortlöpande med att minska sin miljöpåverkan. Trots att eldistribution har en relativt liten miljöpåverkan arbetas det kontinuerligt med förbättringsåtgärder för att minska densamma. Samhället och våra kunder är i hög grad beroende av säkra elleveranser med få avbrott. Företagets eldistribution har en för branschen hög leveranssäkerhet och vi fortsätter arbetet med att ytterligare förbättra den. Vi vill långsiktigt kunna erbjuda kunderna en säker och trygg elförsörjning till ett skäligt pris och att därigenom bidra till det hållbara göteborgssamhället. Vår prissättning ska alltid korrespondera med ellagens krav på saklighet och skälighet. Våra elnätsavgifter ligger klart under snittet i landet. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer En väsentlig risk och osäkerhetsfaktor i företagets verksamhet är EI:s intäktsreglering och tillsyn av elnätsföretagen. Den nya metoden för reglering av elnätsverksamhet, som gäller från 1 januari 2012, innebär en förhandsprövning av elnätsföretagens intäkter. Myndigheten fastställer således i förväg de samlade intäkter genom en så kallad intäktsram, som företaget får ta ut från elnätsverksamheten under en tillsynsperiod på fyra kalenderår. Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva elnätsverksamhet och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten, så kallad kapitalbas. I slutet av oktober fick företaget ett beslut från EI om intäktsram för år Beslutet på mkr var avsevärt mycket lägre än de mkr företaget ansökt om och betydligt mycket mindre än vad företaget behöver för att bedriva den för perioden planerade verksamheten. Myndighetens skäl till beslutet om den mycket låga intäktsramen var att kunderna ska skyddas mot kraftigt höjda nätavgifter. Konsekvensen av beslutet, som gäller med omedelbar verkan, blir att företagets intäkter under perioden begränsas på ett sådant sätt att företagets resultatutveckling påverkas på såväl kort som lång sikt. Företagets nuvarande och planerade verksamhet och investeringar måste nu ses över för att säkerställa att verksamheten genererar en skälig avkastning. Hur detta kommer att påverka företagets leveranssäkerhet och service är ännu inte klart. Företaget har överklagat EI:s beslut om intäktsram till Förvaltningsrätten i Linköping. Förändringar i den politiska och legala miljön har stor betydelse för verksamhetens villkor. Sådana förändringar initieras inte bara från svenska politiker utan mycket av energipolitiken drivs idag inom EU. För att hantera dessa risker och ha god framförhållning deltar företaget aktivt och kontinuerligt i såväl svensk som europeisk branschorganisations remiss- och lobbyingarbete. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 7 ÅRSREDOVISNING 2011

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsstämma På årsstämman som hölls utsågs Magnus Hedgran till ny ledamot medan Björn Carlsson lämnade styrelsen. Övriga ledamöter återvaldes. Under året har styrelsens sammansättning delvis förändrats. Styrelsearbetet under år 2011 Företagets styrelse består av totalt fem ledamöter och två suppleanter. Två av ledamöterna samt en av suppleanterna är utsedda som arbetstagarrepresentanter. VD och enstaka tjänstemän i företaget deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande. Styrelsearbetet följer gällande arbetsordning för styrelsen. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information om verksamheten. Under året har styrelsen sammanträtt vid åtta tillfällen. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr): Balanserad vinst Årets resultat Summa Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: I ny räkning överförs Summa För företagets resultat och ställning vid räkenskapsårets utgång hänvisas till efterföljande finansiella rapporter. Koncernbidrag Koncernbidrag har lämnats till moderföretaget med kr. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 8 ÅRSREDOVISNING 2011

9 RESULTATRÄKNINGAR Resultaträkningar Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Anslutningsavgifter Aktiverat arbete för egen räkning Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Överföring och inköp av kraft Övriga externa kostnader 4, 32, Personalkostnader 5, Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader RÖRELSERESULTAT Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 12, ÅRETS RESULTAT GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 9 ÅRSREDOVISNING 2011

10 BALANSRÄKNINGAR Balansräkningar Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Ledningsrätter Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran Summa finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Råvaror och förnödenheter Summa varulager Kortfristiga fordringar 23 Fordringar hos moderföretag Fordringar hos övriga koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 10 ÅRSREDOVISNING 2011

