mina minnen Alf Gunnarson MMXIV

Transkript

1 mina minnen Alf Gunnarson MMXIV 1

2 Innehåll : Sid : Sid : Sid : Sid : Sid Inledning Jag föddes år 1937 och vem som helst kan förstå att jag inte minns något från det året och de närmast två följande. Egentligen borde jag skrivit: "Mina minnen från år 1940 och framåt", men det vore väl dumt att hoppa över de där tre första åren, så rubriken står fast. Det är inte tal om att skriva memoarer. Så ambitiös kan jag inte vara. Jag skriver nog om små och lite större händelser i min närmaste omgivning, knutna till en räcka år. Vad det verkligen blir är inte så lätt att veta, eftersom jag inte börjat än. Många minnen har troligen förträngts och de finns bara som fragment i ett oåtkomligt fack. Nyckeln till detta fack finns inte längre och ingen låssmed i världen kan dyrka upp det låset. Men minnen man varit mån om att vårda eller alternativt, minnen som inte släppt greppet om en, de finns i ett fack som är olåst och ganska rymligt. Var jag tillräckligt otydlig nu? Allt i minnesbanken är inte glasklart, det bör inses. Finns det tvivel och osäkerhet runt någon händelse så är det bättre att glömma den biten och gå vidare. Det som skrivs skall vara sant. Fast det är min sanning. Andra kan ha minnesbilder som avviker från mina och då är det bara att konstatera att någon av oss minns annorlunda. De allmänna, års- anknutna fakta som redovisas i det följande har till någon (mindre) del hämtats ur minnet och till någon (avsevärt större) del från det faktaspäckade Nätet. Här följer nu: En sida, ett år, oavsett om en viss sida blir helt tom eller inte. 2 Januari 2014

3 3 Del ett: Då radioapparaten var en viktig möbel

4 1937 Jag föddes den 11 april det året. Det var en söndag i Vädurens tecken. Enligt den så kallade folktron, ansågs söndagsbarn ha egenskaper som gav dem framgång i livet. För att förstå vidden av sådan vidskepelse, vill jag nämna att måndagsbarn, enligt samma folktro, hade fagert skinn och tisdagsbarn älskligt sinn. Vädurs- föddas egenskaper vill jag inte ge mig in på, eftersom dessa växlat ohämmat genom åren i veckotidningarnas och kvällstidningarnas oseriösa spalter. I Sverige hände det, söndagen efter min födelsedag, att Råsunda fotbollsstadium i Solna invigdes med en fotbollsmatch mellan AIK och Malmö FF åskådare såg den matchen. Det blodiga spanska inbördeskriget rasade som värst den våren och Francisco de Franco y de Bahamonde, de Salgado- Araujo y Pardo de Andrade, den otäckingen (som faktiskt var född på en söndag), segrade med de sina till slut och kallades El Caudillo i Spanien och Franco, rätt och slätt, i övriga världen. Det var således åskådare på Råsunda den 18 april. Cirka färre personer fanns på plats i Vallsjöbol söndagen före, när jag kom till världen. Där fanns (innan jag anslöt mig) tre personer: modern, barnmorskan och Elsa (farfars livskamrat). Fadern hade kallat på de två sistnämnda och därefter, på sin velociped, begett sig till Hova för att köpa en kossa att sälla till de fyra som redan fanns i ladugården. Det var tjällossning och så uselt väglag att taxibil för skjuts till BB var helt uteslutet, har det sagts. Det var orsaken till att jag föddes i Vallsjöbol, Finnerödja och inte i Mariestad, som de flesta vallsjöbolsbarn vid den tiden. Var jag ett planerat barn? Ha, ha! Vid den tiden fanns inte det begreppet. Men det fanns redan ett barn i familjen, min bror Bernt, som var drygt två år och han behövde såklart en lillebror att imponera på, så i den bemärkelsen var jag nog någorlunda planerad. Jag namnades till Alf Ragnar Elving och fick (som min bror) Gunnars(s)on till efternamn. Föräldrarna hette Carlsson, eftersom fars far hette Carl och så hade det varit i mossebosläkten minst tio generationer tillbaka, att söner tog faderns förnamn som son- namn. Namnsdagsbarn den 11 april var Ulf och möjligen kan det ha blivit en felläsning i det bleka vårljuset. Jag vet inte varför, men det blev Alf och Ragnar som mellannamn. Elving fanns det redan en i släkten, på fars sida. Ibland har jag tänkt att jag fick ett förnamn och två efternamn, utöver Gunnars(s)on. Vad sägs om Alf Ragnar, alternativt Alf Elving? Däremot har jag aldrig tänkt mig som Ulf Elving. Föddes en söndag i Vädurens vår, välskapt, med rätt antal fingrar och tår. 4

5 1938 En ettåring minns ingenting om skeenden i hemmet och dess närhet. Lika lite bekymrar han sig för vad som händer i den större världen. Möjligen kunde familjens sinnesstämningar smitta av sig på barnet. Om föräldrarna och storebror var glada, blev det lilla barnet också på gott humör. Motsatsen hade förstås samma effekt. Det fanns säkert mycket att glädja sig åt i Vallsjöbol vid den här tiden talet hade utvecklat sig från mycket elände (främst av ekonomisk natur) i början av decenniet, mot mera normala förhållanden under de senaste åren. Den lilla familjen hade bott in sig i Vallsjöbol, på det ställe där fars moster och hennes familj (Stoltz) tidigare huserat och det var nog tämligen frid- och fröjdefullt på gården. Men det började nu komma tecken som tydde på att den politiska situationen i Europa var på väg mot något som pekade käpprakt åt fel håll. Tyskland var centrum för den härd av oro som getts mer och mer bränsle, ju större makt en viss galning, vid namn Adolf Hitler, skaffat sig. Efter många kupper och intriger, hade han nu fått full kontroll över rikets resurser, inte minst de militära. Redan i mars månad 1938 tågade han in i Österrike och gjorde landet till en del av det tyska riket och ett halvår senare skedde samma sak med det tjeckiska Sudetlandet. Det övriga Europa, med Storbritannien i spetsen, gav sitt samtycke i den naiva tron att man därmed skapat "peace in our time" (Chamberlain). Snart skulle man dock bli varse att det där bara var början på den storhetsvansinniges idéer om ett ofantligt stort och mäktigt framtida, ariskt Deutschland, Deutschland über alles, über alles in der Welt. I Sverige avled landets dittills störste skådespelare, ikonen Gösta Ekman, i början av året. I sorgetåget fanns hundra tusen personer på Stockholms gator. Riksdagen beslutade bland annat att anställda i allmän och enskild tjänst skulle få tolv dagars betald semester och att 1 maj från och med året efter skulle vara helgdag. En ny sport introducerades i Sverige: Frågesport i radion, med Gösta Knutsson som frontfigur. På den mera traditionella sportfronten kan noteras att Italien blev världsmästare i fotboll, efter att ha besegrat Ungern i finalen. Sverige mötte Brasilien i match om bronset och det blev en hedersam förlust för de svenske. Joe Louis, den amerikanske världsmästaren i tungviktsboxning (svart), knockade utmanaren, tysken Max Schmeling (vit), redan i första ronden. Man kan nog ana vad Adolf Hitler tyckte om det resultatet. Själv hade han otvivelaktigt vunnit första ronden i matchen om herraväldet i Europa. Han hade redan utdelat många slag under bältet och flera skulle det bli. Det återstod många ronder i den bataljen. Många vek undan och tänkte som så: Kanske att Hitler är mänsklig ändå. 5

