Remissvar gällande strategin för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism

Transkript

1 SOLNA STAD Kompetensförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE SID 1 (3) KN/2016:27 Remissvar gällande strategin för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism Sammanfattning Att samverka i staden för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism är viktigt. Det är därför bra att det finns en tydligt utformad strategi och tydliga rutiner för att hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Solna stads strategi har valt att ha fokus på den våldsbejakande islamistiska extremismen, som i dagsläget anses vara det största hotet mot svensk säkerhet. Inom Kompetensnämndens verksamheter har staden kontakt med många nyanlända Solnabor. Dessa personer kan vara målgrupp för en våldsbejakande extremistisk vitmakt miljö och det är därför angeläget att inte bortse från att även motverka denna typ av radikalisering. Kompetensförvaltningen möter personer i sina olika verksamheter inom arbetsmarknadsavdelningen, komvux och enheten för etablering och integration. Personalen möter människor som varken studerar eller arbetar och som i vissa fall upplever sig som marginaliserade i samhället. Samtal och diskussioner förs, enskilt och i grupp, med personer som ibland kan upplevas vara i riskzon för radikalisering utifrån sin utsatta situation. En viktigt del i arbetet är att man blir sedd som en enskild individ och att att man bemöts av personal som lyssnar och har kompetens och allmän kunskap om dagens samhälle samt vågar ta diskussioner. Kompetensförvaltningen ser positivt på en stadsgemensam kompetensutvecklingsinsats för att öka kunskapen om hur man som enskild tjänsteperson ska agera då man misstänker att en person radikaliserats. Anställda behöver lära sig hur man uppmärksammar olika signaler, symboler och beteenden för att man ska upptäcka signaler om radikalisering i ett tidigt skede. Kompetensförvaltningen kommer inte utveckla egna rutiner för att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. utan har för avsikt att följa stadens övergripande rutiner. Förslag till beslut Kompetensnämnden antar tjänsteskrivelsen som sitt remissvar över strategin. Åsa Bergström Förvaltningschef Ulla Johansson Avdelningschef Ama

2 2 (3) Konkreta vägledningsexempel på hur Kompetensförvaltningen arbetar med att förebygga radikalisering Arbetsmarknadsavdelningen Inom AMAs verksamhet har vi daglig kontakt med personer i behov av stöd för att komma i arbete eller utbildning. Enskilda samtal med deltagarna ger oss en möjlighet att lära känna dem och skapa positiva relationer, vilket kan vara av stor betydelse för människor som pga. arbetslöshet och/eller andra omständigheter upplever sig som marginaliserade i samhället. Vi strävar efter att se varje enskild individ, bedöma hens motivation till förändring, samt upptäcka möjligheterna till framgång hos rätt företag eller via rätt utbildning. Denna nära kontakt med deltagarna ger oss också möjlighet att upptäcka eventuella extrema ideologiska åsikter eller tecken på att en individ avser att begå en våldsgärning. Genom att skapa positiva relationer samt vara beredda på att ta diskussioner ökar vi möjligheterna för människor att våga prata om sina idéer och åsikter. Risken att en individ tyr sig till en våldsbejakande miljö minskar om det finns en struktur och rutiner i vardagen att hålla fast vid, såsom i vårt exempel då deltagarna besöker vår verksamhet dagligen. Detta skulle för vissa individer kunna innebära att de kommer ifrån en miljö där våldsbejakande extremism bejakas. En övergång till studier eller arbete innebär ytterligare kontakt med nya människor och idéer, samt upplevelsen av att vara delaktig i samhället. Genom täta kontakter och med utbildning/arbete som mål bidrar vi på AMA till kommunens arbete för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Avdelning för vuxenutbildning Som medborgare ska man förvänta sig ett bra bemötande vid kontakter med myndigheter. Alla medborgare som kommer i kontakt med avdelningen för vuxenutbildning ska få ett bra bemötande. Ett bra bemötande handlar om att visa respekt för en annan människa och bli tagen på allvar. Alla ska bli respekterade fullt ut för den man är. Vid möten eller telefonsamtal visar vi respekt för den person vi talar med. Vi har en dialog, inte monolog. Vi förvissar oss om att den person vi talar med verkligen förstår vad vi säger. Vi talar och skriver enkelt. Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Genom att erbjuda medborgare kommunal vuxenutbildning förebygger vi utanförskap i samhället. Varje år studerar ca 3500 personer inom Komvux. Enheten för etablering och integration Enheten för etablering och integration arbetar med att samordna kontakten mellan stat och kommun gällande nya bosättningslagen. Detta medför att vi, samt våra utförare kommer ofta i kontakt med de nyanlända solnaborna både i ett initialt skede där själva flytten är i fokus, men även på längre sikt där vi arbetar med den långsiktiga integrationen och inkluderingen. Många av de nyanlända som kommer till oss har precis eller ska starta sin etablering via Arbetsförmedlingen, något som är av stor vikt för integrationen och ett första steg mot arbete eller studier. Det är då viktigt för vår enhet att samarbeta med både externa samt interna partners för att på bästa sätt inkludera de nyanlända i samhället och motverka utanförskap. Genom att vi samt våra utförare har en kontinuerlig kontakt med de nyanlända, kan vi på så sätt vara uppmärksamma på radikala åsikter och extrema ideologier och föra dialog om detta i

