1. SKI:s förslag i sammanfattning Till Regeringen. Miljödepartementet STOCKHOLM

Transkript

1 Datum/Date Vår referens/our reference Ert datum/your date Er referens/your reference Till Regeringen Miljödepartementet STOCKHOLM FÖRSLAG TILL AVGIFTER OCH SÄKERHETSBELOPP FÖR ÅR 2000 ENLIGT LAGEN (1992:1537) OM FINANSIERING AV FRAMTIDA UTGIFTER FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE M M (FINANSIERINGSLAGEN) 1. SKI:s förslag i sammanfattning Statens kärnkraftinspektion (SKI) skall enligt 4 förordningen (1981:671) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. till regeringen sända in den kostnadsberäkning (PLAN 99) som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) överlämnat till SKI och därvid foga ett eget yttrande med förslag till avgifter och övriga beräkningar över säkerheternas omfattning för nästföljande kalenderår. SKI föreslår att avgiften för år 2000 enligt 5 lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen) skall sänkas från den genomsnittliga avgiftsnivån 1,3 med 0,2 öre till den genomsnittliga avgiftsnivån 1,1. SKI föreslår vidare att säkerhetsbelopp I, avsett att täcka den fondbrist som skulle uppkomma om samtliga kärnkraftsreaktorer tvingas ställas av under år 2000, skall uppgå till miljoner kronor. Säkerhetsbelopp I föreslås således att minska med miljoner kronor i jämförelse med innevarande år. Sänkningen är huvudsakligen en följd av att tiden till full intjänandetid, 25 år, minskat med ytterligare ett år för de reaktorer som inte redan uppnått den. SKI föreslår slutligen att säkerhetsbelopp II, avsett att täcka tillkommande åtgärder som beror på oplanerade händelser, tas ut under år 2000 med en fortsatt successiv uppbyggnad fram till år SKI har beräknat att säkerhetsbelopp II för år 2000 bör

2 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) uppgå till miljoner kronor under förutsättning att 2 procents diskonteringsränta används i beräkningarna, medan miljoner kronor bör avsättas för det fall det odiskonterade värdet på tilläggsbeloppet används. Huruvida det odiskonterade värdet av beloppet eller det diskonterade värdet mot en lämpligt vald diskonteringsränta skall ligga till grund för beräkningen av säkerhetsbelopp II, är en fråga som SKI hänför till regeringen att besluta om beroende på vilken form av garantier som skall gälla för de tillkommande åtgärderna enligt finansieringslagen och med hänvisning till att regeringen ännu inte tagit ställning till vad de säkerheter som skall ställas för säkerhetsbelopp II skall innehålla och hur dessa bör byggas upp. SKI:s förslag till säkerhetsbelopp II är beräknat med säkerhetsnivån 90 % i sannolikhetsuppskattningarna i likhet med vad SKI föreslog för det innevarande året och som regeringen har beslutat om. Detta val av säkerhetsnivå innebär att sannolikheten för att kostnaderna skall underskrida den angivna nivån är 90 %, vilket minskar risken för att tilläggsbeloppet skulle vara underskattat även om osäkerheter i vissa kostnadsuppskattningar skulle vara större än vad SKB beräknat. SKI föreslår sålunda att regeringen för år 2000 fastställer avgifter per kilowattimme elektrisk energi som levereras från kärnkraftverk, med fördelning mellan kraftföretagen enligt följande sammanställning. Avgifter Avgiftsförslag, Förändring Nuvarande avgift, Forsmarks Kraftgrupp AB 1,4-0,2 1,6 OKG Aktiebolag 0,6-0,2 0,8 Vattenfall AB 1,0-0,2 1,2 Barsebäck Kraft AB 0, ,6 SKI föreslår vidare säkerhetsbelopp för respektive kraftföretag utifrån de av SKI framtagna diskonterade grundbeloppen och den beräknade fondbehållningen per enligt följande. Säkerhetsbelopp I för år 2000 i miljoner kronor Grundbelopp, disk, miljoner kr Fondbehållning, ber, miljoner kr Säkerhetsbelopp I, miljoner kr Forsmarks Kraftgrupp AB OKG Aktiebolag Vattenfall AB Barsebäck Kraft AB TOTALT Förslagen till avgifter och säkerhetsbelopp enligt ovan är grundat på ett avgiftsunderlagsbelopp om 48,8 miljarder kr och grundbelopp om 47,6 miljarder kr från och med år 2000 i beräknad prisnivå januari Beloppen är således uppräknade från

3 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) januari 1999 med 0,6 % till ett beräknat kostnadsläge i januari Beloppen inkluderar då också myndighetskostnader fr o m med år 2000 uppgående till 2,0 och 2,2 miljarder kronor att tillföras avgiftsunderlagsbeloppet respektive grundbeloppet. För säkerhetsbelopp II gäller följande beräkningar vad gäller fördelningen på kraftföretag vid alternativen diskonteringsränta 2%, respektive odiskonterade belopp: Säkerhetsbelopp II för år 2000 i miljoner kronor för respektive kraftföretag med diskonteringsräntan 2 %: Antal restår för uppbyggnad av säkerhetsbelopp II Säkerhetsbelopp II, fullt uppbyggt, disk.ränta 2 % Säkerhetsbelopp II för år 2000, miljoner kr Forsmarks Kraftgrupp AB 7, OKG Aktiebolag 6, Vattenfall AB 4, Barsebäck Kraft AB 1, TOTALT Säkerhetsbelopp II för år 2000 i miljoner kronor för respektive kraftföretag med odiskonterade belopp: Antal restår för uppbyggnad av säkerhetsbelopp II Säkerhetsbelopp II, fullt uppbyggt, odiskonterat Säkerhetsbelopp II för år 2000, miljoner kr Forsmarks Kraftgrupp AB 7, OKG Aktiebolag 6, Vattenfall AB 4, Barsebäck Kraft AB 1, TOTALT Skälen till SKI:s förslag SKB:s beräkningar av framtida utgifter och deras utfall i tiden, sådana de redovisas i SKB:s PLAN 99, skulle ge en sänkning av den genomsnittliga avgiftsnivån med ca 0,5. Skälen till att SKI föreslår en högre avgiftsnivå ligger huvudsakligen i att SKI anser att den strikta tolkning av 3 finansieringslagen, vad gäller principer för beräkning av avgiftsunderlagsbeloppet, som SKI och regeringen tillämpat i tidigare avgiftsbeslut skall gälla även fortsättningsvis. Denna tolkning innebär att efter intjänandetiden 25 år skall varje reaktor om så behövs kunna ställas av och alla medel då skall vara fonderade för att kunna vidta de nödvändiga åtgärderna för att ta hand om använt kärnbränsle och kärnavfall och för att även riva reaktorn så snart varje åtgärd är säkerhetstekniskt möjlig och strålskyddsmässigt rimlig. Detta synsätt innebär att fondmedel behöver finnas