6 1939 Den 27 augusti skrev Birgit i ett brev till sin vän Greta: "Kan du tänka, jag var till BB häromdagen och fick mej en tös, så nu har man önskebarn. Du kanske redan hört denna stora nyhet, för såna rykten bruka sprida sig fort. Ja, som du förstår så behöver åtminstone inte jag frukta för arbetslöshet men det går riktigt bra, när man blir van. Mitt i värsta bärtiden, 1 augusti, så fick jag åka iväg till lasarettet, sen låg jag där jämnt en vecka och sen var det att börja på med bären dagen efter jag kom hem. Men jag har varit ovanligt stark både före och efter den här resan, så det har gått över förväntan." Britt föddes den 1 augusti och familjen i Vallsjöbol bestod därefter av fem personer, med farfar, Elsa, Lennart och (tidvis) Erik på fem minuters avstånd, i Mossebo. Morföräldrarna och morfars bröder fanns i Barrud, som låg så pass långt bort att kontakterna var tämligen sporadiska. I Vallsjöbol blev många fotogenlampor överflödiga, i och med att elektriciteten gjorde sitt intåg i byn. En två- åring var inte direkt påverkad av det följande, men det skedde år Den 1 september tågade tyska trupper in i Polen, vilket tvingade Storbritannien och Frankrike att bekänna färg. Även ryssarna marscherade snart på bred front och det här var början på många års ofred. Det andra världskriget hade börjat. I början av året hade den amerikanska tidskriften TIME utsett Adolf Hitler till "årets man 1938" och en av Hitlers mest löjliga lakejer, Hermann Göring, hade blivit dekorerad med Storkorset av vår egen Gustaf V. I övrigt deklarerade Sverige gång på gång sin neutralitet. På hösten 1939 träffades de tre kungarna, Gustaf V av Sverige, Kristian X av Danmark, Haakon VII av Norge och Finlands president Kyösti Kallio i Stockholm. Solidaritet och lojalitet (i relation till ett alltmer hotat Finland) och därutöver neutralitet, var nyckelord i statschefernas gemensamma deklaration. I Sverige bildades en samlingsregering, i vilken kommunisterna var portförbjudna. Under det ödesdigra året 1939 hände också följande: Gösta Knutssons första Pelle Svanslös- bok kom ut. Den elektriska adventsljusstaken såg dagens ljus i Sverige. Filmen "Borta med vinden" hade premiär i Amerika. Den finske författaren Frans Eemil Sillanpää fick nobelpriset i litteratur. Föga förvånande, hittade den norska nobelkommittén ingen värdig fredspristagare detta år. Dörren stod på glänt mot ett nytt decennium. Det fanns mycket att oroa sig för. Kriget var maran i nattliga drömmen. Ljusning i mörkret: elektriska strömmen. 6

7 1940 Mariestad fick det år 1583, Askersund fick det år 1643 och Karlskoga fick det år 1940: privilegiet att kallas stad. Radions nyheter från TT Januari: Sovjetiska plan bombade flera finska städer. Februari: Strider i Karelen. Svenska frivilliga deltog. Sovjetiska plan bombade Pajala, av misstag. Mars: Mordbrand i Norrskensflammans lokaler i Luleå. Fred i Finland. April: Tyska trupper tågade in i Danmark och Norge. Allmän mobilisering i Sverige. Maj: Tyska permittenter fick lov att åka tåg genom Sverige. Winston Churchill (den nye brittiske premiärministern) höll tal i parlamentet och lovade "blod, svett och tårar". Tyskarna besatte Nederländerna och Belgien och tågade in i Frankrike. Juni: Sverige lät tyska trupper åka tåg genom Sverige. Italien gick aktivt in i kriget på Tysklands sida. Sovjet ockuperade Estland och Litauen. Juli: Slaget om Storbritannien började. Karl- Gerhard sjöng om "Den ökända hästen i Troja". Sången förbjöds av polismästaren i Stockholm. Augusti: De Baltiska staterna blev sovjetrepubliker. Leo Trotskij mördades i Mexiko. September: Luftwaffe bombade London. I det svenska andrakammarvalet fick sossarna 53, 8 procent av rösterna. Karin Boyes roman "Kallocain" kom ut. Italien, Tyskland och Japan ingick en tremaktspakt. Tyska trupper transiterades från Norge till Finland, via Sverige. Oktober: Brittiska bomber släpptes, av misstag, över Malmö. Charlie Chaplins film "Diktatorn" hade premiär i Amerika. Italien invaderade Grekland. Brittiska soldater landsteg på Kreta. Torgny Segerstedt (chefredaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning) uppmanades av den svenske kungen att upphöra med sina tysk- fientliga skriverier. Han vägrade. December: Bensinransonering. Gengasaggregat började användas. Det mesta av detta, och mycket annat, fick en treåring höra på en radioapparat som stod i föräldrarnas sovrum. När det var nyheter från TT (kanske tre, fyra gånger per dag) samlades familjen framför radioapparaten och volymen skruvades upp några snäpp. Mitt första minne handlar om strikt svartklädda människor som lyssnade på radionyheterna. I efterhand har jag förstått att de svarta kläderna hade samband med en begravning i månadsskiftet februari/ mars Det var morfars bror, Carl Gustaf Carlsson i Barrud, som avlidit. En knapp månad senare befann sig vår familj i Örebro och på det moderna EPA- varuhuset fanns en högtalaranläggning. Där meddelades, mellan de kommersiella budskapen, att Selma Lagerlöf avlidit och med facit i hand vet man att besöket i Örebro skedde den 16 mars När det var nyheter, lyssnades spänt. Krigslyckan, hade den möjligen vänt? 7

