Svar på remiss av strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism (KS/2016:365)

Transkript

1 SOLNA STAD Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE SID 1 (3) SN/2016:300 Svar på remiss av strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism (KS/2016:365) Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat Solna stads strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism till bl.a. socialnämnden. Berörda förvaltningar gavs också i uppdrag att komplettera sina svar med vägledningsexempel för arbetet med att motverka radikalisering, samt med förvaltningsspecifika rutiner vid misstanke om radikalisering. Socialnämnden ansvarar tillsammans med stadens samtliga nämnder för genomförandet av stadens strategi för att motverka våldsbejakade extremism. Förvaltningens vägledningsexempel fokuserar på tre delar; det främjande arbetet med generellt stöd för att inkludera föräldrar och barn i samhället och skapa trygga förhållanden, det förebyggande som syftar till att motivera individer till att inte ansluta sig till en våldsbejakande ideologi och arbetet med att förhindra att individer begår ideologiskt motiverade våldshandlingar. Förvaltningen ser inte ett behov av att komplettera stadens övergripande rutiner. Rutinerna behöver som nästa steg implementeras på förvaltningen och tydliggöras i de egna rutinerna. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som sitt remissvar till kommunstyrelsen överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet ska expedieras till: Kommunstyrelsen, Solna stad Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade på sammanträde den 5 december 2016 att remittera Solna stads strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism till socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden samt omvårdnadsnämnden. Samtidigt gavs berörda förvaltningar i uppdrag att komplettera sin respektive tjänsteskrivelse med en bilaga med vägledningsexempel för arbetet med att motverka radikalisering, samt en bilaga med förvaltningsspecifika rutiner vid misstanke om radikalisering. Socialnämnden ansvarar tillsammans med stadens samtliga nämnder för genomförandet av stadens övergripande strategi för att motverka våldsbejakade extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem samt redovisas i verksamhetsplan och budget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens vägledningsexempel fokuserar på tre delar: det främjande arbetet med generellt stöd för att inkludera föräldrar och barn i samhället och skapa trygga förhållanden, det förebyggande som syftar till att motivera individer till att inte ansluta sig till en våldsbejakande ideologi och arbetet med att förhindra att individer begår ideologiskt motiverade våldshandlingar.

2 2 (3) Personer som radikaliserats till våldsbejakande extremism är en mångfasetterad grupp. Detta måste vara vägledande för kommunens agerande i mötet med den enskilde. Vissa personer kan redan ha begått ideologiskt motiverade våldshandlingar i eller utanför Sverige och i vissa fall mycket grova brott, såsom terroristbrott, medan andra inte står under misstanke för sådana brott. Vissa personer har lämnat eller vill lämna den våldsbejakande miljön och kan därmed beskrivas som avhoppare. Andra kan motiveras till att bli avhoppare, men kommunen kan även komma att möta personer som är högt motiverade anhängare av en våldsbejakande ideologi och under överskådlig tid inte är beredda att bryta med den miljön. I alla dessa typer av ärenden är det av stor vikt att arbetet utförs i nära samarbete med Polisen och Säkerhetspolisen. Dessutom har socialtjänsten i vissa fall möjlighet att anmäla brottslig verksamhet. Socialtjänsten har också en lagstadgad skyldighet att vidta åtgärder gentemot unga vars utveckling riskeras genom bl.a. kriminalitet. Inom ramen för sitt uppdrag kan, och ska, socialtjänsten därmed medverka till att den som begått ideologiskt motiverade brott också blir föremål för rättsväsendets utredning. I enskilda ärenden som hör till aktuell målgrupp kan flera enheter på socialförvaltningen behöva involveras. Varje individ är unik och det ställer krav på flexibelt stöd och effektiv samverkan mellan alla berörda. De generella principer som gäller för socialförvaltningens insatser för att underlätta för personer med renodlad kriminell bakgrund att återanpassa sig i samhället bör vara vägledande också här. Socialförvaltningen kan i sådana fall erbjuda insatser i form av exempelvis försörjningsstöd, skyddat boende eller hjälp till återintegrering på arbetsmarknaden, under förutsättning att det föreligger behov och den enskilde är motiverad till att bryta med en kriminell livsstil. Det är däremot uteslutet att erbjuda insatser som i praktiken underlättar för den enskilde som saknar motivation att bryta med kriminaliteten att upprätthålla en kriminell livsstil. Enligt förvaltningens bedömning finns det inte anledning att komplettera stadens övergripande rutiner. Rutinerna behöver som nästa steg implementeras på förvaltningen och tydliggöras i de egna rutinerna. En medvetenhet behöver skapas kring att målgruppen kan variera då problematiken kan beröra såväl vuxna som minderåriga barn och ungdomar. Det kan innebära att barn och ungdomar blir föremål för barnavårdsutredningar då de själva och/eller deras föräldrar ansluter sig till våldsbejakande terrorism. Det kan vidare innebära arbete med utsatta kvinnor, tonåringar och även minderåriga flickor som riskerar att följa med vuxna män till områden där våldsbejakande terrororganisationer är aktiva. Strategin uppmärksammar vikten av kontakt med anhöriga. Det behöver finnas en medvetenhet om att det i gruppen anhöriga kan finnas personer som själva är anhängare av samma våldsbejakande ideologi. Socialförvaltningen vill därutöver särskilt belysa situationen för ensamkommande flyktingbarn utifrån att fler vistas i Sverige utan rätt till boende eller försörjning. Bland dessa finns ungdomar som av olika skäl fått avslag på sin ansökan om asyl och en del av dessa har skrivits upp i ålder. Dem som överklagar avslagsbesluten eller beslut om ändrad ålder befinner sig i en särskilt utsatt situation med risk för såväl psykisk ohälsa som för missbruk och kriminalitet. Många av dessa ungdomar kommer också från områden där våldsbejakande terrororganisationer är aktiva och löper därmed viss risk att fångas upp av ideologier som bejakar våld och extremism.

