Kv. Fridhem, Trollhättan

Transkript

1 Kv. Fridhem, Trollhättan klimatsmarta och kostnadseffektiva hyreslägenheter i Sveriges största* passivhusprojekt *) enl. m2 BOA Gunnar Gustavsson Per Andersson Projektledare Utvecklingschef

2 AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag Bostadsbolaget är ett viktigt redskap för att nå visionen invånare i Trollhättan 2030 För att klara detta bör Eidar bygga 1000 lgh/år Drivkraft i att bygga för ett hållbart Trollhättan År 2009 skrev Trollhättan Stad under Borgmästaravtalet (minska CO2 utsläppen med minst 20 procent mellan åren ). CO2 reduktionen uppgick år 2008 till 33% Helägt av Trollhättans stad 230 lokaler (förskolor, skola, affärs- och föreningslokaler, idrottsanl. och övr. verksamheter) 6000 lägenheter 80 anställda

3 Peab Sverige AB, Division Väst Vår vision - Nordens Samhällsbyggare En av våra sex strategier är att vara föregångare inom hållbart samhällsbyggande. Vi ser till helheten, dvs. miljö, ekonomi och sociala aspekter Peab är en av Nordens största och mest kunniga bostadsutvecklare. Vi utvecklar och producerar flera tusentals trivsamma bostäder varje år, både egenutvecklade och på entreprenad. Byggde Sveriges första passivhus i Lindås, nu har vi utvecklat Sveriges största* passivhusprojekt ihop med AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag Aktör i: Programrådet energieffektiva byggnader *) enl. m2 BOA

4 Eidars steg för steg för ett energieffektivt och hållbart bostadsbyggande 2013 Fridhem (hyreslgh/tryggh) kwh/kvm, år* FEBY09/Passivhus) FTX+fjv 2011 Björnbäret (radh.) 70 kwh/kvm, år* (FEBY09/Minergi) Förtätning av bef. miljonprogramsomr. FTX (lägenhetsaggr.) Fjärrvärme 2009 Elefanten (stud.) Nytt campus 100 kwh/m2, år* FX-system Normhus bygge + energisparpaket (FJV+VP+Ack.) *) Inkluderar värme, varmvatten och fastighetsel. Utslaget på Atemp. Normalårskorr

5 Peabs passivhusprojekt i Väst TORSBY HAGFORS Hasselbol Sunne, Värmland Förskola Rossö, Strömstad 12 lgh Strömstad EDA Årjäng BENGTSFORS Arvika SÄFFLE SUNNE GRUMS KIL MUNK- FORS FORSHAGA Karlstad FILIPSTAD STORFORS Kristinehamn KARLSKOGA Ellenö, Färgelanda 5 DEGERFORS lgh Härlidsberget, Grebbestad 28 lgh Tjuvsundsberget, Kungshamn 16 lgh SOTENÄS LYSEKIL Göteborg PARTILLE TANUM FÄRGE- LANDA MUNKEDAL ORUST TJÖRN DALS-ED Uddevalla Trollhättan Stenungsund KUNGÄLV ALE VÄNERSBORG HÄRRYDA MÖLNDAL MELLERUD GRÄSTORP Alingsås LERUM ÅMÅL ESS- UNGA VÅR- GÅRDA VÄNERN Lidköping VARA HERR- LJUNGA Borås TÖREBODA MARIESTAD GÖTENE KARLSBORG SKARA FALKÖPING ULRICEHAMN Skövde TIDAHOLM HJO GULLSPÅNG Fridhem, Trollhättan 174 lgh TIBRO Förskola Stadsskogen, Alingsås Lindås, Göteborg 20 lgh (2001) KUNGSBACKA MARK SVENLJUNGA TRANEMO

6 Kv. Fridhem - ett samhällsbyggnadsprojekt - mitt i Västsverige!

7 Kv Fridhem KORT FAKTA 1(2) 174 hyreslägenheter varav 30 som trygghetsboende Certifierat som passivhus (FEBY09) BTA: m 2 BOA: m 2 A temp : m 2 Projektkostnad: 268 MSEK (inkl mark, byggherrekostnader och moms) Hyra 1350 kr/m2 (snitthyra inkl. värme, exkl. hyresgästel o varmvatten)