8 1941 Mera radionyheter från TT Januari: Brittiska och italienska trupper stred i Afrika. Februari: Ökenräven Erwin Rommel kom till Tripolis. Mars: USA: s president, Franklin D. Roosevelt, undertecknade "Lend- Lease- lagen" (USA "lånade ut" krigsförnödenheter till sin vänner i Europa. April: Grönland fick beskydd av USA. Tyska trupper tågade in i Jugoslavien. I Sverige fanns 1, 5 miljoner radiolicensinnehavare (radiotätast i världen). 700 tyska flygplan bombade London. Maj: Begreppet "swingpjatt" lanserades i Stockholm av Kar de Mumma. Det brittiska slagskeppet HMS Hood och det tyska, Bismarck, gick under. Juni: Stockholms stadsfullmäktige beslutade att bygga en tunnelbana. Tyskland anföll Sovjetunionen. Italien och Rumänien hakade på. Det svenska Högerpartiet ville förbjuda Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Nya strider mellan Finland och Sovjetunionen. Ungern förklarade Sovjetunionen krig. Juli: En division tyska soldater (Engelbrechtdivisionen) reste från Norge, genom Sverige, till Finland. Ett tåg med tysk ammunition exploderade på Krylbo station. Amerikanska soldater stationerades i Island. Augusti: Gunder Hägg satte sitt första världsrekord (1500 meter) på Stockholms stadion. Finska trupper intog Viborg. September: Amerikanska krigsfartyg attackerade tyska ubåtar. Massavrättningarna i Auschwitz inleddes. Tyskarna avrättade judar från Kiev, vid Babi Jar. Den första casino- revyn, med Gösta Bernhard och Stig Bergendorff hade premiär. Oktober: Vilhelm Mobergs roman "Rid i natt" kom ut. Tyska trupper närmade sig Moskva. November: USA upphävde sin neutralitetsakt. Den svenska värnplikten förlängdes från 175 till 450 dagar. Affisch- kampanjen "En svensk tiger" startade. Frans G. Bengtssons roman "Röde Orm" kom ut. December: Tyskarnas offensiv hejdades några mil utanför Moskva. Japanerna bombade USA: s flotta i Pearl Harbor, på Hawaii. USA trädde in på krigsarenan. Italien och Tyskland förklarade krig mot USA. Det var 53, 3 grader kallt i Vilhelmina (Malgovik). Motboksinnehavarna fick sin sprittilldelning sänkt från 4 till 3 liter. Så kallt som i Vilhelmina var det förstås inte i Vallsjöbol. Men det var kallt och det var mycket snö och det eldades både dag och natt i spisar, kakelugnar och kaminer. Författaren fyllde fyra år. Storebror var sex år och lillasyster två. Far försvann då och då till något hemligt ställe, där man låg i beredskap, men snart kom han tillbaka och återtog befälet över gårdens skötsel och allt var som vanligt igen. Fast det var det ju inte! Krigsskådeplatserna låg bortanför Sveriges gränser, men händelserna satte sina spår även i en kall och insnöad by som Vallsjöbol. Runtom i världen sprang nassarnas drägg. Men snabbast av alla var vår Gunder Hägg. 8

9 1942 När min storebror Bernt var fem år var han redan en stor kille som fick uträtta små ärenden och vara till hjälp. Han blev till och med tillfrågad, vad han tyckte om saker och ting. Nu var det min tur att vara fem år, men jag var fortfarande lillebror och inte alls lika stor som storebror hade varit ett par år tidigare, vare sig i mina egna ögon eller andras. Bernt började skolan det här året. Själv fick jag tills vidare nöja mig med att följa med till söndagsskolan i Mosselund. Den vanliga skolan var än så länge bara en spännande hägring som väntade längre fram. Ännu mera radionyheter från TT Januari: De tyska styrkorna i Sovjetunionen for illa på grund av köld och snö. Tusentals finska krigsbarn kom till Stockholm. De första amerikanska trupperna landade i Europa. Februari: Vidkun Quisling blev regeringschef i Norge. Japanska bombplan anföll Darwin i Australien. Det noterades köldrekord i hela Sverige. Det var 35 grader kallt i Skåne. Mars: Japanerna erövrade Java och Filippinerna. April: Amerikanerna började bomba japanska städer. Britterna bombade Trondheim. Maj: Riksförbundet Sveriges lottakårer bildades. Juni: Första slaget vid Al Alamein. Adolf Hitler for till Helsingfors och uppvaktade Gustaf Mannerheim på 75- årsdagen. Amerikanarna besegrade japanerna i slaget vid Midway. IFK Göteborg vann fotbollsallsvenskan. Det utkämpades häftiga strider i norra Afrika. Juli: Gunder Hägg slog tre nya världsrekord. Massor av judar deporterades från Warszawa till Treblinka. Tyskarna anföll Stalingrad, Leningrad och Kaukasus. Augusti: Brittiska och amerikanska forskare började ett samarbete, med målet att bygga en atombomb. Gunder Hägg satte världsrekord på 2000 och 3000 meter. Sovjetiska bombplan pepprade Helsingfors. September: Tyska soldater trängde in i Stalingrad. Brittiskt flyg bombade Oslo. Gunder Hägg satte tre nya världsrekord. Oktober: Andra slaget vid Al Alamein. Bernard Montgomerys armé besegrade Erwin Rommels tyska Afrikakår. November: Nya brittiskamerikanska styrkor landsattes i norra Afrika. Tyskarna på reträtt. Sovjetiska trupper, under Zjukovs befäl, gick till motattack i Stalingrad. Norska judar deporterades till Polen. December: Första numret av "Rekordmagasinet" kom ut. USA bombade Neapel. Tyskarna var inringade i Stalingrad. Krigshändelserna dominerade nyhetssändningarna totalt de där åren. Många konstiga namn på platser, fartyg, flygmaskiner och personer strömmade ut ur radion och för ett barn var det förstås omöjligt att förstå sammanhangen. Fast så mycket fattade man, att Hitler var den stora ondskans främste företrädare. Aftonbön Om du är god, Gud, vi bönfaller Dig: gör så att jorden blir kvitt alla krig! 9