4 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) tillgängliga för att kunna betala en tidigare rivning - om så skulle bli aktuellt - än i det referensscenario som ligger till grund för SKB:s beräkningar. SKB:s förslag innebär en mindre strikt tolkning av 3 finansieringslagen än den som hittills tillämpats i så måtto att faktisk rivning av en reaktor tidigare än 40 år efter driftstart hänförs till kategorin tillkommande åtgärder som beror på oplanerade händelser och där finansiering alltså skall säkras via säkerhetsbelopp II enligt finansieringslagens 3 första stycket 3. Att en sådan vidare tolkning vore tillåtlig skulle kunna hävdas med hänvisning till vad som sägs i författningskommentaren till 3 finansieringslagen om oplanerade händelser, där bl.a. behovet att tidigarelägga vissa åtgärder nämns (prop. 1995/96:83, sid ). Vid en samlad bedömning finner SKI att den strikta tolkning av 3 finansieringslagen, vad gäller principer för beräkning av avgiftsunderlagsbeloppet, som SKI och regeringen tillämpat i tidigare avgiftsbeslut står bäst i överensstämmelse med lagens syfte att skapa ett robust finansieringssystem. Det ankommer inte heller på SKI som tillsynsmyndighet att frångå en av regeringen i tidigare avgiftsbeslut stadfäst tolkning av 3 finansieringslagen. En mindre del av skillnaden i avgiftsnivå jämfört med SKB:s beräkningar hänger samman med att SKI anser att tidigare beräkningar av kostnaderna för kapseltillverkning skall gälla även för år 2000 eftersom SKI inte har haft möjlighet att tillräckligt ingående analysera och värdera SKB:s nya kostnadsuppskattningar på detta område. Dessutom har SKI infört vissa mindre justeringar jämfört med SKB:s PLAN 99 för att göra beräkningsunderlaget konsistent med vad som sägs i regeringens och senare i regeringsrättens beslut om avställning av reaktorerna i Barsebäck. SKI:s granskningsrapport jämte kopior av det material som SKB tillställt SKI i ärendet bifogas. Beslut i ärendet har fattats av SKI:s styrelse. En ledamot anmälde därvid avvikande mening vad gäller val av referensscenario för rivning. 2. Tidigare års SKI-förslag och regeringsbeslut I avgiftsförslaget för år 1998, hade SKI föreslagit en oförändrad avgift för Barsebäck Kraft AB, fastän det fanns indikationer på en sänkning av avgiften från avgiftsnivån 0,6 öre till nivån 0,4. Skälet härför, enligt SKI, var att avgiften tenderade att svänga beroende på den korta period som återstod för Barsebäck Kraft AB inom intjänandetiden. Enligt SKI kunde tendensen till svängning leda till att avgiften borde höjas ett efterföljande år. Tendensen till svängning av avgiften ökar nämligen i takt med att den återstående elproduktionen inom intjänandetiden minskar. Likväl beslutade regeringen att avgiften skulle sänkas med 0,2 öre till 0,4 för år När sedan SKI genomförde avgiftsberäkningar för år 1999 kunde en tydlig indikation på en höjning av avgiften för Barsebäck Kraft AB från den då - av regeringen - beslutade nivån 0,4 till nivån 0,8 konstateras. Som en konsekvens av regeringens beslut för år 1998 föreslog således SKI i sitt förslag till avgifter för 1999 till regeringen den höjning som beräkningen för Barsebäck Kraft AB indikerade. SKI föreslog sålunda att avgiften för 1999 genomsnittligt skulle höjas men 0,2 öre till avgiftsnivån 1,3. För de enskilda företagen innebar förslaget en höjning av

5 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) avgiften med 0,2 öre för Vattenfall AB från 1,0 öre till 1,2 och med 0,4 öre för Barsebäck Kraft AB från 0,4 öre till 0,8. Oförändrade avgifter förslogs gälla för övriga reaktorinnehavare. Regeringen beslutade den 22 december 1998 om avgifter och säkerheter för år Regeringen följde i stort SKI:s framlagda förslag (SKI Rapport 98:34). Regeringens beslut kom således att innebära en höjning av den genomsnittliga avgiftsnivån med 0,2 öre till 1,3 i förhållande till år Säkerhetsbeloppen fastställdes också av regeringen i den storleksordning som SKI föreslog i rapporten. För Barsebäck Kraft AB:s del beslöt emellertid regeringen att avgiften skulle höjas med 0,2 och därmed återgå till den nivå som gällde 1997, nämligen 0,6. Avgifterna för Forsmarks Kraftgrupp AB och OKG Aktiebolag blev oförändrade i förhållande till år 1998 medan Vattenfall AB:s avgift höjdes med 0,2 öre till 1,2. I beslutet om avgifterna för år 1999 anger regeringen skälen härför som att Regeringen finner att utgångspunkten för SKI:s beräkningar är rimliga. Regeringen anser emellertid att SKI:s förslag om att i förhållande till vad som hittills gällt dels tidigarelägga uttaget av myndigheternas kostnader för tillsyn efter det att en kärnkraftreaktor stängts av, dels räkna upp dessa kostnader, först bör bli föremål för diskussioner med reaktorinnehavarna innan de kan ligga till grund för beräkningen av avgiftsunderlagsbeloppet och grundbeloppet. Vidare beslutade regeringen om att säkerheter för den fondbrist som uppstår om drifttiden för en eller flera reaktorer understiger 25 år (Säkerhet I, 3 första stycket 2 i finansieringslagen) skall för samtliga reaktorinnehavarna motsvara miljoner kronor, en ökning med 40 miljoner i jämförelse med år Regeringen beslutade likaså att säkerheter för tillkommande åtgärder som beror på oplanerade händelser (säkerhetsbelopp II, dvs. tilläggsbelopp enligt 3 första stycket 3 i finansieringslagen) skall uppgå till miljoner kronor för år 1999 i enlighet med SKI:s förslag. Regeringen anser också, när det gäller beräkningen av säkerhetsbelopp II, att det diskonterade värdet (SKI har här föreslagit 2%) bör användas för år En bedömning av om SKI i kommande beräkningar skall använda diskonteringsränta eller inte, bör anstå i avvaktan på att regeringens ställningstagande till Riksgäldskontorets förslag om hur de säkerheter som skall motsvara säkerhetsbelopp II bör utformas för att med fullgod uthållighet kunna trygga finansieringen av framtida utgifter för omhändertagandet av använt kärnbränsle. 3. Underlag från SKB SKB överlämnade till SKI i juni 1999 "PLAN 99, Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter". Vidare överlämnade SKB till SKI arbetsrapporten till PLAN 99, Arbetsrapport T Redovisning av kostnadsberäkningarna för PLAN 99". Planen jämte arbetsrapporten har upprättats enligt 3 finansieringslagen. SKB har på begäran av SKI lämnat kompletterande redovisningar vad avser de ekonomiska konsekvenserna av