3 ett tidigt skede. Vi tror på att en inkluderande kommun som stöttar sina medborgare utifrån deras behov, också bryter utanförskap, något som ofta förknippas med skapandet av radikala åsikter och våldsbejakande beteende. Att en individ får de verktyg hen behöver för att tex. hitta ett arbete, studier och/eller att involvera personen i föreningslivet kan ses som ett sätt att förebygga missnöje, en känsla av utanförskap och marginalisering. De nyanlända som kommer går även på samhällsorientering, där man bland annat diskuterar värderingar och kulturkrockar. Detta kan vara ytterligare ett sätt att identifiera personer med eventuella radikala åsikter eller våldsbejakande extremism i stort. Att vara uppmärksam på olika faktorer som kan bidra till en ogynnsam radikal utveckling hos individer kan vara bra att ha med sig i en verksamhet som vår, där man kommer i direktkontakt med människor. Vidare kan det vara bra att uppmärksamma och identifiera eventuella extrema ideologier och/eller radikala åsikter som kan visa sig tex i form av främlingsfientlighet mot en viss grupp. Detta perspektiv är viktigt att ha med sig för att få en bredare bild av utmaningen 3 (3)

4 SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) Strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism - beslut om remiss (KS/2016:365) Sammanfattning I Solna stads budget och verksamhetsplan för 2016 gavs ett uppdrag om att ta fram en strategi för att motverka radikalisering. Kommunstyrelsen fick i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering. En övergripande strategi har arbetats fram med inriktning på att ta fram hur staden ska arbeta mot radikalisering och våldsbejakande extremism för att värna det demokratiska och öppna samhället. Strategin behandlades i trygghetsrådet den 1 september Strategin (bilaga 1) innehåller tolv områden och pekar ut interna samt externa samverkansformer. Kopplat till strategin finns övergripande rutiner (bilaga 2) för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Rutinerna uppdateras löpande. Kopplat till strategin ska ett antal vägledningsexempel tas fram av remissinstanserna - goda exempel på hur Solna stad redan i dagsläget arbetar för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Remissinstanserna ska också komplettera stadens övergripande rutiner för arbetet med att upptäcka och hantera radikalisering av personer, med förvaltningsspecifika rutiner. Samtliga nämnder har ansvar för genomförandet av stadens övergripande strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem, genom verksamhetsplan och budget. Yttrande Bernhard Huber anmäler för (MP), Arne Öberg anmäler för (S) samt Thomas Magnusson anmäler för (V) gemensamt särskilt yttrande i enlighet med bilaga 4 till protokollet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera Solna stads strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism till socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden samt omvårdnadsnämnden. Kommunstyrelsen ger socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden samt omvårdnadsnämnden i uppdrag att komplettera sin respektive tjänsteskrivelse med en bilaga med vägledningsexempel på arbetet med att motverka radikalisering, samt en bilaga med förvaltningsspecifika rutiner vid misstanke om radikalisering. Signatur

5 Yttrande ~CI\l,\\l\l\)\1..j\cl')( \ JL!l I~ c, p(.n..ii(c.(\,,\r'ii( (, Li ~ 1(11 Kommunstyrelsen 5 december 2016 Ärende 12, KS/2016:365 Strategi lor att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism Regeringen och den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism förordar att alla kommuner tar fram en lägesbild av och en konkret handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Alla kommuner måste bidra aktivt i arbetet med att värna det demokratiska och öppna samhället samt motverka extremism och våld. Det är därför positivt att Trygghetsrådet nu har tagit fram ett förslag till Solnas strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Inför remissrundan,~li,~ härmed göra några medskick för det fortsatta arbetet. Det föreslås att strategin ska ha sitt fokus på våldsbejakande islamism eftersom denna form av våldsbejakande extremism enligt SÄPO i dagsläget utgör det största hotet mot svensk säkerhet. Samtidigt slås fast att ett effektivt arbete mot våldsbejakande extremism måste utgå från kunskap om,~ika extremistiska miljöer som finns eller verkar inom kommunen. Mot bakgrund av att SÄPO inte har några uppgifter om radikaliserade indh~der i Solna och att underrättelsesektionen inom lokalpolisområde i Solna i dagsläget har bristfallig information om hur utbredd radikalisering och våldsbejakande extremism är anser ~ att det är viktigt att anlägga ett brett perspektiv i arbetet. Vi förordar därför at! fokus ska ligga på alla de tre extremistiska miljöer som definieras i strategin, nämligen den våldsbejakande \~t maktmiljön, den våldsbejakande autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Att det i Solna under hösten 2016 har rapporterats om att en banderoll med högerextremt budskap satts upp ö"er &\:an och att en olaglig demonstration hållits aven sådan grupp är exempel som talar för att inte avgränsa arbetet mot endast en av de tre extremistiska miljöerna. Vi anser,~dare att avsnittet om Solna stads ansvar ger staden en alltför otydlig roll. Att främja demokratin och förebygga radikalisering genom att leverera i arbetet med det kommunala kärnuppdraget är givet\is centralt men ~ saknar en ansats om att det behövs samverkan inom befintliga struk1urer samt hur samverkan i stort ska ske med chilsamhället. Strategin saknar mätbara mål samt preventiva åtgärder mot radikalisering,~iket enligt Nationella samordnaren och strategin är Solnas ansvar. Vidare kan man fråga sig om alla nämnder har möjlighet att arbeta med de nya uppgifterna inom nuvarande budget. Vi förutsätter att de ekonomiska frågorna analyseras,~dare under remisshanteringen. Vi ser även att de tolv åtgärdsområdena för stadens arbete mot radikalisering och våldbejakande extremism är en aning spretiga. För de flesta punkter gäller antingen att samverkansgruppen eller en majoritet av/samtliga av stadens förvaltningar ska arbeta med den specifika frågan men för några punkter, exempel~s de som rör föreningar, handlar det istället om riktlinjer och regler som specifikt berör endast en nämnd och som därmed skulle kunna hanteras i nämnden. Strategin skulle kunna \inna på ett ökat fokus på just frågorna om samverkan och samordning mellan olika förvaltningar och andra aktörer. I detta rekommenderar,~ att ytterligare intryck hämtas från de framtagna kommunala strategierna i exempeh~s Stockholm och Göteborg där många användbara skrivningar finns om ansvarsfördelning, uppgifter, åtgärder och uppföljning. (r l 5c2--- lo.-c) -fc~,l-l : Bernhard Huber Arne Öberg Miljöpartiet Socialdemokraterna Thomas Magnusson Vänsterpartiet