3 3 (3) Ann-Charlotte Fager socialchef Maria Schollin Enhetschef Bilagor 1. Strategi för att motverka våldsbejakande extremism 2. Övergripande rutiner för stadens arbete 3. Socialnämndens vägledningsexempel på arbetet med att motverka radikalisering

4 Motverka radikalisering och våldsbejakande extremism vägledningsexempel Aktör Barn och ungdomsenheten, Flyktingbarnenheten Främja Förebygga Förhindra Arbete som pågår och befintliga rutiner Arbete som pågår och befintliga rutiner Arbete som pågår och befintliga rutiner Kometkurser samverkan mellan BUF och SF i syfte att ge redskap till föräldrar som upplever trots och bråk med sina barn. Överenskommelse mellan BUF/SF. Ta emot anmälan om missförhållanden enligt 14 kap 1 SOL Rutin gällande anmälan i samverkan förskola/skola och SF finns på intranät. Familjens hus möjlighet för föräldrar att få rådgivning upp till tre samtal på så kallad friyta. Överenskommelse mellan SF/BUMM/BUP/MVC/BVC Övrig friyta vid förvaltningens enheter. Övriga insatser som ej är biståndsbedömda, viss gruppverksamhet. Nätverksarbete och nätverksmöten kan användas vid behov av samordning och då samtycke finns. I det fall en ungdom visat tendenser till våldsbejakande attityd/beteende eller önskar lämna ett sådant sammanhang använda sig av organisationen kring SIG. Samordning mellan stadens samordningsgrupp och SIG. Oroliga föräldrar och ungdomar kan använda sig av friytan för Öppenvården/MiniMaria. Motivera ungdomar och föräldrar till att ta emot stöd. Samtliga på SF erbjuds utbildning i MI (Motiverande samtal, grund och fördjupning). Motivera till öppenvårdsprogram för att motverka kriminalitet Ta emot ansökan om bistånd enligt 4 kap 1 SOL Besluta om insatser Till exempel kvalificerad kontaktperson Besluta om insatser Upprätta genomförandeplaner och åtgärdsplaner Förmedla och utföra behandlingsinsatser Nätverksarbete och nätverksmöten kan användas vid behov av samordning och då samtycke finns. I vissa fall behövs inte samtycke. Ta emot anmälan om missförhållanden enligt 14 kap 1 SOL Rutin gällande anmälan i samverkan förskola/skola och SF finns på intranät. Förmedla kontakt med sociala insatsgrupper. Organisation kring SIG byggs upp. Använda stadens samordningsgrupp för att ge rätt stöd och upprätta individuella handlingsplaner. Staden tillhandahåller tillsammans med den nationella samordnaren telefonstöd dit medborgare kan ringa. Vid fall när radikalisering uppdagas ska familjen kontaktas, handlingsplan ska upprättas och anhöriga ska erbjudas stöd. Erbjuda öppenvårdsprogram för att motverka kriminalitet. Ta emot ansökan om bistånd enligt 4 kap 1 SOL Besluta om insatser Till exempel kvalificerad kontaktperson Exempelvis försörjningsstöd, jourboende skyddat boende, boende på längre sikt Upprätta genomförandeplaner och åtgärdsplaner Förmedla och utföra behandlingsinsatser Vårdplanering för placerade på SiS institution Nätverksarbete och nätverksmöten kan användas vid behov av samordning och då samtycke finns. I vissa fall behövs inte samtycke.

5 STRATEGI Strategi för att motverka våldsbejakande extremism 2016

6 POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet och därmed enligt kommunallagen tillhör fullmäktiges exklusiva beslutanderätt och gäller tills vidare. En policy talar om vad staden vill uppnå inom ett specifikt område som berör flera verksamheter. Policyn bör inte innehålla detaljerade ställningstagande vad gäller utförande, prioriteringar eller metoder. STRATEGI antas av kommunstyrelsen Strategidokument anger konkreta åtgärder för den politiska viljeinriktningen. En strategi ska ange vem som ansvarar för att åtgärder genomförs, när de ska vara genomförda samt vilka prioriteringar som ska göras. Strategin ska gälla under en begränsad period, exempelvis under en mandatperiod och antas av kommunstyrelsen. RIKTLINJE - antas av kommunstyrelsen Riktlinjer säkerställer riktigt agerande och god kvalitet i stadens arbete. I riktlinjer preciseras hur något ska uppnås. Det kan exempelvis handla om hur verksamheterna ska arbeta för att uppnå de politiska inriktningar och mål som finns i en policy eller strategi och dessa antas av kommunstyrelsen. ANVISNING - godkänns av förvaltningschef/chef Anvisningar och rutiner rör sig i regel om ren verkställighet av riktlinjer eller andra styrdokument. Denna typ av dokument är förvaltningens verktyg för att verkställa politiska beslut och dokumenten är inte föremål för formella beslut i politiska organ utan upprättas efter behov av varje verksamhet/enhet i samråd med ansvarig förvaltningschef/chef. Dokumenttyp Giltighetstid Beslutande organ Antaget till följd av lag Strategi KS/2016: Kommunstyrelsen Nej Dokumentansvarig Revisionsdatum Uppföljning Versionshantering Carolina Pettersson