8 Kv Fridhem KORT FAKTA 2(2) Utvecklades ur en arkitekttävling som vanns av Peab Division Väst år Projektet består av 6 punkthus (120 lgh) och 1 lamellhus (24 lgh+30 lgh trygghetsboende) Peab bygger på totalentreprenad Hög prefabriceringsgrad, bygger på en plattform som under ett antal år har utvecklats inom Peab Division Väst Entreprenad: 198,5 MSEK (inkl. pålning, grundläggning, garage, TE etc. exkl. moms) kr/m2 (BOA) kr/m2 (BTA)

9 Eidars ursprungsidéer för Fridhem Arkitekttävling (utgångspunkt: detaljplan, passivhus/feby) Förtätning i befintlig stadskärna (på bef. förorenad industrimark) Boende för hela livet Högt ställda krav på trivsel och komfort Minimal energiförbrukning Attraktiva gårdsmiljöer Kostnadseffektivitet Stora krav på utformning av byggnadsvolymer, ytterväggar, fönster och ventilationssystem

10 Mål för inomhusmiljön Högre komfort och bättre inomhusmiljö för de boende!

11 Förvaltningsfokus & framtidssäkring! Lägre energianvändande ger bättre lönsamhet trots marginell merinvestering för passivhuset! Genom att erbjuda god övervakning via fastighetsnät samt en enhetlig och lättåtkomlig installation blir detta en lättskött anläggning som ger en rationell drift över många år Värme- och ventilationssystemen görs lika för varje hus Fläktrum placeras på vindarna och fjärrvärmeundercentraler på nedre plan. En fjärrvärmeundercentral för varje byggnad för att minimera kulvertförluster Sakvaror som används är av i Sverige vanligt förekommande fabrikat Byggmaterialen är miljövärderade (BASTA/BVD), dokumenterade och kompabilitetsverifierade med PEAB Byggnadsdeklaration

12 Tätt klimatskal med minimering av köldbryggor 370 mm sandwichelement, U= 0,17 W/m²K* Fönster: U= 0,9 W/m²K* Tak U= 0,08-0,12 W/m²K* *) Värden exkl. köldbryggor. De dominerande köldbryggorna är: omkring fönster/fönsterdörrar, balkonger samt vid bjälklagskanter. För köldbryggor vid balkongerna har vi räknat med att varje balkong är försedd med 2 betongklackar. Tät konstruktion har verifierats med täthetsprovning av hela byggnader. Punkthus: 0,14-0,16 lps/m² Lamellhus: 0,26 lps/m² (taket var en utmaning här)

13 Bilder från stommontage Färdigt bjälklag, notera särskilt: - infästning för balkong (1) - väggelement med grafitcellplast som isolering (2) 1 2 Mobilkranen och stämpningen av balkonger på lamellhuset Plattgjutning av garageplatta

14 Bilder från väggmontage 2 ISOLERADE VÄGGEN Bilden visar hopmoteringen i hörn med ingjutna plåtar som svetsas ihop. 2. I överkant sticker gafitcellplasten upp. 3. Man ser den igengjutna rännan i golvet där vi lagt elinstallation som matar upp till sockeldosor. 4. Visar specialtejpen som skyddar för inträngade vatten, i hålet skall monteras fönsterdörr o fönster

15 Bilder från montage av punkthus Den indragna översta våningens väggar är lättväggar som byggdes "prefab" av PEAB, inomhus på annan plats. Visar ställningsbryggorna som moterades runt hela husen för att bygga taken. Detta var den enda fasadställning som behövdes!

16 Fördelar med betong prefabricering Elementen monteras snabbt, behöver mycket lite efterarbete. Tjockleken på isolering kan anpassas efter önskat isolervärde I jämförelse med platsgjutet byggande klarar man arbetsplatsen med mindre personal och med mindre buller. Renare byggarbetsplats, lättare att bygga på en trång arbetsplats (betong, armering och isolering är redan på plats i elementet). Mindre antal transporter jämfört med platsgjutning 13% kortare byggtid. 21 månader jämfört med 24 månader Utomhuskonstruktioner som utsätts för tösaltning och frost kan med dagens produktionsmetoder fungera i minst 100 år Möjlighet till återanvändning efter rivning. Går även att använda betongen för utfyllnadsändamål efter grovkrossning Tung stomme (bra för ex. värmelagring/ljud), hög täthet, kortare uttorkningstider, minskat behov av fasadställning.

