Ju förr desto bättre. Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid

Transkript

1 Ju förr desto bättre Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid En inspirationsskrift från Centrum för biologisk mångfald och Sveriges Hembygdsförbund Anna Westman & Håkan Tunón red. CBM:s skriftserie 23 CBM C E N T R U M B I O L O G I S K M Å N G F A L D FÖR CULT RURAL

2 Förord Jan Nordwall, generalsekreterare, Sveriges Hembygdsförbund Håkan Tunón, programchef, Naptek, Centrum för biologisk mångfald Introduktion till kunskapskällor Parallellt med denna bok har vi inom Naptek arbetat med en fördjupad handledning till hur man arbetar med olika slags källmaterial. Det är en tvärvetenskaplig antologi med mer än trettio uppsatser om olika källmaterials styrkor och svagheter. Vad berättar källor som historiska kartor, arkivmaterial, bilder, föremål och hela landskapet? Hur kan man arbeta med dem? Tunón, Håkan & Anna Dahlström (red.), Nycklar till kunskap om människans bruk av naturen. CBM, Uppsala & KSLA, Stockholm. Ju förr desto bättre. Vi kan inte vänta för länge med att ta itu med de problem som rör miljö, klimat och energi. Ju förr desto bättre. Vi har emellertid en kunskapsbank med erfarenheter från livet förr före den nästan obegränsade tillgång till fossila bränslen som har skapat vår världssyn och livsstil under det senaste halvseklet. Vi behöver alltså inte uppfinna hjulet en gång till. Det behöver kanske bara putsas lite och anpassas till dagens förutsättningar och kunskap. Ju förr desto bättre. Omvandlingen av det svenska samhället har gått fort. Vid sekelskiftet 1900 var mer än hälften av Sveriges befolkning sysselsatta inom jordbruket. Då var vi 5,1 miljoner människor, varav sjuttio procent bodde på landsbygden. Idag är vi snart 9,3 miljoner, men bara ungefär en femtedel bor på landsbygden och mindre än en procent av den svenska befolkningen är verksam inom jordbruket. Under 1900-talet förändrades vår livsmedelsproduktion helt. Från att ha varit baserad på solenergi och naturgödsel skapades en näring som kräver stora insatser av fossil energi för transporter, värme och konstgödning. Detta har lett till att det mesta av vår livsmedelsproduktion idag har ett negativt energinetto. Det går åt betydligt mer energi för att producera maten än vi får från maten vi äter. Vi tär på jordklotets begränsade resurser. Idag rör samhällsdebatten bland annat finanskris, klimatförändringar och en nära förestående oljebrist. Vi tär även på våra förnyelsebara resurser i form av natur och biologisk mångfald. Man har räknat ut att vi i Sverige använ- 4 Ju förr desto bättre

3 der mellan 3 och 20 gånger mer resurser än vad som är långsiktigt hållbart. Den rikaste femtedelen av jordens befolkning förbrukar 66 gånger mer resurser än den fattigaste femtedelen. Hur kommer detta att påverka vårt samhälle i förlängningen? Hur ska vi leva i framtiden när jordens befolkning är större än idag? Vi kan rimligen inte fortsätta med skygglappar för de naturgivna förutsättningarna för vad vi kan konsumera! Hur kan vi möta dessa utmaningar och skapa ett samhälle som är långsiktigt hållbart? En hoppfull idé är naturligtvis att blicka framåt och tro på teknologiska innovationer som kommer att lösa alla problem. En annan tanke är att blicka framåt samtidigt som vi sneglar bakåt. Hur löste man problem förr i tiden? Kan vi idag använda kunskap från förr i kombination med det senaste seklets teknologiska landvinningar för att finna nya lösningar på de stora frågorna i dagens samhällsdebatt? I december 2005 fattade regeringen beslut om att ge Centrum för biologisk mångfald i uppdrag att initiera och genomföra ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Detta program döptes till Naptek (NAtionellt Program för Traditionell Ekologisk Kunskap) och syftet var bland annat att kartlägga relevant folklig kunskap och att sprida vetskap om dess potentiella roll för skapandet av ett framtida hållbart samhälle och ett långsiktigt hållbart nyttjande av de biologiska naturresurserna. En given samarbetspart i dessa frågor är hembygdsrörelsen som har en närhet till det lokala kulturarvet och till den historiska kunskapen om landskapets användning. Samarbetet mellan Naptek och Sveriges Hembygdsförbund har bland annat märkts i arbetet med EU-projektet CultRural, för vilket Sveriges hembygdsförbund har varit projektledare. Syftet med Under perioden har Centrum för biologisk mångfald lett ett samarbetsprojekt rörande vårt förhållande till landskapet, djuren och växterna. Detta har resulterat i tre antologier om drygt sidor, som skildrar vårt nyttjande av de biologiska naturresurserna genom historien och till våra dagar. Men detta är bara början av det arbete som behöver göras! Kulturarvet som resurs 5

4 6 Ju förr desto bättre detta projekt är att lyfta fram landsbygdens kulturarv och dess möjliga kopplingar till långsiktigt hållbar regional utveckling. På samma tema har Naptek arbetat inom projektet Hållbara bygder som leds av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Projekt Hållbara bygder arbetar praktiskt på lokal nivå för en omställning av vår resursslösande livsstil till mer hållbara sätt att leva och verka. Vi har valt att genom denna inspirationsskrift gemensamt försöka väcka intresse för kulturarvets nära koppling till framtidsfrågorna. Denna bok innehåller nio illustrativa och förhoppningsvis även inspirerande kapitel som visar olika aspekter på äldre tiders folkliga användande av naturresurserna. En del av dem beskriver metoder och tankegångar som är användbara att bära med sig om man vill dokumentera lokala traditioner. Tanken med denna bok är bland annat att skapa ett material som går att använda för diskussionsgrupper, studiecirklar eller liknande med avsikt att kartlägga lokala traditioner och erfarenhetsbaserad kunskap som kan hjälpa oss och kommande generationer att finna svar om hur vi kan förvalta och nyttja de biologiska resurserna och landskapet även i framtiden. Vi vill särskilt tacka författarna men också dem som har bidragit med illustrationer: Michael Brown (Innovative Resource Management, Washington DC), lokalbefolkningen i Djoum i Kamerun, Marie Byström, COAMA (Consolidation of the Amazon), Gaia Foundation, Kerstin Eriksson, Fäbodriket, Jonas Hasselrot, Goth Bertil Johansson, Hälsinglands museum, NordGen, Eva Rynefors/ Kulturgården Bråtadal, Skogsbiblioteket (Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå), Josefina Sköld, Stefan Thulin, Christina Waller, Västmanlands läns museum, Zsolt Sári. Värdefulla synpunkter på texterna har också inkommit från Lena Bergils, Anna Dahlström, Mattias Iwarsson och Lena Westman.

5 Innehåll Förord Jan Nordwall & Håkan Tunón 4 Bakgrund Anna Westman 8 Brukad mångfald och energismarta fäbodar Kelvin Ekeland 13 Att synliggöra naturresurs användning i tid och rum Håkan Tunón & Anna Westman 31 Terrängord en spegel av forna tiders kunskaps samhällen Lars-Erik Edlund 47 Att upptäcka och samla in traditionell kunskap Yngve Ryd 59 Bilder som källa Anna Westman 83 Föremålen och framtiden Eva Carlborg & Helena Åberg 97 Mat, tradition och miljö Anna Westman 125 Folkmedicin och folkliga botemedel Håkan Tunón 139 Vad händer med materialet? Håkan Tunón 155 Kulturarvet som resurs 7