Remissvar avseende betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91)

Transkript

1 Justitiedepartementet Dnr Ju2016/09057/EMA Stockholm Handelskammarens diarienummer Stockholm, den 20 februari 2017 Remissvar avseende betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) Stockholms Handelskammare har givits tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Sammanfattning Stockholms Handelskammare befarar att utredningens förslag för att motverka missbruk av regelverket kan komma att förvärra situationen ytterligare för seriösa arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare. Nedan listas några av de viktigaste punkterna i Handelskammarens remissvar. Kartläggningen Handelskammaren anser att: Redovisningen av uppgifterna ger sken av att hälften av arbetskraftsinvandringen är förknippad med problem. Uppgiften om avslagsbeslut borde i stället ha jämförts med det totala antalet ansökningar om arbetstillstånd. Utredningens förslag Handelskammaren anser att: Förslaget om en uttrycklig bestämmelse om skenanställning bör kompletteras med tydliga kriterier kring vad som utgör en skenanställning. Förslaget om fängelsestraff för arbetsgivare som inte uppfyllt villkoren enligt 6 kap. 2 UtlL kommer att få en hämmande effekt för seriösa arbetsgivares vilja att rekrytera utomeuropeisk arbetskraft. Förslaget om självrättelse är otillräckligt och att omedvetna avvikelser som upptäcks av Migrationsverket i efterkontroller eller vid förlängningsansökningar ska kunna korrigeras av arbetsgivaren utan att arbetskraftsinvandraren riskerar utvisning. Förslaget om efterkontroller bör balanseras med åtgärder för att stödja arbetsgivare i processen. Förslaget om förkortade tidsfrister försvagar arbetskraftsinvandrares situation, i strid med utredningens övergripande uppdrag. Box 16050, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: diariet@chamber.se Webb: Momsreg. SE

2 2(12) Förslaget om ett system för effektivare prövning kommer att gynna arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare som omfattas av systemet om de får en snabbare och ett mer förutsägbart ansökningsförfarande. Stockholms Handelskammares förslag Migrationsverket bör göra sin ärendeläggning mer transparent, offentliggöra praxisbindande domar och visa hur de tillämpar 6 kap. 2 UtlL. Migrationsverkets och arbetsgivares olika tolkningar leder till allvarliga konsekvenser för arbetskraftsinvandrare och arbetsgivare. Handelskammaren föreslår att återkallelsebestämmelsen som återfinns i 7 kap. 7 UtlL omformuleras för att tillåta Migrationsverket att göra helhetsbedömningar i de enskilda fallen. Det krävs särskilda åtgärder för att underlätta för seriösa arbetsgivare som vill rekrytera tredjelandsmedborgare, i linje med socialförsäkringsutskottets utskottsinitiativ (2016/17:SfU11). Regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att arbeta förebyggande med information, stöd och råd för arbetsgivare så att omedvetna avvikelser i ansökan om arbetstillstånd undviks. Ge arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare utrymme för flexibilitet och branschpraxis avseende villkoren. Ge arbetskraftsinvandraren möjlighet att byta arbetsgivare och yrke i syfte att stärka arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden. Inför ett centrum för information och rådgivning för arbetsgivare och för utländska arbetstagare. Bakgrund Arbetskraftsinvandring är ett viktigt inslag i kompetensförsörjningen för Sveriges företag. Kompetensbristen är akut inom en rad områden som exempelvis IT, teknik och vård. Det finns till exempel för närvarande ca vakanser och lediga jobb inom tjänstesektorn. Ett problem som dessutom riskerar förvärras på sikt eftersom den inrikes födda befolkningen i arbetsför ålder minskar och pensionsavgångarna ökar. Studier visar att rekrytering av arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES påverkar företags förmåga att skapa samhällsekonomiska värden och arbetstillfällen i positiv riktning. 1 Positiv utveckling återfinns för företag inom ett brett spektrum av branscher och inte enbart inom exempelvis högteknologiska sektorer. Sammantaget uppgår arbetskraftsinvandrarnas årliga bidrag till svensk produktion till ungefär 10 miljarder kronor och de ger upphov till ca 4 miljarder kronor i skatteintäkter. 2 Då arbetskraftsinvandrare tillför betydande samhällsekonomiska värden till den svenska ekonomin innebär även relativt små förändringar i 1 Rekrytering av internationell kompetens arbetskraftsinvandringens betydelse för svenska företag, Damvad Analytics, Värdet av internationell kompetens arbetskraftsinvandringens bidrag till produktion och välfärd, Damvad Analytics, 2016.