6 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen SID 1 (11) KS/2016:365 TJÄNSTESKRIVELSE Strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extemism Sammanfattning I Solna stads budget och verksamhetsplan för 2016 gavs ett uppdrag om att ta fram en strategi för att motverka radikalisering. Kommunstyrelsen fick i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering. En övergripande strategi har arbetats fram med inriktning på att ta fram hur staden ska arbeta mot radikalisering och våldsbejakande extremism för att värna det demokratiska och öppna samhället. Strategin behandlades i trygghetsrådet den 1 september Strategin (bilaga 1) innehåller tolv områden och pekar ut interna samt externa samverkansformer. Kopplat till strategin finns övergripande rutiner (bilaga 2) för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Rutinerna uppdateras löpande. Kopplat till strategin ska ett antal vägledningsexempel tas fram av remissinstanserna - goda exempel på hur Solna stad redan i dagsläget arbetar för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Remissinstanserna ska också komplettera stadens övergripande rutiner för arbetet med att upptäcka och hantera radikalisering av personer, med förvaltningsspecifika rutiner. Samtliga nämnder har ansvar för genomförandet av stadens övergripande strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem, genom verksamhetsplan och budget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera Solna stads strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism till socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden samt omvårdnadsnämnden. Kommunstyrelsen ger socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden samt omvårdnadsnämnden i uppdrag att komplettera sin respektive tjänsteskrivelse med en bilaga med vägledningsexempel på arbetet med att motverka radikalisering, samt en bilaga med förvaltningsspecifika rutiner vid misstanke om radikalisering. Bilagor 1. Strategi för att motverka våldsbejakande extremism 2. Övergripande rutiner för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad Anders Offerlind Förvaltningschef Carolina Pettersson Avdelningschef

7 2 (11) Bakgrund Solna stad ska verka aktivt mot våldsbejakande extremism eftersom staden inte accepterar bejakandet och brukandet av våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Individer som begår brottsliga handlingar ska lagföras därefter för det. Våldsbejakande extremism utgör ett hot mot demokratin, samhällets grundläggande struktur och dess styrelseskick, samt ett hot mot medborgarna och de politiska företrädarna. I Solna stads budget och verksamhetsplan för 2016 gavs ett uppdrag om att ta fram en strategi för att motverka radikalisering. Kommunstyrelsen fick i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering. En övergripande strategi har arbetats fram med inriktning på att ta fram hur staden ska arbeta mot radikalisering och våldsbejakande extremism för att värna det demokratiska och öppna samhället. Strategin behandlades i trygghetsrådet den 1 september Strategin (bilaga 1) innehåller tolv områden och pekar ut interna samt externa samverkansformer. Kopplat till strategin finns övergripande rutiner (bilaga 2) för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Rutinerna uppdateras löpande. Kopplat till strategin ska ett antal vägledningsexempel tas fram av remissinstanserna goda exempel på hur Solna stad redan i dagsläget arbetar för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Remissinstanserna ska också komplettera stadens övergripande rutiner för arbetet med att upptäcka och hantera radikalisering av personer med förvaltningsspecifika rutiner. Samtliga nämnder har ansvar för genomförandet av stadens övergripande strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem, genom verksamhetsplan och budget. Sammantaget innehåller dokumenten de punkter som togs fram i samband med uppdraget: en kartläggning av läget i Solna stad en omvärldsanalys, med stöd av information från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och polisen tydliga åtgärder kopplade till kartläggningen och omvärldsanalysen plan för samverkan och samordningen av arbetet mot radikalisering vilka ytterligare åtgärder som behövs för att upptäcka och förebygga vilka insatser som finns och bör finnas vid behov av stöd och hjälp Omvärldsanalys - våldsbejakande extremism och radikalisering I omvärldsanalysen ingår en lokal lägesbild om vilka extremistiska miljöer som verkan inom Solna, samt en generell beskrivning av de olika extremistiska grenarna och dess utveckling. Avsnittet innehåller också de rekommendationer som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och Försvarshögskolans forskningscenter gjort för arbetet mot extremism. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål.