7 Strategi för att motverka våldsbejakande extremism Inledning Solna stad ska aktivt verka mot våldsbejakande extremism och staden accepterar inte bejakandet och brukandet av våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Individer som begår brottsliga handlingar ska ställas till svars för det. Våldsbejakande extremism utgör ett hot mot demokratin, samhällets grundläggande struktur och dess styrelseskick, samt ett hot mot medborgarna och de politiska företrädarna. Solna stads agerande för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism ska genomsyras av stadens vision om att: Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Solna stad ser mycket allvarligt på individer som använder våld för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Grunden för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism läggs genom ett öppet, transparent och fritt samhälle, genom goda uppväxtvillkor, tillgång till god utbildning, arbete och självförsörjning. Genom goda relationer mellan offentliga institutioner, det civila samhället och mellan människor motverkas radikalisering. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism rekommenderar att samverkan i Sverige ska ske just utifrån insatser i olika delar; främja demokratin, förebygga och förhindra extremism. Våldsbejakande extremism och radikalisering Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Med våldsbejakande extremism avses den våldsbejakande vit-makt miljön, den våldsbejakande autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Enligt rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser finns det personer inom de tre våldsbejakande extremistmiljöerna som agerar mot det demokratiska systemets grundläggande principer och funktioner i syfte att uppnå sina mål. Även om våldsbejakande extremism i dagsläget sammantaget inte utgör ett hot mot det demokratiska statsskicket visar rapporten tendenser som kan innebära ytterligare utmaningar i framtiden. Våldsfrämjande radikalisering går att urskilja i skilda religiösa och kulturella sammanhang, både historiskt och i nutid. Generellt beror våldsfrämjande radikalisering på tre grundläggande saker; att det finns upplevda orättvisor eller kränkningar; att det finns en våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att åtgärda orättvisorna, samt att det finns ett socialt sammanhang där ideologin internaliseras. Radikalisering beror på ett samspel av dessa saker och har varierande betydelse för olika individer.

8 Radikalisering sker ofta via sociala kontakter, men även genom föreläsningar och propaganda. Mycket av detta sker idag via sociala medier och på nätet. Ideologins betydelse varierar som sagt mellan individer, den kan inspirera till och stärka avsikten att delta i terrorism, men den kan även fungera som legitimering av ett våldsamt beteende som till stor del har andra orsaker. Uppdrag i stadens budget I Solna stads budget och verksamhetsplan för 2016 gavs ett uppdrag om att ta fram en strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsen fick i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. En övergripande strategi har arbetats fram med inriktning på att ta fram åtgärder mot radikalisering och våldsbejakande extremism för att värna det demokratiska och öppna samhället. Strategin innehåller tolv åtgärdsområden och pekar ut interna samt externa samverkansformer. Till strategin kopplas ett dokument med rutiner för det övergripande arbetet i staden - övergripande rutiner för att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Till strategin kopplas också ett dokument med vägledningsexempel på hur förvaltningarna arbetar med att förebygga radikalisering. Rutinerna och vägledningsexemplen uppdateras löpande av förvaltningarna. Samtliga nämnder ansvarar för genomförandet av stadens övergripande strategi för att motverka våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem genom verksamhetsplan och budget. Utgångspunkt i forskning samt andra kommuner och länder Solna stads strategi bygger bland annat på andra kommuners arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism, däribland Stockholm, Malmö och Göteborg samt Huddinge. Strategin bygger också i delar på arbete som bedrivs i Solnas danska vänort Gladsaxe och den danska orten Århus. Strategin utgår från det goda arbete som utförs och den kunskap som finns inom Solna stad. Stadens strategi tar sin utgångspunkt i forskning gjord av Försvarshögskolan och dess Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS), informationsmaterial och rekommendationer från den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och Säkerhetspolisen, samt underlag från SKL (Sveriges kommuner och landsting). Kartläggning och omvärldsanalys Ett effektivt arbete mot våldsbejakande extremism måste utgå från kunskap om vilka extremistiska miljöer som finns eller verkar inom kommunen. En lokal lägesbild görs i samverkan med polisen och uppdateras löpande. Sammantaget är radikalisering inte en utbredd företeelse i Solna.

9 Samtliga former av uttryck för våldsbejakande extremism är farliga företeelser, det finns individer som kan utgöra hot för andra. Enligt Säkerhetspolisen utgör dock den våldsbejakande islamismen i dagsläget det största hotet mot svensk säkerhet. Solna stads strategi har därför sitt fokus på det området. Solna stads ansvar Solna stads primära ansvar är att arbeta med det kommunala kärnuppdraget och på så sätt främja demokratin och förebygga att individer radikaliseras. Solna stad arbetar med att förebygga radikalisering genom att erbjuda en bra skola, barnomsorg, kultur- och fritidsaktiviteter, vara en öppen och sammanhållen stad, fokusera på egenförsörjning och erbjuda goda möjligheter till jobb genom samverkan med näringslivet och genom den så kallade Solnamodellen förebygga extremism och främja demokratin. Genom att arbeta på ett sätt som främjar integration, genom satsningar på en trygg och säker stad, samt stadsutveckling med nya bostäder och infrastruktur läggs grunden till arbetet med visionen om en sammanhållen, trygg och öppen stad - demokratin främjas och extremism förebyggs. Vid misstanke om att brott är på väg att ske eller om det är fara för liv och hälsa är det stadens ansvar att ingripa tillsammans med polisen. Staden kan också fungera som ett stöd till anhöriga och tillsammans med polisen arbeta mot social oro eller hot mot personal eller medborgare. Solna stads socialtjänst ska stå stark när individer behöver det. Staden har ett formellt ansvar att arbeta med barn som far illa. Det är säkerhetspolisen samt polisens ansvar att förhindra att en radikaliserad person som återvänt till Sverige inte begår brott. Säkerhetspolisen har också ett uppdrag att bevaka personer som är radikaliserade på ett sätt som utgör ett hot. Tolv åtgärdsområden för Solna stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism 1. Plan för samverkan och samordningen av arbetet mot radikalisering och extremism Solna stad har en samverkansgrupp för samverkan och samordningen av arbetet mot radikalisering och extremism med representanter från socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, samt säkerhetschefen och ansvarig tjänsteman för Trygghetsrådet. I samverkansgruppen ingår stadens kontaktperson för den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Till gruppen kopplas också vid behov representanter från omvårdnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen, kompetensförvaltningen, kommunikationsavdelningen och kontaktcenter. Samverkan sker också med kommunala bolag och stiftelser.