11 BALANSRÄKNINGAR Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL OBESKATTADE RESERVER 14, AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar SUMMA AVSÄTTNINGAR LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder till moderföretag SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till övriga koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 31 Inga Inga GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 11 ÅRSREDOVISNING 2011

12 FÖRÄNDRINGAR AV EGET KAPITAL Förändringar av eget kapital Belopp i tkr Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapital Belopp vid årets ingång Erhållet koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Belopp vid årets utgång Belopp vid årets ingång Lämnat koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Belopp vid årets utgång Aktiekapitalet består av 100 aktier. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 12 ÅRSREDOVISNING 2011

13 KASSAFLÖDESANALYSER Kassaflödesanalyser Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar Avsättningar Övriga poster Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Ökning(-)/Minskning(+) av andra långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten 30 Reglering av koncernbidrag avseende tidigare år Ökning (-)/Minskning (+) av koncernkonto hos moderföretaget Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 13 ÅRSREDOVISNING 2011

14 NOTER Noter 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Göteborg Energi Nät ABs årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR1 RR29 och tillhörande uttalanden från Akutgruppen och Rådet för finansiell rapportering. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans av produkter och tjänster till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Uthyrningsintäkter i den period uthyrningen avser Avgifter och ersättningar i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd Ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/- fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. I företaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-utprincipen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Erforderligt avdrag för inkurans görs. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Den fastställda nyttjandeperioden prövas löpande. Om en ny bedömning väsentligt avviker från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Vid beräkning av förväntade framtida kostnader för återställande av den plats där en tillgång varit installerad eller uppförd, tillämpas principen att någon återställningskostnad normalt inte beräknas då elanläggningarna permanent byggs in i samhällets infrastruktur. När den tekniska livslängden har uppnåtts görs normalt en ombyggnation av tillgången på den plats där den är uppförd. I anskaffningsvärdet ingår ej ränta under byggnadstiden. Denna ränta kostnadsförs löpande. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar och påbörjas det år då anläggningen tas i drift. Följande avskrivningstider tillämpas: År Byggnader 33 Markanläggningar 20 Distributionsanläggningar 6 30 Inventarier, verktyg och installationer 3 10 För de av moderföretaget övertagna anläggningstillgångarna, avseende elnätsverksamheten, som övertogs , sker inte avskrivning på företagets faktiska anskaffningsvärden utan på moderföretagets ursprungliga anskaffningsvärden. Detta innebär att för byggnader och mark, distributionsanläggningar och inventarier, verktyg och installationer anskaffade till och med år 1989 tillämpas faktiska anskaffningsvärden i den kommunala förvaltningen och för anläggningar anskaffade åren tillämpas moderföretagets anskaffningsvärden. Fram till och med år 2003 inkluderades även avskrivning motsvarande årets erhållna anslutningsavgifter som planenlig avskrivning dock ej med mer än årets faktiska investeringsutgift. I de fall engångsavskrivning gjordes motsvarande erhållna anslutningsavgifter beräknades samtidigt planenlig avskrivning på nettot av anskaffningsvärdet och direktavskrivningen. Företaget har inga större åtaganden avseende framtida investeringar i materiella anläggningstillgångar. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 14 ÅRSREDOVISNING 2011