3 3(12) rekryteringsmönster för arbetskraftsinvandrare stora konsekvenser för produktionsnivåer och skatteintäkter. Om arbetskraftsinvandringen minskar med tio procent sjunker bidraget till den svenska produktionsnivån med motsvarande en miljard kronor medan bidraget till skatteintäkter minskar med nästan en halv miljard kronor. Det är viktigt att värna arbetskraftsinvandringen. Utredningen har haft till uppdrag lägga fram förslag som stärker ställningen för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden. Tyvärr saknas det enligt Handelskammarens mening verkningsfulla förslag som skulle bidra till detta. Det finns i stället snarare risk för att situationen kan komma att försämras. En enig riksdag tog i november 2016 ställning för att ge utredningen i tilläggsuppdrag att undersöka om det nuvarande regelverket har fungerat som det var tänkt. Vidare föreslog riksdagen att utredningen skulle undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av omedvetna avvikelser av seriösa arbetsgivare. Riksdagens mening var också att utredningen borde se över om nuvarande regler har fått alltför långtgående konsekvenser. Några tilläggsdirektiv gavs inte från regeringen. Utredningsarbetet avslutades i stället enligt den ursprungliga planen. Stockholms Handelskammare beklagar att den särskilda utredaren inte fick möjlighet att fortsätta arbetet enligt de nya perspektiv som efterfrågades av ett enigt socialförsäkringsutskott och en enig riksdag. De sammantagna regelverken för utländsk arbetskraft är så komplicerade att ingen myndighet ansett sig ha möjlighet att tillhandahålla heltäckande och uppdaterad information om vad som gäller för utländsk arbetskraft i Sverige. Trots detta ställs sådana krav på alla arbetsgivare som rekryterar utomeuropeiska medarbetare. För arbetsgivarna är det omöjligt att veta huruvida villkoren är uppfyllda eftersom Migrationsverkets praxis ändras utan att vare sig arbetsgivare eller arbetskraftsinvandrare informeras. Förslagen i utredningen utgår från nuvarande regler samtidigt som en enig riksdag befarar att de på ett oönskat sätt gör att omedvetna avvikelser beträffande anställda hos seriösa arbetsgivare får alltför långtgående konsekvenser. Stockholms Handelskammares synpunkter Nedan återfinns mer detaljerade synpunkter på utredningsförslagen samt också förslag till åtgärder som enligt Stockholms Handelskammares mening skulle bidra till att stärka arbetskraftsinvandrarnas ställning och göra det lättare att göra rätt för arbetsgivare i ansökningsförfarandet. Synpunkterna följer i huvudsak ordningen i den löpande texten i betänkandet.