6 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) - att reaktorerna Barsebäck 1 och 2 ställs av i enlighet med regeringens och senare regeringsrättens beslut om stängning av Barsebäck 1 senast utgången av november månad 1999 och medenergiuppgörelsen från 1997, som innebär att Barsebäck 2 beräknas att ställas av senast den 1 juli 2001; - ett scenario som skall möjliggöra en tidigare rivning av reaktorer än i SKB:s underlag; - ett beräknat färdigställande av slutförvaret för rivningsavfallet SFR 3 till år 2010, vilket får utgöra den tidpunkt som SKI bedömer vara den tidigast möjliga att påbörja rivning av reaktorerna. SKI har också begärt kompletterande underlag om kostnader för kapseltillverkning men eftersom SKI inte har haft möjlighet att tillräckligt ingående analysera och värdera SKB:s nya kostnadsuppskattningar vad gäller kapseltillverkning under den korta tid som stått till förfogande har tidigare års kostnadsuppskattningar på detta område lagts till grund för avgiftsberäkningarna. 4. SKI:s överväganden rörande avgifter och säkerhetsbelopp 4.1 Kalkylmetod och dess tillämpning som grund för beräkningar av avgifter och säkerhetsbelopp SKI har tidigare godkänt den kalkylmetod som SKB använt i framtagningen av avgifter och säkerheter i det reviderade finansieringssystemet. Enligt SKI utgörs de kritiska momenten i tillämpningen av kalkylmetoden av en omfattande scenarioanalys av KBS-3-konceptet som bl a innebär en identifiering av beroendeförhållanden mellan de olika scenarierna, val av variationer och kvantifieringen av dessa. Detta påpekande gjordes av SKI redan inför granskningen av SKB PLAN 96 och togs också upp av SKI i den senaste granskningen då underlag för metodtillämpning och beskrivning av proceduren i framtagningen av hårddata i expertgruppen saknades. SKB har enligt SKI:s mening tagit med de viktigaste nu kända scenarierna som har avgörande betydelse på beräkningsunderlaget i framtagningen av tilläggsbeloppet (Säkerhetsbelopp II). Det som kan bidra till större kunskap om riktigheten i SKB:s beräkningsunderlag är att erhålla eller att låta genomföra en kvalitetsgranskning av SKB:s process i tillämpningen av sin metod som bygger på successiv kalkylering. SKI önskar i kommande planer mer information om hur expertgruppen som SKB använder sig av för att ta fram underlaget arbetar inklusive principer för sammansättningen av expertgruppen. Med hänsyn till den successiva uppbyggnaden av säkerhetsbelopp II och SKI:s val av säkerhetsnivå i sannolikhetsuppskattningarna (se nedan) kan SKI dock godta den använda metodiken som underlag för årets avgiftsberäkning. Säkerhetsbelopp II Säkerhet II avser att täcka oförutsedda händelser (scenarier) som kan betraktas som mindre troliga i jämförelse med det basscenario som avgiften och säkerhetsbelopp I är grundade på. Avsikten är att garantierna bakom säkerhet II skall vara helt utställda år