15 NOTER Immateriella tillgångar Utgifter för förvärvade ledningsrätter redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Rättigheterna är erhållna på obegränsad tid och skrivs av linjärt över 100 år. Nedskrivningar Enligt Redovisningsrådets rekommendationer ska behovet av en nedskrivning prövas om det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Mot bakgrund av den verksamhet som företaget bedriver tillgodoses detta krav genom följande motivering: Företaget är enligt ellagen skyldigt att förse varje elkund inom koncessionsområdet med elkraft och måste således ha ett heltäckande elnät inom området för att med kort varsel kunna möta upp kundernas nuvarande och förväntade behov. Elnätet måste vara tekniskt dimensionerat så att det alltid har en tillräcklig kapacitet för att tillgodose det rådande behovet. I detta ligger också att nätet måste innehålla en viss normalt outnyttjad reservkapacitet för att kunna klara planerade och oplanerade driftstörningar och avbrott. Intäkterna från elnätsverksamheten är baserade på nättariffer som ska sättas i relation till den nytta som kunderna har av sina anslutningar. Tarifferna bygger på uttagen eleffekt och elenergi för varje kund och är inte kopplade till de fysiska platser i elnätet där respektive kund är ansluten. Varje kund med ett visst uttagsmönster betalar således efter samma nättariff oberoende av var i nätet denne är ansluten. Mot denna bakgrund kan således inte enskilda tillgångar eller grupper av tillgångar värderas var för sig. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms därför utifrån företagets samlade tillgångar som sätts i relation till företagets beräknade framtida kassaflöde. Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att företaget kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet avser att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). De operationella leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Tillgångar som leasas är fordon, lokal- och markhyra för stationer, kontors- och förrådslokaler samt kontorsutrustning. Därtill kommer hyra för de tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kan överföras innan avstyckning har skett. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning. De värdepapper som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde och nedskrivning görs om bestående värdenedgång konstaterats. Finansiella fordringar redovisas till nominellt värde med avdrag för befarade och konstaterade förluster. Finansiella skulder redovisas till nominellt belopp. Skulder En skuld redovisas när en förpliktelse är säker eller sannolik. Ska en skuld betalas inom ett år från balansdagen klassificeras den som en kortfristig skuld medan skuld som betalas senare klassificeras som långfristig skuld. Lånekostnader Samtliga lånekostnader redovisas i företaget som en kostnad i resultaträkningen för den period de hänförs till. Kassaflödesanalyser Kassaflödesanalyserna upprättas enligt indirekt metod. Med likvida medel avses kassa och bank. Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag lämnas i skatteutjämningssyfte och redovisas därmed efter sin ekonomiska innebörd. Lämnade respektive erhållna koncernbidrag redovisas direkt mot fritt eget kapital efter avdrag för den skatteeffekt som koncernbidraget innebär. På så sätt kommer endast den skatt som är hänförlig till resultaträkningens intäkter och kostnader att redovisas i resultaträkningen. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital. Omräkning av poster i utländsk valuta Försäljning sker i svenska kronor. Endast marginella inköp kan ske i annan valuta. Avsättningar En avsättning definieras som en skuld vilken är oviss till belopp eller den tidpunkt då den ska regleras. Redovisning sker då det finns ett åtagande till följd av en inträffad händelse, en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att ske. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 15 ÅRSREDOVISNING 2011

16 NOTER Ersättning till anställda Företagets pensionsåtaganden redovisas i enlighet med tjänstepensionsplanen PA-KFS 09. Planen gäller från och med år 2009 och omfattar anställda födda år 1954 och senare. PA-KFS 09 är ett helt premiebestämt system till skillnad mot det tidigare avtalet som i huvudsak var ett förmånsbestämt system. Det nya systemet innehåller såväl ålderspension som efterlevandepension och de betalda premierna belastar årets resultat. Arbetstagare födda år 1953 och tidigare samt anställda som vid avtalets ikraftträdande inte fullt ut var arbetsföra fortsätter däremot att omfattas av det gamla avtalet PA-KFS. Åtagandena är tryggade genom försäkring och de betalda premierna belastar årets resultat. Forskning och utveckling Under år 2011 har ingen verksamhet bedrivits som uppfyller kraven för aktivering enligt RR 15 Immateriella tillgångar. Rapportering för segment Företaget bedriver endast en rörelsegren, elnätsverksamhet, inom Göteborgs Stad förutom i Askim och södra skärgården. Några sekundära segment förekommer ej. Koncernföretag Med koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborg Energi AB som moderföretag. Övriga koncernföretag Med övriga koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB som moderföretag med undantag för företag ingående i koncernen Göteborg Energi. Uppgifter om moderföretag Göteborg Energi Nät AB är ett helägt dotterföretag till Göteborg Energi AB (organisationsnummer ) med säte i Göteborg, som i sin tur ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (organisationsnummer ) som moderföretag. Göteborg Energi Nät AB ingår i koncernredovisning som upprättas av såväl Göteborg Energi AB som Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB. 2 Nettoomsättningens fördelning Intäkter avseende överföring av el Skadestånd och försäkringsersättningar m m Övriga intäkter Summa Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter tas ut som engångsersättningar i samband med att nya kunder ansluts till företagets nät. 4 Övriga externa kostnaders fördelning Anslutningsärenden och flyttning av elutrustning Avhjälpande underhåll Förebyggande underhåll Fastighetstjänster och hyror Driftövervakning och planerade avbrott Planering och dokumentation Kundhantering Mätning och avräkning Myndighetsavgifter och markersättning IT-kostnader Övriga kostnader och administration Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar till VD Löner och andra ersättningar till övriga anställda Sociala kostnader (varav pensionskostnader till VD) (238) (282) (varav pensionskostnader till övriga anställda) (6 684) (4 971) Summa Arvode har inte utgått till styrelsens ledamöter. VD har inga andra anställningsförmåner än vad övriga anställda har. Utöver i ovanstående tabell redovisade kostnader ingår i totala personalkostnader kostnader för utbildning, konferenser, fritidsverksamhet, friskvård, personalrekrytering och intern traktering med tkr (1 189). GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 16 ÅRSREDOVISNING 2011