4 4(12) Kartläggningen Kartläggningen ger intrycket av att utredaren haft som avsikt att få problemet med missbruk att framstå som större än det är. Utredaren skriver att det av kartläggningen framgår att det återkommande förekommit felaktigheter i anställningsvillkoren för arbetskraftsinvandrare och lyfter fram att 375 av 753 beslut om avslag beror på brister i anställningsvillkoren. Uppgiften borde i stället ha jämförts med det totala antalet ansökningar om arbetstillstånd, första gången och förlängningar. Under motsvarande period, det första halvåret 2015 beviljades ca förstagångstillstånd och ca 4000 förlängningsansökningar. Det totala antalet ansökningar och avslag kan därmed summeras till ca under denna period. De 375 besluten om avslag på grund av brister i anställningsvillkoren måste sättas i relation till denna större siffra, vilket leder till slutsatsen att problemen med brister i anställningsvillkoren endast omfattade ca 3 procent av alla ansökningar. Att utredaren valt att redovisa uppgifterna på detta sätt som förstorar upp problemen med bristande anställningsvillkor är beklagligt, eftersom det ökar risken för att det missbrukas i debatten. Framställningen hade tjänat på att redovisa uppgifterna på ett mer rättvist sätt. En uttrycklig bestämmelse om skenanställning Handelskammaren ställer sig tveksam till en lagstadgad bestämmelse om skenanställning. Som framgår av utredningen är det redan med dagens regler möjligt att avslå en ansökan om arbetstillstånd avseende skenanställning, och att så har skett i ett antal ärenden (116 ärenden under första halvåret 2015). Det huvudsakliga skälet för förslaget att införa en särskild bestämmelse avseende skenanställning anges vara bristen på riktlinjer för Migrationsverket. En sådan brist kan dock rimligen åtgärdas på andra sätt och kräver i sig inte någon ny bestämmelse i utlänningslagen. Ett ytterligare skäl var att hjälpa Migrationsverket i arbetet att upptäcka missbruk (avsnitt ). Handelskammaren ställer sig tveksam till att dessa skäl motiverar en lagstadgad bestämmelse. Handelskammaren delar utredarens uppfattning att oseriösa arbetsgivare som uppsåtligen erbjuder skenanställningar ska kunna sanktioneras men ställer oss tveksamma till om det behövs en regel som den föreslagna för att göra detta möjligt. Förslag: Om regeringen väljer att gå vidare med detta förslag bör det finnas tydliga kriterier kring vad som avser en skenanställning.

5 5(12) Straffansvar för arbetsgivare Handelskammaren motsätter sig utredningens förslag av nedanstående skäl. a) Första stycket Allmänt gäller att straffbestämmelser bör reserveras för allvarliga fall där andra repressiva åtgärder bedöms otillräckliga. Att sätta någon i fängelse är naturligen en mycket ingripande åtgärd och hör dessutom inte hemma på arbetsmarknaden; särskilt inte om den brottsliga gärningen gäller nivån på anställningsförmåner. Innebörden av förslaget (första stycket) är i själva verket att den arbetsgivare som misstar sig i fråga om vilka villkor som enligt 6 kap. 2 följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen eller Migrationsverkets tolkning av denna regel riskerar fängelse i upp till ett år eller böter. Bestämmelsen i 6 kap. 2 är enligt Handelskammarens mening alltför oprecis och otydlig för att ligga till grund för straff. Dels kan finnas en oklarhet i hur kollektivavtal ska tolkas mellan parterna och dels finns ytterligare en osäkerhet i hur kollektivavtalen tolkas av Migrationsverket. Det finns inte heller någon entydig definition på vad som avses med uttrycket praxis i branschen eller yrket. I dagsläget är det omöjligt för arbetsgivare att veta hur Migrationsverket kommer att tolka villkoren. En godkänd förstagångsansökan ger arbetsgivaren en tydlig signal om att samtliga villkor är uppfyllda, men vid en förlängningsansökan kan Migrationsverkets tolkning se helt annorlunda ut. Det skapar både osäkerhet och förvirring hos arbetsgivarna och den utländska arbetskraften kring vilka villkor som enligt Migrationsverket ska vara uppfyllda. Förslag: I det fall man ändå skulle välja att gå vidare med förslaget om straffansvar för arbetsgivare är vår uppfattning att påföljden fängelse i upp till ett år ska reserveras för grova förseelser och att normalpåföljden ska vara böter. Vad som avser mildrande omständigheter bör också förtydligas och kommuniceras. b) Andra stycket Den brottsliga handlingen anges vara att arbetsgivaren uteslutande i syfte att kringgå reglerna om arbetstillstånd erbjuder en anställning (och att arbetstillstånd har vägrats). Enligt den föreslagna bestämmelsen om skenanställning (6 kap. 3a ) räcker det för avslag att Migrationsverket bedömer att en skenanställning föreligger, det vill säga att ett anställningserbjudande har upprättats enbart för att en utlänning ska få ett arbetstillstånd. Detta betyder att det, för att en straffrättslig process ska inledas, räcker att Migrationsverket bedömer att