10 1943 Stockholm- Motala, Stockholm- Motala. Nyheter från TT Januari: Frank D. Roosevelt, Winston Churchill och Charles de Gaulle möttes i Casablanca. Tyskarna kapitulerade vid Stalingrad. Februari: USA: s trupper besegrade japanerna vid Guadalcanal. General Dwight D. Eisenhower utsågs till ledare för de allierade i västra Europa. Joseph Goebbels skrek och gapade i Sportpalatset i Berlin. Mars: Die Leander (Sara) lämnade Tyskland. Mora- Nisse Karlsson vann sitt första (av nio) Vasalopp. April: Den svenska ubåten HMS Ulven försvann. Ett uppror i judeghettot i Warszawa krossades. Maj: Ubåten HMS Ulven hittades, minsprängd, utanför Marstrand. Tyskarna och italienarna kapitulerade i norra Afrika. Olle Tandberg blev europamästare i tungviktsboxning. Juni: Gustaf V hyllades på sin 85- årsdag. Juli: Pansarlaget vid Kursk inleddes. De allierade landsteg i Sicilien. Hamburg utsattes för intensiva bombningar, natt och dag. Den italienske diktatorn Benito Mussolini störtades. Charles de Gaulle blev ledare för den franska befrielserörelsen. Augusti: Den svenska regeringen vågade nu sätta stopp för alla tyska transporter genom Sverige. September: De allierade tågade in i Rom. Benito Mussolini fritogs ur fångenskapen. Chiang Kai- Chek blev president i Kina. Oktober: Det första svensktillverkade bombplanet (B 17) provflögs. Filmen Casablanca hade Sverigepremiär. Italien förklarade Tyskland krig danska judar flydde till Sverige. November: 160 amerikanska flygplan bombade Rjukan i Norge. Stora delar av Berlin bombades sönder och samman. Sol- och våraren Gustaf Raskenstam ställdes inför rätta i Sverige. Roosevelt, Churchill och Stalin möttes i Teheran. December: Josip Broz (Tito) bildade en partisanregering i Jugoslavien. Dwight D. Eisenhower blev överbefälhavare för de allierade (utnämningen kom på julaftonen 1943). Familjens julfirande följde ett givet mönster: julaftonen, med mat och dryck och julklappsutdelning i Vallsjöbol och juldagsmiddag i Mossebo. Faster Mildred, från Örebro, deltog ibland, medan farbror Gustaf och Ingeborg, från Karlskoga, kom varje år. Jultomten kunde man lita på. Punktligt, efter julskinkan och gröten, knackade det hårt och bestämt på ytterdörren och så stod han där i farstun med säcken full. En jul kom det två tomtar. Den gången hade både far och Lennart fått förhinder att närvara vid själva julkappsutdelningen, fick vi veta. Julen var den stora högtiden, för både vuxna och barn. Ingen tvekan om den saken. På juldagsmorgonen var det obligatoriskt att åka till julottan. Fast ett år blev det "mässfall", eftersom den förbeställda taxibilens förare sov ruset av sig på juldagsmorgonen. Han försov sig, den jäveln! Detta olyckssaliga beteende lade viss sordin på julstämningen. Julen var festlig för stora och små. Bra att på god fot med tomten då stå. 10

11 1944 På radion rapporterades Januari: Radioanropet "Stockholm- Motala" byttes ut mot "Sveriges Radio". Tyskarna gav upp belägringen av Leningrad. Februari: Island förklarade sig självständigt från Danmark. Sovjetplan bombade Helsingfors. Mars: 800 amerikanska flygplan bombade Berlin. Tyska soldater ockuperade Ungern. April: Den danska motståndsrörelsen genomförde en rad sabotage mot tyskarna. Maj: Sovjet kastade ut tyskarna från Krim. Juni: De allierade tog kontroll över Rom. "Operation Overlord" inleddes (D- dagen). Tyskarna sköt V- raketer mot London (varav en gick fel och hamnade i Sverige). Sovjetiska förband intog Viborg. Juli: Den sovjetiska armén återerövrade Minsk. Adolf Hitler utsattes för ett attentat, men överlevde. Gunder Hägg satte världsrekord på 1500 meter. Augusti: Gustaf Mannerheim blev president i Finland. Charles de Gaulle ledde de allierade in i Paris. September: Volvo lanserade Pv 444. Filmen "Hets" hade premiär. Det blev vapenvila mellan Finland och Sovjet. Oktober: Den tyska staden Aachen intogs av de allierade. November: Grekland befriades av de allierade. Franklin D. Roosevelt omvaldes till president i USA. Första numret av tidningen Expressen kom ut. Det svenska passagerarfartyget S/S Hansa sänktes i Östersjön. Amerikanarna intensiv- bombade Tokyo. December: Tyskarna inledde en storoffensiv i Ardennerna. Bonniers förlag refuserade Astrid Lindgrens "Pippi Långstrump". De olympiska spelen i Cortina och London kunde såklart inte genomföras på grund av kriget. Fyra år tidigare hade vinterspelen i Sapporo och sommarspelen i Helsingfors blivit inställda av samma skäl. En hel elitidrottsgeneration berövades därmed möjligheten att vinna olympiska medaljer. Senast det begav sig var i Tyskland år 1936 och först 1948 skulle det åter bli olympiska spel. Folkskolan i Vallsjöbol låg högre än allting annat i byn. Det var undervisning på hög nivå. - : ) Flickor (som mest kallades töser vid den tiden) och pojkar (som kallades pojkvaskrar - nej, jag skojar; de kallades pojkar, rätt och slätt) i åldern sju- tretton år undervisades i tre klasser. Det var intagning vartannat år, så om det fanns en klass 1, fanns där även en klass 3 och en klass 5 och de tre klasserna satt i samma skolsal, övervakade av en lärare (magister) som satt i sin kateder. Han hade svarta tavlan och en pekpinne strax bakom sin rygg. Läraren hette, sedan ett år tillbaka, Gustaf Nilsson. Det var sex elever som skrevs in i förstaklassen det året: Eldroy, Hasse, Tuve, Gunborg, Majlis och Alf. Nu hade vi sex år, med samma magister i samma sal, att se fram emot. Skolan den lärde oss goda fasoner, något som fattades Kalles kalkoner. *) *) Karl Fredéns aggressiva kalkoner var ofta i vägen, nedanför backen upp mot skolan. 11