8 3 (11) Med våldsbejakande extremism avses den våldsbejakande extremistiska vit-makt miljön, den våldsbejakande extremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Fördjupad information om respektive extremistmiljö går att finna exempelvis i Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4). Enligt Säkerhetspolisen är de pågående konflikterna i Mellanöstern den i särklass mest drivande faktorn bakom terrorism och ett exceptionellt högt antal svenskar har anslutit sig till sunniextremistiska terroristgrupper i Syrien och Irak. Personer som ansluter sig till terroristgrupper kan inspirera andra att ansluta sig eller begå terroristbrott i Sverige. De konflikter som driver terrorismen kommer inte att lösas i närtid. Därför kommer terrorismen inte att minska i världen och detta påverkar naturligtvis hotbilden i Sverige. Våldsbejakande islamistisk extremism är det allvarligaste hotet Den våldsbejakande extremistiska vit-makt miljön är den vanligast förekommande våldsbejakande miljön i Sverige enligt den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Våldsbejakande islamistisk extremism bedöms dock vara det allvarligaste hotet. Merparten av den våldsbejakande extremistiska autonoma miljöns våld riktas mot personer inom vit-maktmiljön. Säkerhetspolisens bedömning är att den autonoma miljön, under den hela 2000-talet, har präglats av hög konfrontationsbenägenhet och att brottsligheten är att betrakta som både offensiv och överlagd. Lokal lägesbild 2016 Ett effektivt arbete mot våldsbejakande extremism måste utgå från kunskap om vilka extremistiska miljöer som finns eller verkar inom kommunen. Lägesbilden görs i samverkan med polisen och uppdateras löpande. Sammantaget är radikalisering inte en utbredd företeelse i Solna. Samtliga former av uttryck för våldsbejakande extremism är farliga företeelser, det finns individer som kan utgöra hot för andra. Enligt Säkerhetspolisens utgör dock den våldsbejakande islamismen i dagsläget det största hotet mot svensk säkerhet. Solna stads strategi har därför sitt fokus på det området. Säkerhetspolisen Enligt Säkerhetspolisen har över 300 svenskar (bekräftade av myndigheter) rest till Mellanöstern för att delta i striderna. Enligt Göteborgs stad har över 110 från staden rest, 24 har bekräftats döda och drygt 20 bekräftats återvänt till Sverige som innan kom från Göteborgsområdet. Säkerhetspolisen har inga uppgifter om radikaliserade individer i Solna. Lokalpolisområde Solna Underrättelsesektionen inom lokalpolisområde Solna har i dagsläget bristfällig information gällande hur utbredd radikalisering och våldsbejakande extremism är inom området. Enligt polisens medarbetardialog finns några uttalade tendenser till radikalisering, men informationen är ofullständig. Solna stad Under det senaste året har barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen hanterat några fall där elever har misstänkts radikaliserats eller befarats planera att resa till annat land. Staden har inte hanterat några radikaliseringsfall rörande våldsbejakande miljöer som vit makt-miljön och den autonoma miljön.

9 4 (11) Erfarenheter islamistisk extremism Enligt Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4) finns det inom den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön två huvudsakliga som är aktuella i en svensk kontext. Influenserna kan tillskrivas al-qaida och al Shabaab. Skillnaderna dem emellan ligger närmast i att de budskap som förs fram vävts samman med de olika nationella och lokala politiska intressen i de länder där de har en stark etablering. Den svenska våldsbejakande islamistiska extremismen är huvudsakligen inspirerad av al- Qaida-ideologin, som motiverar attentat mot civila - dels som svar på ockupation av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Den globala islamistiska extremismen har fått en tillströmning av anhängare, mycket tack vare vissa ideologiers extensiva spridning av budskap om att det krävs våldsamma metoder för att förändra samhället. Målet som beskrivs är att genom våld införa ett islamistiskt styre och att återinföra den muslimska kulturens storhetstid. Den västerländska kolonialismen och förhållanden som tillskrivs västvärlden anses ha fördärvat islam. Kapitalism och sekularisering ses som tecken på att det råder barbari och okunskap. Det finns tydliga attribut inom miljön, exempelvis genom val av enkel klädsel eller livsstil, som visar att man tar avstånd från materialismen. Västvärldens sekularisering och materialism görs till mål för angrepp från miljöns extremister. Även om grundläggande ideologiska uppfattningar delas inom hela den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön finns oenigheter om det är fienden i nära muslimska länder eller fienden längre bort som ska prioriteras. Det förs också diskussioner om vilka måltavlor som är legitima. Den våldsbejakande islamistiska extremismen underkänner demokratins legitimitet och rättssamhället som apparat för att upprätthålla styrelseskicket. Rättssamhället ska enligt ideologin vara styrt av religiösa lagar som rimmar med den egna tolkningen av islam. Aktiva inom de våldsbejakande svenska islamistiska extremistiska nätverken har på senare år bedrivit verksamhet som syftar till att stödja och underlätta terroristbrott i andra länder. Personer tränas utomlands och personer ansluter sig till islamistisk kamp i konflitzoner. Våldsbrott som riktas mot utlandet betecknas som stödverksamhet och är olaglig (enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller lagen (2002:444) som straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall). De vanligaste formerna av brott är finansiering, rekrytering och offentlig uppmaning till terroristbrott, resandeverksamhet och praktiskt stöd till terrorism på olika sätt. Därutöver sker också planering av attentat som på senare år även har utförts i Sverige exempelvis gentemot IKEA, Lars Vilks (som tecknade profeten Mohammed som en rondellhund) och självmordsattentatet på Bryggargatan i centrala Stockholm. Konfliktresenärer inom den islamistiska extremistiska miljön Enligt Säkerhetspolisen är de flesta svenskar som ansluter sig till terroristgrupper unga män mellan 18 och 30 år, födda i Sverige med minst en förälder född utomlands och saknar eller har låg inkomst. En tredjedel har kriminell bakgrund. Den stora majoriteten reser till Syrien för att ansluta sig till den så kallade Islamiska staten/daesh. De som överlever och väljer att återvända har samlat på sig ny kunskap, nya kontakter, sänkt sin våldströskel och kan bli statusgestalt för andra extremister. Många är mycket aktiva i sociala medier. Män och kvinnor kan lockas att resa på olika sätt. Enligt journalisten Jan Helin som med påhittade profiler genomförde en tre månaders granskning av internetgrupper uppmanades den påhittade mannen att gå till moskén, medan den påhittade kvinnan fångades upp i nätverk av unga kvinnor som talade om vikten av att fullfölja sina religiösa plikter, med löften