6 6(12) anställningserbjudandet avsett en skenanställning och på den grunden avslagit begäran om arbetstillstånd. Även om Migrationsverket har bevisbördan för att påvisa att det rör sig om en skenanställning är det synnerligen vagt beskrivet vad som ska ingå i bedömningen för att myndigheten ska inleda en straffrättslig process mot en arbetsgivare. Å andra sidan uppställs i bestämmelsen kriteriet uteslutande i syfte att, men vad detta kriterium närmare betyder framgår inte. Gemensamt för den föreslagna bestämmelsen i 20 kap 5a är att fängelse ska vara den normala påföljden och att böter endast ska utdömas om det finns mildrande omständigheter. Även om arbetsgivare som fuskar på olika sätt när det gäller arbetstillstånd ska vidkännas påföljder är det att tillmäta brottet alltför högt straffvärde att ange fängelse som normalpåföljd. Förslag: Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget vore en rimligare avvägning att ange böter som normalpåföljd och fängelse för de allvarligare fallen. Möjlighet att underlåta återkallelse när arbetsgivaren på eget initiativ har vidtagit rättelse Handelskammaren anser att förslaget om självrättelse är en förbättring i förhållande till nuvarande praxis, men dessvärre ingen lösning på problemet av följande skäl: Med utredningens förslag kommer arbetskraftsinvandrare med nyckelkompetens fortsättningsvis riskera utvisning för omedvetna avvikelser om ärendet prövas av Migrationsverket innan arbetsgivaren eller någon annan uppmärksammat avvikelsen. Det kommer även fortsättningsvis få långtgående konsekvenser för arbetsgivare som mister kompetent personal samt förorsaka personliga tragedier för arbetskraftsinvandrare och deras medföljande. De sammantagna regelverken för utländsk arbetskraft är så komplicerade att ingen myndighet ansett sig ha möjlighet att tillhandahålla heltäckande och uppdaterad information om vad som gäller för utländsk arbetskraft i Sverige. Trots detta ställs sådana krav på arbetskraftsinvandrare samt alla arbetsgivare stora som små som rekryterar utomeuropeiska medarbetare. Socialförsäkringsutskottet tog även upp frågan i det initiativ som riksdagen ställde sig bakom i november Förslag 1: Även i fall när arbetsgivare på grund av omedvetna avvikelser utifrån Migrationsverkets tolkning av 6 kap. 2 inte vidtagit självrättelse utan detta i stället påtalats av Migrationsverket i samband med efterkontroll eller förlängningsansökan ska det enligt Handelskammarens mening vara möjligt att göra rättelse av omedvetna avvikelser utan att arbetstillståndet återkallas. Följderna blir annars helt oproportionerliga för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Detta har tydliggjorts av den praxis beträffande tolkningen av 6 kap. 2 som Migrationsöverdomstolens dom 2015:11 förde med sig.