12 1945 Radion och tidningen (Göteborgs- Posten hos oss) rapporterade Januari: Tove Janssons första Mumintroll- bok kom ut. En sovjet- vänlig regering tillträdde i Polen. Sovjetiska trupper nådde Budapest. Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg tillfångatogs. Februari: Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill och Josef Stalin konfererade i Jalta. Över hundratusen svenska metallarbetare gick ut i strejk. Dresden bombades intensivt. Amerikanska trupper intog Manilla. Mars: Finland förklarade krig mot Tyskland. April: Röda Korset skickade Folke Bernadotte med vitmålade bussar till Tyskland. De allierade bombade Berlin. Hitler gav order om att förstöra alla fabriker och kommunikationer i Tyskland. Sovjetiska trupper tågade in i Wien. President Franklin D. Roosevelt avled. Amerikanska och sovjetiska trupper möttes vid floden Elbe. Benito Mussolini tillfångatogs och arkebuserades. Adolf Hitler begick självmord. Storamiral Karl Dönitz efterträdde Hitler. Maj: Joseph Goebbels och hans familj begick självmord. Noterades att de vita bussarna räddat fångar. Sovjetiska trupper intog Berlin. Tyskland kapitulerade villkorslöst. Österrike och flera andra länder blev fria stater. Juni: Tyskland delades i fyra ockupationszoner. FN: s stadgar undertecknades av 51 stater. Ett snälltåg kolliderade med ett godståg i Gårdsjö. Juli: Metallarbetarstrejken upphörde. Det var total solförmörkelse i Sverige. En atombomb provsprängdes i New Mexiko. USA, Sovjetunionen och Storbritannien konfererade i Potsdam. Man krävde villkorslös kapitulation av Japan. Japanerna tillbakavisade kravet. Winston Churchill efterträddes av Clement Attlee. Den svenska samlingsregeringen avgick. En ren socialdemokratisk tillträdde. Augusti: Atombomber fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Japan kapitulerade för övermakten. September: Den första bananbåten på länge anlände till Göteborg. Amerikanska och sovjetiska trupper positionerade sig på Korea- halvön. Oktober: FN: s stadgar trädde i kraft. November: Nürnberg- rättegångarna inleddes. Charles de Gaulle blev president i Frankrike. Astrid Lindgrens Pippi Långstrump kom ut. December: Det tyska CDU- partiet bildades. 28 nationer bildade Internationella valutafonden och Världsbanken. Under vårt första skolår kan jag inte minnas att de pågående, dramatiska krigshändelserna berördes under lektionerna, vilket inte är ett dugg förvånande. Vi var barn och vi var i skolan för att lära oss läsa, skriva och räkna och vi var sannerligen inte mogna för några analyser av så krångligt slag. Inte heller våra äldre skolkamrater ägnade samtidens skeenden någon uppmärksamhet. Läroböckerna i historia om det stora kriget var inte skrivna ännu. Hurrarop hördes på gator och torg. Suckar av lättnad och suckar av sorg. 12

13 PAUS Under vilken saker och ting summeras Under första hälften av talet var det kriget som överskuggade allting annat. Om vi betraktar vårt land som Regalskeppet Tre Kronor: Den överårige monarken (av tradition tyskvänlig) hade utnämnt Per Albin Hansson till kapten på skutan. Denne var en skicklig och rutinerad sjöbjörn, om än lite väl försiktig emellanåt. Han brukade väja lite extra för grynnor och skär som låg nära farleden. Han ville vara på den säkra sidan, sa han. Kapten Hanssons närmaste underhuggare var en brokig samling. Några hade tämligen god sjövana, medan andra var obotliga landkrabbor. Tre Kronors kompass stod stadigt riktad mot N (som i Neutralitet), men inte N till vilket pris som helst. Ibland blåste det upp ordentligt och då förlitade sig kaptenen mera på sin intuition än på sjökortet. När vinden ven som kraftigast, rakt söderifrån, fann sig kapten Hansson föranlåten att lägga sig i lä någon tid och lämna farleden fri för tysk transittrafik. Detta kallades av många förståsigpåare för eftergifter, något som kapten Hansson bestämt förnekade. Det handlade om anpassning, inom neutralitetens ramar, förklarade han. Tre Kronor hade inte något bestämt mål under de där årens seglats. Man stävade lite på känn, än hit än dit och ambitionen var inte högre än att hålla sig flytande. När kriget pågått några år blev kaptenen betydligt modigare, vilket inte fick några mera vittgående konsekvenser, eftersom kriget tog slut och Tre Kronor kunde gå ner i varv. Så småningom mönstrade den gamla besättningen av och kapten Hansson fick nya, s- märkta besättningsmän. I Vallsjöbol lyssnade man inte bara på radio och läste tidningar under de där krigsåren. Det levdes ett vanligt bondgårds- liv också. Gårdens produkter bidrog till mathållningen, för både människor och djur. Det mesta som vanligen köptes i affärerna var ju ransonerat, så lite knappt var det med kaffe, te, choklad, socker och salt och sånt, men ingen behövde svälta. På våren 1944 stod det en nybyggd lillstuga klar för inflyttning på gården och där bosatte sig morföräldrarna och morfars bror. Vi barn kände dem inte så bra tidigare, men nu blev det ändring på det. Vi träffade dem flera gånger om dagen, vilket vi ville eller inte och till farfar och hans familj i Mossebo var det fortfarande bara fem minuters väg. Och har man sett på Tusan! Plötsligt en dag, vid mitten av talet, stod det en liten körklar, blågrön Opel på gårdsplanen och med den krympte avståndet till omvärlden också. I Amerika fanns det många släktingar och det skrevs massor av brev, fram och tillbaka, även under krigsåren. Breven censurerades visserligen, men det var inga spionhemligheter i texterna, så de kom fram förr eller senare med lite extra stämplar på kuverten. Utvandrarna från Barrud, morfars syster Ida Lovisa och broder August Edvard, avled båda under kriget, han år 1942 och hon