10 5 (11) om paradiset och hot om helvetet, lämna sina familjer för att ansluta sig till Islamiska staten med löften om vackra hus och giftermål med IS-krigare. Andra exempel på konfliktresenärer är att ca 30 personer rest till Ukraina för att strida, varav majoriteten av de stridande svenskarna beräknas ha högerextremistiska kopplingar i någon form. De återvändare som fortfarande anser att ideologin är korrekt fortsätter troligtvis att verka i Sverige inom stödverksamhet eller radikalisering. En del är traumatiserade eller ångerfulla och de kan dras med psykisk ohälsa. Ett fåtal utgör ett attentatshot. Säkerhetspolisen har som uppgift att förhindra återvändare från att begå terroristbrott i Sverige och att utreda terroristbrott begångna av svenskar utomlands. Erfarenheter den våldsbejakande extremistiska vit-makt miljön Enligt Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4) har de ideologiska influenser som finns i Sverige idag sitt ursprung i den våldsamma skinheadrörelsen från 1980-talets England. Inspiration har också hämtats från white power-rörelsen i USA. I dessa miljöer uttrycktes ett tydligt motstånd mot invandring. Vit makt-miljöns extremister ser framför sig ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer. De menar att människosläktet kan delas in i raser och de ser negativt på invandring av människor som de inte räknar till den vita rasen. Uppfattningarna kan variera från föreställningen om ett raskrig där extremisterna är soldater, till en uppfattning om att olika raser ska få tillåtas existera i världen vid sidan av varandra så länge de olika raserna inte blandas. Omvärlden förknippar ofta vit makt-miljön med den nationalsocialistiska ideologin och flera aktörer inom miljön har anammat denna. En central tanke inom hela miljön är föreställningen om en judisk konspiration och ett judiskt inflytande som anses hota den vita rasen. Inom vit makt-miljön är den del av målet ett auktoritärt styre och det finns drivkrafter för tydlig struktur, ordning och totala lösningar. En utveckling inom miljön är man allt oftare talar om kultur istället för ras. Den sammantagna bilden av brottsligheten och dess utveckling inom vit makt-miljön i dag visar att den är mindre omfattande och inte lika strategisk som brottligheten inom den autonoma extremistiska miljön. Den främsta fienden är deras politiska meningsmotståndare inom den autonoma miljön och de båda genomför angrepp mot varandra. Primära måltavlor för de grupperna inom vit makt-miljön är utöver den extrema autonoma miljön också personer med utländsk härkomst, hbtq-personer och judar, samt i viss utsträckning även journalister. Brottsligheten som riktas mot personer består till stor del av hot och trakasserier. De vanligaste anmälda brotten med vit maktmotiv eller nationalsocialistiskt motiv har varit skadegörelse och klotter, hets mot folkgrupp, olaga hot och ofredande. Erfarenheter den våldsbejakande extremistiska autonoma miljön Enligt Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4) strävar den autonoma miljöns extremister efter ett klasslöst samhälle. Uppfattningen är att dagens demokrati inte är tillfredställande och att det enda styrelseskicket som kan accepteras är ett självstyre från folket. Den autonoma miljöns ärkefiende är de som istället vill inrätta ett auktoritärt styre, vill begränsa invandringen och som säger sig värna den svenska etniciteten. De kan sägas ha en socialistisk grundsyn och flera av de mål som den autonoma vänstern har satt upp är sådana som många i befolkningen skulle kunna ställa sig bakom, exempelvis mot rasism och sexism och för en bättre miljö. Den autonoma miljöns ursprung återfinns i husockupationsrörelser från 1980-talet. På talet inträffade fler grova våldsbrott och aktioner mot flyktingförläggningar vilket troligen var en starkt bidragande orsak till den autonoma miljöns framväxt, grundad i motstånd mot vit makt-miljön och rasism.

11 6 (11) Merparten av den våldsbejakande extremistiska autonoma miljöns våld riktas mot personer inom vit makt-miljön. Primära måltavlor utgörs också av partiföreträdare, meningsmotståndare och myndighetsföreträdare. Inom miljön bedrivs extensiv kartläggning och uppsökande verksamhet av politiska meningsmotståndare. I samband med demonstrationer sker också angrepp mot polisen, eftersom polisen uppfatta upprätthålla fascistiska strukturer. Media och uppmärksammade evenemang används som arenor för aktioner för att nå ut med sitt budskap. De kan också sägas göra så kallade konfliktsresor då de söker sig till demonstrationer mot större evenemang i olika delar av Sverige och i vissa fall även till Europa. Eftersom autonoma extremister ofta genomför aktioner i offentlig miljö riskerar medborgare att skadas. Rekommendationer för arbetet lokalt från nationella samordnaren och försvarshögskolan Rekommendationer från Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism Den nationella samordnaren mot våldbejakande extremism har under 2014 och 2015 genomfört ett stort antal kommunbesök i landet. Under hösten 2015 tog Solna mot besök av dess sekretariat. En slutsats av arbetet är att arbetet mot extremism blir mer framgångsrikt när den lokala samverkan utgår från någon form av strategiskt dokument, och den nationella samordnaren ger tolv rekommendationer i arbetet med att ta fram en så kallad lokal handlingsplan. (SOU, Ju 2014:18, Utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.) De tolv rekommendationerna för innehållet i en lokal handlingsplan är: 1. Insatser på flera preventionsnivåer 2. Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer är a och o i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism 3. Samverkan i befintliga strukturer 4. Nödvändiga samverkansaktörer 5. Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild 6. Tydlig ansvarsfördelning 7. Anhöriga som centrala aktörer 8. Involvera det civila samhällets organisationer 9. Involvera även kritiska aktörer 10. Se individerna, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar 11. Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna 12. Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt

12 7 (11) I juni 2016 lade den nationella samordnaren fram en Nationell strategi mot våldsbejakande extremism där den nationella strategin delades i tre dimensioner främjande, förebyggande och förhindrande: På lokal nivå listas i den nationella strategin följande rekommendationer för arbetet mot våldsbejakande extremism: Demokrati - samverkan mellan kommunen och civilsamhället måste utvecklas Politisk vilja och ansvar Samordnare bör finnas i varje kommun Lägesbild bör upprättas i samverkan med berörda aktörer Samverkan är ett kommunalt ansvar Handlingsplan ska utgå från lägesbilden Informationsdelning utifrån de regelverk som finns Kommunen bör ha resurser för att ge stöd till anhöriga Stöd till att lämna våldsbejakande extremism bör finnas Den idéburna sektorn ska vara en tydlig samverkanspartner