7 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) 2010 då samtliga reaktorer uppnått intjänandetiden. Fram till dess ges tid till att bygga upp säkerhet II då de scenarier som ligger till grund för beräkningarna av säkerhetsbelopp II väntas infalla längre fram i SKB:s program. SKI föreslår sålunda en fortsatt successiv uppbyggnad av säkerhetsbelopp II i enlighet med vad SKI tidigare föreslagit regeringen. SKI har beräknat att för år 2000 bör miljoner kronor avsättas i uppbyggnaden för att fullt ut uppgå till miljoner kronor år 2010 under förutsättning av att diskonteringsräntan 2 % på tilläggsbeloppet används. Alternativt bör miljoner kronor avsättas för år 2000 under förutsättning att det odiskonterade värdet på tilläggsbeloppet används, vilket också då förutsätter att beloppet skall uppgå till miljoner kronor år Val av lämplig diskonteringsränta i framtagningen av säkerhetsbelopp II måste fastställas av regeringen beroende på vilka garantier som skall ställas för säkerhetsbelopp II. I båda alternativen är SKI:s förslag till säkerhetsbelopp II beräknat med säkerhetsnivån 90 %, i likhet med vad SKI föreslog för det innevarande året och som regeringen har beslutat om. Detta val av säkerhetsnivå innebär att sannolikheten för att kostnaderna skall underskrida den angivna nivån är 90 %, vilket minskar risken för att säkerhetsbelopp II skulle vara underskattat även om osäkerheter i vissa kostnadsuppskattningar skulle vara större än vad SKB räknat. 4.2 Elproduktion under intjänandetiden Den i finansieringslagen stipulerade intjänandetiden innebär att avgiften beräknas med hänsyn till att samtliga reaktorer skall ges 25 års drifttid att tjäna in sina kostnader. Den framtida elproduktionen för de resterande elva reaktorer som ligger till grund för SKI:s avgiftsberäkningar under intjänandetiden, räknat från och med år 2000, har av SKI beräknats till 391 TWh baserat på en utnyttjandefaktor av 76%, vilket avviker från den utnyttjandefaktor som SKB redovisat i PLAN 99 som uppgår till 80% och som skulle ge en elproduktion inom intjänandetiden av ytterligare ca 40 TWh. SKI vill understryka att osäkerheter råder om behovet av längre avställningar för renoveringar och reparationer vartefter anläggningarna blir äldre. SKI anser det vara rimligt att erfarenheterna från de senaste elva årens elproduktion läggs till grund för SKI:s val av utnyttjandefaktor. 4.3 Fondmedel och avkastning Behållningen av fonderade avgiftsmedel till i början av år 2000 beräknas uppgå till ca 23,1 miljarder kronor enligt underlag från Kärnavfallsfondens styrelse. Vidare har Kärnavfallsfondens styrelse i skrivelse till SKI rekommenderat att avgiftsberäkningen bör grunda sig på en real avkastning på 4% för hela fondkapitalet under perioden fram till år 2020 och 2,5% för perioden därefter, vilket SKI har tillämpat i sin beräkning av avgifter och säkerhetsbelopp för det kommande året. 4.4 Alternativa scenarier för beräkning av avgiftsunderlagsbelopp Mot bakgrund av en analys av det av SKB redovisade beräkningsunderlaget har SKI funnit det lämpligt att i sina överväganden rörande avgifter och säkerhetsbelopp för år 2000 belysa två alternativa scenarier. Det första scenariot har sin grund i SKB:s PLAN 99 som överlämnades till SKI Det andra scenariot är ett av SKI modifierat scenario som utgår från den tolkning av 3 finansieringslagen, som SKI och regeringen tillämpat i tidigare avgiftsbeslut.

8 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) Det första scenariot benämns Scenario 25 år + 15 år. Det innebär att reaktorerna antas drivas mellan 25 och 40 år. När de än ställs av avlägsnas bränslet inom ett år, varefter reaktorsystemen dekontamineras och detaljerade tekniska rivningsplaner upprättas. Själva rivningen inleds dock tidigast 40 år efter driftstart. Mellan systemdekontaminering och slutlig rivning finns således en malpåseperiod vars längd beror på hur länge reaktorn faktiskt kommer att drivas. Fondmedel för att täcka kostnader för den slutliga rivningen behöver dock inte finnas tillgängliga förrän 40 år efter driftstart. Detta scenario bygger på SKB:s beräkningar på avställnings- och rivningstidplaner för reaktorerna i PLAN 99 men med begränsningen att reaktorn Barsebäck 1 ställs av i enlighet med regeringens och senare regeringsrättens beslut om stängning av Barsebäck 1 senast vid utgången av november månad 1999, samt att Barsebäck 2 beräknas att ställas av senast den 1 juli 2001 enligt energiuppgörelsen från Vidare innehåller scenariot ett beräknat färdigställande av slutförvaret för rivningsavfallet, SFR 3, till år Detta får utgöra den tidpunkt som SKI bedömer som den tidigast möjliga tidpunkten att påbörja rivning av någon reaktor eftersom ett slutförvar måste stå klart för att ta emot avfallet innan rivning sker. Det andra scenariot, benämnt Scenario 25 år + 5 år, innebär att fondmedel för rivning skall finnas tillgängliga så att varje reaktor, om så är nödvändigt, kan ställas av efter 25 års drift och att rivningen kan påbörjas efter en kort malpåseperiod om 5 år efter det att reaktorerna är avställda och systemdekontaminering och teknisk detaljplanering är genomförd. Syftet med denna femårsperiod är att låta relativt kortlivade radioaktiva ämnen avklinga i betydande grad för att underlätta strålskyddet i samband med rivningen. Även i detta scenario tas hänsyn till att SFR 3 beräknas kunna tas i bruk tidigast år I övrigt grundar SKI beräkningarna av avgifter och säkerhetsbelopp i de båda scenarierna på - en beräknad behållning hos Kärnavfallsfonden uppgående till 23,1 miljarder kronor i början av år 2000, - SKB:s kostnadsberäkningar i PLAN 99 och kompletterande redovisningar härtill som följer av de olika scenarierna för att tillsammans med SKI:s beräknade myndighetskostnader och justering av kostnader för kapseltillverkning uppvisa ett avgiftsunderlagsbelopp uppgående till 50,0 miljarder kronor ( ), alternativt 48,8 miljarder kronor ( 25+5 ) och ett grundbelopp uppgående till 49,3 miljarder kronor ( ), alternativt 47,6 miljarder kronor ( 25+5 ) för de olika scenarierna, i beräknat prisläge för januari 2000 och med odiskonterade belopp, - en elproduktion beräknad till sammanlagt 391 TWh under intjänandetiden för samtliga kärnkraftsreaktorer, - ett antagande om fondens reala avkastning i beräkningarna uppgående till 4 % fram till år 2020 och 2,5 % därefter, enligt en rekommendation från Kärnavfallsfondens styrelse, - tilläggsbelopp beräknat med säkerhetsnivån 90 % i likhet med vad SKI föreslog för det innevarande året och som regeringen har beslutat om. 4.5 Effekter av de två scenarierna på avgifter och säkerhetsbelopp SKI:s beräkningar för år 2000 för de två scenarierna visar att avgiften bör sänkas från nuvarande genomsnittsnivå om 1,3 med 0,4 öre till avgiftsnivån 0,9