14 1946 Några notiser från året Rättegångarna i Nürnberg inleddes. Charles de Gaulle fick sparken som fransk president. Den svenske statsministern Per Albin Hansson avled och efterträddes av Tage Erlander. Bernts, Alfs och Britts morfar Johan avled i Vallsjöbol. Gustaf V: s chaufför körde av vägen och Kungens kurva blev ett begrepp. Jussi Björling debuterade på La Scala i Milano. Birgit Nilsson debuterade på Stockholmsoperan. Edvard Persson for med S/S Drottningholm, för att turnera i USA. Det första programmet "Frukostklubben" med Sigge Fürst sändes i radion. God morgon Det var en lördagsmorgon mitt i vintern. Där satt en snart nioårig gosse, tillsammans med mor (32), far (36), storebror (11) och lillasyster (6), vid köksbordet i Vallsjöbol och åt den obligatoriska grötfrukosten. Alla var mer eller mindre morgontrötta och gäspningar blandades med gröttuggor. Det var snart dags för Bernt och Alf att bege sig till skolan. Britt var ännu inte inne i skolsvängen, men till hösten, så... I sovrummet, innanför köket, stod radioapparaten på som vanligt. Det kändes lite som att hela det nu avslutade kriget hade utspelat sig i radioapparatens hemliga inre. Hur många dramatiska meddelanden hade inte strömmat ut genom den där högtalaren de senaste åren! Barna- öronen hade vant sig vid att höra om förlista fartyg med tusentals människor som drunknat, om begångna massmord, om utplånade städer och om det grymmaste grymma som drabbat ofattbart många. Nu var det efterkrigstid, som man sa och radion var mera mänsklig. Fortfarande var nyhetssändningarna det viktiga, men klockan sex på vardagkvällarna var det en grammofontimme som inleddes med marschmusik och avslutades med schlagersång av modernt snitt. Det fanns rena nöjesprogram också, mest på kvällstid. "Dagens revy" var ett sånt program, med sång, musik och skämtsamt tal. Morgonunderhållning i radion, kunde det vara något? Det frågade man sig nog på Radiotjänst i Stockholm och så plagierade man en amerikansk programidé rakt av och gjorde "Frukostklubben", en direktsänd (naturligtvis) underhållning från Stockholm. Sigge Fürst var den perfekte programledaren. Ingen människa kunde låta så positiv och morgonpigg som han. "Innan vi går ut i dagens jobb och skubb, träffas vi i våran Frukostklubb; god morgon, god morgon." På lördagarna hade vi "Roliga timmen" i skolan. Den var inte lika rolig som Frukostklubben. Nej, den var inte hälften så rolig. Sorgligt nog missade vi alltid slutet av Frukostklubben, eftersom det inte passade sig att komma för sent till morgonandakten i skolan. Men vägen till skolan blev inte så lång, med öronen fyllda av frukostklubbssång. 14

15 1947 Några notiser från året Källskatt och personnummer infördes i Sverige. De första strumporna av nylon kom till Sverige (från Amerika, förstås). Prins Gustaf Adolf omkom i en flygolycka på Kastrup. Vulkanen Hekla, på Island, fick ett utbrott. Christian Penicillin började säljas på svenska apotek. Örebroutställningen "Mot ljusare tider" invigdes av prins Bertil. Alla tiders värmerekord (plus 38 grader) uppmättes i Småland. Italiensk arbetskraft började komma från Italien. Det var elransonering och det blev förbjudet att köra bil på söndagar. Riksdagen fattade beslut om allmänt barnbidrag, 260 kronor per barn och år (upp till 16 års ålder). En liten, liten lillasyster Beslutet om barnbidrag fattades av Riksdagen i mitten av juli 1947 och man frågar sig då varför riksdagsledamöterna inte satt i sina hammockar, alternativt låg i sina hängmattor så dags på året, i stället för att nöta bänkarna i riksdagshuset. Det var rekordvarmt semesterväder i Sverige den där sommaren, men tydligen var de folkvalda befriade från ferier. Det andra som förvånar är hur snabba i vändningarna Birgit och Gunnar var. Redan tre veckor efter riksdagsbeslutet hade de en barnbidragsberättigad baby i vaggan. Fast det är klart. De hade ju redan tre telningar som uppfyllde villkoren för bidraget ifråga och det skulle inte komma några pengar förrän året efter. Barbro föddes den 5 augusti och det var förstås en stor dag i familjen. Britt hade då nyligen fyllt åtta år och bröderna var tolv och tio år gamla. I familjen hade det en tid pågått en tävling om vem som tyckte det var roligast att få en lillasyster. Jag hade kanske inte uttryckt mig tillräckligt positivt, så jag kom nog sist i den där inofficiella tävlingen. Skulle jag, så här långt efteråt, försöka mig på att gissa de övrigas placeringar, ser listan ut så här. Mest hängiven: Britt. Därefter: Birgit och Gunnar. Därefter: Bernt. Därefter: Alf, mormor, Per Adolf, farfar, Elsa och kanske några till. Varför placerar jag mig själv så långt ner på listan? Av det enkla skälet att jag inte brydde mig så mycket om något som jag inte kunde påverka. Ska sanningen fram, så var det inte någon som frågade mig, vad jag tyckte. Man tog för givet att jag var negativ, eftersom jag inte ropade ut min glädje. Var jag glad då? Jag har redan svarat på den frågan. Jag brydde mig vid den tiden mera om andra saker - som Rekordmagasinet och kanske lite grann, sånt som man lärde sig i skolan. Men det var, utan tvekan, en väldigt viktig händelse att det föddes en liten, liten lillasyster i augusti månad det året. Det tyckte alla i familjen och jag var en del av den. Ett tvärt kast: man får inte glömma att det var elransonering och bilstopp på söndagar. Värmen är påtaglig, torkan rätt svår. Bilen står still. Trafikanterna går. 15

16 1948 Ett år med två olympiska spel Äntligen fick världens idrottare tävla om olympiska medaljer igen, efter den OS- timeout som varat i tolv år. Det var Schweiz som arrangerade vinterspelen. 28 nationer skickade folk med skidor, skridskor, kälkar och annat till St Moritz. Sverige kammade hem 10 medaljer, varav 4 guld. Sommarspelen hölls i London och där hade Sverige också stora framgångar och placerade sig som tvåa i medaljligan (efter USA) bland de 59 deltagarländerna. Drygt 40 medaljer blev det för de blågula, varav 16 guld. Inte konstigt att det gick så bra för svenskarna, viskades det på arenorna. Medan andra nationer varit sysselsatta på slagfälten, kunde svenskarna träna i lugn och ro. Det stora kriget var inte glömt, så tyskar och japaner fick inte vara med, vare sig i Schweiz eller i England och Sovjetunionen var inbjudna, men tackade "njet". Det som fick mest utrymme i Rekordmagasinet, och därmed också i Vallsjöbol, var nog fotbollslandslagets guldmedaljer. Genomslag fick också den nyligen anställde radioreportern Lennart Hyland. Tidigare hade Sven Jerring haft monopol på sportreferaten i radion, men nu stormade Hyland in och refererade. Jerring förmedlade fakta, medan Hyland målade bilder av skeendena på idrottsarenorna. Det var en fröjd att vara radiolyssnare. Annat hände också under året Mahatma Gandhi mördades i Indien. Staten Israel utropades och krig utbröt i regionen. En luftbro till Västberlin öppnades. Medlaren, greve Folke Bernadotte, mördades i Jerusalem. Transistorn, som snart skulle ersätta radiorören, presenterades av amerikanska forskare. Harry S. Truman vann presidentvalet i USA. Det var kris i Pingströrelsen, då Lewi Pethrus och Sven Lidman råkade rejält i luven på varandra. Med tanke på den sista notisen Frikyrkoverksamheten i Vallsjöbol med omnejd var omfattande. Där fanns de gamla missionsförbundarna, med Mosselund som samlingsplats och de mer moderna pingstvännerna som hade sitt kapell mitt i byns centrum. I min berättelse "Det fanns en rote" (som var förlagd till år 1948) beskrev jag dessa båda rörelsers verksamhet ganska utförligt. Ur en elvaårings synvinkel var missionsvännerna, ytligt sett, lite lågmält gråaktigt småtråkiga, men toleranta mot oliktänkande. Pingstvännerna var mera allmänt högljudda, återhållsamma i sin personliga utstyrsel, men mycket frispråkiga i sitt religionsutövande och föga toleranta mot folk utanför den egna kretsen. Någon som var väl insatt i Vallsjöbols inre värld under talet, uttryckte sig i modern tid så här: "I dag talas det så mycket om talibaner. Men talibanfasoner är ingenting nytt. Det vet den som växte upp i Vallsjöbols by." Byn var en degel av olika tänk. Trosvissa satt på sin upphöjda bänk. 16