13 8 (11) Rekommendationer från Försvarshögskolan - CATS (Centrum för Asymmetriska Hotoch TerrorismStudier) Försvarshögskolan och dess Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) har gjort flera forskningsrapporter rörande våldsbejakande extremism och en rapport som utkom 2015 Förebyggande av våldsbejakande extremism på lokal nivå exempel och lärdomar från Sverige och Europa är en fördjupad studie härom. Studien visar att ett antal tidigare utredningar från olika aktörer tagit fram god kunskap om våldsbejakande extremism och förebyggande åtgärder. Studien ger 15 rekommendationer för att effektivisera arbetet mot våldsbejakande extremism, på lokal och nationell nivå: 1. Använd och anpassa redan existerande strukturer i det lokala förebyggande arbetet. 2. En lokal samordnare bör regelbundet rapportera till kommunledning och nationell samordnare om lägesbild, insatser, utmaningar samt planering av det framtida arbetet. 3. Avhopparverksamhet riktad mot våldsbejakande islamistiska extremistmiljön och de som återvänt från konfliktzoner. 4. Mentorskap bör inrättas för personer i den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön och de som återvänt från konfliktzoner. 5. Anhörigstöd bör upprättas på lokal nivå genom SSP-samverkan eller sociala insatsgrupper. 6. Anhörigstöd kan också drivas av ideella organisationer parallellt genom medel som exempelvis utlyses av MUCF eller Allmänna arvsfonden. 7. Föräldranätverk bör främjas och stödjas på lokal nivå genom exempelvis den lokala samordnaren. 8. I den kommunala kommunikationsstrategin bör inkluderas spridning av information om lokala förebyggande åtgärder. 9. Ökat stöd till krigs- och traumapsykiatrin i regi av såväl sjukvårdshuvudmän som ideella organisationer. 10. Särskilt stöd i form av mentorer bör inrättas inom Kriminalvården för att stödja personer i riskzonen för våldsbejakande radikalisering. Dessa mentorer bör också finnas med efter frigivning. 11. Medborgarforum bör upprättas på lokal nivå för att behandla just lokala problem och utmaningar samt riktade åtgärder. 12. Utökad insyn och uppföljning av skattefinansierade riktade till ideella organisationer måste ske där den demokratiska värdegrunden i verksamheten säkerställs. 13. En strukturerad dialog med de allmännyttiga bostadsbolagen och deras roll bör inledas med syfte att klarlägga och vid behov utveckla deras roll som social resurs för ungdomar i riskzonen. 14. En årligt återkommande nationell konferens bör inrättas där praktiker kan utbyta erfarenheter. 15. Medel för vidare forskning om våldsbejakande extremism samt utvärdering av lokalt förebyggande arbete bör utökas.

14 9 (11) Bilaga 2 Övergripande rutiner för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad De övergripande rutinerna för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad riktar sig till stadens medarbetare. Rutinerna är framtagna i samband med kommunstyrelsens antagande av Strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism (2016) (länk till strategin) och är en del av stadens arbete mot våldsbejakande extremism. Rutinerna uppdateras löpande. Utöver strategin och dessa rutiner finns även ett utbildningsmaterial som du hittar på intranätet (länk). Samordningsgruppen för arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism hittar du på stadens intranät. Vid misstanke om radikalisering eller vid konkreta hot ska stadens säkerhetschef alltid underrättas. Tecken på riskbeteende för radikalisering Detta kan visa sig i form av att individen: Är på sociala medier och besöker hemsidor, gillar och sprider vidare hemsidor med våldbejakande extremistiskt budskap från kända inspiratörer. Exempel på hemsidor är Dabiq, Inspire, al Risalah, Kyberheliq, Azan magazin, Svenska Motståndsrörelesen, Nordfront och Free Joel. Läser böcker eller ser film med våldbejakande extremistiskt budskap. Är inblandad i tydliga händelser eller situationer som våldsamma sammandrabbningar eller upplopp, möten med extremistiska budskap. Börjar omge sig med extremistiska symboler, klär sig enligt en viss grupps klädkod eller tatuerar sig med särskilda symboler kopplats till olika extrema rörelser. Isolerar sig eller har dåliga relationer till familjen, dras sig undan från samhället, försöker påverka sina nära anhöriga hur de ska leva. Umgås med nya vänner som har relationer till personer med anledning till oro, ex kopplingar till kriminalitet eller våldsbejakande extremism. Slutar med fritidsintressen och lämnar gamla vänner. Drastiskt ändrar sociala mönster. Utvecklar ett vapenintresse. Skälen till radikalisering varierar mellan individer och likaså gör tecknen. Varje tecken behöver inte säga att en individ är radikaliserad, men sammantaget kan det vara signaler som kräver en åtgärd. Tecken på åsikter för att radikaliseras Åsikter kan visa sig i form av att individen: Har intoleranta åsikter, förkastar demokratiska principer, är övertygad om att de egna åsikterna är de enda riktiga, försöker argumentera och överbevisa andra. Ger uttryck för konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper exempelvis judar, muslimer, svenskar, kapitalister, invandrare och homosexuella.