10 Samverkansgruppens arbete kanaliseras i stadens ordinarie struktur och styrs av stadens styrmodell - genom stadens verksamhetsplan och budget. Samverkansgruppen ska alltid informeras vid misstanke om radikalisering. Staden, i form av berörd förvaltning och samverkansgruppen, ska agera snabbt vid misstanke om radikalisering. Kommunstyrelsen erhåller information om arbetet, exempelvis i anslutning till delårsrapportering och bokslut. Trygghetsrådet arbetar med radikaliseringsfrågorna och erhåller löpande uppdateringar från förvaltningarna om eventuella misstankar eller uppdagade fall av radikalisering. Samverkansgruppen stödjer förvaltningarnas arbete med att arbeta fram förvaltningsspecifika rutiner för arbetet med individer som radikaliseras. Samverkansgruppen är ett viktigt medel för att genomföra åtgärderna mot radikalisering. 2. Samverkan med lokala aktörer I Solna stads samverkansgrupp för samordningen av arbetet mot radikalisering och extremism är kommunpolisen representerad. Staden har ett nära samarbete med kommunpolisen och parterna uppdaterar varandra löpande i trygghets- och säkerhetsfrågor. Radikalisering och våldsbejakande extremism är en självklar del i arbetet med samverkansöverenskommelsen mellan Solna stad och polisen. Andra mycket viktiga lokala samverkansaktörer såsom lokala föreningar, civilsamhället, religiösa trossamfund, skolor etcetera ska enkelt kunna kontakta staden genom att ha en väg in. Samverkan med civilsamhället ska stärkas och en plan för hur samverkan ska ske ska arbetas fram. 3. Regionala, nationella och internationella samarbeten Samverkansgruppen samverkar därutöver med Stockholms läns landsting (SLL), Samverkan Stockholmsregionen, Storstockholms brandförsvar och Länsstyrelsen. Samverkansgruppen har i uppdrag att delta i såväl regionala, som nationella och internationella nätverk (exempelvis Radicalization Awarness Network RAN) som arbetar mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Försvarshögskolan, Segerstedtsinstitutet och kriminalvården är också viktiga aktörer. Solna stad ska vara drivande för att informationsdelningen mellan de närliggande kommunerna förbättras, i syfte att få rapporter om när något specifikt händer i närområdet som kan få spridningseffekter. Vid upptäckta fall av pågående brott eller förberedelse till brott krävs en direkt dialog med polis och Säkerhetspolisen. Försvarshögskolans CATS rekommenderar att Sverige bör arbeta med avhopparverksamhet riktad mot våldsbejakande islamistiska extremistmiljön och de som återvänt från konfliktzoner. Solna stad ska delta i nätverk som arbetar med frågan.

11 4. Information, utbildning och kompetensutveckling Samverkansgruppen ansvarar för att tillhandahålla kunskap, utbildning och kompetensutveckling till stadens medarbetare samt saklig information till medborgare. Det är viktigt att kompetensutvecklingen sker utifrån evidensbaserade metoder. Utbildning Staden tillhandahåller utbildningsmaterial för berörda medarbetare och erbjuder seminarier för kunskapsinhämtning och erfarenhetsdelning. Utbildningsmaterialet görs också tillgängligt för alla på intranätet. Kompetensutveckling Staden tillhandahåller återkommande kompentensutveckling för stadens berörda medarbetare. Samverkansgruppen ansvarar för att tillhandahålla information om effektiva och evidensbaserade metoder. Information och informationskanaler Staden tillhandahåller enkel och saklig information om stadens arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism på stadens hemsida, via kontaktcenter samt på intranätet för stadens medarbetare. Informationsmaterialet tillhandahålls kultur- och fritidsföreningar samt övriga civilsamhället. Information till medborgarna och medarbetarna är en viktig del i stadens strategiska kommunikationsarbete. Vägen in till staden går via kontaktcenter Kontakcentermedarbetarna är utbildade att snabbt ta ärenden om radikalisering vidare rätt i staden. 5. Stöd till individer Vid fall när radikalisering uppdagas ska en individuell handlingsplan upprättas omgående, oavsett vilken ålder individen har. Handlingsplanen upprättas av berörd förvaltning med stöd av stadens samverkansgrupp mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Samverkansgruppen ska underrättas, genom att stadens säkerhetschef kontaktas. Arbetet med barn och unga (upp till 21 år) som far illa och individinsatserna som sätts in sker i linje med stadens ordinarie arbete. Vid konkreta misstankar om risk för att barn och ungdomar kan komma att fara illa ska en orosanmälan göras till socialtjänsten. Vid misstankar om radikaliserade individer ska stadens säkerhetschef kontaktas. Staden tillhandahåller tillsammans med den nationella samordnaren för arbetet mot våldsbejakande extremism telefonstöd dit medborgare kan ringa och få stöd. 6. Stöd till anhöriga Vid fall när radikalisering uppdagas ska familjen kontaktas och en handlingsplan upprättas omgående av berörd förvaltning i stöd av stadens samverkansgrupp mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Vid fall av utlandsresa/anslutning till krig initieras dialog med familj samt även kompiskrets. Anhöriga ska ges stöd i hur de kan agera. Stadens samverkansgrupp mot radikalisering och våldsbejakande extremism ska underrättas, genom att stadens säkerhetschef kontaktas.