17 1949 Under året hände bland annat detta Gunnar Nordahl blev proffsfotbollspelare (i Italien). Republiken Irland blev till. NATO bildades. Stringhyllan skapades. Sovjetunionen testade sin första atombomb. "Flygande tunnan" (J 29) börjades serietillverkas. Mao Zedong utropade folkrepubliken Kina. Vilhelm Mobergs "Utvandrarna" kom ut. Den första Åsa- Nisse- filmen hade premiär. Personbilen Saab 92 började tillverkas. Gunnar Hedlund i Rådom blev ordförande i Bondeförbundet. Födelsedagar, politik och jordgubbar Jag har inte så många tydliga minnen från året, men en sak tyckte jag var kul och det var tre födelsedagar under året. Farfar, Carl i Mossebo, fyllde 80 år och hans son Gunnar fyllde 40 och farfars yngre son Lennart fyllde 20. Det var inte firandet i sig som var något märkvärdigt, tyckte jag. Jag var nog lite sifferfixerad, för detta att farfar var dubbelt så gammal som Gunnar som var dubbelt så gammal som Lennart, det försökte jag lansera som en lustighet. Men responsen från övriga familjen var ljum. Siffer- nörden negligerades. Suck! Att Britt samma år var hälften så gammal som Lennart, tänkte jag aldrig på, så jag var kanske ingen hundraprocentig siffernörd, trots allt. Tidigt tyckte jag att politik var intressant och underhållande. Orsaken var främst den där radioapparaten som hade så mycket att förmedla. När det sändes politiska debatter på radion, var det inte så konstigt att far lyssnade, för han hade nu gett sig in i lokalpolitiken i socknen på allvar. Han var bondeförbundare och lyssnade särskilt noga på Gunnar Hedlund, den klurige, lågmälde och korthuggne mysgubben som i varje debatt lyckades få in sitt favorituttryck: "Man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten". En tolvåring var, enligt den tidens skämtlynne, ännu inte torr bakom öronen. Kanske borde man varit det innan man lyssnade på politikernas käbbel (som Birgit uttryckte det). Jag tyckte att politik var som sport. Man tävlade! Jordgubbsodling började nu bli en alltmer viktig del av jordbruket. Året före (1948) kom de första jordgubbsflickorna till trakten. Vi barn hade tidigt blivit bekanta med jordgubbarna, från planta till plock. Att vi deltog i gårdens arbete var ingenting konstigt vid den tiden. Det fanns ju så mycket tid att förbruka på sommarloven, så några timmars arbete var väl ingenting att bråka om. Det fanns tid för lekar, mete i Visjön, bad i Skagern och fotbollspel vid Hansatorp också. Jag var rätt dålig på att läsa böcker, men det var nog vid den här tiden (ungefär) som jag läste min första bok, troligen en av Cromptons Bill- böcker. Och så läste man ju Rekordmagasinet varje vecka. Odling av jordgubbar var vår kultur. Lönen för mödan var god, eller hur? 17

18 1950 Händelser under året Sveriges riksdag beslutade att på sikt införa nioårig grundskola. Krig bröt ut på den Koreanska halvön. 38: e breddgraden blev ett begrepp. Ett kraftigt jordskred inträffade i Surte, vid Göta älv. Kung Gustaf V (92) avled och efterträddes av Gustaf VI Adolf (68). Verksamheten med skolpoliser startade i Stockholm. I Vallsjöbol fanns det inga skolpoliser Vägen till och från skolan var väldigt olika lång för eleverna. Kortast möjliga skolväg hade de som bodde i Enebacken, som låg bara ett (snett) brännbollsslag från skolgården. Fast år 1950 fanns det inga barn i Enebacken, så det var ingen som fick tillgodogöra sig denna bonus. De som bodde i Herrängen, Eriksbacken och Lövåsen hade däremot ganska lång väg till skolan. Från Herrängen var det dessutom en rejäl uppförsbacke den första kilometern, något som dock kompenserades med en lika brant utförsbacke på hemvägen. Elever från Eriksbacken hade det omvända förhållandet. Därifrån var det nerförsbacke på morgonen och uppför på eftermiddagen, när Gubbelätta skulle betvingas. Vårt ställe låg mera i Mossebo än i själva byn Vallsjöbol, men vi hade bara en dryg kilometer till skolan och den sträckan brukade tillryggaläggas med varierande färdmedel. Det var sällan vi gick till fots. På sommaren var det på cykel (när vi hade lärt oss konsten att manövrera sådana fordon) och på vintern växlade vi mellan sparkstötting och skidor. Oavsett årstid bar vi på en ryggsäck, där skolböcker, smörgåsar och måltidsdryck samsades om utrymmet. Om det nu hade funnits skolpoliser i Vallsjöbol, kan man undra var dessa skulle gjort mest nytta. Det fanns en del ställen där vägar korsade varandra i byn och den mest trafikerade var den trevägskorsning, vid Sahléns affär som i själva verket var en fullvärdig korsning, om man klassade gång- och körvägen till Midskog som en förlängning av Mossebo- vägen. Där fanns byns mest imponerande mjölkbord. Säkert var det i den korsningen man skulle ha posterat skolpoliserna, om sådana funnits. Morgontrafiken var tätast, när bönderna från Borgan, Borgamossen och Mossebo kom dragande med sina mjölkflaskor som lyftes upp på det mäktiga bordet, i väntan på vidaretransport med mjölkbilen till mejeriet i Hova. Ungefär samtidigt transporterade andra bönder sina fyllda flaskor till andra mjölkbord utefter vägen. Lite senare på förmiddagen kom cyklisterna och de flesta hade då affären som mål. På hösten började jag mina regelbundna cykelturer till Gårdsjö på morgnarna. Jag var klädd i en splitter ny grön kostym med knappar av brunt läder och en portfölj låg på pakethållaren. Töreboda realskola var det nya målet för denna morgon- motion på en velociped av märket Rex. Gustaf den femte var borta som kung. Sonen tog vid. Han var inte helt ung. 18