15 10 (11) Argumenterar för absoluta lösningar, som att en viss grupp ska bort, att samhället ska sprängas och så vidare. Försöker legitimera sina åsikter genom att peka på missförhållanden i Solna, Sverige eller i världen. Säger sig acceptera våld för att förändra och påverka i samhället. Åtgärd vid konkret hot Konkreta hot ska polisanmälas omgående på 112 samt meddelas till stadens säkerhetschef (länk). Åtgärd vid misstanke om att en person visar tecken på att radikaliseras Respektive förvaltning har ett uppdrag att ha uppdaterade förvaltningsspecifika rutiner vid misstanke om radikalisering. Respektive förvaltning ska upprätta en individuell handlingsplan vid misstanke om radikalisering. Stadens samverkansgrupp för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism ska informeras för att kunna ge rätt stöd, genom att stadens säkerhetschef kontaktas. Här följer några allmänna åtgärdspunkter: Tecken på oro ska alltid hanteras och följas upp av den som sett tecknen. Denna ska direkt kontakta säkerhetschefen samt sin närmsta chef. Alla medarbetare som får misstankar ska således inte själva göra en bedömning om vad som är radikalt och inte. Kontakta säkerhetschefen för arbetet och beskriv din oro, via telefon eller via e- post. Säkerhetschefen gör bedömningen om polisen ska kontaktas. Arbetet med barn och unga som far illa och individinsatserna som sätts in sker i linje med stadens ordinarie arbetssätt. En orosanmälan kan göras till socialtjänsten enligt stadens ordinarie rutiner. Vid misstanke om radikalisering tas detta tas upp i stadens samverkansgrupp. Ytterligare utredning kan krävas för att bedöma det enskilda fallet. Där värderas risken/oron samt konsekvenserna av att vara passiv eller aktiv. En individuell handlingsplan ska upprättas vid konstaterat fall av radikalisering och våldsbejakande extremism, av berörd förvaltning, med stöd av samverkansgruppen. Åtgärd vid misstänkt rekryteringsmaterial Skriv ned när, med datum och tidpunkt, samt plats för materialet. Fota materialet eller ta hand om det. Lämna informationen till säkerhetschefen så fort som möjligt. Åtgärd vid misstänkt rekryteringsverksamhet Dokumentera namn, (även om det bara är i förbigående) samt tid, plats, datum, vilka personer som närvarar samt vad de pratar om Delge säkerhetschefen informationen omgående. OBS!: Spara ingen information. Säkerhetschefen förmedlar detta till lokalpolisen och inget ska sparas hos kommunen. Polisen informerar sedan vidare via sin egen underrättelseverksamhet och gör en egen utredning i dialog med säkerhetspolisen. Viss information kan sen delges tillbaka till säkerhetschefen, som i sin tur kan vidarebefordra detta till berörd förvaltning/chef.

16 11 (11) Solna stads samverkansgrupp Viktiga kontaktuppgifter Solna stads samverkansgrupp mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Kontaktuppgifter finner du på intranätet. En väg in i staden Solna stads kontaktcenter är utbildade i att snabbt hänvisa ärenden rätt i staden. Kontaktcenter nås på Vid konkreta hot Ring 112 och därefter stadens säkerhetschef. Nationella samordnaren Samordnaren mot våldsbejakande extremism Stödtelefon Ring Röda korsets stödtelefon bemannas vardagar mellan 09:00-15:00. Alla samtal kan genomföras anonymt.

17 STRATEGI Strategi för att motverka våldsbejakande extremism 2016

18 POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet och därmed enligt kommunallagen tillhör fullmäktiges exklusiva beslutanderätt och gäller tills vidare. En policy talar om vad staden vill uppnå inom ett specifikt område som berör flera verksamheter. Policyn bör inte innehålla detaljerade ställningstagande vad gäller utförande, prioriteringar eller metoder. STRATEGI antas av kommunstyrelsen Strategidokument anger konkreta åtgärder för den politiska viljeinriktningen. En strategi ska ange vem som ansvarar för att åtgärder genomförs, när de ska vara genomförda samt vilka prioriteringar som ska göras. Strategin ska gälla under en begränsad period, exempelvis under en mandatperiod och antas av kommunstyrelsen. RIKTLINJE - antas av kommunstyrelsen Riktlinjer säkerställer riktigt agerande och god kvalitet i stadens arbete. I riktlinjer preciseras hur något ska uppnås. Det kan exempelvis handla om hur verksamheterna ska arbeta för att uppnå de politiska inriktningar och mål som finns i en policy eller strategi och dessa antas av kommunstyrelsen. ANVISNING - godkänns av förvaltningschef/chef Anvisningar och rutiner rör sig i regel om ren verkställighet av riktlinjer eller andra styrdokument. Denna typ av dokument är förvaltningens verktyg för att verkställa politiska beslut och dokumenten är inte föremål för formella beslut i politiska organ utan upprättas efter behov av varje verksamhet/enhet i samråd med ansvarig förvaltningschef/chef. Dokumenttyp Giltighetstid Beslutande organ Antaget till följd av lag Strategi KS/2016: Kommunstyrelsen Nej Dokumentansvarig Revisionsdatum Uppföljning Versionshantering Carolina Pettersson