12 Staden tillhandahåller tillsammans med den nationella samordnaren för arbetet mot våldsbejakande extremism telefonstöd dit medborgare kan ringa och få stöd. 7. Föreningsbidrag Staden ska säkerställa att de föreningsbidrag som betalas ut ska gå till föreningar som står bakom en demokratisk och jämställd värdegrund, samt vara transparant. Inte någon form av kränkande särbehandling eller diskriminering accepteras. Föreningen ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon i föreningens verksamhet utsätts för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Föreningen ska upprätta en av styrelsen godkänd plan för likabehandling samt redovisa vidtagna åtgärder i verksamhetsberättelsen. Föreningar som av händelse uppmuntrar till våldsbejakande extremism ska fråntas all typ av stöd. 8. Uthyrning av lokaler Staden ska säkerställa att de lokaler som staden hyr ut inte ska användas för odemokratiska ändamål. De som hyr lokalerna ska stå bakom en demokratisk och jämställd värdegrund, vara transparant och inte bedriva någon form av kränkande särbehandling eller diskriminering. Om det uppdagas att någon som hyr stadens lokaler uppmuntrar till våldsbejakande extremism ska staden avsluta uthyrningen. 9. Omvärldsbevakning Samverkansgruppen ansvarar för omvärldsbevakning av arbetet mot radikalisering och våldbejakande extremism utifrån exempelvis ny forskning, lagförändringar, statliga utredningar, goda nationella och internationella exempel. Det är centralt att följa forskningen på området för att fånga upp evidensbaserade metoder att använda i arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism. 10. Uppdrag till stadens förvaltningar om rutiner samt framtagande av vägledningsexempel för arbetet mot radikalisering Stadens förvaltningar ska säkerställa att de har uppdaterade rutiner för att hantera fall av radikalisering och våldsbejakande extremism. Rutinerna ska harmoniseras med denna strategi. Socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt komptensnämnden ska ta fram vägledningsexempel om deras arbete för att motverka att människor radikaliseras. Vägledningsexemplen utgör grunden för Solna stads arbete mot radikalisering. Grunden för att motverka radikalisering handlar exempelvis om en god skolgång och uppväxtmiljö, samt fokus på egenförsörjning och arbete.

13 11. Rutiner för arbetet med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad Solna stad har tagit fram övergripande rutiner för arbetet med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Det är av särskild vikt att staden agerar snabbt när information om radikalisering och våldsbejakande extremism uppdagas. Kommunstyrelsens har genom stadsledningsförvaltningen det övergripande ansvaret för att rutinerna uppdateras löpande. Rutinerna återfinns på intranätet. Samverkansgruppen ska alltid underrättas vid misstanke eller upptäckt fall av radikalisering, genom att stadens säkerhetschef kontaktas. Stockholmsenkäten - informationsunderlag Stockholmsenkäten är en undersökning som genomförs vartannat år och riktar sig till samtliga elever i år 9 i grundskolan och år 2 på gymnasieskolan. Undersökningen är ett viktigt verktyg för att förbättra ungdomars situation. Frågorna handlar bland annat om elevers livssituation, skolarbete, användning av droger, mobbning och trygghet. Solna stad har lagt till två frågor som ger ett underlag för att följa utvecklingen av våldsbejakande beteenden och vilka skolor i Solna som kan vara berörda: Jag kan tänka mig att vara med i en grupp där våld är accepterat. Är med i en grupp där våld är accepterat. Frågorna som ställs täcker även in annan form av våldsbejakande beteenden då frågorna inte kopplats till ideologiska mål. Särskilda informationsinsatser kan riktas till skolor eller fritidsverksamheter i de fall en riskbild identifieras. 12. Stadsövergripande insatser vid förhöjd riskbild En allvarlig eller extraordinär händelse hanteras inom ramen för stadens ordinarie krishanteringsorganisation. Kommunstyrelsen och stadens krisledning ansvarar för att koordinera de stadsövergripande insatser som behövs för att bemöta en förhöjd riskbild. Genomförande och uppföljning Samtliga nämnder har ansvar för genomförandet av stadens övergripande strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem genom verksamhetsplan och budget. Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen följa upp strategin inom ramen för stadens uppföljningsmodell. Uppföljningen som sker inom ramen för stadens uppföljningsmodell ska årligen återrapporteras till trygghetsrådet.

14 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen SID 1 (11) KS/2016:365 TJÄNSTESKRIVELSE Strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extemism Sammanfattning I Solna stads budget och verksamhetsplan för 2016 gavs ett uppdrag om att ta fram en strategi för att motverka radikalisering. Kommunstyrelsen fick i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering. En övergripande strategi har arbetats fram med inriktning på att ta fram hur staden ska arbeta mot radikalisering och våldsbejakande extremism för att värna det demokratiska och öppna samhället. Strategin behandlades i trygghetsrådet den 1 september Strategin (bilaga 1) innehåller tolv områden och pekar ut interna samt externa samverkansformer. Kopplat till strategin finns övergripande rutiner (bilaga 2) för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Rutinerna uppdateras löpande. Kopplat till strategin ska ett antal vägledningsexempel tas fram av remissinstanserna - goda exempel på hur Solna stad redan i dagsläget arbetar för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Remissinstanserna ska också komplettera stadens övergripande rutiner för arbetet med att upptäcka och hantera radikalisering av personer, med förvaltningsspecifika rutiner. Samtliga nämnder har ansvar för genomförandet av stadens övergripande strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem, genom verksamhetsplan och budget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera Solna stads strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism till socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden samt omvårdnadsnämnden. Kommunstyrelsen ger socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden samt omvårdnadsnämnden i uppdrag att komplettera sin respektive tjänsteskrivelse med en bilaga med vägledningsexempel på arbetet med att motverka radikalisering, samt en bilaga med förvaltningsspecifika rutiner vid misstanke om radikalisering. Bilagor 1. Strategi för att motverka våldsbejakande extremism 2. Övergripande rutiner för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad Anders Offerlind Förvaltningschef Carolina Pettersson Avdelningschef