9 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) om Scenario 25 år + 15 år väljs som referensscenario eller med 0,2 öre till avgiftsnivån 1,1 öre /kwh om Scenario 25 år + 5 år väljs som referensscenario. SKI har också beräknat att säkerhetsbelopp I för år 2000 skall tas ut till ett sammanlagt belopp av miljoner för Scenario 25 år + 15 år eller miljoner kronor för Scenario 25 år + 5 år för att täcka den fondbrist som skulle uppkomma om samtliga kärnkraftsreaktorer tvingas ställas av under år Vidare har SKI beräknat att säkerhetsbelopp II för år 2000 bör uppgå till ett sammanlagt belopp av miljoner kronor (diskonteringsränta 2 %), alternativt miljoner kronor (odiskonterat), för att säkerhetsbelopp II skall vara fullt uppbyggt år Storleken på säkerhetsbelopp II anges som lika i de båda scenarierna, eftersom de scenariobetingade skillnaderna är av marginell karaktär, särskilt när det gäller inverkan på de säkerheter som skall ställas för år SKI har sålunda beräknat avgifterna per kilowattimme elektrisk energi som levereras från kärnkraftverk samt säkerhetsbelopp med fördelning mellan kraftföretagen utifrån respektive scenario enligt nedanstående sammanställningar: Avgifter och säkerhetsbelopp för år 2000 under Scenario 25 år +15 år Avgifter Avgiftsförslag, Förändring Nuvarande avgift, Forsmarks Kraftgrupp AB 1,3-0,3 1,6 OKG Aktiebolag 0,3-0,5 0,8 Vattenfall AB 0,8-0,4 1,2 Barsebäck Kraft AB 0, ,6 SKI beräknar vidare säkerhetsbelopp för respektive kraftföretag utifrån de av SKI framtagna diskonterade grundbeloppen och den beräknade fondbehållningen per enligt följande för detta scenario. Säkerhetsbelopp I för år 2000 i miljoner kronor Grundbelopp, disk., miljoner kr Fondbehållning, ber., miljoner kr Säkerhetsbelopp I, miljoner kr Forsmarks Kraftgrupp AB OKG Aktiebolag Vattenfall AB Barsebäck Kraft AB TOTALT För säkerhetsbelopp II gäller följande två alternativa beräkningar beroende på vald diskonteringsränta men oberoende av val av scenario.

10 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) Säkerhetsbelopp II för år 2000 i miljoner kronor med diskonteringsräntan 2 %: Antal restår för uppbyggnad av säkerhetsbelopp II Säkerhetsbelopp II, fullt uppbyggt, disk.ränta 2 % Säkerhetsbelopp II för år 2000, miljoner kr Forsmarks Kraftgrupp AB 7, OKG Aktiebolag 6, Vattenfall AB 4, Barsebäck Kraft AB 1, TOTALT Säkerhetsbelopp II för år 2000 i miljoner kronor med odiskonterade belopp: Antal restår för uppbyggnad av säkerhetsbelopp II Säkerhetsbelopp II, fullt uppbyggt, odiskonterat Säkerhetsbelopp II för år 2000, miljoner kr Forsmarks Kraftgrupp AB 7, OKG Aktiebolag 6, Vattenfall AB 4, Barsebäck Kraft AB 1, TOTALT Avgifter och säkerhetsbelopp för år 2000 under Scenario 25 år + 5 år Avgifter Avgiftsförslag, Förändring Nuvarande avgift, Forsmarks Kraftgrupp AB 1,4-0,2 1,6 OKG Aktiebolag 0,6-0,2 0,8 Vattenfall AB 1,0-0,2 1,2 Barsebäck Kraft AB 0, ,6 SKI beräknar vidare säkerhetsbelopp för respektive kraftföretag utifrån de av SKI framtagna diskonterade grundbeloppen och den beräknade fondbehållningen per enligt följande för detta scenario.

11 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) Säkerhetsbelopp I för år 2000 i miljoner kronor Grundbelopp, disk., miljoner kr Fondbehållning, ber., miljoner kr Säkerhetsbelopp I, miljoner kr Forsmarks Kraftgrupp AB OKG Aktiebolag Vattenfall AB Barsebäck Kraft AB TOTALT Som redan nämnts anger SKI storleken på säkerhetsbelopp II som lika i de båda scenarierna, eftersom de scenariobetingade skillnaderna är av marginell karaktär, särskilt när det gäller inverkan på de säkerheter som skall ställas för år Faktorer av betydelse för val av referensscenario för beräkning av avgiftsunderlagsbelopp SKI har funnit det motiverat med en ingående analys av faktorer av betydelse för val av referensscenario för beräkning av avgiftsunderlagsbelopp med hänsyn till den principiella såväl som ekonomiska betydelsen av detta scenarioval. Förändringar i omvärlden SKI har alltid hävdat att de planer som ligger till grund för avgiftsberäkningen skall vara förenliga med gällande energipolitiska beslut. Enligt tidigare energipolitiska beslut skulle samtliga reaktorer vara avstängda till år 2010, varefter rivning skulle påbörjas. Detta har legat till grund för tidigare års avgiftsberäkningar. Nu gällande energipolitiska beslut anger inget slutår för drift av andra reaktorer än Barsebäck 1 och Barsebäck 2. Lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling anger 40 års drift som grund för ersättning vid regeringsbeslut om stängning. SKI konstaterar att både Scenario 25 år + 15 år och Scenario 25 år + 5 år är förenliga med gällande energipolitiska beslut. Kärnkraftföretagen kan också, bl.a. med hänvisning till avvecklingslagen, hävda att de numera planerar för 40 års drift, även om säkerhets- eller marknadsskäl skulle kunna leda till en tidigare avställning. Det finns sålunda grund för bedömningen att Scenario 25 år + 15 år innehåller mer inslag av realism än Scenario 25 år + 5 år, som huvudsakligen är utformat med utgångspunkt från den strikta tolkning av 3 finansieringslagen, som SKI och regeringen tillämpat i tidigare avgiftsbeslut, syftande till att skapa ett robust finansieringssystem. SKI är vidare väl medveten om den kostnadspress som reaktorinnehavarna är utsatta för till följd av den hårda konkurrensen på den avreglerade elmarknaden. Denna avreglering har fått successivt ökat genomslag på elpriserna. SKI ser flera tecken på att detta påverkar utrymmet för investeringar i moderniseringar av kärnkraftverken och de frivilliga förbättringar av säkerheten som ofta ingår i sådana moderniseringar. I perspektivet av denna kostnadspress är skillnaderna vad gäller avgifter och säkerhetsbelopp I mellan Scenario 25 år + 5 år och Scenario 25 år + 15 år långt ifrån betydelselösa när det