17 Nackdelar med betong prefabricering* Konjunkturväxlingar inom prefabindustrin Sämre GSM-täckning Projekteringen måste vara klar tidigare (detta är dock i många fall positivt ur andra synvinklar) Det blir mer utanpåliggande installationer, men möjligt att fälla in mer detaljer och installationer bara man är ute i god tid (blir dock dyrare med infällda tomrör etc.) Blir mer produktionsuppehåll för de inblandade entreprenörerna (exkl. prefabentreprenören). I Fridhemprojektet motverkades detta med en platsbyggd toppvåning (punkthus), prefabricerat tak byggdes upp på gården i fältfabrik I de fall man strävar efter lokal arbetskraft minskar timmarna på arbetsplatsen *)Jämförelsen avser betongprefab jämfört med platsgjutning

18 Radiatorfritt i punkthusen Bild ursprungligen från Passivhuscentrum I lamellhusets lägenheter finns radiatorer installerade under fönster istället för värme via tilluften. Termostat på varje radiator Temperaturen i lägenheten, mätt på central plats i lägenheten, styr behovet av värme som tillförs via tilluften. Det minimala behovet av tillförd värme gör att den helt kan distribueras via tilluften Ett FTX aggregat förser 1 hus. Roterande värmeväxlare återför 85%. (2 aggr. i lamellhus 4 trapphus) FTX aggregat med värmebatterier. I normala fall används inte batteriet - tilluften efter aggregatet värms med värmeväxlaren samt förlusterna i fläktarna Den återstående uppvärmningen av luften görs med värmebatterierna som installeras i tilluften till respektive lägenhet. Rumstemperatur är 22 i lägenheten (2 högre i bad). Spetsvärmer med fjärrvärme de kallaste dagarna. Termostat i hall ger möjlighet till individuell reglering.

19 Tilluftsdon i taken Bostadshusen förses med mekanisk till- och frånluftsventilation. Tilluft tillförs lägenheten via don i sovrum och vardagsrum (gäller även lamellhusen som har uppvärmning via radiatorer) Frånluft tas via kontrollventiler från klädkammare, våtutrymmen och kök Spisfläkt med separat imkanal till yttertak installeras i respektive lägenhet Tilluftsdonen utförs som impulsdon med möjlighet till individuell strypning, detta för att skapa luftrörelse i rummen utan drag.

20 Energiprestanda

21 Värmebehov, ventilation och solavskärmning Värmeförsörjningen sker via fjärrvärme. Samtliga 7 huskroppar förses med separata fjärrvärmecentraler. Garage värms ej (räknas utanför klimatskärmen). Uppvärmning sker via vattenburen värme, lägenheter i punkthusen värms med värmebatteri i tilluften. Samtliga lägenheter i lamellhuset värms med radiatorer. Förråd, trapphus, gemensamhetslokaler värms med radiatorer. Många fler dagar med vädringsbehov än med värmebehov! Viktigt med solavskärmning och vädringsfönster Fast, yttre monterad solavskärmning (manuell gardin) är monterad överst på punkthusen (V/S/Ö) för att undvika övertemperaturer sommartid i lägenheter med högst solinstrålning Vädringsfönster och mellanglaspersienner

22 Planerad uppföljning och verifiering En effektförlustmätning genomförs för att verifiera den totala effektanvändningen. Detta görs för ett av punkthusen. Ytterligare uppföljning av effektförluster görs vid behov. Utförs i 3 perioder på vardera 14 dygn under 6 första veckorna Energianvändningen, fjärrvärme + fastighetsel mäts för resp. byggnad under 2 kalenderår (2014 och 2015). Specifik energianvändning beräknas Uppföljning av kall och varmvattenanvändning Ventilationsinstallationer följs upp med ljudmätning, SFP-mätning, ny injustering, verkningsgrad VVX Rörinstallationen injusteras Hushållens elenergianvändning Enkät till hushållen som ska beskriva deras situation under mätperioden avseende vädring, användning av spisfläkt samt vistelse i lägenheten