15 2 (11) Bakgrund Solna stad ska verka aktivt mot våldsbejakande extremism eftersom staden inte accepterar bejakandet och brukandet av våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Individer som begår brottsliga handlingar ska lagföras därefter för det. Våldsbejakande extremism utgör ett hot mot demokratin, samhällets grundläggande struktur och dess styrelseskick, samt ett hot mot medborgarna och de politiska företrädarna. I Solna stads budget och verksamhetsplan för 2016 gavs ett uppdrag om att ta fram en strategi för att motverka radikalisering. Kommunstyrelsen fick i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering. En övergripande strategi har arbetats fram med inriktning på att ta fram hur staden ska arbeta mot radikalisering och våldsbejakande extremism för att värna det demokratiska och öppna samhället. Strategin behandlades i trygghetsrådet den 1 september Strategin (bilaga 1) innehåller tolv områden och pekar ut interna samt externa samverkansformer. Kopplat till strategin finns övergripande rutiner (bilaga 2) för stadens arbete med att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Solna stad. Rutinerna uppdateras löpande. Kopplat till strategin ska ett antal vägledningsexempel tas fram av remissinstanserna goda exempel på hur Solna stad redan i dagsläget arbetar för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. Remissinstanserna ska också komplettera stadens övergripande rutiner för arbetet med att upptäcka och hantera radikalisering av personer med förvaltningsspecifika rutiner. Samtliga nämnder har ansvar för genomförandet av stadens övergripande strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem, genom verksamhetsplan och budget. Sammantaget innehåller dokumenten de punkter som togs fram i samband med uppdraget: en kartläggning av läget i Solna stad en omvärldsanalys, med stöd av information från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och polisen tydliga åtgärder kopplade till kartläggningen och omvärldsanalysen plan för samverkan och samordningen av arbetet mot radikalisering vilka ytterligare åtgärder som behövs för att upptäcka och förebygga vilka insatser som finns och bör finnas vid behov av stöd och hjälp Omvärldsanalys - våldsbejakande extremism och radikalisering I omvärldsanalysen ingår en lokal lägesbild om vilka extremistiska miljöer som verkan inom Solna, samt en generell beskrivning av de olika extremistiska grenarna och dess utveckling. Avsnittet innehåller också de rekommendationer som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och Försvarshögskolans forskningscenter gjort för arbetet mot extremism. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål.

16 3 (11) Med våldsbejakande extremism avses den våldsbejakande extremistiska vit-makt miljön, den våldsbejakande extremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Fördjupad information om respektive extremistmiljö går att finna exempelvis i Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4). Enligt Säkerhetspolisen är de pågående konflikterna i Mellanöstern den i särklass mest drivande faktorn bakom terrorism och ett exceptionellt högt antal svenskar har anslutit sig till sunniextremistiska terroristgrupper i Syrien och Irak. Personer som ansluter sig till terroristgrupper kan inspirera andra att ansluta sig eller begå terroristbrott i Sverige. De konflikter som driver terrorismen kommer inte att lösas i närtid. Därför kommer terrorismen inte att minska i världen och detta påverkar naturligtvis hotbilden i Sverige. Våldsbejakande islamistisk extremism är det allvarligaste hotet Den våldsbejakande extremistiska vit-makt miljön är den vanligast förekommande våldsbejakande miljön i Sverige enligt den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Våldsbejakande islamistisk extremism bedöms dock vara det allvarligaste hotet. Merparten av den våldsbejakande extremistiska autonoma miljöns våld riktas mot personer inom vit-maktmiljön. Säkerhetspolisens bedömning är att den autonoma miljön, under den hela 2000-talet, har präglats av hög konfrontationsbenägenhet och att brottsligheten är att betrakta som både offensiv och överlagd. Lokal lägesbild 2016 Ett effektivt arbete mot våldsbejakande extremism måste utgå från kunskap om vilka extremistiska miljöer som finns eller verkar inom kommunen. Lägesbilden görs i samverkan med polisen och uppdateras löpande. Sammantaget är radikalisering inte en utbredd företeelse i Solna. Samtliga former av uttryck för våldsbejakande extremism är farliga företeelser, det finns individer som kan utgöra hot för andra. Enligt Säkerhetspolisens utgör dock den våldsbejakande islamismen i dagsläget det största hotet mot svensk säkerhet. Solna stads strategi har därför sitt fokus på det området. Säkerhetspolisen Enligt Säkerhetspolisen har över 300 svenskar (bekräftade av myndigheter) rest till Mellanöstern för att delta i striderna. Enligt Göteborgs stad har över 110 från staden rest, 24 har bekräftats döda och drygt 20 bekräftats återvänt till Sverige som innan kom från Göteborgsområdet. Säkerhetspolisen har inga uppgifter om radikaliserade individer i Solna. Lokalpolisområde Solna Underrättelsesektionen inom lokalpolisområde Solna har i dagsläget bristfällig information gällande hur utbredd radikalisering och våldsbejakande extremism är inom området. Enligt polisens medarbetardialog finns några uttalade tendenser till radikalisering, men informationen är ofullständig. Solna stad Under det senaste året har barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen hanterat några fall där elever har misstänkts radikaliserats eller befarats planera att resa till annat land. Staden har inte hanterat några radikaliseringsfall rörande våldsbejakande miljöer som vit makt-miljön och den autonoma miljön.