12 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) gäller påverkan på utrymmet för investeringar i moderniseringar av kärnkraftreaktorerna. SKI avvisar emellertid av både formella och principiella skäl tanken på att väga in faktorer relaterade till kraftföretagens marknadssituation. För det första ger finansieringslagen enligt SKI:s uppfattning inte utrymme för detta. Lagen syftar ju till att skapa ett robust finansieringssystem, oberoende av marknadssituationen för kärnkraft. En sådan koppling till marknadssituationen skulle dels kunna rubba den allmänna tilltron till finansieringssystemet, dels öppna en möjlighet för SKB och kraftföretagen att även i framtiden anföra marknadsskäl för fördröjningar av olika åtgärder i slutförvarsprogrammet vilka leder till sänkta avgifter. Det finns heller inga garantier för att sänkta avgifter enligt finansieringslagen skulle komma moderniseringar av betydelse för reaktorsäkerheten tillgodo. För det andra anser SKI att frågor rörande utrymme för investeringar av av betydelse för reaktorsäkerheten i en situation med stark kostnadspress till följd av en avreglerad elmarknad inte bör tas till intäkt för att frångå hittills tillämpade principer för beräkning av avgiftsunderlagsbeloppet syftande till robusthet i finansieringssystemet. Att säkerheten upprätthålls och utvecklas skall ses som en separat fråga som regleras via föreskrifter och villkor på reaktorsäkerhetsområdet. Finansieringslagen och dess tillämpning De lagbestämmelser som är relevanta för överväganden om val av scenario återfinns i 3 finansieringslagen, och kan sammanfattas i följande två punkter: - Avgiftsunderlagsbeloppet skall täcka kostnaderna för samtliga åtgärder som kan behövas då reaktorn drivits i 25 år samt, om drifttiden för reaktorn överstiger 25 år, kostnaden för tillkommande åtgärder varje år därutöver (3 första stycket 1) - Tilläggsbeloppet (säkerhetsbelopp II) skall täcka skäliga kostnader för tillkommande åtgärder som beror på oplanerade händelser (3 första stycket 3) En grundläggande princip vid tillkomst och senaste översyn av finansieringslagen har varit att skapa ett robust finansieringssystem som inte riskerar att lägga otillbörliga bördor på kommande generationer. Denna princip är också allmänt uttryckt i den internationella kärnavfallskonventionen, som Sverige nyligen har ratificerat. Den senaste översynen av lagen (SFS 1995:1544) innebar samtidigt att större osäkerheter om framtida utgifter inte skall tas in som ett påslag på avgiftsunderlagsbeloppet. Detta skall i stället baseras på bästa uppskattning av framtida utgifter, medan finansieringen av oförutsedda framtida kostnader skall tryggas genom att kärnkraftföretagen ställer säkerheter för ett tilläggsbelopp (säkerhetsbelopp II). Av förarbetena framgår bl.a. att säkerhetsbelopp II skall täcka sådana brister i fonden som kan uppstå till följd av oplanerade händelser som påverkar planeringen för omhändertagandet på ett mera grundläggande sätt, exempelvis genom att en teknisk lösning som ligger till grund för beräkningarna inte visar sig möjlig att genomföra i praktiken, utan måste ersättas av en annan lösning. Det kan också vara fråga om att vissa åtgärder måste tidigareläggas eller om att realräntan blir lägre än vad som antagits vid avgiftsberäkningen (prop. 1995/96:83 sid ; författningskommentar till 3 finansieringslagen). Översynen av lagen innebar att reaktorinnehavarna kunde växla löpande fondavgifter i nutid mot finansiella säkerheter för oförutsedda framtida kostnader.

13 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) Som utgångspunkt för beräkning av avgiftsunderlagsbeloppet har hittills gällt att efter intjänandetiden 25 år skall varje reaktor om så behövs kunna ställas av, och alla medel skall då vara fonderade för att kunna vidta de nödvändiga åtgärderna för att ta hand om använt kärnbränsle och kärnavfall och riva reaktorn så snart varje åtgärd är säkerhetstekniskt möjlig och strålskyddsmässigt rimlig. Detta uppfyller otvivelaktigt kraven i 3 finansieringslagen i striktaste mening. En fortsatt tillämpning av denna utgångspunkt innebär entydigt att Scenario 25 år + 5 år bör väljas som referensscenario för beräkning av avgiftsunderlagsbelopp. Därvid bör noteras att detta scenario beaktar att de tidsplaner för rivning som legat till grund för tidigare års avgiftsberäkningar varit orealistiskt hårt komprimerade och att viss begränsad utdragning av dessa tidsplaner är väl motiverad, bl.a. av strålskyddsskäl, inom ramen för hittillsvarande, ovan redovisade principer för avgiftsberäkning. SKB anser å sin sida att man i PLAN 99 gjort en justering av ett sedan länge orealistiskt scenario för reaktorernas rivning. Scenario 25 år + 15 år skulle sålunda, enligt denna uppfattning, innebära ett klart realistiskt, t o m försiktigt, scenario vad gäller de tidpunkter då medel för faktisk rivning av reaktorer behöver finnas tillgängliga. Visserligen innebär Scenario 25 år + 15 år en mindre strikt tolkning av 3 finansieringslagen än den som hittills har tillämpats, men att en sådan vidare tolkning vore tillåtlig skulle då kunna hävdas med hänvisning till vad som sägs i ovan citerade författningskommentar om oplanerade händelser, där ju bl.a. behovet att tidigarelägga vissa åtgärder nämns. SKI har också prövat huruvida Scenario 25 år + 15 år är förenligt med ett av huvudsyftena med finansieringslagen, nämligen att inte lägga otillbörliga bördor på kommande generationer. Det synes vid en sådan prövning svårt att hävda att det finns väsentliga skillnader mellan de båda scenarierna när det gäller den faktiska arbetsbelastningen för kommande generationer. Dels innehåller enligt ovan Scenario 25 år + 15 år mer inslag av realism när det gäller faktiska tidpunkter för rivning, dels ligger variationerna i tidsintervall för rivning helt inom det totala tidsintervall på mer än femtio år framåt i tiden då det under alla förhållanden kommer att krävas betydande insatser av berörda generationer för att ta om hand använt kärnbränsle och kärnavfall. SKI drar slutsatsen att för värderingsfaktorer knutna till finansieringslagen blir det främst tolkningen av 3, och då innebörden av begreppen åtgärder som kan behövas då reaktorn drivits i 25 år, respektive oplanerade åtgärder, som bör tillmätas betydelse. Den tolkning som SKI och regeringen tillämpat i tidigare avgiftsbeslut talar därvid entydigt för Scenario 25 år + 5 år. Säkerhets- och strålskyddsaspekter på tidplaner för rivningen Det är enligt SKI:s bedömning av stor betydelse, från både säkerhets- och strålskyddssynpunkt, att närhelst en reaktor slutligt ställs av skall det finnas medel omedelbart tillgängliga för att utan onödigt dröjsmål föra bort det använda bränslet, genomföra en grundlig dekontaminering av reaktorsystemen samt upprätta en detaljerad teknisk rivningsplan. Det är angeläget att dessa arbeten utförs med stöd av personal som under reaktordriften skaffat sig god praktisk kunskap om konstruktion och drift av olika reaktorsystem, inklusive avfallsbehandlingssystem. Det är inte realistiskt att förvänta sig att sådan personal är beredd att stanna kvar med enbart enklare bevaknings- och underhållsuppgifter många år efter det att reaktordriften upphört.

