Det märkliga klocktornet Klocktornet i Norra Fågelås restes mitt under digerdöden, den stora pestens tid, på 1360-talet.

Transkript

1 Det märkliga klocktornet Klocktornet i Norra Fågelås restes mitt under digerdöden, den stora pestens tid, på 1360-talet. Denna typ av klocktorn kallas klockstapel, ett fristående torn med en särskild konstruktion för upphängning av kyrkklockorna. Konstruktionen är av Brevikstyp, med ståndare stående direkt på grundstenarna utan syll. Det är troligt att munkarna från Alvastra Kloster har varit inblandade i detta bygge. Tornet hyser tre kyrkklockor av olika storlek Stommens alla ursprungliga delar är av lokalt avverkat ekvirke. Under senare tid har extra strävor och lagningar av fur och gran monterats. Knutpunkterna är utformade med låsande nacke. I Norra Fågelås klockstapel finns ett av de tidigare exemplen av denna knuttyp, som timmermansskrået sedan använt flitigt under efterkommande århundraden. Bjälkar, stolpar och kryssträvor är noggrannt skrädda till fyrkant med skarpa hörn och släta ytor i rätt dimensioner med bara yxa. Behuggning i klockstapeln All behuggning är utförd med bredbil tvärs och diagonalt över virkets fibrer. Tvärplankorna som binder ihop stommens 12 ben, möts i hörnstolparna och är låsta med utsmyckade dymlingar. Dessa är unika i sitt slag. Hörnstolpen är ca 35 cm i fyrkant, och x-strävorna är 15 cm x 8 cm. Det krävs virke av den storleken för att tygla klockornas krafter i nästan 650 år. Denna klockstapel är en av de få av detta slag som finns kvar. Underbrädorna som idag bekläder tornets sidor och tak är av varierande utförande. Vissa är kluvna, vissa är huggna och andra är ramsågade. Det finns även återanvänd ytterpanel bland brädorna. Man kan tydligt se verktygsspåren i träytorna. Spåren och virket är bara en tillyxad yta, men berättar, för den som kan tyda tecknen, en spännande historia. Det är en historia om hantverkarnas egenheter, verktygsvård, bekvämlighet, misstag och finurligheter i arbetsprocessen. De ramsågade delarna har mycket att förtälja om dåtidens sågverksteknik. 2 3

2 Detaljbild av de unika dymlingarna, som låser ihop hörnstolparna Exempel på underbrädornas olika ytor - kluvna, huggna eller ramsågade, vissa är återanvända ytterpanelbrädor Bilden till höger visar hur okunniga hantverkare vid en förstärkning av tornet under 1700-talet inte borrade innan de spikade strävan i den äldre eken. De kraftiga spikarna kroknade efter halva vägen. Träkonstruktionernas precision är som ett fingeravtryck från sin tid och de människor som levde och verkade då. Klocktornets tolv ben är fastspikade i den övre ramen som binder dem samman. Det intressanta är att de alla är spikade med en rund och en hundbensformad spik. Detta fenomen ses i flera av klocktornen och staplarna runt om i stiftet fram till 1800-talet då fenomenet försvinner. Orsaken till detta kan vara någon religiös betydelse eller kanske skrock. Det finns flera exempel på just detta i kyrkor och klockstaplar från 1700-talet. Bilderna på detta uppslag visar detaljer i hantverket som utförts i klockstapelns inre. 4 5