19 1951 Händelser under året "Karusellen", med Lennart Hyland, började sändas i radion. Koreakriget fortsatte och böljade fram och tillbaka. Semestern förlängdes till tre veckor. Det blev tillåtet att lämna Svenska kyrkan. Rausings i Lund presenterade en ny, tetraederformad mjölkförpackning. Kafferansoneringen upphörde (äntligen). En koalitionsregering bildades: Sossar och Bondeförbundare. Pär Lagerkvist fick nobelpriset i litteratur. Töreboda samrealskola Det är nog oundvikligt att tala lite mera om realskolan i Töreboda, men jag vill återvända till den gröna kostymen. Den inhandlades i Hova i början av augusti Oftast brukade kläder köpas hos Petterssons, snett emot Torget i Hova. Men den gången var det konkurrenten borta vid järnvägsövergången som fick den äran. Kostymen provades och gillades och far lyckades pruta ner priset med en femma och så var köpet kirrat och klart. "Ni har gjort ett fynd", var handlarens avskedsreplik. När jag senare kom till Töreboda, fann jag till min häpnad att två elever (bröder, den ene ett år äldre än den andre) hade exakt likadana kostymer som jag. Samma mossgröna färg och samma läderklädda knappar. De hade också gjort fynd, fast troligen hos Wenzels i Töreboda. Var det pinsamt? Nej, inte ett dugg. Vi var faktiskt snygga i vår gröna utstyrsel. Rektor Rud. Magnusson var bas för basset och han undervisade i tre främmande språk (med västgötsk accent). Lärare (adjunkter) på skolan var: Den lågmälde Sven Gaunitz (biologi och geografi), den sannolikt obotlige ungkarlen Fritz Lindén (matematik, fysik och kemi), den ogifte Göte Andersson (språk) och den tillika ogifta, relativt unga Birgit Hellqvist (kristendom, svenska och historia), formellt inte adjunkt, men godkänd ändå. Den gråhårige, aldrig leende kantorn, Sven Holmblad, undervisade i sång och musik. Gymnastiklärare var Olga Junzell och hon kallades Doktorinnan Junzell. Slöjdläraren hette Gotthard Björkäng och han behärskade, namnet till trots, alla förekommande träslag. Vaktmästaren, med fickur i västfickan och behörighet att bära en stor nyckelknippa, hette Nathanel Sandén och skolbespisningen sköttes av fru Finnborg, ständigt försedd med en slev i handen och ett vitt förkläde om livet. Fil. licentiat Fritz Lindén var skolans mest lärde lärare (han sades skriva på sin doktorsavhandling) och han kallades Pluto, medan övriga lärare kallades det de hette. Alla syntes ha stor respekt för doktorinnan Junzell, kanske för att hon var en äkta GIH- utbildad gymnastikdirektör. När rektorn och lärarna samlades för att besluta om något, sades de sitta i kollegium. När eleverna satt i sina bänkar, sades de till att sitta still och lyssna uppmärksamt på sina lärare. Det var respekt och det var skola på det gamla sättet. Blev nu besannad, en mångårig spådom: Tage Erlander plus Hedlund i Rådom. 19

20 1952 Händelser under året En riksomfattande kommunreform genomfördes. Gösta Nordgren (Snoddas) sjöng låten Flottarkärlek i Karusellen. Olympiska vinterspel i Oslo. Mopeder började trafikera svenska vägar och gator. Och det passade ju bra, lagom till de olympiska sommarspelen i Helsingfors. I Stockholm invigdes tunnelbanan till Vällingby. Agatha Christies teaterpjäs Råttfällan hade premiär i London. Händelser i Finnerödja och Töreboda Det var skottår och olympiska spel. Jag hade aldrig någon moped. Det hade kanske inte varit så dumt att färdas på en sådan mellan Vallsjöbol och Gårdsjö. Sannolikt hade jag då kunnat sova fem minuter längre på mornarna. Men det var aldrig tal om någon moped. Mitt intresse för tändstift, olja och bensin var obefintligt och det spelade nog en viss roll i sammanhanget. Jag var nöjd med min Rex. I Töreboda var vår klass inga nybörjare längre. Vi fick flytta upp på övervåningen i det fyrkantiga huset, som låg mellan kyrkan och folkskolan och vi började läsa ett tredje främmande språk, Franska. Oh, la, la! Jag gillade det språket redan från början och det blev mitt favoritämne under resten av skoltiden. Engelska var det första språk vi lärde oss. Vår lärare (rektorn himself) gjorde en programförklaring den gången. Han sa: "Di har bestämt på högsta ort att Tyska inte längre ska va första språk. Nu ä dä Engelska som gäller." I detta uttalande kunde det uttydas en besvikelse. Han tyckte det var dumt att sätta Tyska språket på undantag. Vad rektorn knappast visste - och vi än mindre - var att det engelskspråkiga inflytandet framöver skulle bli helt dominerande i Europa (och Sverige). Det skickades inte bara Marshall- hjälp till Europa. På köpet fick man del av den engelskamerikanska kulturen, där mycket var strunt. Många filmer var ju sevärda och mycket av musiken var hörvärd, men annat skulle vi ha klarat oss gott förutan. Rektorn var västgöte, med rötter även i Dalsland. Han kunde inte säga "fredag". Han sa "frädag". En gång berättade han för oss om läraren på landet som undervisade i svenska språket: "I sa inte sia sia. I sa sia säga. Dä sa I sia!" I december 1950, under en lektion i Engelska, lärde han oss "Sankta Lucia" på italienska. Han skrev den versionen, ord för ord, rad för rad, på den gröna tavlan. Övre halvan var redan fullklottrad, så han fick börja på nedre halvan och det betydde med nödvändighet att han fick stå väldigt böjd. Till slut stod han på knä, när han skrev slutraden med sin gnisslande krita: "Venite all agile, barchetta mia. Santa Lucia. Santa lucia". Med ryggen vänd mot klassen såg han ut som om han tillbedde själva sången. Det var en oförglömlig lektion i Engelska. Sjunger hos Hyland, en kille som kan det. Sången han framför blir plåga för landet. 20