7 7(12) Den tillämpning som i dag är regel försvagar i själva verket snarare de utländska arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden jämfört med de inhemskas. Mindre och vanligt förekommande avvikelser, som om det gällde en annan anställd bara skulle korrigeras eller på sin höjd leda till en lokal förhandling, leder enligt Migrationsverkets nya praxis till att arbetskraftsinvandrare, som har investerat tid och pengar för att arbeta i Sverige, blir utvisade och tvingas lämna landet. Samtidigt förlorar arbetsgivaren viktig kompetens. Vidare vore det rimligt att utgångspunkten för bedömning av villkoren i respektive fall utgår från att arbetskraftsinvandrare får likvärdiga villkor som sina svenska medarbetare inom samma företag och yrkesroll. Förslag 2: Mot bakgrund av den praxisbildande domen behövs därför en lagändring också i 7 kap. 7e första stycket där ordet ska byts ut mot får så att Migrationsverket får tillbaka möjligheten att göra en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Vidare föreslår Handelskammaren att det i 7 kap. 7e förs in en bestämmelse om att skälen till varför förutsättningarna enligt 6 kap. 2 inte längre är uppfyllda alternativt att utlänningen inte påbörjat arbetet inom tre månader, uteslutande har varit i syfte har varit att kringgå reglerna om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Genom att lägga till det ovan nämnda kravet riskerar inte arbetskraftsinvandrare utvisning på grund av enskilda avvikelser eller i fall där branschpraxis är oklart eller svårt att definiera. Se avsnittet Ytterligare förslag för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Direktåtkomst Handelskammaren välkomnar förslaget om direktåtkomst. Handelskammaren uppfattar utifrån utredningens motivering att Migrationsverket behöver tillgång till andra myndigheters information för att bland annat kontrollera tillförlitligheten i de uppgifter som lämnats i ansökan, att anställningsvillkoren är uppfyllda och för att motverka utnyttjande och missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Om Migrationsverket på så sätt kan få en uppfattning om det rör sig om seriösa verksamheter och arbetsgivare och underlättar och effektiviserar handläggning av tillståndsärenden så anser Handelskammaren att det är positivt. Om det dessutom kan bidra till att handläggningen blir mer effektiv och rättssäker så ställer vi oss positivt till förslagen. Det är dock viktigt att databaserna är konstruerade på så sätt att enbart de särskilt angivna uppgifterna är tillgängliga genom direktåtkomsten, att sekretessen bibehålls oförändrad och att direktåtkomsten enbart kan nyttjas om uppgifterna är nödvändiga för Migrationsverkets ärendehandläggning i

8 8(12) särskilt uppräknade fall. Proportionalitetsprincipen måste beaktas och bör framhållas. Efterkontroller Handelskammaren anser att utredningens förslag om efterkontroller bör balanseras med åtgärder för att stödja arbetsgivare i processen. Handelskammaren sympatiserar med utredningens syn att det ska finnas ett flexibelt och effektivt system för att upptäcka missbruk av regelverket. Däremot bör en balans mellan efterkontroller samt regler som underlättar för arbetsgivare i processen eftersträvas. Ytterligare efterkontroller kommer att leda till att fler misstag från arbetsgivare upptäcks och fler fall där arbetsgivare gjort små misstag kommer att ske. Det kommer i sin tur leda till att fler arbetskraftsinvandrare får utvisningsbeslut och att seriösa arbetsgivare med goda intentioner drabbas. Tyngdpunkten bör även ligga vid den prövning som görs inför första tillståndsgivningen. Förslag: En tidig och stödjande efterkontroll med syfte att få arbetsgivarna att få insikt i om de behöver korrigera anställningsvillkoren. Tillåts arbetsgivare att uppmärksammas på eventuella brister stärks även arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Se avsnittet Ytterligare förslag för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Förkortade tidsfrister för återkallelse av tillstånd och för omställning Handelskammaren motsätter sig utredningens förslag om förkortade tidsfrister. Skälen till detta: Handelskammaren anser inte att utredningens förslag om förkortade tidsfrister kommer att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden eftersom förslaget innebär att arbetskraftsinvandraren får förkortad tid att söka nytt arbete när en anställning har upphört eller när ett ärende om återkallelse har inletts. Utredningen föreslår även att ett arbetstillstånd ska återkallas om anställningen inte påbörjats inom tre månader från tillståndets första giltighetsdag. Att sätta samma tidsgräns för att påbörja anställning som att skaffa ny anställning är en förenkling. En förkortning av tiden för att skaffa en ny anställning till tre månader är något som uteslutande försvagar den arbetskraftsinvandrares situation, i strid med utredningens övergripande uppdrag. Förslag: Regeringen bör ta i beaktande att yttre omständigheter kan påverka när en person kan börja arbetet. Vi anser att nuvarande tidsfrist om fyra månader är en rimlig tid för att en arbetskraftsinvandrare ska ha möjlighet att påbörja arbetet i tid utan att få arbetstillståndet återkallat. Ett system för effektivare prövning av uppehållstillstånd och arbetstillstånd