3 Datering av klocktorn Hur kan man veta hur gamla sådana här klocktorn är? Ja, det finns sällan dokumentation i form av skrifter, tidningsartiklar eller bilder från tiden då de byggdes genomfördes en inventering av Skara stifts klädda klockstaplar av Traditionsbärarna, som är en sammanslutning av yrkesspecialister som vill bevara traditionella hantverk. Vid inventeringen framstod de märkliga trätornen i Skara stift som mer intressanta, och mer typiskt medeltida, än klockstaplarna av bocktyp. Arbetsmetoderna utvecklades inför dateringen av tre utvalda klocktorn av trä, där Norra Fågelås klocktorn var ett. De som arbetade med detta projekt är själva traditionella timmermän som förutom att dokumentera de gamla byggnadsverken ville bygga upp sin egen kunskap i konsten att tyda äldre verktygsspår i träkonstruktioner. Varje dateringsuppdrag föregicks av en okulär byggnadsteknisk undersökning där stommens olika delar, verktygsspår, timmermansmärkningar och sammanfogningar granskades av timmermännen. På så sätt kunde man lista ut vilka delar som var de ursprungliga. I klocktornet finns tidiga exempel på knutpunkter med låsande nacke - en knuttyp som användes flitigt under de följande århundradena Gamla byggnader består ofta av tillbyggnader, reparationer och förstärkningar från olika tidsperioder. Vid en datering är det viktigt att välja rätt stockar att borra i. Man måste ha kunskap om trädets art, kunna tyda dess växtsätt och förstå hur virket har bearbetats. Finns ingen vankant läggs en stor vikt på bedömningen av antalet årsringar som fattas. Ibland behövs även en C-14 komplettering. Dateringen av klocktornet i Norra Fågelås är ett resultat av prover från flera stockar som jämförts korsvis samt en bedömning på plats, av antal kvarvarande ytvedsringar. Tornhuvens högben dateras säkert till och stommens hjärtstock av ek till Även undersökningar av övriga stockar tyder på att bygget påbörjades 1363 och blev färdigt under Stommen är byggd helt i ek från trakten, med tak av furu och gran. För provtagningen valdes ekbjälkar med ytved i toppen för att kunna räkna årsringarna som 6 7 skrätts bort i rotändan där borrning skedde. Dateringen gav först ett tvetydigt resultat så även C-14 utfördes på ett av proven. Den dendrokronologiska analysen som gjordes visar att Norra Fågelås klocktorn är ett av västvärldens äldsta bevarade och daterade klocktorn. En komplett analys från Traditionsbärarna publiceras separat. (Se Klockstapeln har fått sin stomme förstärkt i flera etapper och ett antal större reparationer har utförts under trätornets livstid. Fortfarande finns de 12 benen med flertalet originalsträvor, klockbjälkar och tvärplankor kvar. Tornet är troligen konstruerat för att ha klock-ok med upplyft tyngdpunkt. När man i senare tid skaffat andra och större klockor, som hänger under sin svängande axel, blir sidokrafterna större och den övre tvärplankan klarar inte påfrestningarna. Detta kan vara en av orsakerna till de förstyvningssträvor och extra bjälkar som lagts in i torn av denna typ.

4 Genomskärningsskiss av Norra Fågelås klockstapel från Traditionsbärarnas inventering av klockstaplar i Skaraborgsområdet år Klockstapelns yttre Mittstock/ spirans hjärtstock Ursprungligen tycks klockstapeln ha varit öppen - utan väggar - att döma av de bastanta ekstockarnas väderbitna patina. Högben Stickbjälke/ tvärbindbjälke Klockbjälkar/ takspirans bindbjälkar Sedan Peringsskiöld tecknade kyrkan år 1680 (se broschyrens baksida) har dock klockstapeln i stort sett haft samma utseende. Remstycke/ toppsyll År 1889 byttes spånbeklädnaden mot plåt, taket fick kupor och en ny port med skärmtak tillkom. Tvärplankor Kryssgalleri Tvärsträva Kryssträvor Ben/ hörnben Klämsyll, sekundär Hjärtstock Grundstenar Traditionsbärarnas principskiss över denna typ av klockstapel, som endast finns kvar i ett fåtal exemplar 8 Norra Fågelås klocktorn och kyrka i vinterskrud 9