17 4 (11) Erfarenheter islamistisk extremism Enligt Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4) finns det inom den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön två huvudsakliga som är aktuella i en svensk kontext. Influenserna kan tillskrivas al-qaida och al Shabaab. Skillnaderna dem emellan ligger närmast i att de budskap som förs fram vävts samman med de olika nationella och lokala politiska intressen i de länder där de har en stark etablering. Den svenska våldsbejakande islamistiska extremismen är huvudsakligen inspirerad av al- Qaida-ideologin, som motiverar attentat mot civila - dels som svar på ockupation av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Den globala islamistiska extremismen har fått en tillströmning av anhängare, mycket tack vare vissa ideologiers extensiva spridning av budskap om att det krävs våldsamma metoder för att förändra samhället. Målet som beskrivs är att genom våld införa ett islamistiskt styre och att återinföra den muslimska kulturens storhetstid. Den västerländska kolonialismen och förhållanden som tillskrivs västvärlden anses ha fördärvat islam. Kapitalism och sekularisering ses som tecken på att det råder barbari och okunskap. Det finns tydliga attribut inom miljön, exempelvis genom val av enkel klädsel eller livsstil, som visar att man tar avstånd från materialismen. Västvärldens sekularisering och materialism görs till mål för angrepp från miljöns extremister. Även om grundläggande ideologiska uppfattningar delas inom hela den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön finns oenigheter om det är fienden i nära muslimska länder eller fienden längre bort som ska prioriteras. Det förs också diskussioner om vilka måltavlor som är legitima. Den våldsbejakande islamistiska extremismen underkänner demokratins legitimitet och rättssamhället som apparat för att upprätthålla styrelseskicket. Rättssamhället ska enligt ideologin vara styrt av religiösa lagar som rimmar med den egna tolkningen av islam. Aktiva inom de våldsbejakande svenska islamistiska extremistiska nätverken har på senare år bedrivit verksamhet som syftar till att stödja och underlätta terroristbrott i andra länder. Personer tränas utomlands och personer ansluter sig till islamistisk kamp i konflitzoner. Våldsbrott som riktas mot utlandet betecknas som stödverksamhet och är olaglig (enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller lagen (2002:444) som straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall). De vanligaste formerna av brott är finansiering, rekrytering och offentlig uppmaning till terroristbrott, resandeverksamhet och praktiskt stöd till terrorism på olika sätt. Därutöver sker också planering av attentat som på senare år även har utförts i Sverige exempelvis gentemot IKEA, Lars Vilks (som tecknade profeten Mohammed som en rondellhund) och självmordsattentatet på Bryggargatan i centrala Stockholm. Konfliktresenärer inom den islamistiska extremistiska miljön Enligt Säkerhetspolisen är de flesta svenskar som ansluter sig till terroristgrupper unga män mellan 18 och 30 år, födda i Sverige med minst en förälder född utomlands och saknar eller har låg inkomst. En tredjedel har kriminell bakgrund. Den stora majoriteten reser till Syrien för att ansluta sig till den så kallade Islamiska staten/daesh. De som överlever och väljer att återvända har samlat på sig ny kunskap, nya kontakter, sänkt sin våldströskel och kan bli statusgestalt för andra extremister. Många är mycket aktiva i sociala medier. Män och kvinnor kan lockas att resa på olika sätt. Enligt journalisten Jan Helin som med påhittade profiler genomförde en tre månaders granskning av internetgrupper uppmanades den påhittade mannen att gå till moskén, medan den påhittade kvinnan fångades upp i nätverk av unga kvinnor som talade om vikten av att fullfölja sina religiösa plikter, med löften

18 5 (11) om paradiset och hot om helvetet, lämna sina familjer för att ansluta sig till Islamiska staten med löften om vackra hus och giftermål med IS-krigare. Andra exempel på konfliktresenärer är att ca 30 personer rest till Ukraina för att strida, varav majoriteten av de stridande svenskarna beräknas ha högerextremistiska kopplingar i någon form. De återvändare som fortfarande anser att ideologin är korrekt fortsätter troligtvis att verka i Sverige inom stödverksamhet eller radikalisering. En del är traumatiserade eller ångerfulla och de kan dras med psykisk ohälsa. Ett fåtal utgör ett attentatshot. Säkerhetspolisen har som uppgift att förhindra återvändare från att begå terroristbrott i Sverige och att utreda terroristbrott begångna av svenskar utomlands. Erfarenheter den våldsbejakande extremistiska vit-makt miljön Enligt Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4) har de ideologiska influenser som finns i Sverige idag sitt ursprung i den våldsamma skinheadrörelsen från 1980-talets England. Inspiration har också hämtats från white power-rörelsen i USA. I dessa miljöer uttrycktes ett tydligt motstånd mot invandring. Vit makt-miljöns extremister ser framför sig ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer. De menar att människosläktet kan delas in i raser och de ser negativt på invandring av människor som de inte räknar till den vita rasen. Uppfattningarna kan variera från föreställningen om ett raskrig där extremisterna är soldater, till en uppfattning om att olika raser ska få tillåtas existera i världen vid sidan av varandra så länge de olika raserna inte blandas. Omvärlden förknippar ofta vit makt-miljön med den nationalsocialistiska ideologin och flera aktörer inom miljön har anammat denna. En central tanke inom hela miljön är föreställningen om en judisk konspiration och ett judiskt inflytande som anses hota den vita rasen. Inom vit makt-miljön är den del av målet ett auktoritärt styre och det finns drivkrafter för tydlig struktur, ordning och totala lösningar. En utveckling inom miljön är man allt oftare talar om kultur istället för ras. Den sammantagna bilden av brottsligheten och dess utveckling inom vit makt-miljön i dag visar att den är mindre omfattande och inte lika strategisk som brottligheten inom den autonoma extremistiska miljön. Den främsta fienden är deras politiska meningsmotståndare inom den autonoma miljön och de båda genomför angrepp mot varandra. Primära måltavlor för de grupperna inom vit makt-miljön är utöver den extrema autonoma miljön också personer med utländsk härkomst, hbtq-personer och judar, samt i viss utsträckning även journalister. Brottsligheten som riktas mot personer består till stor del av hot och trakasserier. De vanligaste anmälda brotten med vit maktmotiv eller nationalsocialistiskt motiv har varit skadegörelse och klotter, hets mot folkgrupp, olaga hot och ofredande. Erfarenheter den våldsbejakande extremistiska autonoma miljön Enligt Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4) strävar den autonoma miljöns extremister efter ett klasslöst samhälle. Uppfattningen är att dagens demokrati inte är tillfredställande och att det enda styrelseskicket som kan accepteras är ett självstyre från folket. Den autonoma miljöns ärkefiende är de som istället vill inrätta ett auktoritärt styre, vill begränsa invandringen och som säger sig värna den svenska etniciteten. De kan sägas ha en socialistisk grundsyn och flera av de mål som den autonoma vänstern har satt upp är sådana som många i befolkningen skulle kunna ställa sig bakom, exempelvis mot rasism och sexism och för en bättre miljö. Den autonoma miljöns ursprung återfinns i husockupationsrörelser från 1980-talet. På talet inträffade fler grova våldsbrott och aktioner mot flyktingförläggningar vilket troligen var en starkt bidragande orsak till den autonoma miljöns framväxt, grundad i motstånd mot vit makt-miljön och rasism.