17 NOTER 6 Medelantal anställda m m Medelantal anställda Medelantal anställda, antal Fördelning kvinnor, % Fördelning män, % Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Styrelseledamöter, antal 5 5 Fördelning kvinnor, % Fördelning män, % Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare, antal 5 5 Fördelning kvinnor, % Fördelning män, % Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro, % 3,1 4,0 7 Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Ledningsrätt Byggnader Markanläggningar Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Summa Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter Nedskrivning av långfristig fordran Summa Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter (varav från moderföretag) (775) (305) 11 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan avseende: Ledningsrätter Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Summa Skatt på årets resultat Skatteeffekt avseende erhållet koncernbidrag Skatteeffekt avseende lämnat koncernbidrag Uppskjuten skatteintäkt/kostnad Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt Årets uppskjutna skattekostnad/-intäkt Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt i resultaträkningen Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital Skatteeffekt av koncernbidrag Summa Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 26,3 % Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 7 1 Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen Uppskjutna skattefordringar Avsättning framtida miljöskulder Summa Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader (varav från moderföretag) (18 740) (17 370) GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 17 ÅRSREDOVISNING 2011

18 NOTER 14 Uppskjuten skatt i obeskattade reserver Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten för dessa år utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver med 324 mkr (298). 15 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Försäljning till företag i koncernen Göteborg Energi Försäljning till övriga koncernföretag (definition se not 1) Inköp från företag i koncernen Göteborg Energi Inköp från övriga koncernföretag (definition se not 1) Utdelning På årsstämman kommer ingen utdelning att föreslås. För år 2010 lämnades ingen utdelning. 19 Distributionsanläggningar Till distributionsanläggningar hänförs i huvudsak ledningar och kablar, mätare, ställverk och transformatorer, reservkraftsaggregat, övervakningssystem och annan elutrustning för elnätsverksamheten. För de ledningar, som har överförts från moderföretaget och som moderföretaget i sin tur övertog från Göteborgs kommun , gäller att när moderföretaget övertog verksamheten överfördes även ledningar i kommunens mark för vilka sakrättsligt skydd huvudsakligen saknas. Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Överfört från pågående nyanläggningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering av avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Ledningsrätter Ingående anskaffningsvärden Årets aktiverade utgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar Årets statliga stöd Omklassificeringar Överfört från pågående nyanläggningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering av avskrivningar - 82 Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Inventarier, verktyg och installationer Inventarier, verktyg och installationer utgörs av kontorsinventarier samt övriga inventarier som inte avser distributionsanläggningar. Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Varav värde avseende mark och markanläggningar GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 18 ÅRSREDOVISNING 2011

19 NOTER 21 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående balans Under året nedlagda kostnader Årets statliga stöd Under året överfört till byggnader och mark Under året överfört till Utgående balans Andra långfristiga fordringar Ingående balans Amortering Avgår kortfristig del Nedskrivning Utgående balans Företagslån från företaget till EMIX har skrivits ned med verkan från den 15 oktober 2011 enligt beslut, då EMIX avvecklat sin verksamhet. 23 Kundfordringar Under år 2003 införde koncernen Göteborg Energi koncernfakturering innebärande att endast moderföretaget utställer fakturor till koncernens kunder. Detta sker på uppdrag av de produktägande bolagen i koncernen vilket framgår av fakturan. Syftet med detta är att underlätta för kunden samt minska antalet fakturor från koncernen. Detta innebär att företaget inte redovisar någon utestående kundfordran vid faktureringen utan en fordran på moderföretaget. Denna fordran uppgick till 133 mkr (157) vid årsskiftet. Vid utebliven betalning från extern kund kvarstår risken för kreditförluster hos företaget. 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyres- och leasingkostnader Upplupna nätavgifter för överföring av el Övriga poster Summa Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar utöver plan fördelat på: Ledningsrätter Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och andra installationer Summa Övriga avsättningar Avsättning framtida miljöskulder Avsättning vid periodens ingång Periodens förändring Avsättning vid periodens utgång Avsättningar görs för miljörelaterade åtgärder och åtaganden inom ramen för den verksamhet som företaget bedriver eller har bedrivit. 27 Skulder till moderföretag Ingående balans Utgående balans På lånet utgår marknadsmässig ränta. Lånet har ingen fastställd återbetalningstid. 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupen kostnad för överföring och inköp av kraft Upplupna lönekostnader, sociala avgifter, löneskatter m m Övriga poster Summa Likvida medel Företagets likvida medel redovisas i ett koncernkontoförhållande med moderföretaget och redovisas i balansräkningen bland fordringar/skulder hos moderföretag. Förändringen av behållningen på kontot redovisas som en separat post under finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen. Behållningen uppgick till 16 mkr (-29) på balansdagen och företagets limit uppgick till 150 mkr (150). GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 19 ÅRSREDOVISNING 2011