14 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) Båda scenarioalternativen tillgodoser behovet av finansiering av sådana omedelbara åtgärder som beräknas behöva pågå ca tre år efter avställning. Därefter är det rimligt att vänta åtminstone ca fem år innan rivning faktiskt påbörjas, för att låta strålningsnivån minska genom avklingning. I Scenario 25 år + 5 år finns då också medel tillgängliga i fonderna för att omedelbart påbörja rivning, även vid avställning efter 25 års drift. I Scenario 25 år + 15 år kan man då behöva vänta ytterligare något tiotal år med rivning för att erforderliga medel skall finnas tillgängliga via förräntning av ursprungligen avsatta medlen. Att vänta med rivningen ger vissa fördelar ur strålskyddssynpunkt eftersom ytterligare avklingning hinner ske. Fördelarna är dock begränsade eftersom en stor del av strålningen förväntas komma från relativt kortlivade radioaktiva ämnen som hinner avklinga i betydande grad även i Scenario 25 år + 5 år. Det finns heller inga väsentliga direkta risker förknippade med att ha en avställd och dekontaminerad reaktor i malpåse under många år med mycket begränsade underhålls- och övervakningsinsatser. Det visar bl.a. erfarenheterna från Ågesta-reaktorn, som ställdes av Scenario 25 år + 15 år ger dock ökad risk för att personal med praktiska kunskaper från reaktordriften inte finns tillgänglig när rivning skall påbörjas. Detta torde dock ha begränsad betydelse eftersom det enbart är vissa avfallsbehandlingssystem som möjligen skall tas i drift igen i samband med rivningen. Risken för kompetensbortfall minskar givetvis om reaktorerna drivs i mer än 25 år, vilket enligt SKB får betraktas som sannolikt. Vidare ligger variationerna i tidsintervall för rivning helt inom det totala tidsintervall på mer än femtio år framåt i tiden, då det under alla förhållanden kommer att finnas tillgång till kvalificerad industriell avfallsbehandlings- och strålskyddskompetens vid olika anläggningar ingående i slutförvarssystemet. Detsamma gäller tillsynskompetensen vid myndigheterna. SKI drar slutsatsen att för värderingsfaktorer knutna till säkerhets- och strålskyddsaspekter på tidplaner för rivningen finns det inga skillnader av väsentlig betydelse mellan Scenario 25 år + 5 år och Scenario 25 år + 15 år. Skillnader vad gäller föroch nackdelar när det gäller strålskydd respektive kompetenstillgång är begränsade och tar i stort sett ut varandra vid en samlad bedömning. 4.7 Samlad bedömning vad gäller val av referensscenario för avgiftsunderlagsbelopp SKI är väl medveten om den kostnadspress som reaktorinnehavarna är utsatta för till följd av den hårda konkurrensen på den avreglerade elmarknaden och att skillnaderna vad gäller avgifter och säkerhetsbelopp I mellan Scenario 25 år + 5 år och Scenario 25 år + 15 år är långt ifrån betydelselösa i denna konkurrenssituation. Som ovan anförts avvisar dock SKI tanken att väga in faktorer relaterade till kraftföretagens marknadssituation. Finansieringslagen ger enligt SKI inte utrymme för detta. Lagen syftar ju till att skapa ett robust finansieringssystem, oberoende av marknadssituationen för kärnkraft. Likaså anser SKI att frågor rörande utrymme för investeringar i moderniseringar av betydelse för reaktorsäkerheten i en situation med stark kostnadspress inte bör tas till intäkt för att frångå hittills tillämpade principer för beräkning av avgiftsunderlagsbeloppet syftande till robusthet i finansieringssystemet. Att säkerheten upprätthålls och utvecklas skall ses som en separat fråga som regleras via föreskrifter och villkor på reaktorsäkerhetsområdet.