23 Sammanfattning av villkor för energieffektivitet 1. Klimatskalet Minimera förlusterna! 2. Systemval Ta vara på energin som finns! 3. Förnyelsebar energi Utnyttja förnyelsebar energi! Bild ursprungligen från Passivhuscentrum 4. Fuktsäkerhet Alltid viktigt! Hur mycket extra kostar detta?

24 Projektekonomi - nyckeltal Entreprenadkostnad: 198,5 MSEK (inkl. pålning, grundläggning, garage, TE etc. exkl. moms) Nyckeltal (BOA): kr/m2 I kostnaden ingår även: Garagebyggnad: 15 Mkr Nyckeltal rensat från garage: Nyckeltal (BOA): kr/m2 Projektkostnad: 268 MSEK (inkl. entreprenadkostnad, byggherrekostnad, mark och moms Nyckeltal (BOA): kr/m2 I kostnaden ingår även: Garagebyggnad: 15 Mkr Nyckeltal rensat från garage: Nyckeltal (BOA): kr/m2

25 Fridhem ett kostnadseffektivt bygge! kr/boa (byggkostnad exkl. mark, byggherrekostnader och moms) Riket hyresrätt Riket bostadsrätt Länsregionerna I - III hyresrätt Länsregionerna I - III bostadsrätt Elefanten hyresrätt Fridhem (inkl. garage) hyresrätt Fridhem (exkl. garage) hyresrätt Hamnhuset (inkl. garage) hyresrätt Källa: SCB Peab/AB Eidar Älvstranden Utveckling

26 Produktionsekonomi - fördelning Fördelning kostnader på byggdelar av totalkostnad: Material UE totalt Installationer Fördelning inom UE (Bygg): Markentr. Lösull Smide Hantverkarlöner Tjänstemannalöner Arbetsplatsomkostnader Projektering o adm. Kostn. Plåtentr. Tak o tätskicktsentr. Ytskikt mål, mattl, kakel Balkongfronter Håltagning Fördelning Installationer (UE): Prefab stomme VS Vent Styr El Hiss

27 Byggkostnaden ökar marginellt! Merkostnader för Fridhem som passivhus jämfört med normhusutförande kan hänföras till dyrare/tjockare cellplast, lite bättre fönster, lite bättre klimatskal toppvåning punkthus samt noggrannare tätning tak i lamellhus I lamellhuset valdes radiatorer pga. trygghetsboende Peabs projektledning bedömer att merkostnaden i byggskedet för Kv. Fridhem utfört som passivhus är ca kr exkl. moms, dvs. 0,5 % i merinvestering

28 Driftskostnaden minskar kraftigt! Jämfört med om kv. Fridhem varit ett normhus (90kWh/m2) spar bostadsbolaget kr redan första året! Energieffektivitet sänker totalkostnaden redan första året! Risken med kraftigt höjda energipriser i framtiden minskar husen är framtidssäkrade Skötselkostnaden för ett FTX-system bedöms inte vara dyrare än att sköta ett FX-system ex. minskar kostnaden för filterbyten med 50% CO2 belastningen på klimatet minskar pga. sänkt energiförbrukning

29 Viktigaste slutsaten Det är marginellt dyrare att bygga ett stort flerbostadshus som passivhus jämfört med ett normhus Energibesparingen sänker totalkostnaden - redan från första månaden Klimatet är vinnare i och med CO2 sänkningen, givetvis beroende på vilken energikälla som används för spetsvärme och fastighetsel

30 Film Projektet har haft en webbkamera uppsatt under hela produktionen. Här visas en kortfilm som sammanfattar bygget av Kv. Fridhem

31 Tack för oss! Per Andersson Gunnar Gustavsson Byggarbetsplatsens hjärtstartare blev en fin inflyttningspresent till Trygghetsboendet