5 Vid en restaurering 1948 byttes plåtbeklädnaden mot kluvna ekspån på taket och locklistpanel på väggarna. De mellersta ljudgluggarna återupptogs och alla kupor och skärmtak försvann fick stapeln en ny panel till följd av rötskador som orsakats av plastfärg. Idag är väggarna klädda med en faluröd pärlspontspanel på en gråmålad gråstenssockel. Under takfoten finns åt varje väderstreck tre fyrkantiga ljudgluggar med parställda svartmålade luckor med fiskbenspanel. Taket täcks av kluven spån och kröns av en smidd tupp med ett kors. Norra Fågelås kyrka Syftet med att bygga ett klocktorn just här var att ge den kyrka som redan fanns ett torn med kyrkklockor. I en gammal handskrift från 1225 finns det första nedtecknade belägget för Norra Fågelås kyrka, så vitt man känner till idag. Ursprunget till namnet Fågelås står att finna i orden fågel och ås - troligen den närbelägna Hökensås. Skriften berättar om ett ting vid Isleryd och (Norra) Fågelås kyrka för en gränsbestämning mellan alvastramunkarnas gård Islebo i Norra Fågelås och häradsallmänningen. Sannolikt fanns en kyrka redan på 1100-talet, men den kyrka som står här idag är från gotisk tid, troligen sent 1200-tal. Under 1100-talet, då den ursprungliga kyrkan uppfördes, ägde Alvastra kloster redan godset Almnäs sedan en tid. Under medeltiden, då klockstapeln restes, övertogs hela Fågelås - Norra och Södra - successivt av östgötaklostren Alvastra och Vadstena och församlingen här var ett annex till dessa. Klostren fick marken och gårdarna av de tidigare ägarna som ersättning för gravplatser och själamässor. Efter reformationen Stormaktstiden i Sverige började med Gustav Vasas reformation, då landet anslöts till den lutherska läran och blev protestantiskt. Riksdagen i Västerås beslutade 1527 att ge kungen makt att dra in de kyrkliga egendomarna. Under de stora krigen i början av 1600-talet skänkte staten många av dessa egendomar till de adelsmän som tjänade riket, eftersom det saknades kontanta pengar i statskassan vid denna tid. Dessa adelsmän var i regel skattebefriade och använde en del av sina intäkter till att bekosta tillbyggnader samt prydnads- och nyttosaker till kyrkorna. Man ville bevara släktens namn till eftervärlden och underlät därför inte att placera släktens banér, epitafier och donationsinskrifter på synlig plats. Norra Fågelås kyrka präglas på detta sätt i hög grad av ätten Hård som ägde flera gårdar i närheten och hade Norra Fågelås som sin huvudkyrka. Vid Karl XI:s reduktion drevs åter många egendomar in till staten och godsägarnaas insatser för kyrkorna minskade. Lillklockan fotograferad av Sanfrid Welin år Rullvinsch som använts för att lyfta klockorna inne i tornet Klockorna Det finns tre klockor i tornet, som än idag används till att ringa samman församlingen till gudstjänst i Norra Fågelås kyrka. Lillklockan som väger 135 kg är daterad till 1300-talet. Möjligen kan den ha kommit från Nykyrke kyrka i Södra Fågelås. Mellanklockan som väger 318 kg är gjuten år 1500 i Skänninge, och omgjuten år 1799 av Anders Billsten i Norrköping. Den största klockan som väger hela 640 kg gjöts i Skara år 1768 av Nils Billsten.

6 Den äldsta bilden av det märkliga klocktornet är Johan Peringskiölds ( ) teckning från Som synes är klocktornet sig ganska likt sedan dess. Källor: Rapporter Klädda klockstaplar i Skara stift och Dendro-kronologi i klockstapelprojektet 2013 Traditionsbärarna (Riksantikvarieämbetet) Broschyren Norra Fågelås kyrka text Ö Fredriksson Utgivare: Fågelås församlingsråd Text, foto och grafisk form: Eva Kihlström, evalution.se Foton och skisser kommer även från ovanstående rapporter, www. kringla.nu samt Bendix Hermansson Tryck: Norra Fågelås klocktorn