20 NOTER 30 Förändring av räntebärande nettoskuld Kassaflöde Förändring av likvidfordran/lån Likvida medel, koncernkonto Andra långfristiga fordringar inkl kortfristig del Skulder till moderföretag Summa räntebärande nettofordran/- skuld Ansvarsförbindelser Eventualförpliktelser Enligt ellagen har kunder som varit strömlösa i mer än 12 timmar rätt till ersättning enligt en trappa som kompensation för avbrott. Under räkenskapsåret har 33 tkr (17 tkr) betalats ut i ersättning till drabbade kunder. 32 Leasingavgifter Räkenskapsårets betalda leasingavgifter Avtalade framtida leasingavgifter: År År År År År År 2016 och senare Hyresbeloppen för respektive år redovisas utan indexuppräkning. De tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kunde överföras innan avstyckning har skett, beräknas överföras under år 2012 och ingår därmed inte i sammanställningen efter detta år. Inga nya leasingavtal av väsentlig storlek har tecknats under år Årets resultat har belastats med kostnader för hyrda tillgångar, så kallad operationell leasing. Leasingavgifterna fördelas linjärt över hela leasingperioden. Tillgångar som leasas är fordon, lokaloch markhyra för stationer, kontors- och förrådslokaler samt kontorsutrustning. Därtill kommer hyra för de tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kunde överföras innan avstyckning har skett. 33 Ersättning till revisorer Deloitte AB Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 35 - Skatterådgivning 21 - Övriga tjänster - - Summa Finansiella och andra risker Principer för riskhantering Företaget utsätts genom sin verksamhet endast för ett mindre antal finansiella risker. Koncernens riskhantering sköts av en central finansavdelning enligt principer som godkänts av styrelsen. Valutarisk Företaget har begränsad risk i utländsk valuta då all försäljning sker i svenska kronor. Endast marginella inköp kan ske i annan valuta. Eventuella kursvinster eller förluster redovisas i den period de hänförs till. Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i den allmänna räntenivån omedelbart ska få väsentlig påverkan på företagets resultat. Ränteexponeringen utgörs av kassalikviditeten som redovisas i ett koncernkontoförhållande med moderföretaget. Ränta på koncernkontot följer förändringar i Riksbankens styrränta. Det finns inga väsentliga räntebärande skulder vid räkenskapsårets utgång förutom ett långfristigt lån hos moderföretaget på 517 mkr (517). Kreditrisk Företaget har ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkra att försäljning sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Finansieringsrisk Risken att finansiering inte kan erhållas eller endast till kraftigt ökande kostnader till följd av störningar i relationen mellan koncernen och dess kreditgivare är liten. Koncernbanken i Göteborgs Stad svarar ytterst för företagets likviditetsförsörjning. Råvarurisk Företaget köper in el för att täcka överföringsförluster i nätet. En policy för råvaruinköpen har beslutats av styrelsen. Den innebär att en prissäkring görs enligt en pristrappa vilket gör att hela volymen är prissäkrad innan förbrukningsperiodens start. Eftersom avrop görs mellan 1 36 månader innan förbrukningstillfället erhålls en utjämning av prisförändringarna på marknaden. GÖTEBORG ENERGI NÄT AB 20 ÅRSREDOVISNING 2011