19 Strategi för att motverka våldsbejakande extremism Inledning Solna stad ska aktivt verka mot våldsbejakande extremism och staden accepterar inte bejakandet och brukandet av våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Individer som begår brottsliga handlingar ska ställas till svars för det. Våldsbejakande extremism utgör ett hot mot demokratin, samhällets grundläggande struktur och dess styrelseskick, samt ett hot mot medborgarna och de politiska företrädarna. Solna stads agerande för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism ska genomsyras av stadens vision om att: Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Solna stad ser mycket allvarligt på individer som använder våld för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Grunden för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism läggs genom ett öppet, transparent och fritt samhälle, genom goda uppväxtvillkor, tillgång till god utbildning, arbete och självförsörjning. Genom goda relationer mellan offentliga institutioner, det civila samhället och mellan människor motverkas radikalisering. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism rekommenderar att samverkan i Sverige ska ske just utifrån insatser i olika delar; främja demokratin, förebygga och förhindra extremism. Våldsbejakande extremism och radikalisering Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Med våldsbejakande extremism avses den våldsbejakande vit-makt miljön, den våldsbejakande autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Enligt rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser finns det personer inom de tre våldsbejakande extremistmiljöerna som agerar mot det demokratiska systemets grundläggande principer och funktioner i syfte att uppnå sina mål. Även om våldsbejakande extremism i dagsläget sammantaget inte utgör ett hot mot det demokratiska statsskicket visar rapporten tendenser som kan innebära ytterligare utmaningar i framtiden. Våldsfrämjande radikalisering går att urskilja i skilda religiösa och kulturella sammanhang, både historiskt och i nutid. Generellt beror våldsfrämjande radikalisering på tre grundläggande saker; att det finns upplevda orättvisor eller kränkningar; att det finns en våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att åtgärda orättvisorna, samt att det finns ett socialt sammanhang där ideologin internaliseras. Radikalisering beror på ett samspel av dessa saker och har varierande betydelse för olika individer.

20 Radikalisering sker ofta via sociala kontakter, men även genom föreläsningar och propaganda. Mycket av detta sker idag via sociala medier och på nätet. Ideologins betydelse varierar som sagt mellan individer, den kan inspirera till och stärka avsikten att delta i terrorism, men den kan även fungera som legitimering av ett våldsamt beteende som till stor del har andra orsaker. Uppdrag i stadens budget I Solna stads budget och verksamhetsplan för 2016 gavs ett uppdrag om att ta fram en strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsen fick i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. En övergripande strategi har arbetats fram med inriktning på att ta fram åtgärder mot radikalisering och våldsbejakande extremism för att värna det demokratiska och öppna samhället. Strategin innehåller tolv åtgärdsområden och pekar ut interna samt externa samverkansformer. Till strategin kopplas ett dokument med rutiner för det övergripande arbetet i staden - övergripande rutiner för att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Till strategin kopplas också ett dokument med vägledningsexempel på hur förvaltningarna arbetar med att förebygga radikalisering. Rutinerna och vägledningsexemplen uppdateras löpande av förvaltningarna. Samtliga nämnder ansvarar för genomförandet av stadens övergripande strategi för att motverka våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem genom verksamhetsplan och budget. Utgångspunkt i forskning samt andra kommuner och länder Solna stads strategi bygger bland annat på andra kommuners arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism, däribland Stockholm, Malmö och Göteborg samt Huddinge. Strategin bygger också i delar på arbete som bedrivs i Solnas danska vänort Gladsaxe och den danska orten Århus. Strategin utgår från det goda arbete som utförs och den kunskap som finns inom Solna stad. Stadens strategi tar sin utgångspunkt i forskning gjord av Försvarshögskolan och dess Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS), informationsmaterial och rekommendationer från den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och Säkerhetspolisen, samt underlag från SKL (Sveriges kommuner och landsting). Kartläggning och omvärldsanalys Ett effektivt arbete mot våldsbejakande extremism måste utgå från kunskap om vilka extremistiska miljöer som finns eller verkar inom kommunen. En lokal lägesbild görs i samverkan med polisen och uppdateras löpande. Sammantaget är radikalisering inte en utbredd företeelse i Solna.

21 Samtliga former av uttryck för våldsbejakande extremism är farliga företeelser, det finns individer som kan utgöra hot för andra. Enligt Säkerhetspolisen utgör dock den våldsbejakande islamismen i dagsläget det största hotet mot svensk säkerhet. Solna stads strategi har därför sitt fokus på det området. Solna stads ansvar Solna stads primära ansvar är att arbeta med det kommunala kärnuppdraget och på så sätt främja demokratin och förebygga att individer radikaliseras. Solna stad arbetar med att förebygga radikalisering genom att erbjuda en bra skola, barnomsorg, kultur- och fritidsaktiviteter, vara en öppen och sammanhållen stad, fokusera på egenförsörjning och erbjuda goda möjligheter till jobb genom samverkan med näringslivet och genom den så kallade Solnamodellen förebygga extremism och främja demokratin. Genom att arbeta på ett sätt som främjar integration, genom satsningar på en trygg och säker stad, samt stadsutveckling med nya bostäder och infrastruktur läggs grunden till arbetet med visionen om en sammanhållen, trygg och öppen stad - demokratin främjas och extremism förebyggs. Vid misstanke om att brott är på väg att ske eller om det är fara för liv och hälsa är det stadens ansvar att ingripa tillsammans med polisen. Staden kan också fungera som ett stöd till anhöriga och tillsammans med polisen arbeta mot social oro eller hot mot personal eller medborgare. Solna stads socialtjänst ska stå stark när individer behöver det. Staden har ett formellt ansvar att arbeta med barn som far illa. Det är säkerhetspolisen samt polisens ansvar att förhindra att en radikaliserad person som återvänt till Sverige inte begår brott. Säkerhetspolisen har också ett uppdrag att bevaka personer som är radikaliserade på ett sätt som utgör ett hot. Tolv åtgärdsområden för Solna stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism 1. Plan för samverkan och samordningen av arbetet mot radikalisering och extremism Solna stad har en samverkansgrupp för samverkan och samordningen av arbetet mot radikalisering och extremism med representanter från socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, samt säkerhetschefen och ansvarig tjänsteman för Trygghetsrådet. I samverkansgruppen ingår stadens kontaktperson för den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Till gruppen kopplas också vid behov representanter från omvårdnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen, kompetensförvaltningen, kommunikationsavdelningen och kontaktcenter. Samverkan sker också med kommunala bolag och stiftelser.