15 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) Värderingsfaktorer knutna till direkta säkerhets- och strålskyddsaspekter på tidplaner för rivningen ger enligt SKI:s bedömning ovan inte utslag av väsentlig betydelse för val mellan de två scenarierna. Det blir sålunda främst tolkningen av 3 finansieringslagen och då innebörden av begreppen åtgärder som kan behövas då reaktorn drivits i 25 år, respektive oplanerade åtgärder som blir av betydelse för val av referensscenario för avgiftsunderlagsbelopp. Hittills tillämpad tolkning talar därvid entydigt för Scenario 25 år + 5 år. Scenario 25 år + 15 år, som med smärre modifieringar ansluter till SKB:s förslag, innebär en mindre strikt tolkning av 3 finansieringslagen än den som hittills tillämpats. Att en sådan vidare tolkning vore tillåtlig skulle kunna hävdas med hänvisning till vad som sägs i ovan citerade författningskommentar om oplanerade händelser, där ju bl.a. behovet att tidigarelägga vissa åtgärder nämns. Vid en samlad bedömning finner SKI att den strikta tolkning av 3 finansieringslagen, vad gäller principer för beräkning av avgiftsunderlagsbeloppet, som SKI och regeringen tillämpat i tidigare avgiftsbeslut, står bäst i överensstämmelse med lagens syfte att skapa ett robust finansieringssystem. Det ankommer inte heller på SKI som tillsynsmyndighet att frångå en av regeringen i tidigare avgiftsbeslut stadfäst tolkning av 3 finansieringslagen. SKI har därför beslutat grunda sitt förslag till avgifter och säkerhetsbelopp I på Scenario 25 år + 5 år. 4.8 Särskilda överväganden rörande Barsebäck Beräkningarna visar att avgiften i Scenario 25 år + 5 år kan sänkas med 0,2 öre för samtliga reaktorinnehavare utom för Barsebäck Kraft AB. För Barsebäck finns en indikation om höjning av avgiften med 0,9 öre till avgiftsnivån 1,5 i Scenario 25 år + 5 år och med 2,6 öre till avgiftsnivån 3,2 i Scenario 25 år + 15 år. SKB har i beräkningarna kommit fram till att det längre driftsscenariot innebär en kostnadsökning med 200 miljoner kronor fastän de båda alternativen, sett i Barsebäck Krafts AB:s perspektiv, är desamma. Det längre driftsalternativet i Scenario 25 år + 15 år innebär andra fördelningsnycklar än i det kortare driftsscenariot som är klart ogynnsammare för Barsebäck Kraft AB i jämförelse med övriga kraftföretag. Huruvida detta är ett riktigt sätt att fördela vissa gemensamma framtida kostnader har SKI inte tagit ställning till i denna granskning och väljer därför det scenario i avgiftsberäkningarna som verkar minst ogynnsamt för Barsebäck Kraft AB. Det finns en generell känslighet i beräkningen av avgift som uppkommer när den återstående elproduktionen inom intjänandetiden minskar. Hos Barsebäck Kraft AB uppgår den resterande elproduktion till ca 6 TWh beroende på stängningen av Barsebäck 1 senast vid utgången av november 1999 och en bedömd stängning av Barsebäck 2 senast den 1 juli Barsebäck Kraft AB:s avgift i beräkningarna, som uppgår till 1,5, skulle ge ett tillskott i fonden om ca 90 miljoner kronor fram till år Vidare uppgår den fondbrist (säkerhetsbelopp I), som uppkommer om reaktorn Barsebäck 2 skulle stängas av den sista december 1999 för år 2000, till 140 miljoner kronor.

16 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) Om reaktorn Barsebäck 2 drivs till den sista juni 2001 med den avgift som gäller för närvarande, dvs 0,6, beräknas uppkomma en avgiftsbrist i slutet av år 2001 som nu kan uppskattas till ca 100 miljoner kronor. Detta belopp skall ses i relation till avgiftsunderlagsbeloppet för Barsebäck Kraft AB som för år 2000 uppgår till miljoner kronor och tilläggsbeloppet som odiskonterat för Barsebäck Kraft AB uppgår till miljoner kronor. Den eventuella fondbrist som skulle uppkomma vid oförändrad avgift, utgör sålunda mindre än 2% av avgiftsunderlagsbeloppet och skulle, om den överfördes till säkerhetsbelopp II, öka detta med ca 5%. Med tanke på den oexakthet som finns i de bakomliggande underlagen till vad kostnadskalkylerna innehåller, bl a vissa nödvändiga, dock mindre schablonmässiga skattningar och avrundningar, finner SKI ingen anledning nu att föreslå en höjning av avgiften för Barsebäck Kraft AB, utan den bör vara oförändrad 0,6 för år SKI har också i avgiftsförslaget för år 2000 för Barsebäck Kraft AB:s beaktat tillämpningen av finansieringslagen som dels förutsätter en intjänandetid om 25 års drift av varje reaktor, dels beaktar att reaktorer kan komma att ställas av permanent tidigare. Ett regeringsbeslut enligt avvecklingslagen om tidigare avställning av reaktorerna vid Barsebäck Kraft AB skall inte påverka finansieringssystemets möjlighet att tillgodose en planerad fonduppbyggnad, då det reviderade finansieringssystemet också innebär att säkerhetsbelopp I för Barsebäck Kraft AB:s räkning kan komma att tas i anspråk för att säkerställa Barsebäck Kraft AB:s del av framtida fonduppbyggnad. Säkerhetsbelopp II påverkas endast marginellt av en avställning. Beslut i detta ärende har fattats vid SKI:s styrelsesammanträde den 20 oktober av undertecknad styrelseordförande och styrelseledamöterna Andersson-Öhrn, Ericson, Holm, Karlsson, Persson och Sjöström, samt i närvaro av tjänstemännen Carlberg, Gustafson, Norrby, Viktorsson och Eriksson, den sistnämnde föredragande. Ledamoten Karlsson anmälde därvid avvikande mening vad gäller val av referensscenario för rivning av reaktorer (bilaga 1). STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION Lars Högberg /Mårten Eriksson

17 SKI Avgifter för 2000 till kärnavfallsfonden, dnr (17) Bilagor: Bilaga 1. Avvikande mening anmäld av styrelseledamoten Ola Karlsson Bilaga 2. SKI-PM 99:52 Förslag till avgifter och säkerhetsbelopp för år 2000 enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m. Bilaga 3. PLAN 99, Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter, SKB, juni 1999 Bilaga 4. Arbetsrapport T-99-01, Redovisning av kostnadsberäkningarna för PLAN 99, SKB, juni 1999 Bilaga 5. Kompletterande redovisningar till PLAN 99, SKB, augusti, september och oktober 1999 Kännedomskopia till: Finansdepartementet Näringsdepartementet Riksrevisionsverket Statens strålskyddsinstitut KASAM Riksdagens utredningstjänst Riksgäldskontoret Kärnavfallsfondens styrelse Kammarkollegiets fondbyrå Särskilda rådgivaren på kärnavfallsområdet, Olof Söderberg Vattenfall AB Forsmarks Kraftgrupp AB OKG Aktiebolag Barsebäck Kraft AB Svensk Kärnbränslehantering AB AB SVAFO Lokala säkerhetsnämnderna i: Kävlinge kommun Oskarshamns kommun Varbergs kommun Östhammars kommun Länsstyrelserna i: Hallands län Malmöhus län Uppsala län Kalmar län Tillsynsmyndigheterna i: Danmark Finland Norge