9 9(12) Handelskammaren välkomnar fortsatt arbete med att underlätta rekrytering av arbetskraft från tredjeland. Ett system för effektivare prövning kommer att gynna arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare som omfattas av systemet om de får en snabbare och ett mer förutsägbart ansökningsförfarande. Ytterligare förslag för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden Omformulera återkallelsebestämmelsen År 2014 beslutades om en ny återkallelsebestämmelse för arbetstillstånd, se lagrådsremissen Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Återkallelsebestämmelsen återfinns i utlänningslagen 7 kap. 7e och lyder Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 första stycket ska återkallas om 1. förutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 första stycket av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda, eller Bestämmelsen innehåller formuleringen att arbetstillstånd ska återkallas om förutsättningarna inte längre är uppfyllda. Att ordet ska används har fått långtgående konsekvenser, eftersom det innebär att ingen hänsyn får tas till avvikelsens storlek eller art, om uppsåt finns, om de yttre omständigheterna, och om rättelse gjorts. Bestämmelsens formulering har därmed undandragit en viktig möjlighet från Migrationsverket att göra helhetsbedömningar för varje enskilt ärende och möjligheten ta hänsyn till omständigheterna eller erbjuda utrymme för självrättelse. Ett antal fall har rapporterats om i media och av Centrum för Rättvisa som visar på de orimliga konsekvenserna av ordet ska i återkallelsebestämmelsen. Ett stort antal återkallelser av arbetstillstånd har gjorts utan hänsyn till omständigheterna eller till beslutets konsekvenser för individ och arbetsgivare. Förslag: Återkallelsebestämmelsen bör omformuleras till att ett arbetstillstånd får alternativt kan återkallas om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda. Med denna förändring tillåts Migrationsverket och domstolar att göra helhetsbedömningar och ta proportionalitetshänsyn. Ge Migrationsverket i uppdrag att ge stöd, råd och information till arbetsgivare Handelskammaren anser att det behövs insatser och förslag som underlättar för arbetsgivare att lyckas med arbetskraftsinvandringen.