19 6 (11) Merparten av den våldsbejakande extremistiska autonoma miljöns våld riktas mot personer inom vit makt-miljön. Primära måltavlor utgörs också av partiföreträdare, meningsmotståndare och myndighetsföreträdare. Inom miljön bedrivs extensiv kartläggning och uppsökande verksamhet av politiska meningsmotståndare. I samband med demonstrationer sker också angrepp mot polisen, eftersom polisen uppfatta upprätthålla fascistiska strukturer. Media och uppmärksammade evenemang används som arenor för aktioner för att nå ut med sitt budskap. De kan också sägas göra så kallade konfliktsresor då de söker sig till demonstrationer mot större evenemang i olika delar av Sverige och i vissa fall även till Europa. Eftersom autonoma extremister ofta genomför aktioner i offentlig miljö riskerar medborgare att skadas. Rekommendationer för arbetet lokalt från nationella samordnaren och försvarshögskolan Rekommendationer från Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism Den nationella samordnaren mot våldbejakande extremism har under 2014 och 2015 genomfört ett stort antal kommunbesök i landet. Under hösten 2015 tog Solna mot besök av dess sekretariat. En slutsats av arbetet är att arbetet mot extremism blir mer framgångsrikt när den lokala samverkan utgår från någon form av strategiskt dokument, och den nationella samordnaren ger tolv rekommendationer i arbetet med att ta fram en så kallad lokal handlingsplan. (SOU, Ju 2014:18, Utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.) De tolv rekommendationerna för innehållet i en lokal handlingsplan är: 1. Insatser på flera preventionsnivåer 2. Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer är a och o i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism 3. Samverkan i befintliga strukturer 4. Nödvändiga samverkansaktörer 5. Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild 6. Tydlig ansvarsfördelning 7. Anhöriga som centrala aktörer 8. Involvera det civila samhällets organisationer 9. Involvera även kritiska aktörer 10. Se individerna, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar 11. Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna 12. Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt

20 7 (11) I juni 2016 lade den nationella samordnaren fram en Nationell strategi mot våldsbejakande extremism där den nationella strategin delades i tre dimensioner främjande, förebyggande och förhindrande: På lokal nivå listas i den nationella strategin följande rekommendationer för arbetet mot våldsbejakande extremism: Demokrati - samverkan mellan kommunen och civilsamhället måste utvecklas Politisk vilja och ansvar Samordnare bör finnas i varje kommun Lägesbild bör upprättas i samverkan med berörda aktörer Samverkan är ett kommunalt ansvar Handlingsplan ska utgå från lägesbilden Informationsdelning utifrån de regelverk som finns Kommunen bör ha resurser för att ge stöd till anhöriga Stöd till att lämna våldsbejakande extremism bör finnas Den idéburna sektorn ska vara en tydlig samverkanspartner

21 8 (11) Rekommendationer från Försvarshögskolan - CATS (Centrum för Asymmetriska Hotoch TerrorismStudier) Försvarshögskolan och dess Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) har gjort flera forskningsrapporter rörande våldsbejakande extremism och en rapport som utkom 2015 Förebyggande av våldsbejakande extremism på lokal nivå exempel och lärdomar från Sverige och Europa är en fördjupad studie härom. Studien visar att ett antal tidigare utredningar från olika aktörer tagit fram god kunskap om våldsbejakande extremism och förebyggande åtgärder. Studien ger 15 rekommendationer för att effektivisera arbetet mot våldsbejakande extremism, på lokal och nationell nivå: 1. Använd och anpassa redan existerande strukturer i det lokala förebyggande arbetet. 2. En lokal samordnare bör regelbundet rapportera till kommunledning och nationell samordnare om lägesbild, insatser, utmaningar samt planering av det framtida arbetet. 3. Avhopparverksamhet riktad mot våldsbejakande islamistiska extremistmiljön och de som återvänt från konfliktzoner. 4. Mentorskap bör inrättas för personer i den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön och de som återvänt från konfliktzoner. 5. Anhörigstöd bör upprättas på lokal nivå genom SSP-samverkan eller sociala insatsgrupper. 6. Anhörigstöd kan också drivas av ideella organisationer parallellt genom medel som exempelvis utlyses av MUCF eller Allmänna arvsfonden. 7. Föräldranätverk bör främjas och stödjas på lokal nivå genom exempelvis den lokala samordnaren. 8. I den kommunala kommunikationsstrategin bör inkluderas spridning av information om lokala förebyggande åtgärder. 9. Ökat stöd till krigs- och traumapsykiatrin i regi av såväl sjukvårdshuvudmän som ideella organisationer. 10. Särskilt stöd i form av mentorer bör inrättas inom Kriminalvården för att stödja personer i riskzonen för våldsbejakande radikalisering. Dessa mentorer bör också finnas med efter frigivning. 11. Medborgarforum bör upprättas på lokal nivå för att behandla just lokala problem och utmaningar samt riktade åtgärder. 12. Utökad insyn och uppföljning av skattefinansierade riktade till ideella organisationer måste ske där den demokratiska värdegrunden i verksamheten säkerställs. 13. En strukturerad dialog med de allmännyttiga bostadsbolagen och deras roll bör inledas med syfte att klarlägga och vid behov utveckla deras roll som social resurs för ungdomar i riskzonen. 14. En årligt återkommande nationell konferens bör inrättas där praktiker kan utbyta erfarenheter. 15. Medel för vidare forskning om våldsbejakande extremism samt utvärdering av lokalt förebyggande arbete bör utökas.