10 10(12) Stöd, råd och information från Migrationsverket kan bidra till att färre arbetsgivare gör onödiga misstag i förhållande till de krav som ställs för att få arbetstillstånd och på så sätt skulle arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden stärkas. Om antalet mindre fel minskar så kan också Migrationsverket fokusera sina efterkontroller på att hitta och åtgärda de större avvikelserna, ett effektivare uppföljningsarbete helt enkelt. Ett exempel på information som Migrationsverket bör tillhandahålla är vilka krav som faktiskt gäller, eftersom arbetsgivare utan kollektivavtal kan ha svårt att hålla sig uppdaterade med villkoren i kollektivavtalen. Ge arbetsgivare utrymme för flexibilitet och branschpraxis Både arbetsgivare och arbetstagare har behov av flexibilitet. Situationer kan uppstå som kräver att arbetstagaren tillfälligt reser hem, så då bör det exempelvis vara möjligt att ta tjänstledigt utan att det leder till indraget arbetstillstånd. Det bör också finnas utrymme för anpassning av villkoren genom att balansera om mellan lön och försäkringar. Unga arbetskraftsinvandrare som inte planerar att etablera sig i Sverige skulle ha fördel av att kunna få högre lön i utbyte mot borttagen omställnings-, liv-, eller pensionsförsäkring, till exempel. Det måste också finnas verkligt utrymme för branschpraxis. I lagstiftningen står att villkoren för arbetstillstånd är uppfyllda om lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Men i praktiken ger Migrationsverket bara tillstånd om villkoren följer kollektivavtalen. Företag i IT-branschen har vittnat om att inga av deras anställda i övrigt har exempelvis livförsäkring, men de har tvingats teckna det för arbetskraftsinvandraren. Det torde strida mot lagstiftarens intentioner. Det är uppenbart att arbetsgivare och Migrationsverket tolkar 6 kap. 2 UtlL på olika sätt. Det råder ingen samstämmighet kring vilka villkor som krävs. Dessutom är det för arbetsgivare svårt att teckna försäkringar innan arbetstagaren fått ett personnummer från Skatteverket. Avsaknaden av en viss försäkring för en arbetskraftsinvandrare under exempelvis den första månaden ligger enligt Migrationsverket till grund för återkallelse av tillstånd. Handelskammaren anser att det är orimligt. Se över möjligheten att öppna upp för flexibilitet och branschpraxis. Gör det möjligt att ta tjänstledigt. Vid förlängningsansökningar och efterkontroller bör Migrationsverket titta på årsinkomsten inte månadsinkomsten, det skulle ge arbetsgivaren och arbetstagaren större flexibilitet och utrymme för tillfälliga fluktuationer utan att villkoren försämrats. Ge arbetskraftsinvandraren möjlighet att byta arbetsgivare och yrke I dag är arbetstagaren bunden till den första arbetsgivaren och yrket under de första två åren respektive yrket för de nästa två åren. Handelskammaren föreslår att den bestämmelsen tas bort helt eller alternativt, om man inte vill

11 11(12) gå hela vägen, att den ersätts med en bestämmelse om bundenhet till yrkesområde under de första två åren. Att på samma sätt som andra arbetstagare kunna avancera yrkesmässigt eller rösta med fötterna om man inte är nöjd med sina villkor eller med sin arbetssituation skulle de facto stärka arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden. Det finns visserligen en öppning för arbetskraftsinvandrare att söka nytt arbete under tre månader om man lämnat det gamla jobbet och också att börja på det nya jobbet och söka nytt arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Men kombinationen av regler är ägnade att skapa oklarhet för arbetskraftsinvandraren. Inför ett centrum för information och rådgivning Det behövs en central för information och rådgivning. Utgångspunkten måste vara att göra det lätt att göra rätt både för arbetsgivare och för utländska arbetstagare. Utredaren lyfter i avsnitt betydelsen att arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare får tydlig information om straffansvar för att motverka missbruk av reglerna, men har inte tillräckligt beaktat att många av problemen skapas av att arbetsgivare kämpar med snåriga regler, långa handläggningstider hos Migrationsverket och oförutsägbara beslut. Till detta kommer att tillämpningen av reglerna till följd av praxisbildande domslut kan förändras över tid (ibland t.o.m. på ett sätt som ger retroaktiv verkan t.ex. 2015:11) utan att arbetsgivare informeras om detta. Det är då inte tillräckligt med informationsmaterial med grundläggande upplysningar. Regeringen har tidigare tagit ett lovvärt initiativ att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram ett förslag till hur ett antal myndigheter däribland Migrationsverket ska kunna samverka om en om lättillgänglig webbaserad information om gällande bestämmelser för utländsk arbetskraft. Enligt Handelskammarens mening finns det även behov av att en myndighet ges helhetsansvaret för ett informations- och rådgivningscentrum dit arbetsgivare både i Sverige och utlandet och utländska medborgare kan vända sig. FÖR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE

12 12(12) Maria Rankka Verkställande direktör Charlotte Olsson Näringspolitisk expert